Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

Syftet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (globaliseringsfonden) är att ge stöd till uppsagda arbetstagare huvudsakligen i regioner och sektorer som drabbats särskilt hårt av globaliseringen. Fonden får årligen ett potentiellt anslag på 500 miljoner euro som ska användas till återintegrering av arbetstagare på arbetsmarknaden.

RÄTTSAKT

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter [Se ändringsrättsakt(er)].

SAMMANFATTNING

Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter (globaliseringsfonden) stöder, europeiska arbetstagare som blivit arbetslösa till direkt följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln, i att återgå till arbetsmarknaden. Stödet är individuellt och tidsbegränsat. De åtgärder som vidtas med stöd från fonden ska hjälpa de uppsagda arbetstagarna att hitta och behålla ett nytt arbete.

Fram till den 31 december 2011, ger fonden också stöd till arbetstagare som har förlorat sitt arbete till följd av finanskrisen och världsekonomin.

Interventionskriterier

För att globaliseringsfonden ska ge stöd ska begäran om anslag göras av en medlemsstat.

Hjälpen kan ges då genomgripande strukturförändringar av världshandeln leder till en svår ekonomisk störning i ett land i Europeiska unionen (EU). Det han röra sig om en ökad import, minskade marknadsandelar i en viss aktivitetssektor, eller en utflyttning av företag till tredjeländer. Globaliseringsfonden kan också ge stöd då uppsägningar, direkt och påvisbart, beror av den finansiella och ekonomiska krisen.

Krisen eller de ekonomiska störningarna ska ha som följd:

• uppsägning, under en fyramånadersperiod, av minst 500 anställda i ett företag, inklusive hos underleverantörer och producenter i efterföljande produktionsled; eller
• uppsägning, under en niomånadersperiod, av minst 500 anställda, i en NACE 2-sektor i en region eller i två regioner som gränsar till varandra (fastställd till NUTS II);
• på mindre arbetsmarknader eller vid särskilda omständigheter kan globaliseringsfonden ge stöd även om villkoren inte är helt uppfyllda, om uppsägningarna får allvarliga konsekvenser för sysselsättningen och den lokala ekonomin. Det sammanlagda stödet vid särskilda omständigheter får inte uppgå till mer än 15 % av globaliseringsfondens årliga utgifter.

Finansierade åtgärder

Globaliseringsfonden finansierar i praktiken följande insatser:

• stöd vid arbetssökandet;
• skräddarsydd vidareutbildning;
• entreprenörskapsfrämjande åtgärder;
• stöd till egenföretagande;
• särskilda tidsbegränsade inkomsttillägg (understöd till arbetssökande, flyttbidrag, utbildningsbidrag, åtgärder för att hjälpa missgynnade eller äldre arbetstagare att stanna kvar eller att återinträda på arbetsmarknaden osv.).

Fonden bidrar inte till finansiering av passiva socialförsäkringsförmåner som t.ex. arbetslöshetsersättning.

Function

Antalet arbetstagare som får stöd från fonden beror av flera faktorer. Det han röra sig om utvecklingen på arbetsmarknaden, antalet giltiga ansökningar från medlemsstaterna eller disponibla budgetmedel, även om den potentiella årliga tilldelningen av 200 miljoner euro inte i dagsläget har uttömts.

Arbetstagarna får stöd från globaliseringsfonden via medlemsstaterna. Stödet ges inte till företag. Vidare ska stödet från fonden användas inom 24 månader räknat från ansökningsdatumet.

Globaliseringsfonden är en solidaritetsfond för lösningar i en akut situation eller en krissituation. Den finansierar inte omstrukturering av företag eller aktivitetssektorer.

Bakgrund

I allmänhet är effekterna av öppnande av ekonomier och internationell konkurrens positiva. Globaliseringen gör konkurrensen dynamisk och ger nya perspektiv i termer av tillväxt och sysselsättning.

Samtidigt kan dock denna öppning mot världshandel ha olyckliga effekter på den ekonomiska kontexten. Mer intensiva handelsflöden innebär en betydligt ökad konkurrens i de lokala, nationella och regionala socioekonomiska systemen. Denna situation gör de mindre konkurrenskraftiga sektorerna mer sköra och kostnaderna för anpassning (omställning av arbetskraft och produktionsstrukturer) är väsentliga. Därav följer i synnerhet ibland mycket stora förluster av sysselsättning.

Utöver strukturfonderna eller den europeiska strategin för tillväxt och sysselsättning som redan tillför en global respons när det gäller styrning och föregripande av globaliseringens utmaningar, är denna specifika fond nödvändig för att undvika att riskera varaktig individuell fattigdom.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Rapport från kommissionen till europaparlamentet och rådet om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2009 [KOM(2010) 464 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Rapport från Kommissionen till Europaparlamentet och Rådet om verksamheten inom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2008 [KOM(2009) 394 slutlig – Ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 2 juli 2008 kallat “Solidaritet inför förändring: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter under 2007 – Översikt och framtidsutsikter” [KOM(2008) 421 slutlig – Ej offentliggjord i Europeiska Unionens officiella tidning]. Kommissionen gör en positiv bedömning av effekterna av globaliseringsfonden under det första verksamhetsåret. Fondens effektivitet kan dock förbättras på kort sikt genom att dess förfaranden förenklas, dess synbarhet utökas och utbyte av erfarenheter främjas.

Kommissionen undersöker möjligheten att öka fondens effekter när det gäller sysselsättningsskapande och utbildning av EU:s arbetstagare. Fonden skulle också kunna användas för att främja arbetstagarnas rörlighet, liksom för att bättre analysera och förutsäga den ekonomiska konjunkturens utveckling.

Senast ändrat den 17.01.2011