Beskattning av energiprodukter och elektricitet i unionen regleras genom rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (nedan kallat energiskattedirektivet eller direktivet).
I enlighet med artikel 19.1 i direktivet, samt bestämmelserna i framför allt artiklarna 5, 15 och 17, får rådet enhälligt och på förslag från kommissionen ge varje medlemsstat tillstånd att av särskilda politiska hänsyn införa ytterligare skattebefrielser eller skattenedsättningar.
Tyskland har genom rådets genomförandebeslut 2014/722/EU av den 14 oktober 2014 (som föregicks av rådets genomförandebeslut 2011/445/EU av den 12 juli 2011) redan fått tillstånd att tillämpa en nedsatt energiskattesats för el som levereras direkt till fartyg i hamn (landström) vilka inte är privata nöjesfartyg.
Syftet med detta förslag är att förlänga detta tillstånd i enlighet med Tysklands begäran, eftersom det nuvarande undantaget upphör att gälla den 16 juli 2020.
Genom en skrivelse av den 29 januari 2020 underrättade de tyska myndigheterna kommissionen om att de önskade förlänga den nuvarande åtgärden till och med den 31 december 2025. Ytterligare upplysningar tillhandahölls genom en skrivelse av den 30 april 2020.
Tyskland ansöker om förnyat tillstånd att tillämpa en nedsatt skattesats på 0,50 euro per MWh – vilket motsvarar den minimiskattesats för el för yrkesmässig användning som fastställs i direktivet – för landström till fartyg som uteslutande används för kommersiella ändamål (inklusive fiske) i unionens vatten och på unionens inre vattenvägar.
Den begärda giltighetstiden är 17 juli 2020–31 december 2025. Denna tidsperiod ligger i anslutning till det nuvarande undantaget och överskrider inte den längsta tillåtna perioden enligt artikel 19 i energiskattedirektivet.
Avsikten med den nedsatta skattesatsen är att fortsätta skapa ett ekonomiskt incitament för införande och användning av landström i syfte att minska luftföroreningarna i hamnstäderna, förbättra den lokala luftkvaliteten och minska bullret, vilket gynnar invånarnas hälsa.
Den åtgärd som Tyskland önskar tillämpa syftar också till att minska den vattenburna transportens påverkan på miljön.
Genom den åtgärd som Tyskland ansöker om vill landet behålla ett incitament för användning av landström, som anses vara ett mindre förorenande alternativ än elframställning ombord på fartyg i hamn. Enligt vad som anges i begäran ligger i Tyskland den normala skattesatsen för elektricitet på 20,50 euro per MWh. Skattenedsättningen uppgår för närvarande till 20,00 euro per MWh. Detta innebär att de som beviljas nedsättningen betalar EU:s minimiskattesats för elektricitet enligt energiskattedirektivet, närmare bestämt 0,50 euro per MWh (enligt artikel 10.1 och tabell C i bilaga I till direktivet, för yrkesmässig användning). Tyskland ger denna skattefördel både i form av en nedsatt skattesats som tas ut vid leverans (tillstånd krävs) och i form av skatteåterbäring.
Samtidigt måste medlemsstaterna enligt artikel 14.1 c i energiskattedirektivet undanta energiprodukter som används för att framställa elektricitet ombord på fartyg i hamn. De kan också göra detta i fråga om elektricitet som framställs ombord på fartyg för sjöfart på inre vattenvägar i enlighet med artikel 15.1 f i direktivet. Tyskland har bekräftat att detta frivilliga undantag har införlivats.
De tyska myndigheterna har angett att skattenedsättningen gäller alla fartyg som inte är privata nöjesfartyg, vilket innebär att alla fartyg som är inbegripna i kommersiell sjöfart, oavsett storlek eller flagg, kan dra nytta av skattenedsättningen. Det finns emellertid ingen skyldighet för fartyg att använda landström.
Såsom anges i begäran har det antal fartyg som drar nytta av åtgärden ökat betydligt sedan den trädde i kraft 2011. Inom sektorn för inre vattenvägar kan nästan alla fartyg köpa landström, medan det för närvarande finns mycket få anläggningar inom sjöfartssektorn som inte är avsedda för färjetrafik till öar. Dessutom finns det enligt tillgängliga uppgifter 454 anläggningar i inlandsvatten som är i drift, planer på 385 anläggningar och potential för ytterligare 115 anläggningar. I havshamnar finns det 240 anläggningar som är i drift (varav 237 för färjetrafik till öar), planer på 30 anläggningar (främst för kryssningsfartyg och containerfartyg) och potential för ytterligare 32 anläggningar.
För att uppskatta skatteutgifterna från åtgärden har de tyska myndigheterna beräknat förlusten av skatteintäkter på grundval av dels den mängd el som förbrukats inom ramen för förmånen, dels förmånsbeloppet. Skattelättnaden uppgår för närvarande till 20,00 euro per MWh (den normala skattesatsen är som tidigare nämnt 20,50 euro per MWh). Under 2019 användes 79 302 MWh el i form av landström i hamn. Med beaktande av skattelättnaden innebär detta en förlust av skatteintäkter på 1 586 miljoner euro för 2019. Om man antar att användningen av landström på grund av stödåtgärderna kommer att öka i framtiden beräknas förlusten uppgå till 2 miljoner euro per år de kommande åren.
Tyskland har begärt att tillståndet beviljas till och med den 31 december 2025, med början den 17 juli 2020, en tidsperiod som ligger i anslutning till det nuvarande undantaget och inom den längsta tillåtna tidsperioden enligt artikel 19.2 i direktivet.
Genom skattenedsättningen vill Tyskland skapa ett incitament för fartygsoperatörerna att använda landström i syfte att minska de luftburna föroreningarna, bullret från förbränning av bränsle ombord på fartyg i hamn samt koldioxidutsläppen. Tillämpningen av en nedsatt skattesats kommer att göra landströmmen mer konkurrenskraftig i förhållande till förbränningen av bunkerbränsle ombord, som är skattebefriad.