Estland

1) HÄNVISNINGAR

Yttrande från kommissionen [KOM(97)2006 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(98) 705 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(1999) 504 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2000) 704 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001) 1747 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning] Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002) 1403 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]. Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1201 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]. Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I sitt yttrande från juli 1997 ansåg Europeiska kommissionen att genomförandet av gemenskapens regelverk om fri rörlighet för varor inte torde vara något allvarligt hinder för Estlands anslutning, förutsatt att den pågående lagstiftningsreformen fortsattes och verkligen genomfördes, särskilt i fråga om standardisering och överensstämmelsebedömning. Kommissionen ansåg dock att trots lovvärda insatser för att harmonisera lagstiftningen i fråga om standardisering och överensstämmelsebedömning återstod vissa tveksamheter när det gäller landets förmåga att genomföra ett omfattande och snabbt införlivande av gemenskapens regelverk och att kontrollera dess genomförande på ett antal tekniska områden.

I rapporten från november 1998 konstaterades att vissa framsteg hade gjorts på detta område, framför allt vad gäller genomförandet av regelverket om motorfordon, livsmedel och kemikalier. Förseningar hade uppstått när det gäller att genomföra de grundläggande principerna i den nya metoden för standardisering, bedömning av överensstämmelse, ackreditering och marknadsövervakning.

I rapporten från oktober 1999 underströks att betydande framsteg hade gjorts i vissa produktsektorer. När det gäller den nya metoden hade framstegen varit mycket långsammare. De största svårigheterna var fortfarande resursbegränsningar och bristen på en klart definierad politik.

I rapporten från november 2000 noterades att Estland hade gjort stora framsteg, inte minst i fråga om standardisering och överensstämmelsebedömning

I rapporten från november 2001 ansåg kommissionen att Estland hade gjort framsteg på ett visst antal områden som bl.a. offentlig upphandling och standardisering.

I rapporten från oktober 2002 noterades framsteg på ett visst antal områden, däribland överensstämmelsebedömning och standardisering.

I rapporten från november 2003 noterade kommissionen att det fortfarande återstår några punkter där Estland bör göra ändringar, men att landet sannolikt kommer att vara i stånd att genomföra regelverket från och med anslutningen.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

För fri rörlighet för varor krävs att alla åtgärder som begränsar handeln avskaffas, dvs. inte bara tullar och kvantitativa begränsningar utan även åtgärder med motsvarande verkan som har protektionistiska effekter.

I fall där de tekniska föreskrifterna inte harmoniserats ska principen om ömsesidigt erkännande av nationella bestämmelser gälla (i enlighet med Cassis de Dijon-principen).

Europeiska gemenskapen har i harmoniseringssyfte utvecklat den nya metoden, som innebär att man, i stället för att föreskriva tekniska lösningar, begränsar sig till att fastställa de grundläggande krav som en produkt måste uppfylla.

BEDÖMNING

Arbetet med att anta lagstiftning för genomförandet av de grundläggande principerna i den nya metoden för standardisering, bedömning av överensstämmelse, ackreditering och marknadsövervakning har saktat av på grund av resursbegränsningar.

I april 1999 antogs lagen om tekniska föreskrifter och standarder. Lagen utgör den främsta rättsliga ramen för antagandet av standarder och inrättandet av det officiella standardiseringsorganet. Genom lagen avskaffas kravet på översättning av standarderna till estniska, vilket borde påskynda genomförandet av de europeiska standarderna. Hittills har totalt sett endast 78 av ca 7 000 europeiska standarder antagits. Det saknas fortfarande en klart definierad strategi på detta område. Det estländska standardiseringscentrumet inledde sin verksamhet i april 2000 i egenskap av officiellt standardiseringsorgan. Estland gjorde betydande framsteg när det gäller att införliva europeiska standarder. Den 30 september 2000 hade 4 670 europeiska standarder antagits och trätt i kraft.

Lagen om bedömning av överensstämmelse för produkter överensstämmer ännu inte med principerna i Europeiska gemenskapens nya metod. Lagändringar är på gång, men utarbetandet är kraftigt försenat. En ny lag som antogs i november 1999 trädde i kraft i januari 2001.

En ny lag om metrologi trädde i kraft i januari 1999. Genom lagen inrättas en oberoende ackrediteringsmyndighet, det estländska ackrediteringsorganet. Lagen ger emellertid inte den heltäckande rättsliga grund för ackreditering som krävs. Därför har Estland nekats fullvärdigt medlemskap i Europeiska samarbetet för ackreditering. Ändringar av lagen om metrologi antogs i juni 2000 för att anpassa lagstiftningen på detta område till gemenskapens regelverk.

Ytterligare ändringar krävs för att införliva direktiven enligt den gamla och den nya metoden. När det gäller sektorsspecifik lagstiftning med anknytning till områden som omfattas av den nya metoden har framstegen varit ojämna. Ytterligare insatser måste göras inom sektorerna för gascylindrar, maskiner, leksaker och medicintekniska produkter. Under 2001 anpassades lagstiftningen på områdena maskinsäkerhet (es de en fr), sprängämnen (es de en fr), medicintekniska produkter och leksaker. I rapporten från 2003 konstateras att stora anpassningar har gjorts i den estniska lagstiftningen när det gäller direktiven enligt den nya metoden. På några punkter återstår dock en del anpassningsarbete.

När det gäller sektorsspecifik lagstiftning som omfattas av den gamla metoden har de största framstegen gjorts på livsmedelsområdet. En ny ramlag trädde i kraft i januari 2000. Framsteg har också åstadkommits på området för kemiska produkter och farmaceutiska produkter samt på området för gödselmedel, pyrotekniska varor, kosmetiska produkter och skor. Det har inte skett några nämnvärda framsteg inom motorfordonssektorn. Under 2002 kunde framsteg konstateras vad gäller genomförandet av regelverket om kemikalier, kosmetiska produkter (es de en fr) och läkemedel. När det gäller kontroll av skjutvapen antogs en ny lag i juni 2001, i syfte att anpassa den estländska lagstiftningen till gemenskapens regelverk. I rapporten från 2003 noteras att det förekommer förseningar i införlivandet av EU:s direktiv om byggsektorn. Inom den sektor som ännu inte harmoniserats måste Estland införa klausuler om ömsesidigt erkännande i den befintliga lagstiftningen.

När det gäller produktsäkerhet hänvisas till kapitlet om konsumentskydd.

I mars 2000 antogs en strategi för att inrätta ett informationssystem för offentlig upphandling. Den nya lagstiftningen tillämpas sedan april 2001 och är en positiv utveckling mot harmoniseringen av den estländska lagstiftningen med regelverket. I rapporten från 2003 noteras att man bör förstärka den administrativa kapaciteten hos byrån för offentlig upphandling.

Förhandlingarna om kapitlet om fri rörlighet för varor har avslutats. Estland har inte begärt några övergångsbestämmelser.

Estland har gjort vissa framsteg på tullområdet, varav det viktigaste är införandet av tullar för vissa produkter. I fråga om tullfria zoner har vissa framsteg gjorts. Under 2001 gjordes några framsteg i och med att parlamentet antog den nya tullkodexen som ska träda i kraft i juli 2002. Den nya kodexen har till syfte att helt anpassa tullagstiftningen till gemenskapens tullkodex. Estland borde dock ta itu med problemet med väntetider vid gränserna och tullbedrägerier. Under 2002 har framsteg gjorts i fråga om administrativ och operativ kapacitet för att genomföra gemenskapens regelverk. I rapporten från 2003 noteras att Estland när det gäller tullunionen i allt väsentligt uppfyller de åtaganden och skyldigheter som fastställts för anslutningen. Förhandlingarna om tullunionen har avslutats. Inga övergångsåtgärder har begärts.

Senast ändrat den 16.02.2004