Utrikes- och säkerhetspolitiken på EU-nivå

 

SAMMANFATTNING

HUR GENOMFÖR EU SIN UTRIKES- OCH SÄKERHETSPOLITIK?

Genom sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), som omfattar alla utrikespolitiska områden och alla frågor som gäller EU:s säkerhet.

Gusp innefattar också en gemensam säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som omfattar de aspekter i EU-politiken som gäller försvar och militär och civil krishantering.

VIKTIGA PUNKTER

EU:s utrikes- och säkerhetspolitik är underställd vissa regler och förfaranden.

Beslutsfattande

Europeiska rådet (ett toppmöte med EU:s statsöverhuvuden/regeringschefer som sammanträder minst fyra gånger per år) identifierar EU:s strategiska intressen, fastställer målen och definierar vad Gusp i vid mening ska vara inriktad på.

Med hänsyn till dessa mål och den strategiska riktningen röstar Europeiska unionens råd om de åtgärder eller ställningstaganden som ska utföras under Gusp.

För att EU:s råd ska kunna fatta beslut krävs enhällighet, men enskilda delar av beslut kan beslutas genom omröstning med kvalificerad majoritet, vilket innebär 55 % av EU-ländernas röster som representerar minst 65 % av EU:s befolkning.

Genomförande

Den höga representanten assisteras av EU:s diplomatkår, Europeiska utrikestjänsten.

Europeiska unionens domstol har ingen behörighet på området Gusp (artikel 24 i fördraget om Europeiska unionen – EU-fördraget) utom när det gäller

översyn av lagligheten för restriktiva åtgärder (t.ex. sanktioner) som EU vidtar mot privatpersoner och juridiska personer,

övervakning av hur Gusp genomförs av EU:s institutioner.

Finansiering

EU-länderna finansierar åtgärder med följder för militär eller försvar.

Andra verksamhetsomkostnader finansieras från EU:s allmänna budget.

BAKGRUND

Gusp skapades i sin nuvarande form, tillsammans med befattningen som hög representant och Europeiska utrikestjänsten, genom Lissabonfördraget år 2009.

Senast ändrat 08.12.2015