Det europeiska grannskapsinstrumentet (2014–2020)

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Förordning (EU) nr 232/2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument

VILKET SYFTE HAR FÖRORDNINGEN?

• Genom förordningen inrättas det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI).
• Syftet med ENI är att skapa ett område med välstånd och god grannsämja mellan medlemsstaterna i Europeiska unionen (EU) och partnerländer genom
  • att främja mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, hållbar demokrati och medborgarnas delaktighet,
  • att skapa hållbar tillväxt och ekonomisk, social och territoriell utveckling, däribland gradvis integration på EU:s inre marknad,
  • att öka rörligheten och den direkta kontakten mellan personer, däribland genom studentutbyten,
  • att främja regional integration, däribland program för gränsöverskridande samarbete.
• Respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och god samhällsstyrning kommer att vara viktigt för att bevilja stöd till partnerländer.
• Eftersom förordning (EU) nr 232/2014 inte längre tillämpas sedan den 31 december 2020 fastställs nu särskilda regler i en separat förordning, förordning (EU) 2022/2192, för det fortsatta genomförandet av de samarbetsprogram vars genomförande har störts av Rysslands militära aggression mot Ukraina och covid-19-pandemin.

VIKTIGA PUNKTER

• ENI står för huvuddelen av finansieringen till de 16 partnerländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. Grannskapspolitiken sågs över 2015 för att motsvara de nya utmaningarna i ett grannskap i utveckling, och grundar sig på differentiering, gemensamt egenansvar och flexibilitet.
• Det är ett finansieringsinstrument som syftar till att stärka förbindelserna med stödmottagarna genom bilaterala program, program som omfattar flera länder och program för gränsöverskridande samarbete.

Partnerländer

De länder som mottar stöd från ENI är Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Moldavien, Marocko, Palestina*, Syrien, Tunisien och Ukraina.

Gränsöverskridande och transnationellt samarbete med Ryssland (som inte var ett partnerland men som var berättigat till regionala samarbetsprojekt) och Vitryssland har avbrutits sedan mars 2022, efter Rysslands militära angrepp mot Ukraina.

ENI stödjer även genomförandet av regionala och makroregionala strategier (liksom Svartahavssynergin).

Strategi för stöd

• ENI ska särskilja olika nivåer av stöd genom att anpassa hjälpen efter partnerländernas behov och deras utveckling.
• EU-stöd
  • bygger på en incitamentbaserad strategi (strategin ”mer ger mer”) för att partnerländer som verkligen genomför hållbar demokrati ska kunna få mer stöd,
  • fokuserar på program för gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstater och partnerländer,
  • har som syfte att stärka banden mellan EU och partnerländernas medborgare genom att öppna upp för deltagande i EU:s interna program som t.ex. Horisont 2020, Erasmus+.
• ENI uppmuntrar också medborgarorganisationer och lokala myndigheter att delta i arbetet med att förbereda, genomföra och övervaka EU-stödet. Gemensam programplanering med medlemsstater används för att stärka EU:s samordning och identifiera och utveckla gemensamma prioriteringar.
• ENI-länderna kan också få hjälp via
  • partnersamverkan, ett EU-instrument som uppmuntrar till delning av sakkunskap genom institutionellt samarbete mellan medlemsstaternas offentliga förvaltningar och dem i mottagarländer eller partnerländer,
  • Taiex (byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte), ett annat instrument som ger stöd till partnerländer i form av expertis i samband med införlivande av EU-lagstiftningen i deras nationella lagstiftning samt vid efterföljande tillämpning och genomförande.

Budget och genomförande

• Budgeten för ENI för perioden 2014–2020 är 15,433 miljarder euro.
• De huvudsakliga reglerna och förfarandena för hur programmet ska genomföras finns i förordning (EU) nr 236/2014 om genomförandet av EU:s instrument för finansiering av yttre åtgärder.
• Europeiska kommissionen har antagit en genomförandeakt (genomförandeförordning (EU) nr 897/2014) som innehåller särskilda bestämmelser för genomförande av program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för ENI. Den täcker många olika aspekter av programgenomförandet, såsom
  • förberedelser
  • innehåll
  • antagande
  • anpassningar och revideringar
  • finansieringsöverenskommelser
  • genomförandemetoder
  • samfinansiering och bidrag in natura
  • genomförandeperiod
  • programstrukturer och
  • förvaltnings- och kontrollsystem.
• År 2020 antog kommissionen förordning (EU) 2020/879 om ändring av förordning (EU) nr 897/2014 för att anpassa genomförandebestämmelserna för program för gränsöverskridande samarbete som finansieras genom det europeiska grannskapsinstrumentet. Genom den nya förordningen införs särskilda åtgärder med anledning av covid-19-pandemin. Syftet är att programmen på ett flexibelt och effektivt sätt ska kunna bemöta plötsliga behov inom de mest drabbade sektorerna, såsom hälso- och sjukvården, näringslivet – inklusive små och medelstora företag – och arbetsmarknaden, samt främja den socioekonomiska återhämtningen inom programområdena. Ändringsförordningen anger bland annat att:
  • Samfinansieringsregeln gäller inte för EU-bidrag för utgifter som uppstått och betalats som en del av programmens årsräkenskaper för räkenskapsåret 1 juli 2020–30 juni 2021.
  • Tidsfristen den 31 december 2021 för att underteckna alla andra avtal än redan slutförda stora infrastrukturprojekt förlängs till och med den 31 december 2022.
  • Projektverksamhet som finansieras genom programmen kan inte förväntas upphöra den 31 december 2022. Tidsfristen förlängs i stället till och med den 31 december 2023.
  • Revisionsmyndigheterna får använda sig av en icke-statistisk urvalsmetod när det gäller räkenskapsåret 1 juli 2019–30 juni 2020.
  • Urvalet av projekt kan i motiverade undantagsfall ske genom tilldelning utan förslagsinfordran i samband med covid-19-pandemin.
  • Kommissionens förfarande för projektbedömning bör förkortas. Därför behöver inte en fullständig projektansökan lämnas in till kommissionen för bedömning av ett projekt.
  • Utgifter som främjar krishanteringsförmågan i samband med covid-19-pandemin får undantagsvis vara stödberättigande från och med den 1 februari 2020.
  • För att reglerna i förordning (EU) nr 1303/2013 om EU:s struktur- och sammanhållningsfonder (se sammanfattning) och genomförandeförordning (EU) nr 897/2014 ska vara samstämmiga anpassas genomförandet av båda typerna av program för gränsöverskridande samarbete. Genomförandeperioden för programmen förlängs med ett år, till och med den 31 december 2025.

Åtgärda avbrott i programmets genomförande

För att hantera avbrott i programmets genomförande till följd av effekterna av den ryska invasionen av Ukraina och covid-19-pandemin syftar förordning (EU) 2022/2192 till att

• göra det lättare för medlemsstaterna och regionerna att använda ENI-resurser för att stödja åtgärder för att hantera migrationsutmaningar till följd av Rysslands militära ingrepp,
• möjliggöra undantag från de regler om samfinansiering som för närvarande är tillämpliga för att ge den flexibilitet som krävs för att mobilisera befintliga investeringsresurser för att hantera dessa avbrott, och
• underlätta rättssäkerheten för andra aspekter som de programansvariga myndigheterna måste ta itu med.

Förordningen tillåter till exempel

• medfinansiering av EU till 100 % av ENI-programmen för gränsöverskridande samarbete för de räkenskapsår som inleds den 1 juli 2021, den 1 juli 2022 och den 1 juli 2023 – vilket innebär att nationell medfinansiering inte längre skulle krävas,
• beviljande av retroaktivt stödberättigande till innan den ryska invasionen för projekt som hanterar migrationsutmaningar inom ramen för programmen för det gränsöverskridande samarbetet,
• ett undantag från skyldigheten för alla projekt att ha minst en stödmottagare från ett partnerland och för all verksamhet att ha verkliga gränsöverskridande eller transnationella följder och fördelar,
• verksamhet som genomförs av förvaltningsmyndigheter för programmen för att påskynda de nödvändiga ändringarna av redan godkända projekt och halvvägs genomförda projekt, inklusive stora infrastrukturprojekt.

VILKEN PERIOD GÄLLER FÖRORDNINGEN FÖR?

Den har gällt sedan den 1 januari 2014.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Den europeiska grannskapspolitiken (Europeiska unionens utrikestjänst)
• TAIEX och vänskapsförbindelsen (Europeiska kommissionen)
• Regionalpolitik (Europeiska unionen)

HUVUDDOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 77, 15.3.2014, s. 27).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2022/2192 av den 9 november 2022 om fastställande av särskilda bestämmelser för samarbetsprogrammen 2014–2020 som får stöd från det europeiska grannskapsinstrumentet och inom målet Europeiskt territoriellt samarbete, efter avbrott i programmets genomförande (EUT L 292, 11.11.2022, s. 1).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/879 av den 23 juni 2020 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 897/2014 vad gäller särskilda bestämmelser för genomförandet av sådana program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet med särskilda åtgärder med anledning av covid-19-pandemin (EUT L 203, 26.6.2020, s. 59).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 897/2014 av den 18 augusti 2014 om fastställande av särskilda bestämmelser för genomförandet av sådana program för gränsöverskridande samarbete som finansieras inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 244, 19.8.2014, s. 12).

Fortlöpande ändringar av förordning (EU) nr 897/2014 har införlivats i grundtexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 30.03.2023