Enhetlig ram av indikatorer och referensvärden för uppföljning av Lissabonmålen
Den ram för indikatorer och referensvärden som föreslås i detta meddelande ska användas för att följa upp Lissabonmålen på utbildningsområdet. De framsteg som gjorts på området utvärderas för att de europeiska systemen för allmän och yrkesinriktad utbildning ska bli en global referens senast år 2010.
RÄTTSAKT
Meddelande från kommissionen: ”En enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning” [KOM(2007) 61 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].
SAMMANFATTNING
Indikatorer och referensvärden behövs för den övervakning av framstegen som är nödvändig för Lissabonprocessen. Denna ram stöder sig på programmet ”Utbildning 2010” och består av sammanlagt tjugo huvudindikatorer (centrala indikatorer), som stöds av områdesspecifika indikatorer och fem referensvärden.
Ramen främjar utbyte av erfarenheter och goda lösningar och kan användas för
RAM FÖR INDIKATORER OCH REFERENSVÄRDEN
Ramen för indikatorer och referensvärden omfattar centrala indikatorer av allmän karaktär och områdesspecifika indikatorer som förbättrar precisionen.
Indikatorer och referensvärden struktureras enligt de åtta centrala politikområden som definieras i strategin ”Utbildning 2010”. Dessa är följande:
Ökad rättvisa inom utbildningen
De europeiska utbildningssystemen bör vara rättvisa. Rättvisa ska bedömas efter i vilken utsträckning enskilda personer kan få utbildning vad gäller möjligheter, tillträde, behandling och resultat. Vissa centrala teman som ökad jämställdhet mellan könen, integrering av etniska minoriteter och personer med funktionshinder samt minskade regionala skillnader bör också övervakas.
För att säkerställa ett effektivt deltagande i livslångt lärande bör andelen ungdomar som slutar skolan i förtid minskas. Rådet har därför antagit ett referensvärde som syftar till att begränsa andelen ungdomar som lämnar skolan i förtid till 10 %.
Framstegen på området kommer att utvärderas mot följande centrala indikatorer:
Indikatorn på utbildningssystemens stratifiering kommer att användas för att analysera vilken effekt skillnader i strukturer och institutioner har på utbildningssystemen.
Främja utbildningens effektivitet
Det har visats att ökad effektivitet i utbildningssystemen inte behöver innebära minskad rättvisa. Effektivitet och rättvisa kan gå hand i hand.
De europeiska utbildningssystemens effektivitet är särskilt beroende av att resurserna används på bästa sätt. Privata och offentliga investeringar bör främjas, liksom investeringar i högre utbildning. Denna har mindre ekonomiska resurser än i andra länder.
Måttstocken för investeringarnas effektivitet kommer att vara investeringar i utbildning.
Förverkliga livslångt lärande
Livslångt lärande är viktigt för konkurrenskraft, anställbarhet och ekonomiskt välstånd, social integrering, aktivt medborgarskap och personlig utveckling för dem som arbetar i en kunskapsbaserad ekonomi.
För att kunna delta i yrkeslivet och full ut delta i livslångt lärande är det helt nödvändigt att ha minst avslutad gymnasieutbildning. Rådet har antagit två referensvärden, nämligen att senast år 2010 ska minst 85 % av alla ungdomar ha avslutad gymnasieutbildning och att senast år 2010 ska 12,5 % av den vuxna befolkningen delta i livslångt lärande.
Centrala indikatorer för att följa upp framstegen på detta område är
Indikatorn för andelen ungdomar med avslutad gymnasieutbildning kommer att användas för att utvärdera unga människors intresse för att delta i livslångt lärande.
Nyckelkompetens för ungdomar
För att kunna arbeta i ett kunskapssamhälle är det nödvändigt att tillgodogöra sig nyckelkompetenser. Därför har rådet antagit ett referensvärde som syftar till att minska andelen 15-åringar med lässvårigheter i EU med minst 20 % jämfört med år 2000.
Centrala indikatorer för en övergripande utvärdering av grundläggande färdigheter vilar på följande nyckelkompetenser:
Modernisera skolundervisningen
Skolundervisningens kvalitet är beroende av att den grundläggande lärarutbildningens kvalitet förbättras och att alla lärare deltar i vidareutbildning. Rådet anser att verktyg som självutvärdering för skolor är viktiga. Utbildning i att hantera och använda dessa verktyg bör därför främjas.
Uppföljning av framstegen på detta område kommer att ske med hjälp av följande centrala indikatorer:
Modernisera yrkesutbildningen
Enligt Köpenhamnsprocessen bör man göra yrkesutbildningen attraktivare för arbetsgivarna, öka deltagandet i yrkesutbildning samt främja kvaliteten på och flexibiliteten i den grundläggande yrkesutbildningen.
Framstegen kommer att utvärderas med hjälp av den centrala indikatorn andelen ungdomar med avslutad gymnasieutbildning, fördelade på yrkesgrenar.
Indikatorn på utbildningssystemens stratifiering kommer att användas för att analysera i vilken omfattning grundläggande yrkesutbildning finns tillgänglig inom utbildningssystemet.
Dessutom kommer den områdesspecifika indikatorn för deltagande i yrkesutbildning och fortbildning att göra det möjligt att analysera företagens roll vad avser personalens deltagande i fortbildning och hur den finansieras.
Modernisera den högre utbildningen
Att modernisera den högre utbildningen och att öka anslagen till universitetens forskning bidrar till målet att bli en konkurrenskraftig kunskapsbaserad ekonomi. Bolognaprocessens mål är att fram till år 2010 skapa ett europeiskt område för högre utbildning med en gemensam examensstruktur för att underlätta rörligheten för universitetsstudenter och arbetstagare.
Referensvärdena för att utvärdera den högre utbildningens modernisering är att minst 2 % av BNP (såväl privat som offentlig finansiering) senast år 2015 ska gå till att modernisera sektorn för högre utbildning och ett europeiskt referensvärde att antalet studenter som tar akademisk examen i matematik, vetenskap och teknik ska ha ökat med 15 % senast år 2010.
Framstegen kommer att mätas med hjälp av följande tre centrala indikatorer:
Anställbarhet
Som ett led i strävan att höja sysselsättningen har rådet fastställt mål för den totala sysselsättningen samt för äldre arbetstagares och kvinnors sysselsättning.
En persons anställbarhet och anpassningsförmåga genom hela livet beror på den enskildes utbildningsnivå och nyckelkompetenser.
Följande indikatorer används för att bedöma förmågan till anpassning i yrkeslivet:
DATAKÄLLOR SOM STÖDER DEN ENHETLIGA RAMEN
Ramen för indikatorer och referensvärden bygger i huvudsak på data från det europeiska statistiksystemet (ESS).
Data från det europeiska statistiksystemet
Det finns flera källor inom ESS som producerar data om utbildning och som kan användas för att fastställa indikatorer. De kan delas in i två grupper.
Den ena gruppen omfattar den årliga undersökning som UNESCO (EN)/OECD (EN) (FR)/Eurostat (DE) (EN) (FR) gör om medlemsstaternas formella utbildningssystem, undersökningen vart femte år om kompetensutveckling i arbetslivet och enkäten vart femte år om vuxenutbildning, där uppgifter samlas in om vuxnas studievanor.
I den andra gruppen ingår allmänna informationskällor som arbetskraftsundersökningen (AKS) och EU-undersökningen av inkomst- och levnadsvillkor. Andra specifika källor är undersökningar av användningen av informations- och kommunikationsteknik i hushåll och företag.
Den internationella insamlingen av jämförbara data är av intresse för medlemsstaterna. Flera länder utvecklar statistikinfrastruktur för att på ett bättre sätt kunna ta fram uppgifter om de skolor och elever vars arbete EU följer.
Data som samlas in utanför det europeiska statistiksystemet
ESS kan inte tillhandahålla statistisk infrastruktur för alla indikatorer och referensvärden. Eurydice och Cedefop tar i samarbete med Eurostat fram områdesspecifika data och indikatorer till stöd för ramen.
Dessutom kan kommissionen själv behöva utarbeta metoder för utveckling av verktyg som kan användas för att samla in data till den europeiska indikatorn för språkkunskaper. Den har också utarbetat en rekommendation om att ta fram ett instrument för att undersöka hur människor tillgodogör sig kunskaper och färdigheter, och en pilotundersökning i flera länder som beräknas bli genomförd under 2007.
Kommissionen samarbetar också med internationella organisationer som OECD, som själva utarbetar sina egna indikatorer, och med medlemsstaterna.
BAKGRUND
År 2002 enades stats- och regeringscheferna om att göra de europeiska utbildningssystemen till en global referens senast år 2010. Inom ramen för Lissabonstrategin har utbildningsministrarna antagit gemensamma mål för att förbättra utbildningssystemen. Arbetsprogrammet ”Utbildning 2010” har utarbetats för att uppnå dessa mål.
Den enhetliga ram av indikatorer och referensvärden som åsyftas i detta meddelande bör göra det möjligt att utvärdera de framsteg som görs. Den är mera rationell och koncis än ramen för perioden 2004–2006, som den ersätter. Ramen för 2004–2006 innehöll 29 indikatorer och 5 referensvärden för att mäta framstegen mot de 13 mål som då definierades.
ANKNYTANDE RÄTTSAKTER
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättande av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning [EUT C 155, 8.7.2009].
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 452/2008 av den 23 april 2008 om framställning och utveckling av statistik om utbildning och livslångt lärande [EUT L 145, 4.6.2008].
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 3 augusti 2007 – Bättre utbildning för lärare [KOM(2007) 392 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande [EUT L 394, 30.12.2006].
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 8 september 2006 – Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa [KOM(2006) 481 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 20 oktober 2005 – Europeiska värderingar i en globaliserad värld – Kommissionens bidrag till stats- och regeringschefernas oktobermöte [KOM(2005) 525 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 12 oktober 2005 – Mer forskning och innovation – Att investera i tillväxt och sysselsättning – En gemensam strategi [KOM(2005) 488 slutlig – EUT C 49, 28.2.2006].
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 1 augusti 2005 – Europeisk indikator för språkkunskaper [KOM(2005) 356 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 25 maj 2005 om medlemsstaternas och gemenskapens statistikmyndigheters oberoende, integritet och ansvar [KOM(2005) 217 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen av den 20 april 2005 – Att : skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin [KOM(2005) 152 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen av den 10 januari 2003 – Effektiva utbildningsinvesteringar: en nödvändighet för EU [KOM(2002) 779 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Meddelande från kommissionen av den 20 november 2002 – Europeiska riktmärken inom allmän och yrkesinriktad utbildning: uppföljning av Europeiska rådets möte i Lissabon [KOM(2002) 629 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].
Rådets resolution av den 27 juni 2002 om livslångt lärande [EGT C 163, 9.7.2002].
Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 12 februari 2001 om europeiskt samarbete om kvalitetsbedömning inom skolutbildningen [EGT L 60, 1.3.2001].
Senast ändrat den 16.08.2010