Litauen

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande KOM(97)2007 slutlig [Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(1998) 706 slutlig [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2000) 707 slutlig [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1750 [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1406 [Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1204 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning] Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 angav kommissionen att införlivandet av EG:s regelverk för direkta skatter inte skulle behöva innebära några större svårigheter för Litauen. I rapporten betonades dock att omfattande ansträngningar var nödvändiga på detta område för att landet på medellång sikt skulle kunna uppfylla EG:s bestämmelser om moms och punktskatter. Kommissionen framhöll dessutom att det borde vara möjligt för Litauen att delta i det ömsesidiga biståndet när skatteförvaltningen var tekniskt redo för detta.

I sin rapport från november 1998 konstaterade kommissionen att Litauen, trots vissa framsteg i fråga om momsen, måste göra stora ansträngningar för att anpassa sina bestämmelser om moms och punktskatter till EG:s regelverk.

I sin rapport från november 2000 konstaterade kommissionen att vissa framsteg hade gjorts i fråga om den administrativa kapaciteten, men att Litauen fortfarande var sena när det gällde antagandet av lagstiftningen om moms och punktskatter.

I sin rapport från november 2001 angav kommissionen att Litauen hade gjort måttliga framsteg i anpassningen av sin lagstiftning till EG:s regelverk. Ändringarna i lagen om moms hade trätt i kraft (fastställande av platsen där tjänsten levereras, definition av begreppet tjänst som tillhandahålls utanför territoriet och en särskild ordning för resebyråer). När det gäller punktskatter kommer gasol (LPG) hädanefter att punktbeskattas och strukturen och avgiftssatserna för alkohol och alkoholhaltiga drycker överensstämmer med EG:s regelverk. När det gäller det administrativa samarbetet och ömsesidigt bistånd har det litauiska parlamentet ratificerat konventionerna om dubbelbeskattning med Ryssland, Nederländerna, Kroatien, Slovenien och Armenien. Avtalet om ömsesidigt bistånd med Sverige har trätt i kraft. När det gäller administrativ kapacitet innehåller det centrala registret över skattepliktiga nu en omfattande databas och en ny enhet med ansvar för administrationen av punktskatter har inrättats. Förfaranden har ändrats för att förbättra skattekontroller, utmätning av påföljder, prövning av tvister samt betalning och överföring av skulder.

I sin rapport från oktober 2002 betonade kommissionen att Litauen hade gjort stora framsteg i fråga om anpassningen av skattelagstiftningen. Vissa framsteg har även gjorts när det gäller reformen av den litauiska skatteförvaltningen.

I sin rapport från 2003 konstaterade kommissionen att Litauen i huvudsak uppfyller de åtaganden och krav som fastställdes vid anslutningsförhandlingarna inom området för moms, punktskatter och direkta skatter och att landet bör kunna tillämpa regelverket vid anslutningen. När det gäller administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd uppfyller Litauen endast delvis sina åtaganden. Landet måste utan dröjsmål påskynda förberedelserna med att inrätta system för informationsutbyte för att se till att de viktigaste förbindelserna fungerar vid anslutningen.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

På området för direkta skatter sänktes vinstskatten i december 1999 och utdelningsskatten har harmoniserats.

På området för indirekta skatter har EG:s regelverk om moms och punktskatter delvis införlivats medan den administrativa reformen som föreskrivs i anslutningspartnerskapet från 1999 har försenats. Skattebefrielsen för offentliga transportföretag avskaffades i april 2000 och ersattes av en nedsatt skatt på 5 procent.

På området för administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd har Litauen slutit bilaterala konventioner med Island, Italien och USA för att förhindra dubbelbeskattning och skattebedrägerier, vilka trädde i kraft i januari 2000. Liknande konventioner har slutits med Ryssland, Nederländerna, Kroatien och Slovenien. Skatteförvaltningen består av en nationell skatteinspektion som är underordnad finansministeriet samt tio regionala inspektionsorgan. Den nationella skatteinspektionen ansvarar för förvaltning och administration av skatter och avgifter och den utarbetade i mars 2000 en strategisk plan för perioden 2000-2004. I april 2000 anslöts den nationella skatteinspektionens lokala nätverk till ett centralt nätverk och skatteinformationssystemet integrerades.

UTVÄRDERING

Moms

Det nuvarande momssystemet infördes i maj 1994 och ersatte då den förra omsättningsavgiften. Litauen har fastställt en enhetlig momssats på 18 procent, som tillämpas på alla transaktioner, inklusive på import. Det gällande momssystemet är baserat på huvudprinciperna i EG:s lagstiftning. Det kännetecknas dock av mycket generell tillämpning och inkonsekvent genomförande.

Sedan yttrandet från juli 1997 har Litauen fortsatt tillnärmningen av sin momslagstiftning till EG:s regelverk. De ändringar som nyligen gjorts i den nationella lagstiftningen gäller framför allt avskaffande av nedsatt moms på enbart inhemska jordbruksprodukter och en höjning av tröskeln för registrering i syfte att sänka antalet avgiftspliktiga som ska momsregistreras. Trots de framsteg som har gjorts behövs fortfarande stora insatser på detta område.

I rapporten från november 2000 noteras det att ytterligare förbättringar av lagstiftningen är nödvändiga för att man ska kunna uppfylla målen i sjätte momsdirektivet. Listan över befrielser är för lång, det finns inget system för återbäring till avgiftspliktiga som inte är momsregistrerade och det saknas dessutom ett "reverse charge"-system.

I rapporten från november 2001 bekräftas denna utvärdering.

En ny momslag antogs i mars 2002 och trädde i kraft i juli 2002. I lagen definieras begreppet skatteobjekt, avgiftspliktiga och avgiftspliktiga transaktioner. Den omfattar dessutom åtgärder för att avskaffa undantag och de nuvarande skattelättnader som inte är förenliga med EG:s regelverk.

Vid utgången av 2003 återstod fortfarande för Litauen att införliva bestämmelserna om moms inom EU och anpassa sig till EU:s uppsättning av reducerade momssatser och undantag, utom inom det område där landet har beviljats undantag. Litauen måste också lösa de smärre avvikelser som kvarstår inom området för avgiftspliktiga transaktioner, leveransställe och den särskilda ordningen för begagnade varor.

Punktskatter

När det gäller punktskatter krävs ytterligare ansträngningar liksom i fråga om momslagstiftningen. Öl bör beskattas i förhållande till alkoholhalten och vin per hektoliter. Cigaretter bör inte bara punktbeskattas utan även beläggas med en kombination av en särskild skattesats och en proportionell skatt beräknad utifrån värdet.

I rapporten från november 2001 bekräftas denna bedömning.

Lagen om punktskatter antogs i oktober 2001 och trädde i kraft i juli 2002. Lagen innehåller bestämmelser om skatteupplag och ett system för indragning av avgifter samt om införande av olika skattesatser för punktavgifter på cigaretter i oktober 2002.

Vid utgången av 2003 krävdes fortfarande ytterligare insatser för att uppnå den lägsta punktskattenivån för vissa produkter och för att slopa ett mindre antal undantag om mineraloljor. Litauen måste också lösa problemet med avvikelser i fråga om definitionen av vissa produkter och punktskatternas struktur för vissa mineraloljor. Landet måste vidare utsträcka sitt system för indragning av avgifter på produkter med harmoniserade punktskatter till att omfatta handeln inom EU. Den gradvisa höjningen av punktskatterna på cigaretter pågår planenligt och den högsta punktskattesatsen kommer att vara nådd den 31 december 2009, såsom beslutades under anslutningsförhandlingarna.

Direkta skatter

På området för direkta skatter måste principerna i uppförandekoden för företagsbeskattning uppfyllas i den litauiska lagstiftningen. Den nya lagen om vinstskatter antogs i december 2001 och trädde i kraft i januari 2002. Skattesatsen för företagsvinster har sänkts från 24 procent till 15 procent. I juli 2002 antogs dessutom en ny lag om inkomstskatt för fysiska personer. Litauen måste dock ytterligare anpassa sin lagstiftning till EG:s regelverk, bland annat genom att vidta åtgärder för att avskaffa potentiellt skadliga skatteåtgärder. Därigenom kommer Litauen att kunna uppfylla uppförandekoden för företagsbeskattning vid anslutningen på samma sätt som medlemsländerna.

Vid utgången av 2003 hade Litauen ännu inte införlivat direktiven om räntor och avgifter och om beskattning av inkomster från sparande. Litauen måste också ändra sin lagstiftning om ekonomiska frihandelsområden och slopa de extra förmånerna för personer som inte är bosatta i landet och möjligheten för företag att genomföra bank- och försäkringstransaktioner.

Administrativ kapacitet

Vissa åtgärder har vidtagits för att reformera och förstärka den litauiska skatteförvaltningen när det gäller skattekontroller, utmätning av påföljder, prövning av skattetvister samt betalning och överföring av skulder. Landet har också gjort framsteg i fråga om utvecklingen av det integrerade skatteinformationssystemet. Den nationella skatteinspektionens databas används sedan maj 2002. Med detta nya hjälpmedel sköts inkomst- och momsdeklarationer, tulluppgifter och uppgifter som hämtas från betalningskontrollerna. Informationssystemet om punktskatter började användas i april 2002.

I februari 2002 inrättades en enhet för internationellt informationsutbyte inom ramen för den nationella skatteinspektionen, vilken ska garantera effektiv kommunikation med utländska skatteförvaltningar. Förutom dessa klassiska funktioner för ömsesidigt bistånd på området för direkt beskattning, ska denna enhet ha ansvaret för att genomföra EG:s regelverk om administrativt samarbete på området för direkt beskattning.

Trots dessa omfattande förbättringar måste Litauen göra ytterliga framsteg när det gäller den nationella skatteinspektionens kapacitet och effektivitet på områdena indrivning av skatt samt utbildning och utveckling av mänskliga resurser. Den nationella skatteinspektionen har för övrigt ännu inte infört något datoriserat skattesystem som är kompatibelt med VIES (systemet för utbyte av information om mervärdesskatt) och SEED (systemet för utbyte av uppgifter om punktskatter).

Vid utgången av 2003 hade den administrativa kapaciteten inrättats och åtgärder pågick för att reformera och modernisera skatteförvaltningen. Fortsatta insatser krävdes för att förbättra skatteuppbördskapaciteten och effektivisera skatteförvaltningen, framför allt genom mer effektiva kontrollförfaranden och revisionsfunktioner. Det är därför prioriterat att utveckla och utbilda personal inom dessa områden.

När det gäller administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd måste tillnärmningen av lagstiftningen kompletteras. Ett centralt kontaktorgan med tillräckliga personalresurser har inrättats och ska även fungera som kontaktorgan på punktskatteområdet. I gengäld måste Litauen snarast utveckla det nyligen införda systemet för utbyte av information om moms.

Senast ändrat den 14.01.2004