Effektiva och rättvisa utbildningssystem i EU

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

VILKET SYFTE HAR MEDDELANDET OCH FÖRDRAGSARTIKLARNA?

Syftet med meddelandet är att betona vikten av effektivitet* och rättvisa* för EU:s utbildningssystem, något som är avgörande för utvecklingen av den långsiktiga potentialen för konkurrenskraft och social sammanhållning. Meddelandet uppmanar till intensifiering av reformer och till åtgärder av EU-länderna.
Artikel 9 i EUF-fördraget syftar till att säkerställa att EU:s politik och verksamhet främjar hög sysselsättning, ett fullgott socialt skydd, social integration samt utbildning och hälsa.
I artikel 165 i EUF-fördraget beskrivs hur EU kan bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet genom att främja samarbetet mellan EU-länderna. EU kan stödja och komplettera EU-ländernas insatser samtidigt som den fullt ut ska respektera
- deras ansvar för undervisningens innehåll och utbildningssystemens organisation,
- och deras kulturella och språkliga mångfald.

VIKTIGA PUNKTER

Utbildningspolitiken kan ha avsevärt positivt inflytande på ekonomiska och sociala resultat, men orättvisor inom utbildning för också med sig betydande dolda kostnader, som förluster av inkomstskatt, ökad efterfrågan på sjukvård samt kostnader för högre brottslighet. Åtgärder som minskar sådana kostnader kan ge fördelar både vad gäller rättvisa och effektivitet.
EU-länderna kan maximera avkastningen från sina utbildningssystem genom att beakta rättvisa tillsammans med effektivitet när de fattar beslut om systemreformer. De bör utarbeta politiska åtgärder för hela det livslånga lärandet där de tar hänsyn till långsiktig planering på lokal och nationell nivå när de fattar beslut om vilka utgifter som ska prioriteras.

Förskola: Inriktning på lärande i tidig ålder

Förskoleundervisningen har den högsta avkastningen vad gäller resultat och barnens sociala anpassning. EU-länderna bör investera mer i förskoleundervisning som ett effektivt sätt att etablera grunderna för senare lärande, förebygga att eleverna lämnar skolan i förtid och ge mer rättvisa resultat och allmänna färdighetsnivåer. Bristen på investeringar i lärande i tidig ålder leder till avsevärt högre utgifter för att åtgärda brister senare i livet, vilket är mindre kostnadseffektivt och kan kopplas till fler utgifter i samband med brottslighet, sjukvård, arbetslöshet och annan socialpolitik.
Program som är inriktade på lärande samt på personliga och sociala färdigheter tenderar att ge bättre resultat och följaktligen större effekter under hela livet, samtidigt som föräldrarnas medverkan är väsentlig. Tillgången på särskilt utbildade förskolelärare måste bli bättre i många länder.

Grundskola och gymnasium: Bättre kvalitet på den grundläggande utbildningen för alla

Utbildningssystemen bör tillhandahålla den grundläggande utbildning och de väsentliga färdigheter som alla behöver. Detta är särskilt viktigt för vissa missgynnade grupper, och i de fall där EU-länderna tillhandahåller möjligheter för ett stort antal invandrare och personer ur etniska minoriteter.
Den mesta forskningen tyder på att indelning* av elever i tidig ålder förstärker den socioekonomiska bakgrundens effekt på utbildningsresultat och ökar inte effektiviteten på lång sikt. Att skjuta upp sådan indelning till gymnasienivå, tillsammans med möjligheten att flytta mellan skoltyper, kan minska segregeringen och främja rättvisa utan att minska effektiviteten.
Lokalt självstyre för skolor och centrala redovisningssystem kan förbättra elevprestationer, men dessa system bör dock utformas så att de säkerställer total rättvisa.
De viktigaste faktorerna för rättvisa och effektivitet är lärarnas kvalitet, erfarenhet och motivation, vilka spelar avgörande roll för att få de mest missgynnade eleverna att delta. Man bör ge prioritet åt utarbetandet av rekryteringspolitik för att se till att mindre gynnade elever får tillgång till högkvalitativ undervisning.

Högre utbildning: Bättre investeringar och bredare deltagande

Kostnadsfritt tillträde till högre utbildning är inte nödvändigtvis en garanti för rättvisa. För att öka både effektivitet och rättvisa bör EU-länderna införa lämpliga villkor och incitament för att få högre investeringar från offentliga och privata källor, inbegripet där så är lämpligt, via kursavgifter i kombination med ekonomiska åtgärder som inriktas på de missgynnade.
Högskolorna bör ha ett mer differentierat utbud och använda sig av varierade incitament för att möta alltmer skiftande sociala och ekonomiska behov.
EU-länderna bör utarbeta flexibla och tydliga banor från yrkesutbildning till vidareutbildning och sysselsättning. De bör också förbättra offentliga yrkesutbildningsprogram för arbetslösa och för missgynnade inlärare.

EU:s insatser

EU-länderna har huvudrollen när det gäller att anta dessa utmaningar, medan EU säkerställer att olika utbildningssystem kan dra fördel av att lära av varandra och av utbytet av bästa rutiner, särskilt i fråga om förskoleutbildning.
Programmet för livslångt lärande kommer att stödja rörligheten för miljoner enskilda personer, ge dem nya färdigheter och hjälpa dem att anpassa sig till den europeiska arbetsmarknaden, samtidigt som EU:s strukturfonder kommer att stödja reformer av systemen och projekt för utvecklingen av tillhandahållande av utbildning.

BAKGRUND

Effektivitet och rättvisa är väsentliga aspekter för uppfyllandet av EU:s mål i de åtgärder som den har vidtagit för att främja tillväxt och sysselsättning, såsom Lissabonprogrammet och mer nyligen Europa 2020-strategin.

VIKTIGA BEGREPP

Effektivitet: kopplingen mellan inmatning och utmatning i en process. System är effektiva om inmatning producerar maximal utmatning. Effektivitet inom utbildningssystem mäts vanligtvis genom resultat i tester och examina, medan deras effektivitet i förhållande till det vidare samhället vanligtvis mäts i privat och samhällsrelaterad avkastning.

Rättvisa: den utsträckning i vilken enskilda personer kan ta till vara utbildning vad gäller möjligheter, tillträde, behandling och resultat. Rättvisa system säkerställer att resultaten av utbildning är oberoende av den socioekonomiska bakgrunden och andra faktorer som leder till underläge vad gäller utbildning, till exempel kön, tillhörighet till etnisk minoritet, funktionshinder och regionala skillnader, och tar hänsyn till individernas särskilda behov vad gäller lärande.

Indelning: indelningen av barn i separata skolor med ledning av förmåga före 13 års ålder. Även om detta inte nödvändigtvis gäller en indelning i akademisk utbildning och yrkesutbildning, är detta vanligtvis fallet i praktiken. Denna definition omfattar inte nivågruppering, som innebär att läroplanen anpassas till olika elevgrupper med ledning av deras förmåga, dock inom samma skola.

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Första delen – Principerna – Avdelning II – Allmänna bestämmelser – Artikel 9 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 53).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Tredje delen – Unionens politik och inre åtgärder – Avdelning XII – Utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott – Artikel 165 (f.d. artikel 149 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 120).

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa (KOM(2006) 481 slutlig, 8.9.2006).

ANKNYTANDE DOKUMENT

2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (EUT C 417, 15.12.2015, s. 25).

Rådets slutsatser om förskola och barnomsorg: att ge våra barn bästa möjliga grund för morgondagens värld (EUT C 175, 15.6.2011, s. 8).

Meddelande från kommissionen – Förskola: en bättre grund för framtiden (KOM(2011) 66 slutlig, 17.2.2011).

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2007 om effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa (EUT C 219E, 28.8.2008, s. 300).

Yttrande från Regionkommittén om ”Effektiva och rättvisa utbildningssystem i Europa” och ”En Europeisk Referensram för kvalifikationer för livslångt lärande”: (EUT C 146, 30.6.2007, s. 77).

Senast ändrat 22.03.2018