Rättegångsregler för Europeiska unionens domstol

SAMMANFATTNING AV:

Rättegångsregler för domstolen

VAD ÄR SYFTET MED DESSA RÄTTEGÅNGSREGLER?

• De fastställer de regler som genomför och kompletterar den domstolsstadga som finns beskriven i protokoll nr 3 och som bifogas fördraget.
• De syftar till att förenkla och förtydliga reglerna för tvistande parter, nationella domstolar och tribunaler, samt att ta bättre hänsyn till förändringar i domstolens arbetsbörda .

VIKTIGA PUNKTER

Domstolen är en av två rättsinstanser som tillsammans utgör Europeiska unionens domstol, vilken utövar den dömande makten inom EU och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Den andra instansen är tribunalen. De har till uppgift att säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och tillämpning av fördragen, bland annat genom att pröva EU-rättsakters lagenlighet.

Domstolens organisation

Domstolen är organiserad på följande sätt:

• Sammansättning: Domstolen består av 28 domare och 11 generaladvokater med en mandattid på sex år. Generaladvokaternas uppgift är att bistå domstolen och avge juridiska yttranden. Domarna väljer domstolens ordförande och vice ordförande för en tid av tre år. Ordföranden ska företräda domstolen och leda dess arbete och bistås av vice ordföranden.
• Inrättande av avdelningar och tillsättning av referenter: Domstolen inrättar avdelningar med fem domare, där ordföranden väljs för en tid av tre år, och avdelningar med tre domare, där ordföranden väljs för en tid av ett år. Domstolens ordförande utser den referent som ska ansvara för ett mål, medan en generaladvokat utses av förste generaladvokaten. Om det behövs kan domstolen ta hjälp av biträdande referenter.
• Justitiesekreterarens roll: Domstolen utnämner en justitiesekreterare för en tid av sex år. Justitiesekreteraren ansvarar för mottagande, översändande och förvaring av handlingar samt för arkivet. Dessutom biträder justitiesekreteraren domstolens ledamöter och ansvarar för domstolens publikationer. Slutligen leder vederbörande institutionens avdelningar, och är därvid underställd domstolens ordförande.
• Arbetet vid domstolen: Målen ska avgöras av domstolen i plenum, stora avdelningen eller en avdelning med fem eller med tre domare. Antalet domare som hanterar ett mål beror på dess betydelse och komplexitet. De flesta mål hanteras av fem domare och det är sällsynt att hela domstolen prövar målet. Flera mål kan avgöras gemensamt av samma dömande sammansättning. Domstolens överläggningar måste förbli hemliga.
• Språk: För varje mål fastställs ett rättegångsspråk. I mål om direkt talan kan sökanden välja ett av EU:s 24 officiella språk. I mål om förhandsavgörande är rättegångsspråket detsamma som vid den nationella domstolen.

Förfarandet

Förfarandet vid domstolen består i regel av följande delar:

• Den skriftliga delen: Denna del består av en skriftväxling mellan parterna. Inlagorna ska ha ett bestämt innehåll. Efter det att förfarandet har avslutats föredrar referenten den förberedande rapporten för domstolens administrativa plenum.
• Åtgärder för bevisupptagning : Domstolen kan besluta om åtgärder för bevisupptagning, såsom parternas inställelse, begäran om upplysningar och handlingar, hörande av vittnen, inhämtande av sakkunnigutlåtande eller syn på stället.
• En förhandling kan bli aktuell efter eventuell bevisupptagning. Förhandlingen förklaras öppnad och leds av ordföranden. Förhandlingen kan hållas bakom stängda dörrar.
• Generaladvokatens förslag till avgörande: I ungefär hälften av alla mål avlämnar generaladvokaten ett förslag. Om målet inte lyfter fram några nya rättsfrågor kan domstolen besluta att ett förslag inte är nödvändigt.
• Det slutgiltiga beslutet: Domstolen avgör ett mål genom dom eller beslut. Det är bara domen som avkunnas vid offentligt sammanträde. Domar och beslut innehåller uppgifter som exempelvis en sammanfattning av de faktiska omständigheterna och domskälen. En kopia av domen eller beslutet sänds därefter till parterna. Domar och beslut finns tillgängliga på domstolens webbplats.

Rättegångsreglerna innehåller för övrigt särskilda bestämmelser angående de olika förfarandena vid domstolen:

• mål om förhandsavgörande
• mål om direkt talan
• överklagande av tribunalens avgöranden
• yttranden samt
• vissa andra särskilda måltyper.

Begäran om förhandsavgörande

De nationella domstolarna kan rikta en begäran om förhandsavgörande till domstolen för att undersöka EU-rättens giltighet eller tolkning. Inom ramen för en begäran om förhandsavgörande har bland annat följande rätt att avge yttranden:

• Parterna i det nationella målet.
• EU-länderna.
• Europeiska kommissionen.
• Den institution som har antagit den rättsakt vars giltighet är omtvistad.

Överklagande av tribunalens avgöranden

Det är möjligt att överklaga ett avgörande från tribunalen. I detta fall ska en skrivelse lämnas in till kansliet. Den ska bland annat innehålla åberopade grunder och argument avseende rättsliga omständigheter. Överklagandet ska avse upphävandet, helt eller delvis, av tribunalens avgörande.

NÄR TRÄDER DESSA RÄTTEGÅNGSREGLER I KRAFT?

De har tillämpats sedan den 1 november 2012.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Allmänt om institutionen på EU-domstolens webbplats

HUVUDDOKUMENT

Rättegångsregler för domstolen (OJ L 265, 29.9.2012, s. 1–42).

Ändringar av domstolens rättegångsregler (OJ L 173, 26.6.2013, s. 65)

ANKNYTANDE DOKUMENT

Rådets förordning (EU) 2016/300 från 29 februari 2016 som bestämmer ersättning till EU:s högre tjänstemän (OJ L 58, 4.3.2016, s. 1–12)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2015/2422 från den 16 december 2015 som ändrar protokoll nr 3 i EU-domstolens stadgar (OJ L 341, 24.12.2015, s. 14–17)

Senast ändrat 11.08.2016