Universitetsreformen inom ramen för Lissabonstrategin

Om de berörda parterna inte reagerar kommer klyftan mellan de europeiska universiteten och deras största konkurrenter ute i världen att bli ännu större. I meddelandet tar kommissionen upp tre områden där universiteten bör reformeras: bättre kvalitet och större attraktionskraft, bättre styrelseformer och system, bättre och mer diversifierad finansiering med eller utan betydande bidrag från studenternas sida.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 20 april 2005 - Att mobilisera Europas intellektuella resurser: skapa möjligheter för universiteten att lämna sitt fulla bidrag till Lissabonstrategin [KOM(2005) 152 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

De europeiska universiteten har en god kvalitet på undervisningen, men lyckas trots det inte att frigöra hela sin potential för att stimulera den ekonomiska tillväxten, öka den sociala sammanhållningen och bidra till att skapa fler och bättre jobb. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att vidta åtgärder som ger universiteten möjlighet att till fullo spela en roll i den reviderade Lissabonstrategin. Kommissionen uppmanar vidare rådet att anta en resolution i syfte att skapa en ny form för partnerskap mellan de offentliga myndigheterna och universiteten och att investera ytterligare i högre utbildning.

Europa ska stärka de tre grunder som kunskapssamhället bygger på, nämligen utbildning, forskning och innovation. Universiteten spelar en viktig roll för alla tre. Större och bättre investeringar i modernisering och kvalitet på universitetsområdet är en direkt investering i Europas och européernas framtid.

Detta meddelande bygger i stora drag på samstämmiga yttranden från samrådsprocessen, där tre huvudutmaningar för den högre utbildningen i Europa utkristalliserade sig: att uppnå kvalitet i världsklass, att förbättra styrelseformerna och att såväl öka som diversifiera finansieringen.

Inom ramarna för Lissabonstrategin tänker kommissionen skrida till handling på tre områden, nämligen

Universitetens kvalitet och attraktionskraft

I USA, Kanada och Sydkorea är det en högre andel av befolkningen som påbörjar högre utbildning och som också avslutar den. Även om EU utbildar flest forskare finns det inte tillräckligt med forskare anställda. En tendens till likriktning i många nationella system har gjort att man lägger särskild vikt vid formella färdigheter, vilket betyder att de som inte passar in i standardmodellen utesluts. Den högre utbildningen i EU är splittrad och isolerad i förhållande till näringslivet, vilket betyder att många färdigutbildade akademiker saknar företagaranda och fjärmas från arbetsmarknaden.

Efter samråd med universiteten i EU vill kommissionen framhäva behovet av följande:

Kommissionen stödjer kvaliteten, bl.a. genom Marie Curieprogrammet (EN) för forskares karriärutveckling och rörlighet, samt genom stöd till postdoktorala studier på Europeiska Universitetsinstitut i Florens (EN). Den planerar också att upprätta ett europeiskt tekniskt institut ().

Styrelseformer

Överreglering och nationellt fastlagda kursprogram hämmar reformer och effektiv förvaltning av universiteten i EU. Universiteten önskar mer autonomi när det gäller studieprogram, personal, lokaler och resurser. De vill också att de offentliga myndigheterna ska ta ett större strategiskt ansvar för utbildningssystemet som helhet. Det handlar alltså inte om att staten ska dra sig ur, utan om att man ska omfördela ansvarsområdena.

Kommissionen uppmanar medlemsländerna att mjuka upp sin lagstiftning, så att universitetsledningarna kan genomföra verkliga reformer och fatta strategiska beslut.

Finansiering

I likhet med Japan använder EU-länderna 1,1 % av BNP till högre utbildning, vilket dock är långt mindre än USA och Kanada. Om Europa ska kunna knappa in på USA kommer det enligt kommissionen att bli nödvändigt att avsätta ytterligare 150 miljarder euro årligen. Kommissionen bedömer att det kommer att finnas behov för en samlad investering på minst 2 % av BNP om målet ska kunna nås. I EU är den högre utbildningen huvudsakligen baserad på finansiering från de offentliga myndigheterna, medan man hos våra konkurrenter ser en diversifiering av finansieringen och särskilt större bidrag från näringslivet och hushållen.

Universiteten måste först visa att de kan använda de existerande resurserna effektivt, innan de kan få tillgång till ny finansiering. Den kompletterande finansieringen ska användas som incitament till nyskapande och reformer med syfte att nå en hög nivå inom utbildning, forskning och tjänster. Kommissionen tar dessutom upp frågan om högre undervisningsavgifter och ett välfungerande stödsystem för studerande från lägre inkomstgrupper, samt utveckling av ett varaktigt partnerskap mellan näringslivet och universiteten.

Kommissionen uppmanar de nationella beslutsfattarna att jämna ut den allvarliga underfinansieringen av den högre utbildningen så att Lissabonstrategins mål kan uppnås. Blandingen av offentlig och privat finansiering kommer dock alltid att variera mellan länderna enligt olika universitetstraditioner. Man bör genom skattereglerna öppna möjligheter att uppmuntra partnerskap mellan näringslivet och universiteten. Hur som helst måste principen om lika tillgång för alla upprätthållas.

Kommissionen uppmanar till ökat stöd från strukturfonderna och från Europeiska investeringsbanken (EIB). Som ett led i arbetsprogrammet " Utbildning 2010 " kommer kommissionen att stödja reformer genom utbyte av bästa praxis och undersökningar, liksom av erfarenheter som politiska beslutsfattare gjort. Det integrerade handlingsprogrammet för livslångt lärande 2007-2013 ska särskilt stimulera rörlighet och samarbete mellan universiteten och näringslivet.

Bakgrund

Detta meddelande är en uppföljning till kommissionens meddelande " Universitetens roll i kunskapens Europa " och den efterföljande debatten. Målet är att säkerställa att de europeiska universiteten spelar en avgörande roll i arbetet med att nå det strategiska mål som fastställdes vid Europeiska rådets möte i Lissabon, nämligen att göra Europeiska unionen till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

De europeiska universiteten spelar nämligen huvudrollen i denna nya process, även om kunskapssamhället och den kunskapsbaserade ekonomin skapas och utvecklas genom en kombination av fyra inbördes förbundna faktorer, nämligen skapande av ny kunskap, överföring av denna genom allmän och yrkesinriktad utbildning, spridning genom informations- och kommunikationsteknik samt användning i industriella processer eller nya former av tjänster.

Kommissionen kompletterar detta meddelande med en handlingsplan för universitetsbaserad forskning.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 15 februari 2006 om fortasatt europeiskt samarbete för att säkerställa kvaliteten på högre utbildning [Europeiska unionens officiella tidning L 64 av den 04.03.2006]

Meddelande från kommissionen av den 5 februari 2003 - Universitetens roll i kunskapens Europa [KOM(2003) 58 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Meddelande från kommissionen av den 10 januari 2003 - Effektiva utbildningsinvesteringar: en nödvändighet för EU [KOM(2002) 779 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Rådets rekommendation (EG) nr 561/98 av den 24 september 1998 om europeiskt samarbete för att säkerställa kvaliteten på högre utbildning [Europeiska unionens officiella tidning L 270 av den 07.10.1998]

Senast ändrat den 23.10.2006