EU:s internationella konventioner och avtal

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 216 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

VAD SÄGER EU-FÖRDRAGEN OM EU:S KONVENTIONER OCH AVTAL?

• De är fördrag enligt offentlig internationell rätt och genererar rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna enligt förhandlingarna mellan dessa.
• I motsats till unilaterala rättsakter är inte konventioner och avtal resultatet av ett lagstiftningsförfarande eller en institutions enskilda vilja.

VIKTIGA PUNKTER

Internationella avtal (konventioner, fördrag)

Internationella avtal sluts av å ena sidan EU, och å andra sidan en annan internationell rättslig enhet, dvs. ett land eller en internationell organisation. Artikel 216 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF) anger de fall där EU har befogenhet att ingå sådana avtal. Dessa kan när de har förhandlats fram och undertecknats, och beroende på det berörda ämnesområdet, kräva ratificering genom en sekundärrättsakt.

Dessutom är internationella avtal med länder utanför EU eller med internationella organisationer också en integrerad del av EU-lagstiftningen. Dessa avtal är åtskilda från primärrätten och sekundärrätten och utgör en sui generis-kategori. Enligt vissa domar från EU-domstolen kan de ibland ha direkt effekt och deras rättsliga verkan är högre än sekundärrätten, som därför måste följa dem.

Dessutom reglerar artikel 207 i EUF-fördraget EU:s handelspolitik – en av EU:s viktiga yttre befogenheter och en central del av dess förbindelser med resten av världen.

Exempel på internationella avtal är

• Nagoyaprotokollet om tillgång till genetiska resurser och fördelning av vinster från utnyttjandet av dem, och
• EU:s handelsavtal med Colombia, Peru och Ecuador.

Om ämnet för ett avtal inte omfattas av EU:s exklusiva befogenheter måste även EU-länderna underteckna avtalet. Dessa avtal kallas för blandade avtal. Detta innebär att inte bara EU själv, utan även EU-länderna, blir avtalsslutande parter gentemot de avtalsslutande länderna utanför EU. Blandade avtal kan också kräva att en intern EU-rättsakt antas för att fördela skyldigheterna mellan EU-länderna och EU.

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen: Unionens yttre åtgärder – Avdelning V: Internationella avtal – Artikel 216 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 144).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Femte delen: Unionens yttre åtgärder – Avdelning II: Den gemensamma handelspolitiken – Artikel 207 (f.d. Artikel 133 FEG) (EUT C 202, 7.6.2016, s. 140).

Senast ändrat 13.03.2020