Förenta nationernas fjärde kvinnokonferens

EU inrättar en ny samverkan mellan kvinnor och män, som innebär en jämlik fördelning av avlönat och oavlönat arbete samt kvinnors och mäns lika deltagande i det medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella livet.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet av den 1 juni 1995: Kvinnor och män i ny samverkan, dela och delta på lika villkor; den europeiska gemenskapens prioriteringar för FN:s fjärde världskvinnokonferens (Beijing, september 1995). [KOM(1995) 221 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

SAMMANFATTNING

EU anser att jämställdhet är en grundläggande princip. Kvinnors och flickors rättigheter är en nödvändig, väsentlig och oskiljbar del av de universella mänskliga rättigheterna.

Politik och program måste inriktas på åtgärder som främjar erkännandet av den grundläggande roll som kvinnor har i de sociala, ekonomiska och politiska processerna, en jämnare fördelning av makt och lika möjligheter till ekonomiskt oberoende.

Dessutom måste särskilda åtgärder vidtas för att frågan om lika möjligheter för kvinnor och män integreras i alla unionens politikområden.

Det är av högsta prioritet att åtgärda bristen på jämställdhet när det gäller till exempel livsmedelsförsörjning, läs- och skrivkunnighet, allmän och yrkesinriktad utbildning, sysselsättning och tillgång till primär hälsovård.

EU har fastställt följande strategiska mål:

Att aktivt främja alla individers deltagande i samhällslivet utan diskriminering, särskilt genom att stödja ratificeringen och tillämpningen av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.
Att förstärka lagstiftningen om våld, sexuella trakasserier (es de en fr) och sexuellt utnyttjande av kvinnor.
Att stödja åtgärder som förstärker de icke-statliga organisationernas roll i arbetet med att ge kvinnor större ansvar.
Att genom stödinsatser främja och påskynda kvinnors deltagande i beslutsfattandet (es de en fr) inom alla offentliga och politiska organ.
Att se till att kvinnor i hela världen har rätt att fritt och under eget ansvar bestämma hur många barn de vill ha och när de vill ha dem, samt att de får den information och de medel som är nödvändiga för att göra detta.
Att vidta åtgärder som minskar den horisontella och vertikala diskrimineringen på arbetsmarknaden.
Att främja förändringar i arbetsorganisationen för att garantera ett delat ansvar mellan kvinnor och män när det gäller arbete och familj och vidta åtgärder som gör det möjligt att förena privata, sociala och yrkesrelaterade förpliktelser.
Att integrera frågan om lika möjligheter i alla politikområden och åtgärder (mainstreaming).

EU kommer att behöva behandla sitt angreppssätt i frågan om resursfördelning och uppföljning på flera nivåer: inom unionens egna institutioner, på medlemsstatsnivå, i samband med åtgärder som vidtas av internationella institutioner och åtgärder för att inom ramen för utvecklingssamarbetet uppmuntra och stödja partnerregeringar och regeringar i länder med övergångsekonomier.

Bakgrund

FN:s världskonferens om kvinnor i Beijing 1995 och gemenskapens deltagande i denna konferens ingår i en rad ansträngningar som världssamfundet gjort för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Vid den första internationella kvinnokonferensen i Mexiko 1975 fastställdes tre prioriterade mål: jämlikhet, utveckling och fred. För att kunna nå dessa mål valde man vid konferensen i Köpenhamn 1980 ut tre områden som krävde särskild uppmärksamhet: samma tillgång till utbildning, arbetsmöjligheter och läkarvård som männen. Vid konferensen i Nairobi 1985 förklarade man för första gången att alla mänskliga problem också gäller kvinnor. Kvinnor har således en legitim rätt att delta i beslutsprocessen och i förvaltningen av alla frågor som gäller människor.

YTTERLIGARE ÅTGÄRDER

Fjärde världskvinnokonferensen i Beijing 1995

I deklarationen och handlingsplanen som antogs vid konferensen anges de strategiska mål och åtgärder som ska genomföras för att undanröja alla hinder för jämställdhet.

Handlingsplanen innehåller tolv kritiska områden som hindrar jämställdhet och som därför bör omfattas av särskilda åtgärder: kvinnor och fattigdom, undervisning och yrkesutbildning för kvinnor, kvinnor och hälsa, våld mot kvinnor, kvinnor och väpnade konflikter, kvinnor och ekonomi, kvinnor, makt och beslutsfattande, institutionella mekanismer för att främja kvinnors ställning, mänskliga rättigheter, massmedia, miljö samt flickor.

Vid konferensen i Beijing betonades också genusaspekter och behovet att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla FN:s medlemsstaters institutioner, åtgärder och politik.

FN:s specialsession 2000 om "Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet" (Beijing + 5), var en uppföljning av den fjärde världskonferensen om kvinnor.

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 806/2004 av den 21 april 2004 om främjande av jämställdhet mellan könen i utvecklingssamarbetet .

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 21 juni 2001 - "Handlingsprogram (es de en fr) för integrering av ett jämställdhetsperspektiv i gemenskapens utvecklingssamarbete" [KOM(2001) 295 slutlig - Ej offentliggjord i EGT].

Meddelande från kommissionen av den 21 februari 1996: Att införliva jämställdheten mellan kvinnor och män i gemenskapens hela politik och i samtliga insatser [KOM(96) 67 slutlig - ej offentliggjord i EGT].

See also