Estland

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2006 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1747 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1403 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1201 - ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 konstaterade Europeiska kommissionen att antagandet av utkastet till ny konkurrenslag i Estland innebär ett stort steg mot en tillnärmning av lagstiftningen mot konkurrensbegränsande samverkan. Om vissa ändringar görs i utkastet till ny konkurrenslag kommer tillnärmningen på området statligt stöd också att bli tillfredsställande. Kommissionen ansåg dock att stora ansträngningar kommer att krävas om kraven på övervakning av statligt stöd ska kunna uppfyllas på medellång sikt, särskilt när det gäller öppenhet och insyn.

I rapporten från november 1998 konstaterades att insatser fortfarande är nödvändiga på detta område, trots antagandet av en ny konkurrenslag, särskilt när det gäller statligt stöd. Enligt rapporten måste kontrollen av statligt stöd förbättras och fullständig insyn i förfarandena för beviljande av statligt stöd garanteras så att ett samlat och uppdaterat register över statligt stöd kan upprättas. Tillsynsmyndigheten för statligt stöd måste också få utökade befogenheter.

I rapporten från oktober 1999 betonades att vissa framsteg gjorts när det gäller att genomföra lagstiftningen om konkurrensbegränsande samverkan, men att den gällande lagstiftningen ännu inte omfattar alla aspekter när det gäller kontroll av företagskoncentrationer. Insatser måste göras på området statligt stöd för att prioriteringarna på kort och medellång sikt i partnerskapet för anslutning ska kunna genomföras.

Enligt rapporten från november 2000 har Estland gjort vissa framsteg när det gäller anpassningen till gemenskapens regelverk på konkurrensområdet, särskilt i fråga om statligt stöd. Ändringar av bestämmelserna om statligt stöd trädde i kraft i januari. De ändrade bestämmelserna innebär att den nationella myndigheten kan göra förhandskontroller och även får en starkare roll.

I rapporten från oktober 2001 konstaterades att Estland gjort löpande framsteg på detta område. Genom den nya konkurrenslag som trädde i kraft i oktober infördes kontroller av företagskoncentrationer samt anpassning i ett senare skede till regelverket när det gäller konkurrensbegränsande samverkan och statligt stöd.

I rapporten från oktober 2002 angavs att Estland gjort ytterligare framsteg men att det fortfarande krävdes insatser för att uppfylla kraven på kontroll av statligt stöd.

I rapporten från november 2003 konstateras att Estland i huvudsak uppfyller de åtaganden på konkurrensområdet som landet gjorde i samband med anslutningsförhandlingarna. Estland måste dock se till att lagstiftningen tillämpas korrekt och verkligen iakttas, särskilt när det gäller det nya straffrättsliga förfarande som tillämpas i kartellärenden.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Den rättsliga grunden för EU:s konkurrenspolitik är artikel 3 g i EG-fördraget, där det föreskrivs att gemenskapens verksamhet ska innefatta en ordning som säkerställer att konkurrensen inom den inre marknaden inte snedvrids. De huvudsakliga tillämpningsområdena är konkurrensbegränsande samverkan samt statligt stöd.

Europaavtalet med Estland undertecknades den 12 juni 1995 och träder i kraft när det har ratificerats av samtliga medlemsländer i EU. Europaavtalet innehåller bestämmelser om att en konkurrensordning ska tillämpas i handelsförbindelserna mellan EU och Estland, på grundval av villkoren i artiklarna 81, 82 och 87 i EG-fördraget (f.d. artiklarna 85, 86 och 92), när det gäller avtal mellan företag, missbruk av en dominerande ställning och statligt stöd. Enligt Europaavtalet ska dessutom tillämpningsföreskrifter antas på dessa områden inom tre år efter det att avtalet har trätt i kraft.

Avtalet innehåller också bestämmelser om att Estland ska anpassa sin lagstiftning till EU:s konkurrenslagstiftning.

Vitboken refererar till en gradvis ökande tillämpning av bestämmelserna ovan samt av bestämmelserna i koncentrationsförordningen (4064/89) och i artiklarna 31 (f.d. 37) och 86 (f.d. 90) i fördraget när det gäller monopol och särskilda rättigheter.

UTVÄRDERING

Den nya konkurrenslagen trädde i kraft i oktober 2001. Lagen har möjliggjort en långtgående anpassning av Estlands lagstiftning om konkurrensbegränsande samverkan till EG:s regelverk när det gäller förfarandet för kontroll av företagskoncentrationer, vertikala begränsningar och horisontella samarbetsavtal. Efter att en ny strafflagstiftning antagits i juni 2001 ändrade Estland konkurrenslagen i september 2002.

Den nationella konkurrensmyndigheten, den s.k. konkurrensbyrån, förfogar över den personal och de tekniska resurser som krävs för att hantera ett stort antal ärenden. Betydande finansiella insatser kommer också att behövas.

När det gäller statligt stöd kan Estland anpassa sig till regelverket i ett senare skede tack vare den nya konkurrenslagen som innehåller vissa bestämmelser om statligt stöd. Den nationella myndigheten för kontroll av statligt stöd, den s.k. avdelningen för konkurrens och statligt stöd, sorterar under Estlands finansdepartement och har långtgående befogenheter för att övervaka att bestämmelserna på detta område följs. Estland har ännu inte fullföljt tillämpningen av bestämmelserna om statligt stöd inom tre känsliga sektorer, nämligen stål-, bil- och syntetfibersektorerna.

Sedan kommissionens yttrande 1997 har Estland gjort stadiga framsteg. Förhandlingarna om detta kapitel har preliminärt avslutats (se rapporten från 2002). Estland har inte begärt någon övergångsordning på detta område.

Senast ändrat den 14.01.2004