Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin ska lyckas

Trots de satsningar som de europeiska länderna gjort för att anpassa utbildningssystemen till det kunskapsbaserade samhället räcker reformerna inte till. Om de fortsätter i den här takten räcker de inte för att EU ska nå sina mål. I det här meddelandet beskriver kommissionen nuläget, fastställer de utmaningar som väntar och föreslår brådskande åtgärder som bör vidtas för att i enlighet med Lissabonstrategin skynda på EU:s övergång till en ekonomi och ett samhälle som baseras på kunskap.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen - "Utbildning 2010": Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin ska lyckas (Utkast till gemensam delrapport om genomförandet av det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljning av målen för utbildningssystemen i Europa) [KOM(2003) 685 slutlig - ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 fastställdes ett omfattande strategiskt mål för Europeiska unionen, nämligen att till år 2010 "bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning". I mars 2001 antog Europeiska rådet tre strategiska mål (och tretton delmål) som ska uppnås före år 2010: utbildningssystemen skulle koncentreras på kvalitet, tillgänglighet och öppenhet mot omvärlden. Ett år senare godkändes ett detaljerat arbetsprogram för att uppnå dessa mål.

De fem europeiska referenskriterier (riktmärken) som rådet (utbildning) antog i maj 2003 kommer till största delen inte att kunna uppnås före 2010. Européernas utbildningsnivå är fortfarande otillräcklig (bara 75 % av 22-åringarna har avslutat någon form av gymnasieutbildning, medan målet är att nå nivån 85 % före 2010), deras deltagande i livslångt lärande är fortfarande lågt (mindre än 10 % av den vuxna befolkningen deltar i det livslånga lärandet, medan målet är att nå nivån 12,5 % före 2010), antalet unga som lämnar skolan i förtid (en av fem elever lämnar skolan i förtid, medan målet är att sänka nivån med hälften) och antalet personer som drabbas av social utslagning är fortfarande alltför högt, och lärarbristen är oroande (fram till år 2015 behöver över 1 miljon lärare rekryteras, framför allt på grund av pensioneringar).

Det finns dessutom inga tecken på någon större ökning av övergripande investeringar (offentliga eller privata) i mänskliga resurser. Under perioden 1995-2000 minskade de offentliga investeringarna i de flesta av medlemsländerna och de ligger för närvarande på 4,9 % av BNP i EU. Europeiska unionen lider av underinvestering från den privata sektorn i framför allt högre utbildning och fortbildning. Jämfört med EU är de privata investeringarna fem gånger högre i USA (2,2 % av BNP jämfört med 0,4 % i EU) och tre gånger högre i Japan (1,2 %). Utgifterna per student är dessutom högre i USA än i nästan alla EU:s medlemsländer på alla nivåer i utbildningssystemet. Skillnaden är störst inom högre utbildning: USA satsar mellan två och fem gånger mer per student än EU-länderna.

Att dessa svagheter håller i sig är desto mer oroande då effekterna av de investeringar i och reformer av systemen som gjorts bara blir märkbara på medellång eller till och med lång sikt, samtidigt som slutdatumet 2010 snabbt kommer allt närmare. Det krävs därför kraftansträngningar på alla nivåer om Lissabonstrategins mål ska kunna uppnås. För att lyckas med det anser kommissionen att det är nödvändigt att från och med nu agera samtidigt på följande fyra prioriterade områden:

Fokusera reformer och investeringar på nyckelpunkterna i varje land.
Göra livslångt lärande till en verklighet.
Skapa ett Europa där utbildningen står i centrum.
Ge arbetet inom "Utbildning 2010" dess rätta plats.

När det gäller det första området uppmanar kommissionen medlemsländerna att identifiera sina svaga punkter och öka investeringarna där. Den föreslår särskilt följande:

Varje land informerar om sina nationella politiska prioriteringar på kort och medellång sikt vad gäller investeringar i och reform av utbildningssystemen, liksom hur dessa prioriteringar bidrar till att uppfylla de europeiska målen för 2010.
Medlemsländerna ökar de resurser som riktas till allmän och yrkesinriktad utbildning; ökade offentliga investeringar på vissa nyckelområden (se kommissionens meddelande av den 10 januari 2003) och ökade bidrag från den privata sektorn, särskilt inom högre utbildning (se kommissionens meddelande av den 5 februari 2003), eftersom vuxenutbildning och yrkesfortbildning är avgörande faktorer för att man ska lyckas. Medlemsländerna uppmanas dessutom att i högre grad utnyttja strukturfonderna och Europeiska investeringsbankens initiativ "Innovation 2010" för investeringar i allmän och yrkesinriktad utbildning.
Varje land senast 2005 utarbetar en handlingsplan för fortbildning av lärare tydligt uppfyller dessa krav och bidrar till att göra läraryrket attraktivare.

När det gäller det andra området uppmanar kommissionen medlemsländerna att definiera verkligt sammanhängande och övergripande strategier för livslångt lärande. Medlemsländerna uppmanas särskilt att

senast 2005 utarbeta en sammanhängande handlingsplan för att genomföra övergripande, sammanhängande och samordnade strategier,
koncentrera ansträngningarna på utsatta grupper för att göra utbildningssystemen attraktivare, mer tillgängliga och bättre anpassade till deras behov,
systematiskt tillämpa de gemensamma europeiska referenserna och principerna, som till exempel Europass och principerna för kompetensvalidering.

När det gäller det tredje området anser kommissionen att det är önskvärt med ett snabbt upprättande av en europeisk referensram för högre examina och yrkesinriktad utbildning. Medlemsländerna uppmanas dessutom att göra följande:

Snabbt inrätta en europeisk ram för kvalifikationer som gemensam referens för erkännande av kvalifikationer och kunskap. Kommissionen kommer att göra allt för att uppnå detta före 2005.
Stärka den europeiska dimensionen i utbildningen, särskilt genom en förstärkning av språkundervisningen på alla nivåer och av den europeiska dimensionen i lärarutbildningen och i grundskolans läroplaner. Att senast 2005 definiera en gemensam referens för en europeisk kunskapsprofil som alla elever ska förvärva kommer att göra det möjligt att stödja och underlätta nationella åtgärder på området.

Kommissionen understryker den avgörande roll som utbildningen spelar när det gäller sysselsättningen, den sociala sammanhållningen och tillväxten. Målet är att Lissabonstrategin "Utbildning 2010" ska bli ett effektivare verktyg för att utarbeta och följa upp nationell politik och gemenskapspolitik.

Med hänsyn till den knappa tid som återstår för att agera effektivt före 2010 föreslår kommissionen att alla dessa åtgärder vidtas snabbt och anser att det har blivit nödvändigt att säkerställa en mer strukturerad och systematisk uppföljning av de framsteg som gjorts. Kommissionen föreslår att medlemsländerna varje år från och med 2004 överlämnar en konsoliderad rapport till kommissionen om samtliga åtgärder som vidtagits på utbildningsområdet och som bidrar till att genomföra Lissabonstrategin.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

"Utbildning 2010" Snabba reformer krävs om Lissabonstrategin skall lyckas - Rådets och kommissionens gemensamma delrapport om genomförandet av det detaljerade arbetsprogrammet för uppföljning av målen för utbildningssystemen i Europa [EUT C 104, 30.4.2004]

Den här gemensamma rapporten är rådets och kommissionens svar på begäran från Europeiska rådets möte i Barcelona att i mars 2004 få en rapport om genomförandet av arbetsprogrammet för utbildning. I rapporten sammanfattar kommissionen och rådet utvecklingen hittills, går igenom vilka problem som kvarstår och föreslår vad som bör göras för att uppnå de fastställda målen. Dessutom tar man upp genomförandet av rekommendationen och handlingsplanen för rörlighet, resolutionen från rådet (utbildning) om livslångt lärande och ministerförklaringen från Köpenhamn (EN) om ett "närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning". Den bygger också på uppföljningen av ett antal meddelanden från kommissionen, särskilt de som gäller det brådskande behovet av att investera mer och effektivare i mänskliga resurser, universitetens roll i kunskapens Europa, nödvändigheten av att höja forskaryrkets status i Europa samt prestandajämförelser mellan utbildningen i Europa och i resten av världen.

Även om vissa framsteg gjorts (exempelvis har programmen " Erasmus Mundus " och " eLearning " antagits) betonas i rapporten att EU bör hinna ifatt sina främsta konkurrenter (USA och Japan) när det gäller investeringar i utbildning, och införa övergripande strategier för att omsätta det livslånga lärandet i konkret handling.

See also