Estland

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97)2006 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(1998) 705 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(1999) 504 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2000) 704 slutlig - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1747 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1403 - ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]Kommissionens rapport KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1201 [Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 konstaterade Europeiska kommissionen att införlivandet av EG:s regelverk för direkt beskattning inte bör innebära några större svårigheter för Estland. När det gäller indirekt beskattning (mervärdesskatt och punktskatter) ansåg dock kommissionen att det trots en lovande inledning krävs särskilda insatser för att Estland ska kunna anpassa sig till EG:s regelverk på medellång sikt.

I rapporten från november 1998 betonades att Estland gjort framsteg när det gäller att anpassa sin lagstiftning på mervärdesskattområdet i enlighet med prioriteringarna på kort sikt i partnerskapet för anslutning. Ytterligare insatser krävs dock för att förbereda övergångsordningen för mervärdesskatt och anpassa lagstiftningen på punktskatteområdet.

I rapporten från oktober 1999 konstaterades att vissa framsteg skett i anpassningen av lagstiftningen på punktskatteområdet och för att förstärka den administrativa kapaciteten på skatteområdet. Framgångarna i fråga om mervärdesskattelagstiftningen var inte lika omfattande.

I rapporten från november 2000 noterades att Estland fortsatt att anpassa sin lagstiftning och att landet delvis uppfyllde EU:s krav i fråga om indirekt beskattning. Inledande åtgärder har dessutom vidtagits för att förbättra det administrativa samarbetet och det ömsesidiga biståndet. När det gäller direkt beskattning trädde en ny lag om inkomstbeskattning i kraft i januari 2000. Nya förfaranden för att effektivisera skatteförvaltningen och initiativ för att främja användningen av informationsteknik har också införts.

I rapporten från november 2001 konstaterades att Estland gjort vissa framsteg, bland annat när det gäller mervärdesskatt och punktskatter (förfaranden för skatteupplag för alkohol, successiv höjning av skattesatserna, utom för mineraloljor, ökad skatt på bränsle och liknande produkter, införande av en kumulativ skattesats för cigaretter). Ingen utveckling av betydelse har rapporterats när det gäller direkt beskattning eller det administrativa samarbetet och ömsesidiga biståndet. När det gäller den administrativa kapaciteten har skattemyndigheten infört en Internetbaserad skattefunktion som fungerar väl.

I rapporten från oktober 2002 betonades att Estland gjort framsteg när det gäller att anpassa sin mervärdesskattelagstiftning till regelverket. På området direkt beskattning måste Estland fortsätta att anpassa sin lagstiftning genom att upphäva de bestämmelser som fortfarande är oförenliga med EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för kapital. Inga framsteg på lagstiftningsområdet har noterats när det gäller administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd. Däremot har nya åtgärder vidtagits för att förstärka Estlands skatteförvaltning.

Av rapporten från 2003 framgår att Estland i stort sett uppfyller åtagandena och skyldigheterna enligt anslutningsförhandlingarna när det gäller moms, punktskatter, administrativt samarbete och ömsesidigt stöd, och landet borde därför kunna genomföra gemenskapens regelverk på dessa områden så snart anslutningen genomförts. Estland måste inom vissa områden anta den lagstiftning som krävs för att slutföra anpassningen och förstärka sin skatteförvaltning. Landet måste fortsätta sina ansträngningar för att inrätta system för informationsteknik som möjliggör utbyte av datoriserade uppgifter med gemenskapen och dess medlemsstater. Estland uppfyller också huvuddelen av de åtaganden och krav som följer av anslutningsförhandlingarna på området direkt beskattning.

Estland beviljades en övergångsperiod för att bibehålla den nedsatta momssatsen på försäljning av bränsle för uppvärmning till fysiska personer, föreningar för förvaltning av sociala bostäder, fastighetsgrupperingar, kyrkor, samfund och institutioner eller organisationer som finansieras av staten eller landsbygds- eller stadskommuner, liksom på försäljning av torv, brunkolsbriketter, kol och ved för eldning till fysiska personer (fram till den 30 juni 2007). Landet åtnjuter också ett undantag som gör att det kan dels tillämpa en gräns på 16 000 euro för momsregistrering och momsbefrielse för små och medelstora företag, dels bevilja momsbefrielse för internationella passagerartransporter. Estland beviljades även en övergångsbestämmelse som ger landet tillstånd att differentiera tillämpningen av den totala punktskatten på röktobak (fram till den 31 december 2009). Avslutningsvis ger en övergångsbestämmelse Estland tillstånd att, så länge landet beskattar inkomst av utdelad vinst utan att beskatta ej utdelad vinst, och senast till den 31 december 2008, bibehålla denna beskattning av vinst som betalas ut av estniska dotterbolag till de moderbolag som är etablerade i andra medlemsstater.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

EG:s regelverk på området direkta skatter gäller främst vissa delar av företagsbeskattningen samt avgifter på kapitaltillskott. EG-fördragets fyra friheter har mer långtgående konsekvenser för de nationella skattesystemen.

EG:s regelverk på området indirekta skatter består huvudsakligen av harmoniserad lagstiftning för mervärdesskatt och punktskatter. Detta innefattar införande av en icke-kumulativ allmän konsumtionsskatt som läggs på alla led i produktionen och distributionen av varor och tjänster, och som innebär skattemässig likabehandling av inhemska transaktioner och importtransaktioner.

När det gäller punktskatter finns regler om tillnärmning av skattesystemen och minimiskattesatser samt gemensamma regler för innehav och flyttning av punktskattepliktiga varor som omfattas av harmoniserade bestämmelser (inklusive skatteupplag).

UTVÄRDERING

Mervärdesskatt

Det nuvarande mervärdesskattesystemet i Estland bygger på EG-lagstiftningens grundläggande principer. 1999 upphävdes nollskattesatsen på försäljning av värmeenergi, kol och ved. Den estniska lagstiftningen och EG:s regelverk skiljer sig dock fortfarande till viss del åt. År 2000 var den estniska lagstiftningen inte helt och hållet enhetlig med regelverket. Trots att mervärdesskattesystemet grundar sig på sjätte direktivet kvarstår fortfarande alltför många reducerade skattesatser, nollskattesatser och undantag. En ny mervärdesskattelag som syftar till att anpassa lagstiftningen till sjätte direktivet trädde i kraft i januari 2002. Genom den nya lagen upphävdes undantagen från mervärdesskatt för försäljning av vissa varor och tjänster. I stället infördes reducerade skattesatser. Vid slutet av 2003 hade Estland ännu inte slutfört anpassningen på momsområdet genom att avskaffa nollskattesatserna på vissa tidskrifter och utbildningsmanualer, harmonisera sin definition av ställning som skattskyldig och planera för att återbetala moms till utländska skattskyldiga som inte är etablerade i Estland. Landet måste även inrätta de särskilda system som är tillämpliga på resebyråer och investeringsguld, harmonisera tillämpningsområdet för vissa undantag från moms, utom inom områden där landet har beviljats övergångsperioder, och införa systemet med moms inom gemenskapen.

Punktskatter

Ny tobaks- och alkohollagstiftning har trätt i kraft. Genom lagen om punktskatter på tobak har punktskattesatserna för tobaksvaror anpassats till EU:s miniminivåer. Det tycks svårt för Estland att helt och hållet anpassa sina skattesatser till EU:s nivåer före 2008. Estland har ännu inte börjat förbereda en ny lag för att ytterligare harmonisera punkskatterna på tobak. Genom alkohollagen har punktskattesatserna för öl anpassats till EU:s nivåer. Den reducerade skattesatsen för små inhemska bryggerier har avskaffats. Det behövs dock ny lagstiftning för vin, jästa produkter och andra mellanprodukter. När det gäller lagstiftningens genomförande saknar Estland förfaranden både för skatteupplag och registrering. Trots att punktskatterna och alkohol-, tobaks- och bränsleskatterna har höjts successivt är de fortfarande lägre än de nivåer som föreskrivs i regelverket. Något förfarande för skatteupplag för mineraloljor och tobaksvaror har ännu inte inrättats. Inga framsteg i detta avseende noterades under 2002. Vid slutet av 2003 måste Estland harmonisera skattesatserna på vissa mineraloljor, vissa undantag och systemet för återbetalning samt utvidga systemet för uppskov med avgifter till att omfatta förflyttningar inom gemenskapen. Den successiva höjningen av punktskatterna på cigaretter fortsätter och kommer att uppgå till minimisatsen den 31 december 2009 (enligt vad som avtalades vid anslutningsförhandlingarna).

Direkt beskattning

På området direkt beskattning antogs ändringar av den estniska lagen om inkomstbeskattning i oktober 2001. Ändringarna innebär att vinster ska beskattas oavsett om de delas ut till juridiska personer som är bosatta i landet eller till juridiska personer i utlandet. Ändringarna träder i kraft i januari 2003.

Estland måste också påskynda sina ansträngningar för att anpassa sin lagstiftning, bland annat genom att undanröja de hinder för den fria rörligheten för kapital som fortfarande kvarstår när det gäller utbetalning av utdelning från estländska företag till fysiska personer som inte är bosatta i landet. Landet måste också införliva direktivet om räntor och avgifter liksom direktivet om beskattning av intäkter av sparande.

Administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd

I juni 1999 trädde ett avtal mellan de tre baltiska länderna i kraft om samarbete i samordningen av skattekontroller. Syftet är att öka samarbetet mellan ländernas skattemyndigheter för effektivare skattekontroll i de baltiska länderna. Estland har även gjort vissa framsteg i anslutningen av sina system till EU:s datasystem. En plattform har inrättats för systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES).

Under 2003 inrättades det centrala kontaktkontoret. Däremot har kontaktkontoret för punktskatter ännu inte inrättats. Förberedelserna för att införa systemet för utbyte av information om moms och systemet för utbyte av uppgifter när det gäller punktskatter har inletts och fortgår enligt planerna.

Administrativ kapacitet

I november 2000 noterades att betydande insatser krävs för att Estland ska kunna förstärka sin skattemässiga administrativa kapacitet och därigenom bekämpa skattebedrägerier på ett effektivt sätt. Ett förbättrat samarbete mellan skattemyndigheten, tullverket och rikspolisstyrelsen är därför absolut nödvändigt. Under 2001 gjordes framsteg då ett centrum för utredning av skattebedrägerier inrättades. I detta centrum har man ingått ett avtal med rikspolisstyrelsen. Avtalet möjliggör ett direkt utbyte av operativ information och ett effektivare samarbete under övervakningsinsatserna.

De administrativa strukturer som krävs på momsområdet hade inrättats vid slutet av 2003 men Estland måste fortsätta de åtgärder som vidtagits för modernisering och indrivning av skatter liksom för förfarandena för kontroll och revision. När det gäller punktskatter är de administrativa system som krävs klara, men Estland måste fästa särskild uppmärksamhet på problemet med bedrägerier som kvarstår på området för mineraloljor.

Senast ändrat den 12.01.2004