DOMSTOLENS DOM (sjätte avdelningen)

den 12 juni 2014 ( *1 )

”Begäran om förhandsavgörande — Gemensamma tulltaxan — Kombinerade nomenklaturen — Klassificering av varor — Vara som beskrivs som ’tungoljor, smörjoljor; andra oljor — för en särskild process’ — Numren 2707 och 2710 — Aromatiska och icke-aromatiska beståndsdelar — Förhållandet mellan Kombinerade nomenklaturen och det harmoniserade systemet”

I mål C‑330/13,

angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF, framställd av Аdministrativen sad Burgas (Bulgarien) genom beslut av den 28 maj 2013, som inkom till domstolen den 18 juni 2013, i målet

Lukoyl Neftohim Burgas AD

mot

Nachalnik na Mitnicheski punkt Pristanishte Burgas Tsentar pri Mitnitsa Burgas,

meddelar

DOMSTOLEN (sjätte avdelningen)

sammansatt av avdelningsordföranden A. Borg Barthet samt domarna S. Rodin och F. Biltgen (referent),

generaladvokat: N. Wahl,

justitiesekreterare: A. Calot Escobar,

efter det skriftliga förfarandet,

med beaktande av de yttranden som avgetts av:

Lukoyl Neftohim Burgas AD, genom S. Andronov, conseil,

Bulgariens regering, genom E. Petranova och J. Atanasov, båda i egenskap av ombud,

Europeiska kommissionen, genom P. Mihaylova och B.-R. Killmann, båda i egenskap av ombud,

med hänsyn till beslutet, efter att ha hört generaladvokaten, att avgöra målet utan förslag till avgörande,

följande

Dom

1

Begäran om förhandsavgörande avser tolkningen av numren 2707 och 2710 i Kombinerade nomenklaturen (nedan kallad KN) i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 13, s. 22), i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1006/2011 av den 27 september 2011 (EUT L 282, s. 1).

2

Begäran har framställts i ett mål mellan Lukoyl Neftohim Burgas AD (nedan kallat Lukoyl) och Nachalnik na Mitnicheski punkt Pristanishte Burgas Tsentar pri Mitnitsa Burgas (chefen för tullkontoret för den centrala hamnen i Burgas) (nedan kallat Nachalnik) angående tullklassificeringen av en vara som beskrivits som ”tungoljor, smörjoljor; andra oljor – för en särskild process”.

Tillämpliga bestämmelser

Systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering

3

Internationella konventionen om systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (nedan kallat Harmoniserade systemet eller HS), vilken ingicks i Bryssel den 14 juni 1983, samt ändringsprotokollet därtill av den 24 juni 1986, godkändes i Europeiska ekonomiska gemenskapens namn genom rådets beslut 87/369/EEG av den 7 april 1987 (EGT L 198, s. 1; svensk specialutgåva, område 1, volym 12, s. 3).

4

Tullsamarbetsrådet (nu Världstullorganisationen), upprättat genom en internationell konvention, undertecknad i Bryssel den 15 december 1950, godkänner, enligt villkoren i artikel 8 i den ovannämnda HS-konventionen, de förklarande anmärkningarna till HS och de klassificeringsyttranden som HS-kommittén antagit.

5

De allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i HS har följande lydelse:

”…

Med aromatiska beståndsdelar i anm. 2 till detta kapitel och i nr 2707 avses hela molekyler med en aromatisk komponent, oavsett antalet och längden av förekommande sidokedjor, och inte enbart sådana molekylers aromatiska komponenter.

…”

6

Anmärkning 2 till kapitel 27 i SH har följande lydelse:

”Med uttrycket oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral i nr 2710 förstås inte bara oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, utan också, oavsett framställningssättet, liknande oljor samt oljor som huvudsakligen består av blandningar av omättade kolväten, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna.

…”

7

I de förklarande anmärkningarna till nummer 2707 i HS föreskrivs bland annat följande:

Detta nummer omfattar:

”…

2)

liknande oljor och produkter i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna och som har erhållits genom destillation av lågtemperaturtjära från stenkol eller andra mineraltjäror, vid rening av kolgas, genom bearbetning av petroleum eller på annat sätt.

…”

8

I de förklarande anmärkningarna till nummer 2710 i HS föreskrivs följande i avdelning I B:

”…

Nr. 2710 omfattar bl.a.:

B)

liknande oljor, i vilka vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna. Dessa oljor kan erhållas genom lågtemperaturdestillation av stenkol, genom hydrering eller på annat sätt (genom krackning etcetera).

Numret omfattar också blandade alkener, benämnda tripropen, tetrapropen, diisobuten, triisobuten etcetera Dessa utgör blandningar av omättade acykliska kolväten (oktener, nonener, homologer och isomerer av dessa etcetera) och mättade acykliska kolväten.

Dessa erhålls antingen genom mycket låggradig polymerisation av propen, isobuten eller andra etenkolväten eller genom separation (t.ex. fraktionerad destillation) ur vissa krackningsprodukter av mineraloljor.

Nr 2710 omfattar inte heller oljor som har erhållits genom bearbetning av petroleum eller på annat sätt och i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna (nr 2707).”

KN

9

Tullklassificeringen av varor som importeras i Europeiska unionen regleras i KN, som baseras på SH. Den lydelse av KN som var tillämplig vid tidpunkten för omständigheterna i målet vid den nationella domstolen var den som följer av förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1006/2011.

10

Del 1 av KN innehåller ett antal inledande bestämmelser. Avsnitt 1, som avser allmänna bestämmelser, punkt A i KN innehåller allmänna bestämmelser för tolkning av KN, i enlighet med vilka klassificeringen av varor i KN ska göras. Det föreskrivs till exempel att klassificeringen ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen samt att lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker endast är vägledande.

11

I del 2 i KN, med rubriken ”Tulltaxan”, avser kapitel 27 ”Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillationsprodukter av dessa; bituminösa ämnen; mineralvaxer”.

12

Nummer 2707 i KN, som återfinns i detta kapitel, har följande lydelse:

”2707

Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna”.

13

Nr 2710 i KN har följande lydelse:

”2710

Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehållande som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral; avfallsoljor”

14

I de förklarande anmärkningarna till KN, i den lydelse som var tillämplig vid tiden för omständigheterna i det nationella målet (EUT C 137, 2011, s. 1), avseende undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN, med rubriken ”Andra”, föreskrivs följande:

”Dessa undernummer omfattar huvudsakligen produkter som består av blandningar av kolväten.

Produkterna omfattar bl.a.:

1.

Tungoljor (med undantag av råoljor) som utvunnits vid destillation av högtemperaturtjära från stenkol eller liknande produkter, förutsatt

a)

att de vid 250 °C ger mindre än 65 volymprocent destillat vid bestämning enligt metod ASTM D 86-67 (reapproved 1972),

b)

att de vid 15 °C har en täthet överstigande 1,000 g/cm3,

c)

att de vid 25 °C har ett nålpenetrationsindex av minst 400 bestämt enligt metod ASTM D 5, och

d)

att de har andra egenskaperna än produkterna enligt nr 2715 00 00.

Produkter som inte uppfyller villkoren i punkt a till d ska klassificeras efter sina egenskaper, t.ex. enligt undernr 2707 10 10 till 2707 30 90, 2707 50 10, 2707 50 90, nr 2708, undernr 2710 19 31 till 2710 19 99, 2713 20 00 eller nr 2715 00 00.

…”

15

I de förklarande anmärkningarna till nummer 2707 i KN anges följande:

”Beträffande bestämning av innehållet av aromatiska beståndsdelar hänvisas till de förklarande anmärkningarna till anmärkning 2 till detta kapitel.”

16

Anmärkning 2 i de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN har följande lydelse:

”Vid bestämning av innehållet av aromatiska beståndsdelar ska följande metoder användas:

För produkter med en destillationsslutpunkt som inte överstiger 315 °C: ASTM D 1319-70.

För produkter med en destillationsslutpunkt som överstiger 315 °C: se de förklarande anmärkningarna till detta kapitel, bilaga A.”

17

Bilaga A till de förklarande anmärkningarna till KN beträffande kapitel 27, med rubriken ”Metod för bestämning av halten av aromatiska beståndsdelar i produkter med en destillationsslutpunkt överstigande 315°C”, har följande lydelse:

”Metodens princip

Man låter provet, som först upplösts i n-pentan, passera genom en speciell kromatografkolonn fylld med kiselgel. De icke-aromatiska kolvätena, som är eluerade med n-pentan, uppsamlas därefter och bestäms genom vägning efter det att lösningsmedlet avdunstat.

Metod

Andelen icke-aromatiska kolväten uttryckt i viktprocent (A) erhålls genom följande formel:

Image

där V1 är provets vikt.

Avvikelsen från 100 är andelen aromatiska kolväten som absorberats av kiselgelen.

…”

Målet vid den nationella domstolen och tolkningsfrågorna

18

Genom en förenklad tulldeklaration av den 2 maj 2012 deklarerade Lukoyl en vara som beskrivits som ”tungoljor, smörjoljor; andra oljor – för en särskild process” för övergång till fri omsättning och slutkonsumtion. Varan deklarerades enligt tulltaxenummer 2710 19 71 i KN.

19

I tulldeklarationen anges ett pris på 24269509 USD. Den 10 maj 2012 betalade Lukoyl 7250758,54 BGN i mervärdesskatt, eftersom det enligt företaget inte skulle utgå någon tullavgift eller några stämpelskatter.

20

Den behöriga tullmyndigheten genomförde därefter en kontroll av den berörda varan, de medföljande handlingarna och deklarationen. Myndigheterna konstaterade att det med hänsyn till de företedda certifikaten och handlingarna inte gick att tullklassificera varan varvid de tog prover av den för att kunna fastställa korrekt nummer i KN.

21

Proverna undersöktes i ett laboratorietest vid tullkontoret i Ruse (Bulgarien) där experter kunde fastställa att den undersökta varan var en olja, närmare bestämt en olja som destillerats direkt och som bestod av en blandning av kolväten i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna översteg vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna. Oljan bestod inte av benzen, toluen, xylen, naftalen och andra blandningar av aromatiska kolväten, kreosotoljor eller råoljor, och inte heller av svavelhaltiga toppfraktioner, basiska produkter, antracen eller fenoler. Laboratorietestet utfördes i enlighet med de metoder som anges i bilaga A till de förklarande anmärkningarna till KN beträffande kapitel 27 (nedan kallad metoden i bilaga A).

22

I skrivelse av den 28 september 2012 informerade vice chefen för tullmyndigheten i Sofia (Bulgarien) Nachalnik om att den aktuella varan, med hänsyn till dels slutsatserna i samband med de av tullen i Ruse utförda laboratorietesterna, dels reglerna 1 och 6 i de allmänna reglerna för tolkningen av KN, lydelsen i nummer 2707 i KN och de förklarande anmärkningarna till HS beträffande detta nummer, ska klassificeras enligt undernummer 2707 99 99 i KN.

23

I enlighet härmed fattade Nachalnik den 26 oktober 2012 ett beslut enligt vilket Lukoyl dels skulle ändra tullklassificeringen av den berörda varan till nummer 2707 99 99 i KN, för vilket gäller en tullsats om 1,7 procent, dels betala staten en tullskuld på 616314,48 BGN, jämte mervärdesskatt på 123262,90 BGN.

24

Lukoyl överklagade detta beslut till Administrativen sad Burgas.

25

Den domstolen inhämtade ett kemiskt utlåtande som i huvudsak bekräftade slutsatserna ur de laboratorietester som genomfördes av tullen i Ruse. Däremot framgick det av det förstnämnda expertutlåtandet att metoden i bilaga A, som tillämpats av tullen i Ruse, inte var lämplig för att fastställa viktförhållandet mellan aromatiska och icke-aromatiska beståndsdelar i sådana produkter som den som är aktuell i det nationella målet.

26

Mot denna bakgrund beslutade Administrativen sad Burgas att vilandeförklara målet och ställa följande frågor till domstolen:

”1)

Står den i bilaga A till de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN angivna metoden för att fastställa halten av aromatiska beståndsdelar i produkter i kapitel 27 i KN i strid med den definition av aromatiska beståndsdelar som anges i de allmänna anvisningarna för kapitel 27 i HS? Om så är fallet, hur ska då dessa beståndsdelar fastställas och är metoden АSТМ D 2007 lämplig och tillåten?

2.

Vilken betydelse har uttrycket ’icke-aromatiska beståndsdelar’, i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN, i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i HS och i anmärkning 2 till kapitel 27 i HS? Är betydelsen identisk med begreppet ’icke-aromatiska kolväten’ eller är den vidare? Om betydelsen är vidare, omfattar den då alla beståndsdelar som med avseende på vikt inte täcks av begreppet ’aromatiska beståndsdelar’, eller är det fråga om beståndsdelar i en sådan produkt som den i det nationella målet, som med avseende på vikt inte omfattas av någon av kategorierna ’aromatiska beståndsdelar’ eller ’icke-aromatiska beståndsdelar’?

3.

Är det tillåtet att använda en och samma metod vid fastställandet av såväl aromatiska som icke-aromatiska beståndsdelar i den mening som avses i kapitel 27 i KN och i kapitel 27 i HS, och om ja, vilken metod? Om detta inte är tillåtet, vilken metod ska användas för att fastställa aromatiska beståndsdelar och vilken metod ska användas för att fastställa icke-aromatiska beståndsdelar?

4.

Vilket av numren 2707 och 2710 i kapitel 27 i KN betecknar bäst egenskaperna hos en sådan produkt som den i det nationella målet?

5.

För det fall att båda numren lika exakt betecknar egenskaper hos en sådan produkt som den i det nationella målet, är då den omständigheten, att de aromatiska beståndsdelarna överväger viktmässigt, avgörande för den huvudsakliga karaktären?

6.

Vilket av numren 2707 och 2710 avser produkter vars egenskaper bäst motsvarar egenskaperna hos en sådan produkt som den i det nationella målet?

7.

Finns det någon motsägelse mellan de förklarande anmärkningarna till numren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN, å ena sidan, och anmärkning 2 till kapitel 27 i HS, å andra sidan, eller är den senare anmärkningen snarare indikativ än uttömmande?

Enligt de förklarande anmärkningarna till KN avseende undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 ska ’Tungoljor (med undantag av råoljor) som utvunnits vid destillation av högtemperaturtjära från stenkol eller liknande produkter’ klassificeras efter sina egenskaper i undernumren ’… 2710 19 31 till 2710 19 99 …’ förutsatt att de uppfyller de kumulativa villkoren i de förklarande anmärkningarna till dessa undernummer i KN.

I enlighet med anmärkning 2 till kapitel 27 i HS ska med uttrycket ’oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral’ i nr 2710 också förstås liknande oljor samt oljor som huvudsakligen består av blandningar av omättade kolväten, oavsett framställningssättet, under förutsättning att vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna.

8.

Finns det någon motsägelse mellan de förklarande anmärkningarna till numren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN, å ena sidan […], och del I punkt B i de förklarande anmärkningarna till HS-nummer 2710, å andra sidan, till vilken de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN hänvisar […]?

9.

Vilka är de giltiga språkversionerna och den verkliga betydelsen av den andra meningen i de förklarande anmärkningarna till KN avseende undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99, som på bulgariska lyder ’mezhdu tezi produkti mogat da se upomenat’ (’Produkterna omfattar bl.a.’), men på engelska ’These products are’?

10.

Hur ska en produkt med sådana egenskaper som den i det nationella målet lämpligast klassificeras när de aromatiska beståndsdelarna i produkten viktmässigt överstiger de icke-aromatiska beståndsdelarna men produkten emellertid inte uppfyller samtliga kumulativa villkor i förklarande anmärkning 1 till undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN?”

Prövning av tolkningsfrågorna

27

Domstolen erinrar för det första om att dess uppgift, inom ramen för en begäran om förhandsavgörande i fråga om tullklassificering, snarare består i att ge den nationella domstolen vägledning i fråga om de kriterier vars tillämpning leder till en riktig klassificering i KN av de aktuella varorna än i att själv utföra klassificeringen, i synnerhet som domstolen inte nödvändigtvis förfogar över alla uppgifter som är oundgängliga för klassificeringen. Den nationella domstolen har under alla omständigheter bättre förutsättningar att göra klassificeringen (domarna Lohmann och Medi Bayreuth, C‑260/00–C‑263/00, EU:C:2002:637, punkt 26; Lecson Elektromobile, C‑12/10, EU:C:2010:823, punkt 15, och Digitalnet m.fl., C‑320/11, C‑330/11, C‑382/11 och C‑383/11, EU:C:2012:745, punkt 61).

28

Det ankommer således på den hänskjutande domstolen att klassificera de produkter som är i fråga i det nationella målet mot bakgrund av domstolens svar på de tolkningsfrågor som ställts.

29

Domstolen påpekar för det andra att det av rättspraxis följer att enligt det förfarande för samarbete mellan nationella domstolar och EU-domstolen som införts genom artikel 267 FEUF ankommer det på EU-domstolen att ge den nationella domstolen ett användbart svar, som gör det möjligt för den domstolen att avgöra det mål som den ska pröva. I detta syfte kan EU-domstolen behöva omformulera de frågor som hänskjutits (domarna Krüger, C‑334/95, EU:C:1997:378, punktera 22 och 23, och Byankov, C‑249/11, EU:C:2012:608, punkt 57).

30

I förevarande fall framgår det av beslutet om hänskjutande att den hänskjutande domstolen, genom sina tio frågor, vill få klarhet i hur numren 2707 och 2710 i KN ska tolkas, i syfte att klassificera en vara med sådana kännetecken som den i det nationella målet har, och som beskrivs som ”tungoljor, smörjoljor; andra oljor – för en särskild process”.

31

I syfte att ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar måste frågorna omformuleras och omgrupperas på så sätt att domstolen först ska pröva den fjärde, den femte och den sjätte frågan, därefter den andra frågan, sedan den första och den tredje frågan och avslutningsvis den sjunde, den åttonde, den nionde och den tionde frågan.

Den fjärde, den femte och den sjätte frågan

32

Den hänskjutande domstolen har ställt den fjärde, den femte och den sjätte frågan, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i vilka kriterier som ska tillämpas när en produkt, med sådana kännetecken som den i det nationella målet har, ska klassificeras enligt numren 2707 eller 2710 i KN.

33

För att besvara denna fråga understryker domstolen för det första att de allmänna bestämmelserna för tolkningen av KN föreskriver att klassificeringen varorna ska bestämmas med ledning av lydelsen av HS-numren, av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen samt att lydelsen av avdelningarnas, kapitlens eller underkapitlens rubriker endast är vägledande.

34

Det kan därefter erinras om att det av fast rättspraxis framgår att, av hänsyn till rättssäkerheten och i syfte att underlätta kontroll, det avgörande kriteriet för tullklassificering av varor i allmänhet ska vara deras objektiva kännetecken och egenskaper, såsom de definieras i rubriken till numret i KN och avdelnings- eller kapitelrubrikerna (se bland annat domarna Peacock, C‑339/98, EU:C:2000:573, punkt 9; Intermodal Transports, C‑495/03, EU:C:2005:552, punkt 47; Kamino International Logistics, C‑376/07, EU:C:2009:105, punkt 31, och British Sky Broadcasting Group och Pace, C‑288/09 och C‑289/09, EU:C:2011:248, punkt 60).

35

Vad gäller de förklarande anmärkningarna till HS utgör dessa, även om de inte är bindande, viktiga hjälpmedel för att säkerställa en enhetlig tillämpning av den gemensamma tulltaxan och ger i denna egenskap giltiga tolkningsdata för densamma (se domarna Kloosterboer Services, C‑173/08, EU:C:2009:382, punkt 25, och Agroferm, C‑568/11, EU:C:2013:407, punkt 28). Samma sak gäller de förklarande anmärkningarna till KN (se domarna Develop Dr. Eisbein, C‑35/93, EU:C:1994:252, punkt 21, och British Sky Broadcasting Group och Pace, EU:C:2011:248, punkt 92).

36

I förevarande fall framgår det av lydelsen i nummer 2707 i KN att detta nummer omfattar ”[o]ljor och andra produkter […]; liknande produkter i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna”.

37

I anmärkning 2 till kapitel 27 i KN framgår, i samma ordalag som i de förklarande anmärkningarna till HS beträffande nummer 2710, att begreppen ”oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral” i nr 2710 också ”inbegriper oljor som huvudsakligen består av blandningar av omättade kolväten, där vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de aromatiska beståndsdelarna”. Av dessa förklarande anmärkningar framgår också att nummer 2710 inte omfattar ”oljor i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna”.

38

I likhet med vad den bulgariska regeringen och kommissionen med rätta har gjort gällande framgår det av numren 2707 och 2710 i KN, tolkade mot bakgrund av anmärkning 2 till kapitel 27 i KN och i de förklarande anmärkningarna till HS beträffande nummer 2710, att det avgörande kriteriet för att klassificera en produkt enligt nummer 2707 i KN är att vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna.

39

Den fjärde, den femte och den sjätte frågan ska följaktligen besvaras enligt följande: Det avgörande kriteriet för om en sådan produkt som den i det nationella målet ska klassificeras under nummer 2707 eller nummer 2710 i KN är innehållet av aromatiska beståndsdelar, uttryckt i viktprocent, i förhållande till de icke-aromatiska beståndsdelarna.

Den andra frågan

40

Den hänskjutande domstolen har ställt den andra frågan för att få klarhet i huruvida betydelsen av uttrycket ”aromatiska beståndsdelar” i kapitel 27 i KN och i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN och i HS är densamma som betydelsen av begreppet ”aromatiska kolväten”.

41

I detta avseende konstaterar domstolen att svaret på denna fråga, även om KN inte innehåller någon definition av begreppet ”aromatiska beståndsdelar”, klart framgår av lydelsen av bestämmelserna i kapitel 27 i KN och av de förklarande anmärkningarna till KN och till HS beträffande detta kapitel.

42

Av lydelsen i nummer 2707 i KN framgår nämligen att numret omfattar produkter ”i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna”. Av lydelsen i undernumren 2707 10– 2707 99 i KN framgår att dessa nummer bland annat innehåller bensen, toluen, xylener, naftalen, andra blandningar av aromatiska kolväten, kreosotolja eller råoljor.

43

I likhet med vad dessutom följer av de olika språkversionerna av rubriken till undernummer 2707 50 i KN – bland annat den bulgariska (Drugi smesi na aromatni vuglevodorodi), den spanska (Las demás mezclas de hidrocarburos aromáticos), den tyska (andere Mischungen aromatischer Kohlenwasserstoffe), den engelska (Other aromatic hydrocarbon mixtures), den franska (autres mélanges d’hydrocarbures aromatiques) och den italienska (altre miscele d’idrocarburi aromatici) – görs det i KN, i likhet med vad den bulgariska regeringen med rätta har gjort gällande, en åtskillnad mellan begreppen ”aromatiska beståndsdelar” och ”aromatiska kolväten”.

44

Domstolen konstaterar att samma åtskillnad framgår av de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 11 och 2707 99 19 i densamma, vilka undernummer omfattar ”[l]iknande produkter i vilka de aromatiska beståndsdelarna viktmässigt överstiger de icke-aromatiska beståndsdelarna” och enligt vilka dessa produkter kan ha ”en lägre andel polyaromatiska kolväten”. På samma sätt anges i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernummer 2707 99 30 i densamma att ”[m]ed ’svavelhaltiga toppfraktioner’ i detta undernummer förstås endast de lätta produkter som … innehåller svavelföreningar … och kolväten med en övervägande halt av icke-aromatiska kolväten.”

45

Denna åtskillnad görs även i de förklarande anmärkningarna till HS beträffande nummer 2707, enligt vilka detta nummer omfattar ”oljor och andra produkter … som huvudsakligen består av blandningar av aromatiska kolväten och andra aromatiska föreningar”.

46

Under dessa omständigheter drar domstolen slutsatsen att det i lydelsen i dessa bestämmelser uppenbarligen görs en åtskillnad mellan begreppen ”aromatiska beståndsdelar” och ”aromatiska kolväten”, och att begreppet ”aromatiska beståndsdelar” följaktligen ska tolkas vidare än begreppet ”aromatiska kolväten”.

47

Denna tolkning bekräftas av lydelsen i de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till HS beträffande kapitel 27, där följande anges: ”Med ’aromatiska beståndsdelar’ i anm. 2 till detta kapitel och i nr 2707 avses hela molekyler med en aromatisk komponent, oavsett antalet och längden av förekommande sidokedjor, och inte enbart sådana molekylers aromatiska komponenter”.

48

Av det ovanstående följer att den andra frågan ska besvaras enligt följande: Begreppet ”aromatiska beståndsdelar” i kapitel 27 i KN ska tolkas på så sätt att det är vidare än begreppet ”aromatiska kolväten”.

Den första och den tredje frågan

49

Den hänskjutande domstolen har ställt den första och den tredje frågan, som ska prövas tillsammans, för att få klarhet i hur halten av aromatiska beståndsdelar i en viss produkt ska fastställas för att kunna klassificera den under nummer 2707 eller under nummer 2710 i KN.

50

I detta avseende konstaterar domstolen att det av anmärkning 2 i de allmänna anvisningarna i de förklarande anmärkningarna till kapitel 27 i KN följer att metoden i bilaga A ska användas för produkter med en destillationsslutpunkt som inte överstiger 315 °C.

51

Som angetts ovan i punkt 35 saknar KN dock tvingande rättsverkningar (se domarna Develop Dr. Eisbein, EU:C:1994:252, punkt 21, och British Sky Broadcasting Group och Pace, EU:C:2011:248, punkt 92). I likhet med vad kommissionen har gjort gällande ska metoden i bilaga A därför inte anses vara den enda metoden som kan användas för att fastställa halten av aromatiska beståndsdelar i en viss produkt.

52

Domstolen understryker dessutom att det av fast rättspraxis följer att de förklarande anmärkningarna till KN, om det framgår att de strider mot lydelsen av rubriken till numret i KN och mot lydelsen i anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen, ska lämnas utan avseende (se, för ett liknande resonemang, domarna Sunshine Deutschland Handelsgesellschaft, C‑229/06, EU:C:2007:239, punkt 31; JVC France, C‑312/07, EU:C:2008:324, punkt 34, och Kamino International Logistics, EU:C:2009:105, punkterna 49 och 50).

53

Av detta följer att tullmyndigheterna i en medlemsstat eller en ekonomisk aktör, när dessa ställs inför ett fall där tillämpningen av de förklarande anmärkningarna leder till ett resultat som strider mot KN, ska kunna vända sig till det behöriga organet för att erhålla ett beslut.

54

I likhet med vad kommissionen har gjort gällande kan tullmyndigheterna i en medlemsstat eller en ekonomisk aktör följaktligen, när dessa anser att metoden i bilaga A inte leder till ett resultat som är förenligt med KN, vända sig till den behöriga myndigheten för att erhålla ett beslut.

55

Det ankommer alltså på den domstol vid vilken ärendet är anhängiggjort att avgöra vilken metod som är den mest lämpliga för att fastställa halten av aromatiska beståndsdelar i en viss produkt.

56

Den första och den tredje frågan ska följaktligen besvaras enligt följande: Det ankommer i princip på de nationella domstolarna att avgöra vilken metod som är den mest lämpliga för att fastställa halten av aromatiska beståndsdelar i en viss produkt för att kunna klassificera denna enligt nummer 2707 eller enligt nummer 2710 i KN.

Den sjunde, den åttonde, den nionde och den tionde frågan

57

Den hänskjutande domstolen har ställt den sjunde, den åttonde, den nionde och den tionde frågan, vilka ska prövas tillsammans, för att få klarhet i hur anmärkning 1 i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN ska tolkas.

58

I detta avseende konstaterar domstolen inledningsvis att den engelska lydelsen av det andra stycket i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN, tvärt emot vad den hänskjutande domstolen har framfört, är ”these products include” och inte ”these products are”.

59

För att kunna ge den hänskjutande domstolen ett användbart svar erinrar EU-domstolen om att det vid tolkningen av en unionsbestämmelse inte bara är lydelsen som ska beaktas, utan också sammanhanget och de mål som eftersträvas med de föreskrifter som bestämmelsen ingår i (se, bland annat, domarna TNT Express Nederland, C‑533/08, EU:C:2010:243, punkt 44 och där angiven rättspraxis, och Brain Products, C‑219/11, EU:C:2012:742, punkt 13 och där angiven rättspraxis).

60

Nödvändigheten av att tolka unionsbestämmelserna enhetligt utesluter dessutom att texten i en bestämmelse i oklara fall betraktas isolerat och kräver i stället att den ska tolkas och tillämpas mot bakgrund av de versioner som utarbetats på övriga officiella språk (se, för ett liknande resonemang, dom Eschig, C‑199/08, EU:C:2009:538, punkt 54 och där angiven rättspraxis).

61

I förevarande fall framgår det av en jämförelse mellan de olika språkversionerna av det andra stycket i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i KN att denna bestämmelse har samma innebörd såväl på bulgariska (mezdu tezi produkti mogat da se upomenat) och engelska (these products include), som på spanska (Entre esos productos se pueden citar), tyska (Von diesen Erzeugnissen sind z. B. zu nennen), franska (Parmi ces produits, on peut citer) och italienska (Fra questi prodotti si pessono citare), och att den därför ska förstås såsom icke uttömmande.

62

Denna tolkning bekräftas av lydelsen i sista stycket i punkt 1 i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i densamma. Användningen av uttrycket ”till exempel” i detta stycke visar klart att den förteckning över KN-nummer och undernummer i detta stycke, under vilka produkter där vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna kan klassificeras, produkter som således omfattas av nummer 2707 i KN, men som inte uppfyller villkoren i punkt 1 a–d i dessa anmärkningar, inte är uttömmande.

63

Domstolen understryker dessutom att de förklarande anmärkningarna till KN har som syfte att underlätta tolkningen av KN vid tullklassificeringar och att de därför ska tolkas på ett sätt som säkerställer en ändamålsenlig verkan.

64

För det fall att punkt 1 i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i densamma tolkades så, att förteckningen i det sista stycket är uttömmande, skulle dessa förklarande anmärkningar motsäga nämnda syfte, vilket i sin tur skulle leda till att en sådan produkt som den i det nationella målet, i vilken vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de icke-aromatiska beståndsdelarna och som följaktligen omfattas av nummer 2707 i KN, inte skulle kunna klassificeras under något av undernumren till detta nummer.

65

I likhet med vad kommissionen med rätta har gjort gällande talar den omständigheten, att undernummer 2707 99 99 i KN har rubriken ”andra” och att detta undernummer är det sista i nummer 2707 i KN, för en tolkning enligt vilken undernummer 2707 99 99 i KN omfattar produkter som uppfyller villkoren för att klassificeras enligt nummer 2707 i KN, men som inte omfattas av något annat undernummer i KN.

66

Mot bakgrund av det ovanstående ska den sjunde, den åttonde, den nionde och den tionde frågan besvaras enligt följande: Punkt 1 i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i densamma ska tolkas som icke-uttömmande, vilket medför att en produkt som omfattas av nummer 2707 i KN, men som inte kan klassificeras enligt något särskilt undernummer, ska klassificeras enligt undernummer 2707 99 99 i KN.

Rättegångskostnader

67

Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid den nationella domstolen utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den nationella domstolen att besluta om rättegångskostnaderna. De kostnader för att avge yttrande till domstolen som andra än nämnda parter har haft är inte ersättningsgilla.

 

Mot denna bakgrund beslutar domstolen (sjätte avdelningen) följande:

 

1)

Det avgörande kriteriet för om en sådan produkt som den i det nationella målet ska klassificeras under numer 2707 eller nummer 2710 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan, i dess lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 1006/2011, är innehållet av aromatiska beståndsdelar, uttryckt i viktprocent, i förhållande till de icke-aromatiska beståndsdelarna.

 

2)

Begreppet ”aromatiska beståndsdelar” i kapitel 27 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1006/2011, ska tolkas på så sätt att det är vidare än begreppet ”aromatiska kolväten”.

 

3)

Det ankommer i princip på de nationella domstolarna att avgöra vilken metod som är den mest lämpliga för att fastställa halten av aromatiska beståndsdelar i en viss produkt för att kunna klassificera denna enligt nummer 2707 eller enligt nummer 2710 i Kombinerade nomenklaturen i bilaga I till förordning nr 2658/87, i dess lydelse enligt förordning nr 1006/2011.

 

4)

Punkt 1 i de förklarande anmärkningarna till KN beträffande undernumren 2707 99 91 och 2707 99 99 i densamma ska tolkas som icke-uttömmande, vilket medför att en produkt som omfattas av nummer 2707 i KN, men som inte kan klassificeras enligt något särskilt undernummer, ska klassificeras enligt undernummer 2707 99 99 i KN.

 

Underskrifter


( *1 ) Rättegångsspråk: bulgariska.