61970J0080

EEG:s socialpolitik - kvinnliga och manliga arbetstagare - lön - begrepp - sociala trygghetsförmåner - ålderspension - rättsliga regleringar - uteslutning - diskriminering

(artikel 119 i EEG-fördraget)

I begreppet lön enligt artikel 119 i EEG-fördraget ingår inte sådana system för social trygghet eller sociala trygghetsförmåner som regleras direkt i lagstiftning, utan något avtal inom det berörda företaget eller den berörda branschorganisationen, och som obligatoriskt skall tillämpas på allmänt angivna grupper av arbetstagare, eller som inom ramen för ett sådant lagreglerat allmänt system särskilt avser vissa grupper av arbetstagare.

Detta gäller särskilt i fråga om system för ålderspension som för arbetstagarna säkerställer förmånen av ett rättsligt reglerat system till vars finansiering arbetstagarna, arbetsgivarna och eventuellt statsmakterna bidrar i en utsträckning som i mindre grad baseras på anställningsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare än på socialpolitiska överväganden. Arbetsgivarens deltagande i finansieringen av ett sådant system utgör inte en direkt eller indirekt betalning till arbetstagarna, utan dessa åtnjuter de rättsligt fastställda förmånerna enbart genom att uppfylla de i lag föreskrivna kraven för att beviljas dessa.

De diskriminerande situationer som kan uppstå till följd av tillämpningen av sådana system omfattas inte av kraven i artikel 119.

I mål 80/70

har Conseil d'État i Belgien till domstolen gett in en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 177 i EEG-fördraget i det mål som pågår vid den nationella domstolen mellan

Gabrielle Defrenne, f. d. flygvärdinna vid Société anonyme belge de navigation aérienne, bosatt i Bryssel,

och

Belgien, företrätt av socialförsäkringsministern.

Begäran avser tolkningen av artikel 119 i EEG-fördraget i anslutning till en kunglig förordning av den 3 november 1969, som för besättningsmedlemmar inom civil luftfart fastställer särskilda regler om förvärv av pensionsrätt och särskilda tillämpningsföreskrifter till kunglig förordning nr 50 av den 24 oktober 1967 om anställdas ålders- och efterlevandepension.

1 Genom dom av den 4 december 1970, som inkom till domstolens kansli den 11 december 1970, har Conseil d'État i Belgien enligt artikel 177 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen till domstolen ställt tre frågor om tolkningen av artikel 119 i EEG-fördraget när det gäller tillämpningen av principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete.

Den första frågan

2 Den första frågan till domstolen är om "den ålderspension som beviljas inom ramen för ett system för social trygghet som finansieras genom avgifter från arbetstagare och arbetsgivare samt bidrag från statsmakterna utgör en förmån som betalas indirekt av arbetsgivaren till arbetstagaren på grund av den senares anställning".

3 Av domen om hänskjutande framgår att frågan tagits upp vid en tvist om giltigheten av den belgiska kungliga förordningen av den 3 november 1969 om ålderspension till besättningsmedlemmar inom civil luftfart - vilken förordning antogs inom ramen för det allmänna systemet för anställdas ålders- och efterlevandepension-, särskilt en bestämmelse i denna förordning som utesluter flygvärdinnor ur det berörda systemet.

4 Enligt sökanden i målet vid den nationella domstolen strider denna uteslutning mot principen om lika lön enligt artikel 119, eftersom pensionsförmånen utgör en del av "lön" enligt definitionen i artikel 119 andra stycket i egenskap av en förmån som arbetsgivaren betalar indirekt.

5 Enligt artikel 119 första stycket i EEG-fördraget skall medlemsstaterna säkerställa principen om lika lön för kvinnor och män för lika arbete.

6 I artikel 119 andra stycket utvidgas begreppet lön till samtliga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner, aktuella eller framtida, som arbetstagaren, även indirekt, får av arbetsgivaren på grund av anställningen.

7 Förmåner som till sin art ingår i sociala trygghetsförmåner kan därför visserligen i princip inte uteslutas från begreppet lön. Detta innebär dock inte att i detta begrepp, enligt definitionen i artikel 119, ingår sådana system för social trygghet eller sociala trygghetsförmåner, särskilt ålderspension, som direkt regleras i lagstiftning utan något avtal inom det berörda företaget eller den berörda branschorganisationen och som obligatoriskt skall tillämpas på allmänt angivna grupper av arbetstagare.

8 Dessa system säkerställer för arbetstagarna förmånen av ett rättsligt reglerat system till vars finansiering arbetstagarna, arbetsgivarna och eventuellt statsmakterna bidrar i en utsträckning som i mindre grad baseras på anställningsförhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare än på socialpolitiska överväganden.

9 Arbetsgivarens deltagande i finansieringen av ett sådant system utgör följaktligen inte en direkt eller indirekt betalning till arbetstagarna.

10 Arbetstagarna åtnjuter för övrigt normalt de rättsligt fastställda förmånerna, inte på grund av arbetsgivarnas bidrag utan enbart genom att arbetstagarna uppfyller de i lag föreskrivna kraven för att beviljas förmånerna.

11 Detta kännetecknar även de särskilda system som, inom ramen för ett lagreglerat allmänt system för social trygghet, särskilt avser vissa grupper av arbetstagare.

12 De diskriminerande situationer som kan uppstå till följd av tillämpningen av sådana system omfattas därför inte av kraven i artikel 119.

13 Det ovan anförda innebär att en ålderspension, som inrättas inom ramen för ett lagreglerat system för social trygghet inte enligt artikel 119 andra stycket utgör en förmån som arbetstagaren indirekt får av arbetsgivaren på grund av anställningen.

Den andra och tredje frågan

14 Den andra frågan avser om den lagstiftning som är tillämplig på arbetstagarna får "fastställa olika åldersgränser för kvinnliga och manliga besättningsmedlemmar inom civil luftfart".

15 Den tredje frågan avser huruvida flygvärdinnor och stewardar inom civil luftfart utför "lika arbete".

16 Mot bakgrund av svaret på den första frågan har dessa två frågor blivit överflödiga.

17 Den kostnad som har förorsakats Europeiska gemenskapernas kommission, som har inkommit med yttrande till domstolen, är inte ersättningsgill.

18 Eftersom förfarandet i förhållande till parterna i målet vid Conseil d'État i Belgien utgör ett led i beredningen av samma mål, ankommer det på den domstolen att besluta om rättegångskostnaderna.

Mot den bakgrunden och på ovan angivna grunder beslutar

DOMSTOLEN

-angående de frågor som genom beslut av den 4 december 1970 förts vidare av Conseil d'État i Belgien, administrativa avdelningen, III:e kammaren - följande dom:

1) En ålderspension som inrättas inom ramen för ett lagreglerat system för social trygghet utgör inte enligt artikel 119 andra stycket i EEG-fördraget en förmån som arbetstagaren indirekt får av arbetsgivaren på grund av anställningen.

2) De övriga frågorna kräver inget avgörande.