Ungern

1) HÄNVISNINGAR

Kommissionens yttrande [KOM(97) 2001 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(1998) 700 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(1999) 505 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2000) 705 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2001) 700 slutlig - SEK(2001)1748 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2002) 700 slutlig - SEK(2002)1404 - Ej offentliggjord i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]

Rapport från kommissionen [KOM(2003) 675 slutlig - SEK(2003) 1205 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning]

Fördrag om anslutning till Europeiska unionen [Europeiska unionens officiella tidning, L 236 av den 23.09.2003]

2) SAMMANFATTNING

I rapporten från november 1998 konstaterade kommissionen att det gjorts betydande framsteg, men att det krävdes ytterligare ansträngningar för att fullständigt införliva EG:s regelverk.

I rapporten från oktober 1999 bekräftades att Ungern gjort goda framsteg när det gäller införlivandet av EG:s regelverk på detta område. Landet rekommenderas dock att ägna särskild uppmärksamhet åt genomförandet av EG:s bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt tillämpningen av EG:s bestämmelser om arbetsrätten.

I rapporten från oktober 2000 bekräftades framstegen, trots vissa förbehåll rörande framför allt hälsoindikatorerna, som verkade ligga mycket under EU:s siffror. Dessutom krävdes fortfarande stora ansträngningar för att genomföra EG:s regelverk om hälsa och säkerhet samt likabehandling.

Under de senaste två åren har Ungern gjort betydande framsteg. På områdena arbetsrätt, likabehandling av kvinnor och män samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen har Ungern införlivat en stor del av EG:s regelverk.

I rapporten från 2003 konstateras att Ungern till största delen respekterar de krav och skyldigheter som följer av anslutningsförhandlingarna i fråga om arbetsrätt, jämställdhet mellan kvinnor och män, hälsa och säkerhet i arbetet, den sociala dialogen, folkhälsan, sysselsättningspolitiken, den sociala integrationen och det sociala skyddet. Ungern bör kunna tillämpa detta regelverk från och med anslutningen.

Vad gäller Europeiska socialfonden och kampen mot diskriminering uppfyller Ungern de flesta kraven som uppställdes vid anslutningen och bör göra ytterligare ansträngningar.

Anslutningsfördraget undertecknades den 16 april 2003 och anslutningen ägde rum den 1 maj 2004.

GEMENSKAPENS REGELVERK

Förutom särskilda åtgärdsprogram, särskilt på folkhälsoområdet, och Europeiska socialfonden, omfattar regelverket på det sociala området bestämmelser om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, arbetsrätt och arbetsvillkor, lika möjligheter för kvinnor och män, samordning av sociala trygghetssystem för migrerande arbetstagare samt tobaksprodukter.

På alla dessa områden fastställs i EU:s sociallagstiftning minimikrav, som kompletteras med skyddsklausuler för medlemsländer som har mer långtgående bestämmelser.

Dessutom innehåller artiklarna 138 och 139 i fördraget (f.d. artiklarna 118a och 118b) bestämmelser om samråd mellan arbetsmarknadens parter och social dialog på EU-nivå.

UTVÄRDERING

Arbetslösheten fortsätter att minska. Den har enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) sjunkit från 7,8 % 1998 till 5,7 % i slutet av 2001. Det rör sig framför allt om långtidsarbetslöshet med stora regionala variationer. År 2002 var arbetslösheten 5,6 %.

I rapporten från 2003 påminns om att det krävs ytterligare ansträngningar för att effektivt genomföra slutsatserna från den gemensamma utvärderingen av prioriteringarna i den ungerska sysselsättningspolitiken. Det är särskilt viktigt att öka antalet sysselsatta, främst bland äldre arbetstagare, kvinnor, okvalificerad arbetskraft och utsatta grupper och att minska den regionala obalansen. Man bör också öka rörligheten och stärka incitamenten till arbete. Det är slutligen nödvändigt att fortsätta att bekämpa svartarbete.

Den ungerska arbetsrättslagstiftningen är delvis anpassad till EG:s regelverk. Under andra halvan av 2001 införlivades direktivet om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens.

Av rapporten från 2003 framgår det att Ungern har införlivat nästan hela gemenskapens regelverk i fråga om arbetsrätten, bl.a. antagit den nya arbetslagen (mars 2003). Vissa justeringar måste fortfarande göras för att anpassa den ungerska lagstiftningen om företagsöverlåtelser och arbetstid. Den nya lagstiftningen om information till och samråd med arbetstagarna liksom arbetstagarnas deltagande i det europeiska samhället bör införlivas efter anslutningen.

När det gäller den sociala dialogen har stora förändringar ägt rum sedan 1998. Den fackliga anslutningen har stadigt sjunkit sedan övergången till marknadsekonomi, även om antalet fackföreningar och arbetsgivarorganisationer fortfarande är för stort för att underlätta den sociala dialogen. Ett nationellt trepartsråd för arbete ersatte i början av 1999 rådet för biläggande av intressekonflikter och ansvarar för arbetsrelaterade frågor, inklusive löner, men det har till skillnad från sin föregångare inte längre något ansvar för budget- och skattefrågor eller socialförsäkringslagstiftningen.

Under 2003 har det skapats nationella trepartsorgan och den sociala trepartsdialogen har utvecklats betydligt.

Den självständiga sociala tvåpartsdialogen måste visserligen förstärkas, men det har skett påtagliga förbättringar på detta område, framför allt sedan 2002. Kollektivavtal bör uppmuntras både inom sektorer och företag.

I rapporten från 2002 konstaterar kommissionen att Ungern har kommit långt när det gäller likabehandling av kvinnor och män. Inför anslutningen har Ungern antagit all lagstiftning på området. Nu måste arbetet fortsätta med att genomföra lagstiftningen.

Ungern har sedan införlivandet av direktivet om manuell hantering av laster fortsatt sina ansträngningar på de områden som rör exponering för biologiska agens, arbete med bildskärmsutrustning och individuell skyddsutrustning. Ungern har dessutom gjort betydande ansträngningar för att införliva EG:s regelverk, särskilt ifråga om arbetsplatser, byggnadssektorn och gruvsektorn.

Enligt rapporten från 2003 har största delen av lagstiftningen om hälsa och säkerhet i arbetet antagits och kommer att träda i kraft vid anslutningen. Fortfarande måste justeringar göras för att anpassningen ska bli total, främst i fråga om arbetsgivarens skyldighet att göra allt för att samråda med, informera och involvera arbetstagaren.

Sedan 1998 deltar Ungern i gemenskapsprogram för att främja hälsan, kampen mot cancer, förebyggande av aids och andra överförbara sjukdomar samt förebyggande av drogmissbruk. Ungern har sedan samma datum reformerat sitt folkhälsosystem.

Ungern antog 2003 en lag om införlivande av regelverket om tobaksbruk. När det gäller övervakning och kontroll av överförbara sjukdomar stämmer den ungerska lagstiftningen överens med gemenskapens regelverk. Ytterligare insatser bör dock göras för att stärka övervakning och kontroll.

I fråga om Europeiska socialfonden har de viktigaste administrativa strukturerna inrättats. Det är dock nödvändigt att stärka beslutsförmågan och samordningen mellan ministerierna.

I rapporten från 2003 föreskrivs att Ungern ska fortsätta sina ansträngningar att genomföra de antagna reformerna om socialt trygghet, främst vad gäller hälsa och pensioner, vilket kommer att bidra till att ge ökat socialt skydd och att förbättra dess effektivitet.

Under 2004 ska kommissionen och Ungern slutföra arbetet med sitt gemensamma memorandum om den sociala integrationen, i vilket fastställs de största utmaningarna med att främja den sociala integrationen och tänkbara inriktningar för politiken på detta område. På det nationella planet bör det utarbetas en integrerad strategi och en handlingsplan för social integration på grundval av detta.

I fråga om kampen mot diskriminering uppmanas Ungern i rapporten från 2003 att göra betydande ansträngningar för att förbättra den romska minoritetens situation som fortfarande är svår trots det som gjorts tidigare.

Senast ändrat den 09.01.2004