Europaparlamentet

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Artikel 14 i fördraget om Europeiska unionen

Artiklarna 223–234 i fördraget om EU:s funktionssätt – roll, sammansättning och funktionssätt för Europaparlamentet

Akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet

Beslut (EU, Euratom) 2018/994 om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet

VILKET SYFTE HAR ARTIKLARNA I EU-FÖRDRAGEN, AKTEN OCH BESLUTET?

• I artikel 14 i fördraget om Europeiska unionen (FEU) och artiklarna 223–234 i fördraget om EU:s funktionssätt (FEUF) fastställs roll, befogenheter, sammansättning, mandat och valsystem för Europaparlamentet (nedan kallat parlamentet).
• I valakten, som är från 1976 och som har ändrats flera gånger (framför allt efter revideringarna av EU:s fördrag och anslutningen av nya medlemsstater), fastställs bestämmelser om allmänna direkta val av parlamentets ledamöter.
• Genom beslut (EU, Euratom) 2018/994 (ännu inte i kraft) uppdateras 1976 års valakt, i syfte att
  • uppmuntra deltagande av medborgare,
  • stärka valens europeiska dimension,
  • anpassa trösklarna för valen, och
  • förbättra genomförandet av valen, särskilt genom att tillåta alternativa röstningsmetoder och effektivisera samarbetet mellan nationella myndigheter.

VIKTIGA PUNKTER

Parlamentet är den enda institution i Europeiska unionen (EU) som är direkt vald av EU:s medborgare, för EU:s medborgare. Det representerar därmed närmare 450 miljoner EU-medborgare och förkroppsligar i den meningen den demokratiska makten. Parlamentet har sitt säte i Strasbourg i Frankrike. Ledamöterna väljs för en period av fem år genom direkta, fria och hemliga val (sedan 1979), med ett bestämt antal ledamöter från varje medlemsstat. Parlamentet, som det kallas i dag, är faktiskt resultatet av sammanslagningen av de tre tidigare församlingarna i Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen (Fusionsfördraget 1965 – se sammanfattningen).

Befogenheter

Parlamentets befogenheter har utvecklats genom fortlöpande ändringar av EU-fördragen Till EU:s rättskällor hör även

• Beslutsbefogenhet (överläggningsrätt):
  • utövande av lagstiftande befogenheter tillsammans med rådet inom de flesta av EU:s behörighetsområden,
  • rätten att anmoda Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag (artikel 225 i FEUF),
  • beslut om EU:s budget tillsammans med rådet,
  • EU:s yttre åtgärder (EU:s beslut om att ingå externa avtal), vilka kräver antingen samtycke från eller samråd med parlamentet.
• Kontrollbefogenhet över EU:s verkställande institutioner (kommissionen och rådet), främst genom att säkerställa politisk kontroll över kommissionen (genom misstroendeförklaring) eller genom att ställa muntliga eller skriftliga frågor till rådet. Parlamentet kan även utöva kontroll över andra EU-institutioner såsom Europeiska centralbanken (artikel 284 i FEUF).
• Utnämningsbefogenhet genom att delta i tillsättningen av kommissionärer, ledamöter av Europeiska revisionsrätten och Europeiska ombudsmannen.

Behörighet

Lagstiftning

• Enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet (artikel 294 i FEUF) har parlamentet och rådet likvärdig status. Detta förfarande används inom flertalet politikområden, inklusive
  • Transport.
  • Miljö.
  • jordbruk
  • energitrygghet
  • invandring
  • rättsliga frågor
  • Folkhälsa.
• Parlamentet deltar även i antagandet av akter genom särskilt lagstiftningsförfarande, genom att avge ett yttrande (samrådsförfarande) eller ge sitt samtycke (godkännandeförfarande).
• Parlamentets godkännande krävs för många olika avtal med länder utanför EU eller internationella organisationer, såsom associeringsavtal eller avtal inom områden som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet (till exempel handelsavtal). Parlamentet måste även rådfrågas vid alla andra typer av internationella avtal (artikel 218 i FEUF).

Budget

Parlamentet arbetar på lika villkor med rådet under hela förfarandet för antagande av EU:s årliga budget. Budgetförfarandet består av en behandling vardera av parlamentet och rådet, varefter en förlikningskommitté kan sammankallas för att nå en överenskommelse om en gemensam text (artikel 314 i FEUF).

Verkställande tillsyn

Parlamentet har flera möjligheter att utöva kontroll över kommissionen, som är EU:s verkställande organ:

• Kommissionens ordförande väljs av parlamentet efter ett förslag från Europeiska rådet, och resultaten av valet till Europaparlamentet måste beaktas.
• Utnämningen av kommissionen är beroende av parlamentets godkännande, liksom utnämningen av EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som också är kommissionens vice ordförande.
• Parlamentet kan tvinga kommissionen att avgå genom en misstroendeförklaring.

Fördragsändringar

• Parlamentets initiativrätt tillåter att parlamentet föreslår en ändring av fördragen (artikel 48 i FEU).
• Parlamentet deltar i det konvent som granskar de förslag till ändringar av fördragen som lagts fram inom det ordinarie ändringsförfarandet.
• Samråd med parlamentet måste ske vid ändringar av fördragen inom det förenklade ändringsförfarandet.

Valregel

EU:s valakt från 1976 grundar sig på gemensamma EU-principer, men där erkänns även betydelsen av nationella regler för valförfaranden.

• EU:s medlemsstater måste ha proportionella valsystem men får använda antingen listval eller ett förfarande med single transferable vote (STV).
• Valen ska vara allmänna, direkta, fria och hemliga. Man får endast rösta en gång i ett val till parlamentet.
• Varje EU-medlemsstat får fastställa ett tak för kandidaternas kampanjutgifter.
• Medlemsstaterna får inrätta valkretsar eller föreskriva indelning i andra enheter, förutsatt att det inte påverkar valsystemets proportionella karaktär. De får även fastställa trösklar för fördelning av mandat, vilka dock inte får överstiga 5 %.
• Ledamöterna röstar individuellt och personligen. De får inte bindas av några instruktioner eller uppdrag.
• Sedan 2004 års val får Europaparlamentets ledamöter inte samtidigt vara ledamöter av nationella parlament (tillfälliga undantag gjordes för Förenade kungariket och Irland, men dessa har nu löpt ut). Ett uppdrag som ledamot är heller inte förenligt med att vara medlem av regeringen i en medlemsstat, ledamot av kommissionen, domare i Europeiska unionens domstol, ledamot i Europeiska centralbankens direktion eller Europeiska investeringsbankens styrelse, ledamot av Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén eller Europeiska regionkommittén eller att inneha uppdraget som Europeiska ombudsmannen.
• Medlemsstaterna har sina egna förfaranden för att besätta en plats som blir vakant på grund av att ledamoten begär sitt entledigande eller avlider eller på grund av att mandattiden löper ut.

Genom beslut (EU, Euratom) 2018/994, som godkänts av samtliga medlemsstater i enlighet med deras respektive konstitutionella krav, har följande ändringar införts:

• När listval tillämpas måste medlemsstaten i fråga fastställa en lägsta tröskel på mellan 2 % och 5 % av de giltiga rösterna för fördelning av mandaten för valkretsar som omfattar fler än 35 mandat.
• Tidsfristen för att upprätta vallistor ska vara minst tre veckor före det datum som berörd medlemsstat har fastställt för val till parlamentet.
• Medlemsstaterna får tillåta att man på valsedlarna anger namnet på eller logotypen för det europeiska politiska parti som det nationella politiska partiet eller den enskilda kandidaten har anknytning till.
• Medlemsstaterna kan införa elektronisk röstning och poströstning och vidta nödvändiga åtgärder för att EU-medborgare som är bosatta länder utanför EU ska kunna rösta i val till parlamentet.
• Påföljder vid dubbel röstning.
• Varje medlemsstat ska utse en kontaktmyndighet med ansvar för att utbyta uppgifter om väljarna och kandidaterna med sina motsvarigheter i andra medlemsstater.

Sammansättning

Vid fördelningen av mandat mellan medlemsstaterna beaktas ett antal faktorer:

• att bibehålla en tillfredsställande proportionalitet mellan de platser som tilldelas respektive medlemsstat och dess befolkningsmängd,
• att parlamentet har möjlighet att ta upp viktiga politiska frågor, även när det gäller medlemsstater med mindre befolkningsmängd,
• att det totala antalet ledamöter inte får överstiga ett visst antal, för att inte effektiviteten i parlamentets arbete ska påverkas.

Europeiska rådet ska på initiativ av parlamentet och med dess godkännande med enhällighet anta ett beslut om parlamentets sammansättning (artikel 14.2 i FEU). I fördragen fastställs de grundläggande reglerna för dess sammansättning:

• Parlamentet består av företrädare för EU:s medborgare.
• Det högsta antalet ledamöter är 750, plus parlamentets ordförande.
• Det minsta antalet platser per medlemsstat är 6.
• Det högsta antalet platser per medlemsstat är 96.
  • Fördelningen av mandat sker enligt principen om ”degressiv proportionalitet”, vilket innebär att ju större befolkningen i en medlemsstat är, desto större antal ledamöter kommer den att ha. Dock kommer varje ledamot i en större medlemsstat då att representera proportionellt fler medborgare än vad som skulle vara fallet i en mindre medlemsstat.

Genom beslut (EU) 2023/2061 fastställs antalet representanter i parlamentet som väljs i varje medlemsstat för valperioden 2024–2029. Det totala antalet mandat för denna period är 720.

SAMMANFATTANDE TABELL

BAKGRUND

Sedan den 31 januari 2020, då Förenade kungariket officiellt utträdde ur Europeiska unionen (brexit), finns det 705 ledamöter, vilket är en minskning med 46 ledamöter.

HUVUDDOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionen – Avdelning III – Institutionella bestämmelser – Artikel 14 (EUT C 202, 7.6.2016, s. 22).

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 202, 7.6.2016, s. 1).

Akt om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet (EGT L 278, 8.10.1976, s. 5).

Se den konsoliderade versionen.

Rådets beslut (EU, Euratom) 2018/994 av den 13 juli 2018 om ändring av akten om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, som utgör en bilaga till rådets beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av den 20 september 1976 (EUT L 178, 16.7.2018, s. 1).

Beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom av företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet om akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet (EGT L 278, 8.10.1976, s. 1).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – Protokoll nr 6 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner och vissa av dess organ, byråer och enheter (EUT C 202, 7.6.2016, s. 265).

Europeiska rådets beslut (EU) 2023/2061 av den 22 september 2023 om Europaparlamentets sammansättning (EUT L 238, 27.9.2023, s. 114).

Senast ändrat 23.02.2024