Europeiska riktmärken inom allmän och yrkesinriktad utbildning

Syftet med detta meddelande är att underlätta utvärderingen av utbildningssystemen genom att riktmärken fastställs.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen av den 20 november 2002 om europeiska riktmärken inom allmän och yrkesinriktad utbildning: uppföljning av Europeiska rådets möte i Lissabon [KOM(2002) 629 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Riktmärken

I detta meddelande används termen "riktmärke" om konkreta målsättningar i förhållande till vilka det är möjligt att mäta framsteg. Riktmärkena är grupperade inom sex områden:

Investering i allmän och yrkesinriktad utbildning.
Antalet elever som slutar skolan i förtid.
Utexaminerande inom matematik, naturvetenskap och teknik.
Befolkning med avslutad gymnasieutbildning.
Väsentliga färdigheter.
Livslångt lärande.

I detta meddelande ges en överblick över de resultat som redan uppnåtts i medlemsländerna och rådet uppmanas anta följande europeiska riktmärken:

Alla medlemsländer ska fram till 2010 ha minst halverat andelen elever som slutar skolan i förtid, i förhållande till andelen för år 2000, för att uppnå ett genomsnitt på högst 10 % inom Europeiska unionen.

Utvecklingen av andelen elever som slutar skolan i förtid (antalet ungdomar i åldern 18-24 år med endast grundskoleutbildning som inte fortsätter med allmän eller yrkesinriktad utbildning) är ganska positiv i de flesta medlemsländerna, men det krävs stora insatser även under kommande år för att uppnå detta viktiga mål till 2010. EU-genomsnittet för år 2002 är 19 %, medan genomsnittet för de tre bästa länderna (Sverige, Finland och Österrike) ligger på 10,3 %. I Portugal är andelen 45 %, i Spanien 29 % och i Italien 26 %.

Fram till 2010 ska alla medlemsländer ha minst halverat nivån på obalansen mellan könen bland de utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik, samtidigt som de ska se till att det sammanlagda antalet utexaminerade ökar kraftigt jämfört med år 2000.

Även om Europeiska unionen har fler utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik (ungefär 550 000 per år) än USA (370 000) och Japan (240 000) är det många färre som väljer att ägna sig åt forskning. Inom samtliga utbildningssystem behöver ansträngningar göras för att motivera framför allt flickor att välja naturvetenskapliga och tekniska ämnen inom grundskolan, gymnasiet och den högre utbildningen. De tre bästa länderna för 2002 är Irland, Portugal och Italien, där förhållandet mellan antalet män och kvinnor är 1,6 för utexaminerade inom matematik, naturvetenskap och teknik, jämfört med 4,7 i Nederländerna och 4 i Österrike.

Medlemsländerna ska fram till 2010 se till att EU-genomsnittet av personer mellan 25 och 64 år som har avslutad gymnasieutbildning uppgår till minst 80 %.

Andelen personer med avslutad gymnasieutbildning har ökat stadigt i de flesta medlemsländerna. I åldersgruppen 25-64 år har EU-genomsnittet stigit från cirka 50 % av befolkningen i början av 1990-talet till ungefär 66 % år 2000. Om denna tendens fortsätter fram till år 2010 kommer EU-genomsnittet att ligga på ungefär 80 %. För närvarande har de tre bästa EU-länderna (Tyskland, Danmark och Sverige) ett genomsnitt på 83 %, jämfört med 21 % för Portugal, 42 % för Spanien och 46 % för Italien.

Fram till 2010 ska andelen 15-åringar med dålig läsförmåga samt svaga kunskaper i matematik och naturvetenskap ha minst halverats i vart och ett av medlemsländerna.

Enligt PISA-undersökningen, som OECD nyligen genomfört, ligger läsförmågan för 15-åringar högre i USA och i Japan än i Europeiska unionen. Dessa resultat har gett upphov till omfattande diskussioner i många medlemsländer på grund av oväntat låga resultat (t.ex. i Tyskland och Luxemburg) eller de utomordentliga resultaten för Finland. Det är uppenbart att mycket återstår för att förbättra resultaten och höja utbildningskvaliteten i Europa till de bästa ländernas nivå (Japan och Finland). Särskilda ansträngningar måste till för att minska antalet 15-åringar med dålig läsförmåga med åtminstone hälften fram till 2010.

Fram till 2010 ska EU-genomsnittet för deltagande i livslångt lärande uppgå till minst 15 % av den vuxna yrkesverksamma befolkningen (25-64 år). Inte i något land bör andelen vara lägre än 10 %.

Att se till att deltagandet i livslångt lärande ständigt ökar är troligen en av de viktigaste utmaningarna för oss alla på utbildningsområdet. EU-genomsnittet för 2002 är 8,4 % (vilket innebär att 8,4 % deltagit i utbildningsverksamhet under en viss månad), jämfört med 19,6 % i de tre bästa EU-länderna (Storbritannien, Finland och Danmark).

I detta meddelande uppmanas medlemsländerna att fastställa nationella riktmärken för att bidra till Lissabonmålet med "väsentliga årliga ökningar i investeringarna per capita i mänskliga resurser".

Bakgrund

I det gemensamma detaljerade arbetsprogrammet om utbildningssystemens mål, arbetsprogrammet Utbildning och yrkesutbildning 2010, föreslår kommissionen att man antar europeiska riktmärken för utbildningssystemen på områden som är avgörande för att man ska kunna uppnå det strategiska mål som fastställdes av Europeiska rådet i Lissabon, nämligen att Europa fram till 2010 ska bli "världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi".

Riktmärkena är dock inte bindande. Av subsidiaritetsskäl är det i första hand medlemsländerna som ska vidta åtgärder för att följa upp slutsatserna från toppmötet i Lissabon. Därför är det medlemsländerna som fullt ut ansvarar för innehållet i och organisationen av sina utbildningssystem

I detta meddelande framförs önskemålet att de föreslagna riktmärkena beaktas i den lägesrapport om genomförandet av arbetsprogrammet om de europeiska utbildningssystemens mål som kommissionen och rådet överlämnade vid Europeiska rådets möte våren 2004.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser (es de en fr)för livslångt lärande [Europeiska unionens officiella tidning C 394, 30.12.2006].

Rådets slutsatser av den 5 maj 2003 om referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa inom allmän utbildning och yrkesutbildning (referensvärden) [Europeiska unionens officiella tidning C 134 av den 7 juni 2003]. Rådet återger de europeiska riktmärkena inom allmän och yrkesinriktad utbildning från kommissionens meddelande av den 20 november 2002, och ställer upp de mål som ska uppnås fram till 2010:

Sänka den andel unga som lämnar skolan i förtid till högst 10 %. (källa: Eurostats arbetskraftsundersökning).
Höja antalet personer med akademisk examen i matematik, naturvetenskap och teknik med minst 15 % och minska obalansen mellan kvinnor och män (gemensam källa: UNESCO, OECD och Eurostats frågeformulär).
Se till att åtminstone 85 % av 22-åringarna har genomgått gymnasieutbildning (källa: Eurostats arbetskraftsundersökning).
Minska procentandelen 15-åringar med bristande läskunnighet med minst 20 % jämfört med år 2000 (källa: PISA, OECD).
Se till att minst 12,5 % av den vuxna arbetsföra befolkningen (åldersgruppen 25-64 år) har deltagit i livslångt lärande (källa: Eurostats arbetskraftsundersökning).

Rådet vill dessutom att man i den rapport som överlämnas vid EU-toppmötet våren 2004 föreslår en första förteckning med indikatorer och referensnivåer för genomsnittliga resultat i Europa. Förteckningen ska användas vid uppföljningen av de framsteg som görs på utbildningsområdet i samband med genomförandet av Lissabonmålen.

Europeiska rådet - Barcelona den 15-16 mars 2002, ordförandeskapets slutsatser [Doc/02/8 av den 16 mars 2002 - Ej offentligtgjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning]. Rådet välkomnar överenskommelsen kring det detaljerade arbetsprogrammet för utbildningssystemen fram till 2010. Europeiska rådet fastställer målet att dessa utbildningssystem senast år 2010 ska bli en kvalitetsreferens i världsklass. Europeiska rådet uppmanar rådet och kommissionen att till Europeiska rådets vårmöte 2004 rapportera om genomförandet.

Senast ändrat den 15.02.2007