Gemenskapens Lissabonprogram

I juli 2005 föreslog kommissionen att gemenskapens Lissabonprogram skulle inrättas med tanke på de sociala, ekonomiska och miljömässiga utmaningar som EU står inför. Programmet innehåller tre mål och åtta nyckelåtgärder.

RÄTTSAKT

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 20 juli 2005 – Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram [KOM(2005) 330 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

EU måste nu omvandla sina aktuella utmaningar (befolkningens åldrande, den allt starkare globala konkurrensen, de tekniska förändringarna och påfrestningarna på miljön) till nya möjligheter.

Det är nödvändigt att modernisera den europeiska ekonomin och samtidigt föreslå långsiktigt hållbara lösningar utifrån en sund makroekonomisk politik som gör det möjligt att bevara den europeiska sociala modellen.

Europeiska rådet uppmanade kommissionen att parallellt med de nationella programmen lägga fram ett ”gemenskapens Lissabonprogram” som omfattar alla åtgärder på EU-nivå. De politiska åtgärderna i detta program hänför sig till följande tre huvudmål:

Kommissionen föreslår att dessa mål ska ingå i strukturfondernas och Sammanhållningsfondens program. Den nya fonden för landsbygdsutveckling är ett bra exempel på detta eftersom den framför allt ger stöd till satsningar på människor, innovation och sakkunskap samt IT-användning och diversifiering i landsbygdsområden.

Även Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden bidrar till att finansiera initiativ inom ramen för gemenskapens Lissabonprogram.

Stimulera kunskap och innovation

Det behövs större och effektivare investeringar (med ett mål på 3 % av BNP och genom ett gemensamt utnyttjande av nationella resurser) för att stimulera en konkurrenskraftig europeisk forskning. Detta är i huvudsak medlemsstaternas ansvar.

Kommissionen stöder kunskap och innovation i Europa genom finansieringsinstrument och genom en effektiv lagstiftning. För perioden 2007–2013 finns det två huvudsakliga finansieringsinstrument på EU-nivå:

8. Det finns även andra finansieringsmöjligheter:

En överenskommelse om gemenskapspatent är fortfarande av avgörande betydelse för möjligheterna att främja en kunskapsbaserad, nyskapande ekonomi. EU kommer att stödja ansträngningarna att bibehålla en stor industrikapacitet i de fall där de enskilda medlemsstaterna inte själva kan hantera utmaningarna i samband med forskning, lagstiftning och finansiering.

Kommissionen förslår att administrationen av statligt stöd förenklas och att det statliga stödet inriktas på kunskap och innovation, utbildning, rörlighet och klusterbildning. De nya reglerna kommer att göra det lättare att ge stöd till små och medelstora företag, nystartade företag och nyskapande företag, inte bara genom direkt stöd utan även genom finansiering av riskkapital. Reglerna kommer att vara så utformade att stöd ges bara om effekterna för samhället är betydande och konkurrensförhållandena inte snedvrids.

Locka till sig mer investeringar och underlätta arbete

För att underlätta marknadstillträde är det viktigt att förbättra reglerna och att fullborda den inre marknaden.

Bättre lagstiftning kan skapa rättvisa incitament för företagen genom att minska kostnaderna och hindren för anpassning och innovation. I sitt arbete kommer kommissionen med beaktande av de frågor som är viktiga för de små och medelstora företagen att fortsätta med följande:

Den inre marknaden för tjänster måste fås att fungera samtidigt som den europeiska sociala modellen bevaras. Med tanke på hur viktig tjänstesektorn är för att skapa arbetstillfällen och mervärde i EU skulle antagandet av tjänstedirektivet kunna leda till att sysselsättningen och EU:s bruttonationalprodukt ökar.

Kommissionen avser dessutom att

En fullständig integrering av finansmarknaderna kan leda till att kapital fördelas på ett mer effektivt sätt. Reglerna finns redan; vad som nu återstår är att undanröja hindren för marknadstillträde.

I syfte att garantera konkurrenskraftiga marknader både utanför och inom EU har kommissionen nyligen lanserat sin agenda för yttre konkurrenskraft (EN). Denna agenda omfattar initiativ som rör marknadstillträde, EU:s politik gentemot Kina, offentlig upphandling, handelspolitiska skyddsinstrument och bättre erkännande av immateriella rättigheter samt nya bilaterala handelsförbindelser. Agendan är ett tydligt bevis för EU:s engagemang i Världshandelsorganisationen (WTO).

Skapa fler och bättre arbetstillfällen

Kommissionen stöder medlemsstaternas insatser på områdena humankapital, allmän utbildning och yrkesutbildning, bl.a. genom

Kommissionen kommer dessutom att komplettera medlemsstaternas åtgärder för att uppnå de viktigaste målen i den sociala agendan. I samma syfte uppmanar kommissionen bl.a. arbetsmarknadens parter på EU-nivå att spela en framträdande roll.

För att få till stånd en genuin europeisk arbetsmarknad måste man undanröja hindren för rörlighet. Kommissionen kommer att föreslå en ram för europeiska kvalifikationer som skapar förutsättningar för öppenhet och ömsesidigt förtroende.

Kommissionen kommer att sträva efter att skapa gemensamma regler för att hantera ekonomisk migration, med snabbare förfaranden för inresa när det gäller längre vistelser för forskare från länder utanför EU och enklare förfaranden för visum för kortare vistelser.

Omstruktureringar är en oundviklig konsekvens av ekonomiska framsteg och marknadsintegrering, men de kan verka destabiliserande för de personer som berörs.

Kommissionen vill inrätta en ny fond med uppgiften att se till att de personer och regioner som drabbas hårdast av omstruktureringar får hjälp att hantera förändringarna. Kommissionen kommer också att följa upp sitt meddelande om omstruktureringar och sysselsättning.

Bakgrund

Lissabonprogrammet är gemenskapens bidrag till partnerskapet för tillväxt och sysselsättning som kom till genom den nya Lissabonstrategin. Tanken med partnerskapet är att uppnå synergieffekter mellan beslut på EU-nivå och medlemsstatsnivå för att få till stånd en stabil och högre tillväxt och skapa fler och bättre arbetstillfällen.

Gemenskapsprogrammet bygger liksom medlemsstaternas reformprogram på de integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning som rådet fastställde i juni 2005. Det avser dock i första hand åtgärder med ett tydligt mervärde som kompletterar åtgärderna på nationell nivå.

En rapport (EN) om framstegen i genomförandet av gemenskapens Lissabonprogram lades fram den 23 oktober 2006.

Varje år redogör kommissionen för resultaten av Lissabonstrategin i en årlig verksamhetsrapport som tar upp genomförandet av partnerskapet för tillväxt och sysselsättning på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rådets beslut 2006/702/EG av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen [EUT L 291, 21.10.2006].

Utkastet till gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållning, tillväxt och sysselsättning antogs av rådet den 6 oktober 2006. De strategiska riktlinjerna utgör en vägledande ram för genomförandet av sammanhållningspolitiken och för fondernas insatser under perioden 2007–2013.

Rådets beslut 2006/144/EG av den 20 februari 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för landsbygdsutvecklingen (programperiod 2007–2013) [EUT L 55, 25.2.2006].

Rapporter

Meddelande från kommissionen till Europeiska rådet av den 11 december 2007: Strategirapport om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning: start för den nya treårsperioden (2008–2011), del I [KOM(2007) 803 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Utifrån resultaten av den först omgången av reformer enligt den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning presenterar kommissionen en rad åtgärder som ska göra det möjligt att inleda den andra omgången (2008–2010) och att nå målen i strategin. För detta planeras olika typer av åtgärder i samarbete mellan EU-institutionernas berörda avdelningar och medlemsstaterna på följande fyra prioriterade områden: investera i kunskap och innovation; frigöra företagens potential, särskilt för små och medelstora företag; investera i människor och modernisera arbetsmarknaderna samt se till att EU blir ett utsläppssnålt och energieffektivt samhälle.

Meddelande från kommissionen av den 12 december 2006 inför Europeiska rådets vårmöte: Genomförandet av den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning – Del I: Ett år av resultat [KOM(2006) 816 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Detta meddelande innehåller en sammanställning av de resultat som hittills uppnåtts genom strategin för tillväxt och sysselsättning inför den andra omgången av denna strategi som inleds 2008. Kommissionen gör en genomgång av resultaten såväl på EU-nivå som i de enskilda medlemsstaterna och utvärderar de makroekonomiska, mikroekonomiska och sysselsättningspolitiska åtgärder som genomförts. Kommissionen tar upp genomförandet av de nationella reformprogrammen och uppmanar alla medlemsstater att intensifiera sina insatser på de fyra prioriterade områdena, dvs. investeringar i kunskap och innovation, företagens (särskilt de små och medelstora) potential, modernisering av arbetsmarknaderna och energisektorn mot bakgrund av de utmaningar som klimatförändringen medför. Medlemsstaternas insatser på dessa områden är som helhet lovande. Men kommissionen gör ändå bedömningen att flera medlemsstater kan vidta mer kraftfulla åtgärder på områden som de offentliga finansernas långsiktiga stabilitet, arbetsmarknadsreform, forskning och utveckling, klimat-, energi- och innovationspolitik samt konkurrenspolitik.

Meddelande från kommissionen av den 25 januari 2006 inför Europeiska rådets vårmöte – Dags att lägga in en högre växel – Del I: Ett nytt partnerskap för tillväxt och sysselsättning [KOM(2006) 30 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Senast ändrat den 28.05.2008