Exponering för artificiell optisk strålning
SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:
Direktiv 2006/25/EG om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning)
VILKET SYFTE HAR DIREKTIVET?
- Arbetstagare som utsätts för artificiell optisk strålning, såsom ultraviolett strålning, laserstrålning eller icke-koherent strålning*, i arbetet kan få kroniska skador på ögon och hud. Syftet med direktivet är att de nivåer av denna typ av strålning som arbetstagarna utsätts för ska elimineras helt eller minskas till ett minimum med hjälp av åtgärder som förhindrar sådan strålning.
- Direktivet fastställer även gränsvärden för exponering av icke-koherent strålning och laserstrålning (bilagorna I och II).
VIKTIGA PUNKTER
Arbetsgivarens skyldigheter
- Bedöma strålningsnivån. Först måste arbetsgivaren bedöma eller mäta nivåerna på den optiska strålning som arbetstagarna utsätts för så att man vet om nivåerna överskrider de fastställda gränsvärdena och därför måste sänkas. Vid behov ska arbetsgivaren mäta dessa värden med hjälp av standarder från Internationella elektrotekniska kommissionen (IEC), internationella organet för standardisering inom belysningsområdet (CEI) och Europeiska standardiseringskommittén (CEN) eller, om detta inte är möjligt, med hjälp av nationella eller internationella vetenskapligt framtagna riktlinjer.
- Minska riskerna. Om nivåbedömningen tyder på att gränsvärdena kan ha överskridits måste arbetsgivaren minska strålningsnivån, t.ex. genom att välja ett annat material eller begränsa den tid som arbetstagarna utsätts för strålningen.
- Informera och utbilda arbetstagarna. Arbetsgivaren måste se till att arbetstagarna eller deras representanter får den information och utbildning som de behöver, t.ex. om vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra direktivet eller hur skyddsutrustningen ska användas.
- Samråda med arbetstagarna och göra dem delaktiga. Arbetsgivaren ska i förebyggande syfte inhämta synpunkter från arbetstagarna eller deras representanter om hur arbetstagarnas säkerhet och hälsa kan skyddas. Arbetstagarnas representanter kan lägga fram förslag till åtgärder för att förbättra skyddet för arbetstagarnas hälsa och säkerhet och de kan även vända sig till ansvarig myndighet om de anser att det skydd som arbetsgivaren erbjuder inte är tillräckligt (ramdirektiv 89/391/EEG – se sammanfattning och avsnittet Bakgrund nedan).
Hälsokontroller
- Om arbetstagare utsatts för artificiell optisk strålning ska de genomgå en läkarundersökning i enlighet med nationell lagstiftning.
- För varje arbetstagare ska det upprättas en hälsojournal som ska uppdateras efter varje hälsokontroll. Varje arbetstagare ska ha rätt att begära tillgång till den egna hälsojournalen.
Överskridna gränsvärden och/eller skadliga hälsoeffekter
Om arbetstagare har utsatts för strålningsnivåer som överskrider gränsvärdena ska de ges möjlighet att genomgå en läkarundersökning. Om gränsvärdena har överskridits och/eller arbetstagare drabbats av skadliga hälsoeffekter
- ska arbetstagaren informeras av läkare eller annan person med lämpliga kvalifikationer om det resultat som rör arbetstagaren personligen och även om eventuella hälsokontroller som arbetstagaren bör genomgå efter att strålningsexponeringen upphört,
- ska arbetsgivaren se över den riskbedömning som har gjorts och de åtgärder som har vidtagits, genomföra de åtgärder som rekommenderas av behöriga personer samt införa ett system med regelbundna hälsokontroller.
Sanktioner
Medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) ska bestämma vilka sanktioner som ska gälla om någon bryter mot de nationella regler som har antagits i enlighet med detta direktiv.
Delegerade akter
- Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1243 ändrades direktiv 2006/25/EG (artikel 10) så att Europeiska kommissionen från och med den 26 juli 2019 har rätt att anta delegerade akter.
- Sådana delegerade akter ska avse rent tekniska ändringar av bilagorna till direktivet, så att hänsyn kan tas till teknisk harmonisering och standardisering som gäller planläggning, konstruktion, tillverkning eller utformning av arbetsutrustning och arbetsplatser, den tekniska utvecklingen, ändringar i de harmoniserade EU-standarderna eller i internationella specifikationer samt nya vetenskapliga rön när det gäller exponering av optisk strålning i arbetet. Sådana ändringar får dock inte innebära en ändring av de gränsvärden för exponering som anges i bilagorna.
VILKEN PERIOD GÄLLER DIREKTIVET FÖR?
Direktivet har gällt sedan den 27 april 2006 och medlemsstaterna ska ha införlivat det i sin lagstiftning senast den 27 april 2010.
BAKGRUND
VIKTIGA BEGREPP
Icke-koherent strålning. All annan optisk strålning än laserstrålning.
HUVUDDOKUMENT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/25/EG av den 5 april 2006 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (artificiell optisk strålning) i arbetet (nittonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EUT L 114, 27.4.2006, s. 38).
Fortlöpande ändringar av direktiv 2006/25/EG har förts in i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.
ANKNYTANDE DOKUMENT
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens (vibration) i arbetet (sextonde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) – Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet (EGT L 177, 6.7.2002, s. 13).
Se den konsoliderade versionen.
Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
Se den konsoliderade versionen.
Senast ändrat 15.11.2021