Denna förordning utgör en djupgående reform av den gemensamma organisationen av marknaden för vin. Den syftar till att garantera vinsektorns konkurrenskraft och hållbarhet. Den trädde i kraft den 1 augusti 2008.

Rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008, och om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 [Se ändringsrättsakter].

Den gemensamma organisationen av marknaden, som införs genom denna förordning, omfattar vinsektorn som kommer att införlivas i den samlade gemensamma organisationen för jordbruksmarknader. Förordningen om den gemensamma organisationen av marknaden för vin syftar i synnerhet till att upprätta klara och effektiva regler som gör det möjligt att balansera utbud och efterfrågan, samt att rikta sektorn mot en hållbar och konkurrenskraftig utveckling. Dess mål är även att bevara de bästa traditionerna i den europeiska vinproduktionen, förbättra en rad landsbygdsområdens sociala och miljömässiga förhållanden samt garantera en produktion som tar hänsyn till miljön.

Medlemsstaterna kan dra nytta av gemensamma medel för särskilda åtgärder som syftar till att stödja vinsektorn genom nationella stödprogram. Till och med den 30 juni 2008 kunde medlemsstaterna presentera sina stödprogram på fem år för kommissionen, med en detaljerad beskrivning av de föreslagna åtgärderna, såväl som utvärderings- och kontrolluppgifter. Projektet kan ta hänsyn till regionala särdrag.

Medlemsstaterna kan bevilja ett kompletterande nationellt stöd med gemenskapsstöd, enligt de tillämpliga gemenskapsreglerna med avseende på statligt stöd, endast inom ramen för säljfrämjande åtgärder på marknaderna i tredje land, för skördeförsäkring och investeringar.

Vissa medel omplaceras till åtgärder för landsbygdsutveckling och reserveras endast åt vinodlingsområden.

Medlemsstaterna beslutar om sorter för vinframställning på sina territorier i vinproduktionssyfte, under förutsättning att dessa sorter tillhör arten Vitis vinifera eller kommer från en korsning mellan den nämnda arten och andra arter av sorten Vitis.

Benämningarna på produktkategorierna (vin *, mousserande vin *, vinvinäger * osv.) för vin är definierade och kan inte användas inom gemenskapen för produkter som inte motsvarar gällande villkor.

Från och med den 1 augusti 2009 ansvarar kommissionen, som biträds av medlemsstaterna i en föreskrivande kommitté, för att godkännaoenologiska metoder * tillåtna i EU, genom att särskilt stödja sig på de metoder som rekommenderas av den internationella vinorganisationen (OIV). Medlemsstaterna kan införa strängare restriktioner för viner som framställs på deras territorier för att bevara de grundläggande egenskaperna hos viner som har skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, hos mousserande viner och likörvin.

Reglerna om ursprungsbeteckningar *, geografiska * och traditionella * beteckningar fastställs från och med 1 augusti 2009 för att skydda konsumenternas och producenterans intressen och för att främja produktionen av kvalitetsprodukter.

Reglerna som avser märkning förenklas från och med 1 augusti 2009. Märkningen av viner utan geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning kan inbegripa information om druvsort och skördeår.

Producent- och branschorganisationer kan åtnjuta erkännande som beviljas av medlemsstaterna på vissa villkor. Deras gemensamma mål är att bättre anpassa utbudet till efterfrågan och även att främja de kulturella och tekniska produktionsmetoderna med hänsyn till miljön.

Handel med tredje land kan omfattas av krav på uppvisande av en import- eller exportlicens som utfärdas av medlemsstaterna till alla sökande, oavsett deras etableringsort inom gemenskapen. Licensena utfärdas på villkor att en säkerhet ställs som garanti för att produkterna importeras eller exporteras under licensens giltighetstid. Dessa licenser skall gälla i hela gemenskapen.

Om inte annat föreskrivs (till exempel ytterligare rättigheter inom ramen för skyddsåtgärder), avser den gemensamma tulltaxan vinprodukter, juicer * och druvmuster *. Tillämpningen av den gemensamma tulltaxan är beroende av införselpriset.

Olagliga vinodlingar som har planterats efter den 31 augusti 1998 skall röjas på producenternas bekostnad. Vinodlingsarealer utan planteringsrättigheter före den 1 september 1998 skall regleras. Producenterna skall beredas tillfälle att fram till den 31 december 2009 beredas tillfälle att genomföra denna justering genom betalning av en avgift. Efter den nämnda tidsfristens utgång skall de berörda vinodlingarna röjas på de berörda producenternas bekostnad. Druvorna och produkterna från olagliga odlingar får endast avsättas för destillation, helt på producentens bekostnad. Destillerade produkter används för att framställa alkohol som har en alkoholhalt av minst 80 volymprocent.

Principen om förbud mot plantering av vinstockar som har klassificerats som sorter för vinframställning fortsätter att gälla fram till den 31 december 2015. Medlemsstaterna kan emellertid besluta att upprätthålla förbudet på sina territorier eller delar av sina territorier fram till den 31 december 2018 senast. Systemet med reserver för rättigheter bibehålls. Systemet livnär sig på återplanteringsrätterna som inte har använts inom de föreskrivna tidsfristerna: Rätterna kan beviljas till unga jordbrukare eller, mot betalning, till andra producenter.

Medlemsstaterna beviljar nyplanteringsrätter till producenter inom ramen för åtgärder som avser sammanläggning eller expropriation, för försöksändamål, för odling av moderplantor för ympmaterial eller för inhemsk konsumtion.

Medlemsstaterna skall bevilja återplanteringsrätter till producenter som inom en period på tre vinår har röjt eller åtagit sig att röja en vinodlingsareal. Återplanteringsrätterna skall i princip utnyttjas på det företag för vilket de har beviljats. Ingen återplanteringsrätt beviljas för arealer som har åtnjutit ett bidrag för röjning.

Röjningsbidraget gäller fram till slutet av vinåret 2010/2011 för en areal på maximalt 175 000 hektar. Det särskilda bidragsbeloppet fastställs av medlemsstaterna inom gränsen för de tariffer som har bestämts på gemenskapsnivå. Medlemsstaterna kan avbryta röjningen om den berörda arealen når 8 % av vinodlingsytan eller 10 % av en given regions yta. Kommissionen kan även avbryta röjningen när ytan överstiger 15 % av en medlemsstats totala yta med vinstockar. En medlemsstat kan bortse från röjningsreglerna när det gäller vinodlingsarealer belägna i ett bergsområde eller vid stora sluttningar såväl som i områden som bevisligen har utsatts för miljömässiga risker. Ett extra nationellt stöt kan beviljas. Det bör inte överstiga 75 % av bidragsbeloppet för röjning.

De produkter som omfattas av denna förordning får endast sättas i omlopp inom EU om de åtföljs av ett av myndigheterna kontrollerat dokument.

Medlemsstaterna skall utse en eller flera myndigheter som skall ansvara för att EU:s bestämmelser inom vinsektorn efterlevs.

Med anledning av införandet av den samlade gemensamma organisationen av marknaden för jordbruksprodukter biträds kommissionen av förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

Denna förordning följer utvärderings- och samrådsförfarandet som syftade till att bättre identifiera och ringa in behoven inom vinsektorn. Det är även ett led i kontinuiteten i meddelandet av den 22 juni 2006 kallat "Mot en hållbar vinsektor i Europa" som anger ett visst antal reformmöjligheter för vinsektorn.

Rättsaktens nyckelbegrepp

Vin: produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust.
Mousserande vin: produkt som framställs genom en första eller andra alkoholjäsning (av färska druvor, druvmust, vin) som vid uppkorkning karakteriseras av frigörelse av kolsyra som endast är en följd av jäsningen.
Vinvinäger: vinäger framställs endast genom ättiksyrajäsning av vinet som har en total syrahalt som inte understiger 60 gram per liter, uttryckt i ättiksyra.
Oenologiska metoder: endast de oenologiska metoder som godkänns genom gemenskapslagstiftningen, såsom föreskrivs i bilaga V (berikning, syrning och avsyrning) eller som avbryts enligt artikel 28 och 29, används för framställning och konservering inom gemenskapen för produkter som hör till denna förordning.
Ursprungsbeteckning: namnet på en region, en bestämd plats eller, i undantagsfall, på ett land, som betecknar en produkt vars kvalitet och egenskaper helt eller väsentligen beror på en viss geografisk omgivning med de naturliga och mänskliga faktorer som förknippas med den. Produkten framställs uteslutande av druvor från det berörda geografiska området och endast av druvsorter av arten Vitis vinifera
Geografisk beteckning: en beteckning som åsyftar en region, en bestämd plats eller, i undantagsfall, ett land som betecknar en produkt vars kvalitet, rykte eller andra egenskaper kan tillskrivas detta geografiska ursprung. Produkten framställs av druvor varav minst 85 % uteslutande kommer från det berörda geografiska området och av druvsorter av arten Vitis vinifera Vitis
Traditionell märkning: en traditionell märkning som används i en medlemsstat för att ange att produkten har en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning enligt gemenskapsrätten eller en medlemsstats lagstiftning, eller för att ange produktions- eller lagringsmetod eller kvalitet, färg, typ av plats eller en särskild historisk händelse som är förknippad med produkten som har en skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.
Druvsaft: flytande, ojäst men jäsbar produkt som framställs genom lämpliga behandlingar i syfte att konsumeras i befintligt skick från färska druvor, druvmust eller genom rekonstruering. I det sist nämnda fallet rekonstrueras produkten från koncentererad druvmust eller koncentrerad druvsaft. En alkoholhalt om högst 1 volymprocent tillåts för druvsaft.
Druvmust: den flytande produkten som har framställts naturligt eller genom fysikaliska metoder av färska druvor. En alkoholhalt framställd av druvmust om max 1 volymprocent tillåts.

Rättsakt	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 479/2008	1.8.2008	-	EGT L 148 av den 6 juni 2008

Ändringsrättsakt(er)	Dag för ikraftträdande	Sista dag för genomförandet i medlemsstaterna	Europeiska unionens officiella tidning
Förordning (EG) nr 1246/2008	16.12.2008	-	EUT L 335, 13.12.2008
Förordning (EG) nr 72/2008	7.2.2009	-	EUT L 30, 31.1.2009

De ändringar och rättelser som gjorts av förordning (EEG) nr 479/2008 har förts in i grundtexten. Denna konsoliderade version (pdf) har enbart informationssyfte.

ÄNDRING AV BILAGORNA

Bilaga II – Budget för stödprogram

Förordning (EG) nr 1246/2008 [EUT L 335, 13.12.2008].

Bilaga II – Budgetanslag för landsbygdsutveckling

Förordning (EG) nr 1246/2008 [EUT L 335, 13.12.2008].

om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 angående skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter [EUT L 193, 24.7.2009].

om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 angående kategorier av vinprodukter, oenologiska metoder och restriktioner som ska tillämpas på dessa [EUT L 193, 24.7.2009].

Kommissionens förordning (EG) nr 436/2009 av den 26 maj 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller vinodlingsregistret, de obligatoriska deklarationerna och framtagning av uppgifter för marknadsföring, följedokumenten vid transport av produkter och de register som ska föras inom vinsektorn [EUT L 128, 27.5.2009].

Kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 av den 27 juni 2008 fastställer tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 479/2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, när det gäller stödprogram, handel med tredje land, produktionskapacitet och kontroller inom vinsektorn [Europeiska gemenskapens officiella tidning L 170 av den 30 juni 2008].Se konsoliderad version (pdf).

Kommissionens förordning (EG) nr 1123/2008 av den 12 november 2008 om fastställandet av en enhetlig procentsats för godkännande av de totala belopp som medlemsstaterna har anmält till kommissionen angående ansökningar om röjningsbidrag [EUT L 303, 14.11.2008].

See also