Estland

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1747 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003)1201 - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att Estland till fullo borde kunna införliva EG:s regelverk på miljöområdet och göra betydande framsteg när det gäller verklig överensstämmelse på medellång sikt, tack vare de reformer som genomförts på området. Kommissionen konstaterade dock även att verklig överensstämmelse med ett antal delar av lagstiftningen som kräver en hållbar investeringsnivå under flera år och avsevärda administrativa insatser (t.ex. behandling av avloppsvatten i städerna, dricksvatten, avfallshanteringsfrågor och lagstiftning om luftförorening) endast kan uppnås på lång sikt.

I rapporten från november 1998 konstaterades att Estland gjort stora framsteg när det gäller prioriteringarna på kort sikt i partnerskapet för anslutning, särskilt i fråga om införlivande av regelverket för avfallshantering och naturskydd. Estland måste dock fortsätta sina insatser för att införliva resten av regelverket och lägga större vikt vid finansieringsstrategier.

I rapporten från oktober 1999 betonades att det rättsliga införlivandet av direktiven fortskridit, även om det fanns skillnader mellan olika sektorer. Förvaltningsstrukturerna var fortfarande otillräckliga och Estland måste vidta åtgärder för att stärka dem. En finansieringsplan för genomförandet av regelverket behövdes också.

I rapporten från november 2000 angavs att Estland gjort stora framsteg när det gäller ramlagstiftningens införlivande och tillämpning, men insatserna måste fortsätta för att lagstiftningen skulle tillämpas och respekteras, särskilt på regional nivå. Finansieringsplaner för miljöinvesteringar måste utarbetas.

I rapporten från november 2001 betonades att Estland hade fortsatt anpassningen till regelverket och genomförandet av detta, även om det fortfarande fanns problem främst på avfallshanterings- och vattenområdet.

I rapporten från oktober 2002 påpekades att framsteg gjorts på lagstiftningsområdet genom att flera ramlagar antagits. Även kapaciteten inom offentlig förvaltning hade utvecklats på ett bra sätt, men arbetet med att förstärka den måste fortsätta. Införlivandet måste fullföljas på områdena luftkvalitet, naturskydd och strålskydd.

I sin rapport från november 2003 påpekar kommissionen att Estland uppfyller huvuddelen av de miljöpolitiska åtaganden som gjorts inom ramen för anslutningsförhandlingarna (som avslutades i december 2002). Landet bör kunna genomföra merparten av EG:s regelverk på miljöområdet till den 1 maj 2004, som är datumet för Estlands anslutning till unionen.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EU:s miljöpolitik, som utgår från Fördraget om Europeiska unionen, syftar till att främja en hållbar utveckling. Detta ska uppnås genom integration av miljöskydd i olika områden av EU:s politik, förebyggande åtgärder, tillämpning av principen om att förorenaren betalar, bekämpning av miljöförstörelse vid källan samt delat ansvar. EG:s regelverk omfattar cirka tvåhundra rättsakter inom en mängd områden, som t.ex. förorening av vatten och luft, hantering av avfall och kemikalier, bioteknik, strålskydd och naturskydd. Medlemsländerna ska säkerställa att en miljökonsekvensbedömning genomförs innan tillstånd beviljas för vissa offentliga och privata projekt.

I Europaavtalet fastställs att principen om hållbar utveckling ska ligga till grund för Estlands politik för ekonomisk utveckling och att miljöaspekterna ska integreras helt.

Vitboken om länderna i Central- och Östeuropa och den inre marknaden (1995) behandlar endast en liten del av EG:s regelverk inom miljöområdet, nämligen den produktrelaterade lagstiftningen, som anknyter direkt till fri rörlighet för varor.

UTVÄRDERING

När det gäller att integrera miljöaspekter i övriga politikområden föreskrivs sådan integrering i den nationella miljöhandlingsplanen.

När det gäller den övergripande lagstiftningen uppfyller Estland EG:s regelverk, med undantag för de nya bestämmelserna om strategisk miljökonsekvensbedömning. Estlands parlament antog Kyotoprotokollet i september 2002. Parlamentet godkände även akten om anslutning till konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar. Estland har ingått ett avtal med Finland om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang. I juni 2001 ratificerade Estland Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslut och rätt till överprövning i miljöfrågor. Sekundärlagstiftning på miljöinformationsområdet har antagits. När det gäller räddningstjänsten har ett larmnummer införts.

När det gäller vattenkvalitet har införlivandet av EG:s regelverk inte slutförts. Förordningar måste fortfarande antas om utsläpp av farliga ämnen, grundvatten och ramlagstiftningen om vatten. Program för nitrater och farliga ämnen måste antas före Estlands anslutning till unionen. När det gäller dricksvatten måste genomförandet av lagstiftningen övervakas och problemet med fluor måste åtgärdas. Den estniska lagstiftning som införlivar direktivet om badvatten trädde i kraft i april 2001. Den administrativa kapaciteten på området för vattenkvalitet måste ägnas större uppmärksamhet. Övergångsordningar har beviljats i fråga om rening av avloppsvatten och för dricksvatten (fram till 2010 respektive 2013).

När det gäller avfallshantering har införlivandet av EG:s regelverk inte slutförts. Rättsakter om avfall och förpackningar måste fortfarande antas. Införlivandet av lagstiftningen om uttjänta fordon bör slutföras. Vissa regionala och lokala program för avfallshantering behöver förbättras. Tillämpningsföreskrifter för farligt avfall, förteckningen över avfall som ska återvinnas eller bortskaffas, förpackningar och punktskatter på förpackningar samt Baselkonventionen har antagits. Inrättandet av ett nätverk av anläggningar för bortskaffande har fortsatt. Depåanläggningar har tagits i bruk eller byggts om. Två förordningar har antagits, en om tillverkning av förpackningar och en om metallavfall. Andra förordningar har antagits om asbestavfall, skyldigheten att redovisa avfall, det nationella informationssystemet för förpackningar, förfarandet för transport av avfall, farligt avfall och Europeiska avfallskatalogen. Den administrativa kapaciteten på detta område måste förstärkas på regional och central nivå. En övergångsperiod som löper fram till 2009 har beviljats för deponering av oljeskifferavfall.

När det gäller kontroll av industriföroreningar och riskhantering inom industrin är införlivandet av EG:s regelverk inte slutförd. Lagen om skydd av luften måste ändras. Det saknas fortfarande tillämpningsföreskrifter om utsläpp av flyktiga organiska föreningar som härrör från användning av lösningsmedel, avfallsförbränning, stora förbränningsanläggningar och nationella utsläppstak. Sådana bestämmelser måste antas före Estlands anslutning till unionen den 1 maj 2004. Två allmänna förordningar har antagits, med hjälp av vilka Seveso II-direktivet antas i stor utsträckning. Estland har fastställt vilka anläggningar som omfattas av direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC). Tillstånd måste utfärdas för de berörda anläggningarna, oberoende av om de är nya eller redan befintliga. Den administrativa kapaciteten för att slutföra arbetet med dessa utfärdanden före den 1 maj 2004 måste förstärkas. En övergångsordning som löper fram till december 2015 har beviljats för vissa anläggningar. En lag om förebyggande och begränsning av föroreningar antogs i maj 2002 och i november 2000 antogs en lag om beredskap vid nödsituationer.

När det gäller skyddet av luftkvalitet har införlivandet av EG:s regelverk inte slutförts. Lagen om skydd av omgivningsluft och andra rättsakter måste ändras för att överensstämma med direktiven om luftkvalitet. Estland måste göra ansträngningar för att slutföra planerna och programmen för luftkvaliteten före landets anslutning till unionen. I lagen om utsläppsskatter fastställs gränsvärden för utsläpp liksom vilka avgiftsnivåer som ska tillämpas för luftföroreningar. Estland har anslutit sig till Genèvekonventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar samt till tre av dess protokoll.

I januari 1999 ratificerade Estland de ändringar av Montrealprotokollet som antogs i London och Köpenhamn. Förordningar om utsläpp från mobila maskiner ej avsedda för vägtransport och från produktion av cellulosa, cement och byggnadsvirke godkändes under 2002. En övergångsperiod som löper fram till december 2006 har beviljats på området för flyktiga organiska föreningar som härrör från lagring och distribution av råolja.

När det gäller kemiska produkter har lagstiftningen införlivats och den överensstämmer med EG:s regelverk, med undantag för bestämmelserna om biocider. En rättslig ram har redan fastställts för bedömning och kontroll av risker hos befintliga produkter. Flera förordningar har antagits när det gäller förfaranden för märkning, förpackning, klassificering, identifiering och anmälan. Den estniska lagstiftningen om import och export av vissa farliga ämnen är till stora delar anpassad till regelverket. En förordning om hantering av farliga kemiska ämnen trädde i kraft i juli 2001.

Lagstiftningen om genetiskt modifierade organismer (GMO) har anpassats till och överensstämmer med EG:s regelverk. Undantaget är den senaste EG-lagstiftningen om avsiktlig spridning av GMO i miljön. Dessa bestämmelser måste antas före den 1 maj 2004. Lagen om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer antogs och ändrades i februari 2001 och parlamentet har röstat om lagen om innesluten användning av genetiskt modifierade mikroorganismer. Tillämpningsföreskrifter för GMO har antagits. En genteknikkommitté har inrättats som ska utfärda tillstånd för avsiktlig utsättning av GMO i miljön och för saluföring av GMO.

När det gäller radioaktivt avfall och kärnsäkerhet har vissa delar av regelverket ännu inte införlivats. En ny lag om strålskydd måste antas. Tillämpningsföreskrifter är nödvändiga när det gäller grundbestämmelserna om hälsoskydd, externa arbetstagare, överföring av radioaktivt avfall, information om nödsituationer och medicinsk exponering.

Om kärnsäkerhetsfrågor, se Energi.

När det gäller naturskydd måste en ny lag om naturskydd antas. Förteckningarna med förslag på områden av gemenskapsintresse och särskilda skyddsområden måste upprättas före Estlands anslutning till unionen den 1 maj 2004. Dessutom måste de nödvändiga skyddsåtgärderna tillämpas före detta datum. I maj 2001 antogs en ändrad lag om skyddade naturområden. Denna lag ändrades i december 2001 för att anpassa den till direktivet om bevarande av livsmiljöer. Ett nationellt program för genomförande av Natura 2000 godkändes i juli 2000. EG:s jaktbestämmelser har införlivats. Den administrativa kapaciteten måste förstärkas på alla nivåer. Ett undantag har beviljats när det gäller det strikta skyddet av lodjur.

I det nationella handlingsprogrammet för miljön uppskattas den totala kostnaden för att anpassa Estlands lagstiftning till regelverket till 2,21 miljarder euro fram till 2010. Estland måste även lägga större vikt vid framtida finansieringsstrategier. Samarbete bör därför inledas med de internationella finansinstituten.

EG:s regelverk på området för buller införlivas i enlighet med de föreskrivna tidsfristerna och lagstiftningen överensstämmer med regelverket. Bestämmelserna om buller som härrör från utrustning avsedd att användas utomhus måste införlivas före den 1 maj 2004. Lagstiftningen om omgivningsbuller måste införlivas före juli 2004.

Estland deltar i Europeiska miljöbyrån och Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning.

Förhandlingarna om detta kapitel har avslutats.

Senast ändrat den 09.02.2004