Kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete

I det här meddelandet beskrivs de faktorer som bidrar till uppkomsten av en informell ekonomi. I meddelandet belyses politik för bekämpning av odeklarerat arbete mot bakgrund av de åtgärder som vidtagits i medlemsländerna. Vidare diskuteras möjligheterna till ömsesidigt lärande och utbyte av metoder som gett resultat inom området. Slutligen föreslås en rad metoder och åtgärder för uppföljning på EU-nivå och nationell nivå som kan användas för att effektivt bekämpa denna företeelse.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 24 oktober 2007 om kraftfullare åtgärder mot odeklarerat arbete [KOM(2007) 628 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Odeklarerat arbete * fortsätter att vara en av de faktorer som är mest bromsande för tillväxten och sysselsättningen i EU. Det minskar dessutom skatteintäkterna och skadar finansieringen av de sociala trygghetssystemen. Odeklarerat arbete snedvrider konkurrensen mellan företagen och begränsar deras produktivitet.

Odeklarerat arbete är en av orsakerna till social dumpning, eftersom det tränger ut verksamhet som följer lagstiftningen om arbetsförhållanden och arbetstagarnas sociala rättigheter samt lagstiftningen om löner och social trygghet.

Denna företeelse avtar inte, utan verkar tvärtom öka inom vissa verksamhetsområden och för vissa anställningsformer.

Kampen mot odeklarerat arbete som en central åtgärdsfråga

I sin grönbok om arbetsrätt anger kommissionen att bekämpningen av odeklarerat arbete är en av nyckelfrågorna vid moderniseringen av EU:s lagstiftning. Den diskussion som grönboken har föranlett visar att samtliga parter (arbetsmarknadens parter, myndigheter etc.) vill ha mer samarbete och ett ökat informationsutbyte om bra metoder i Europeiska unionen (EU).

Det har vidare fastställts ett tydligt samband mellan odeklarerat arbete och olaglig invandring. Av denna anledning lade kommissionen nyligen fram ett förslag till direktiv om påföljder för arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU.

Odeklarerat arbete: fakta och sifferuppgifter

Utvecklingen i samhället uppmuntrar på flera sätt till odeklarerat arbete:

• Den ökade efterfrågan på hushållstjänster och omsorgstjänster till följd av den demografiska förändringen.
• Framväxten av mindre hierarkiska arbetsrelationer och flexiblare betalningssystem.
• Ökningen av egenföretagande, underleverantörsavtal, flexibla anställningsavtal och behovsanställningar.
• Förenklingarna för att bilda gränsöverskridande företagsgrupperingar.

Av en nyligen genomförd Eurobarometerundersökning (EN)(pdf) kan följande tendenser utläsas:

• Odeklarerat arbete är vanligare i Syd- och Östeuropa.
• I EU medger 5 % av de anställda att de betalas svart (procentandelen varierar från 3 % eller lägre i de flesta av länderna på EU:s fastland, Förenade kungariket och Irland till mer än 10 % i vissa länder i Central- och Östeuropa).
• Odeklarerat arbete är vanligare bland studerande, arbetslösa och egenföretagare.
• Odeklarerat arbete är särskilt vanligt i byggsektorn och sektorn för hushållstjänster.
• "Riskerna" är en viktig faktor för förekomsten av odeklarerat arbete: personer som bedömer att de inte riskerar några påföljder är mer benägna att inte deklarera sina inkomster.
• Det förefaller att finnas en viss okunskap om de påföljder som gäller.
• Den viktigaste orsaken till odeklarerat arbete är att man vill undvika skatter och administrativa krav.

Resultaten av undersökningen bör dock tolkas med största försiktighet, eftersom det är en pilotundersökning som utförts bland ett begränsat urval personer.

Eftersom odeklarerat arbete per definition varken syns eller registreras och definieras olika i olika länder beroende på lagstiftningen, är det svårt att göra en statistisk utvärdering av företeelsen på EU-nivå.

År 2004 genomförde kommissionen makroekonomiska uppskattningar i medlemsländerna. Den undersökningen omfattar således inte den senaste utvecklingen (den ökade invandringen och legaliseringskampanjerna). Undersökningen visade att det fanns stora skillnader mellan länderna och att odeklarerat arbete kunde motsvara upp till 20 % (eller till och med mer) av BNP i vissa länder i Syd- och Östeuropa. Dessa uppgifter är fortfarande giltiga, även om den kraftiga ökningen av antalet arbetstillfällen som har noterats under de senaste åren har medfört en minskning i vissa av de nya medlemsländerna.

Politiska åtgärder mot odeklarerat arbete

Odeklarerat arbete är en komplex och mångfacetterad företeelse som kräver att åtgärder vidtas samtidigt på flera fronter.

I enlighet med den metod som fastställts i rådets resolution från 2003 föreslår kommissionen att man ska

• minska de ekonomiska incitamenten till odeklarerat arbete, framför allt genom att se över skatte-, löne- och förmånssystemen,
• reformera och förenkla administrationen (framför allt med avseende på kostnaderna),
• stärka övervaknings- och påföljdsmekanismerna,
• öka det transnationella samarbetet,
• höja allmänhetens medvetenhet om riskerna med odeklarerat arbete och fördelarna med det lagliga systemet.

Genom sådana åtgärder har redan ett antal positiva resultat och goda erfarenheter kunnat konstateras:

• Beskattningen av låginkomsttagarnas löner - som är ett referensmått på intresset för att arbeta svart - håller på att bli något lägre, men extra timmar som betalas lagligt beskattas ofta väldigt hårt. Minimilöner kan vara ett sätt att minska odeklarerat arbete.
• De kupongsystem för tjänster och den sänkning av mervärdesskatten på arbetsintensiva tjänster som har genomförts i vissa medlemsländer har gett goda resultat.
• Arbetsmarknadens parter bör engagera sig i kampen mot svart arbete såsom man har gjort t.ex. i byggsektorn.
• Administrativt samarbete mellan medlemsländerna, framför allt i samband med utstationering av arbetstagare eller inom området social trygghet, kan bidra till att bekämpa gränsöverskridande odeklarerat arbete.

Slutsatser och uppföljning

I dag finns det inget som tyder på att det odeklarerade arbetet skulle minska. Odeklarerat arbete är fortfarande lockande ur många aspekter. Trots de åtgärder som vidtagits på nationell nivå är resultaten inte tillräckliga, och det saknas fortfarande ett utbyte av information och erfarenheter.

Mot denna bakgrund erinrar kommissionen om att det är nödvändigt att

• minska beskattningen av förvärvsinkomst ytterligare och förenkla administrationen ännu mer,
• de länder som tillämpar övergångsbestämmelser som begränsar rörligheten för arbetstagare från de nya medlemsländerna ser över dessa,
• ta hänsyn till odeklarerat arbete vid tillämpningen av principerna om flexicurity på nationell nivå,
• arbetsmarknadens parter kommer överens om konkreta initiativ,
• utarbeta en övergripande strategi för övervakning och för bekämpning av bedrägerier,
• utvärdera möjligheten att inrätta en EU-plattform för samarbete mellan olika kontrollorgan, framför allt inom området utstationering av arbetstagare,
• undersöka bästa sättet att kvantifiera förekomsten av odeklarerat arbete,
• behandla odeklarerat arbete som en prioriterad fråga inom ramen för EU:s program för ömsesidigt lärande, Progress.

Bakgrund

Redan år 1998 lade kommissionen fram ett meddelande om odeklarerat arbete. I det meddelandet granskade kommissionen orsakerna och verkningarna av detta problem samt den politik som genomförts för att motverka det. År 2003 antog kommissionen efter en omfattande debatt på EU-nivå en gemensam strategi i sysselsättningsriktlinjerna 2003-2005.

Senast ändrat den 23.01.2008