Grönbok om modernisering av arbetsrätten

Syftet med denna grönbok är att skapa en offentlig debatt i Europeiska unionen (EU) om modernisering av arbetsrätten inför utvecklingen av den europeiska arbetsmarknaden. Marknaderna bör ha större flexibilitet och garantera optimal säkerhet. Arbetsrätten har en central roll att spela för detta ändamål. Att stimulera debatten i frågan ger möjlighet att genomföra en anpassad och proaktiv regelram. En god förvaltning av innovation och förändring kräver att det på arbetsmarknaderna tas hänsyn till följande viktiga aspekter: flexibilitet, anställningssäkerhet och segmentering.

RÄTTSAKT

Grönbok från kommissionen av den 22 november 2006 - En modern arbetsrätt för att möta 2000-talets utmaningar - [KOM(2006) 708 - Ej offentliggjort i Europeiska unionens tidning].

SAMMANFATTNING

Genom denna grönbok klargör kommissionen de viktigaste utmaningarna när det gäller klyftan mellan de aktuella rättsliga ramarna och arbetslivets realiteter.

Kommissionen tänker låta medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och andra berörda parter delta i en öppen debatt. Målet är att undersöka hur arbetsrätten kan bidra till att främja flexibilitet tillsammans med säkerhet, oberoende av anställningskontraktets form.

Kommissionen tänker anordna ett offentligt samråd under en period av fyra månader på grundval av de frågor som ställs i denna grönbok. Ett uppföljningsmeddelande efter det offentliga samrådet kommer att antas av kommissionen 2007.

Kommissionen tjänar som katalysator för att stödja medlemsstaternas aktion eftersom skyddet av arbetsvillkoren huvudsakligen är beroende av den nationella lagstiftningen. På EU-nivå stöder det sociala regelverket medlemsstaternas åtgärder och kompletterar dem.

Utvecklingen av de europeiska arbetsmarknaderna

De europeiska arbetsmarknadernas utveckling är huvudsakligen anknuten till de tekniska framstegens snabbhet, konkurrensens intensifiering inför globaliseringen och utvecklingen av konsumenternas efterfrågan. Detta tar sig uttryck i en utveckling av organisationen av arbetet och arbetstiden, lönerna och antalet arbetstagare som är anställda på olika stadier av produktionscykeln.

Denna förändring tar sig rättsligt uttryck i en avtalsenlig diversifiering. Nya kategorier arbetstagare (som arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag) bildas. Förhållandet mellan lagen och kollektivavtalen för arbete utvecklas således parallellt. Dessa kollektivavtal tjänar till att anpassa rättsprinciperna till ekonomiska situationer och särskilda omständigheter inom vissa sektorer.

EU har på gemenskapsnivå lagstiftat i syfte att förena nya flexiblare arbetsformer med ett minimum av sociala rättigheter för alla arbetstagare såväl för deltidsarbete (es de en fr) som för tidsbegränsad anställning (es de en fr). Rådet har dock ännu inte enats om en gemensam ståndpunkt om ett förslag till direktiv om arbetsvillkoren för tillfälligt anställda (es de en fr).

Ökning av atypiska anställningsavtal

De atypiska anställningsavtalen omfattar visstidsanställning, deltidsarbete, behovsanställning, nolltidskontrakt, anställningsavtal för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag och frilansarbete.

Oberoende arbetstagare väljer att arbeta som egenföretagare trots att det sociala skyddet är sämre - fördelen är större direkt kontroll över arbetsvillkor och lönevillkor. Den del av den totala sysselsättningen som utgörs av arbetstagare som anställts med andra avtal än standardavtal har gått från mer än 36 % arbetstagare 2001 till nära 40 % arbetstagare i EU-25 år 2005. Egenföretagare utgör 15 % av den totala arbetskraften. Visstidsanställningarna har gått från 12 % av den totala sysselsättningen 1998 till mer än 14 % av den totala sysselsättningen i EU-25 år 2005.

Denna diversifiering av avtalen kan få skadliga effekter. Flera korttidsanställningar av låg kvalitet med ett otillräckligt socialt skydd försätter vissa personer i en sårbar situation. Kommissionen påminner om att risken för att komma i ett svaghetsläge på arbetsmarknaden framför allt gäller kvinnor, de äldsta arbetstagarna samt unga som rekryterats med atypiska anställningsavtal.

Modernisering av arbetsrätten: frågor till debatten

Denna grönbok strävar efter att skapa debatt omkring olika frågor med anknytning till modernisering av arbetsrätten, bland annat följande:

• Övergångar på arbetsmarknaden, som innebär en övergång från en ställning till en annan. Möjligheterna att få tillträde till arbetsmarknaden, få stanna där och gå framåt varierar avsevärt. Lagstiftningen om anställningsskydd och avtalsreglerna på nationell nivå har en kraftig inverkan på övergångar mellan ställningar, särskilt när det gäller långtidsarbetslösa eller arbetstagare som har tillfälliga anställningar.
• Rättslig osäkerhet, huvudsakligen förbunden med dessa varierande atypiska arbetsformer. Fenomenet med förtäckt arbete som skapas när en person som är löntagare inte anses som löntagare i syfte att dölja löntagarens verkliga rättsliga situation och undvika vissa sociala avgifter är mycket vanligt. Frånvaron av rättslig tydlighet när det gäller definitionen av egenföretagande kan till exempel medföra luckor i lagstiftningens tillämpning. Begreppet "ekonomiskt beroende arbete" omfattar situationer som faller mellan begreppen anställning och egenföretagande. Dessa arbetstagare omfattas inte av något anställningsavtal. Även om dessa arbetstagare inte befinner sig i en sårbar situation är de ekonomiskt beroende av en enda kund, arbetsgivare eller uppdragsgivare som inkomstkälla och det kan hända att de inte faller under arbetslagstiftningen.
• Arbete genom bemanningsföretag innebär en triangulär arbetsrelation mellan ett kundföretag, en anställd och ett bemanningsföretag. Arbetsförhållandets komplexitet försvåras ännu mer när arbetstagarna ingår i en lång underleverantörskedja.
• Arbetstidens förläggning, som omfattas av en harmoniseringsansträngning i gemenskapen, är också påverkad av arbetsmarknadernas utveckling. Direktivet om vissa aspekter av arbetstidens förläggning hade fortfarande inte uppnått enighet i rådet för sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO) i slutet av 2006.
• Rörlighet för arbetstagare inför mångfalden av definitioner av arbetstagare. Rörligheten för arbetstagare är hotad eftersom EU låter medlemsstaterna definiera "arbetstagare". Kommissionen anser att denna ständiga hänvisning till nationell rätt framför gemenskapsrätten kan försvaga arbetarskyddet.
• Odeklarerat arbete tycks vara en särskilt oroande och varaktig företeelse på dagens arbetsmarknad. Det är den främsta bidragande faktorn när det gäller social dumpning och leder inte bara till att arbetstagarna utnyttjas utan även till att konkurrensen snedvrids. Genom en resolution (es de en fr) som antogs 2003 uppmanade rådet för övrigt medlemsstaterna att lösa problemet genom förebyggande åtgärder och sanktioner samt partnerskap mellan arbetsmarknadens parter och offentliga myndigheter på nationell nivå.

Senast ändrat den 23.02.2007