EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 29.6.2017

COM(2017) 352 final

2017/0145(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

·Motiv och syfte med förslaget

Den förordning som inrättade Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad eu-LISA) antogs 2011 (förordning (EU) nr 1077/2011) och ändrades 2015 genom förordning (EU) nr 603/2013 1 . eu-LISA ansvarar för närvarande för den operativa förvaltningen på central nivå av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac. eu-LISA kan också anförtros utvecklingen och den operativa förvaltningen av andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa om så föreskrivs i relevanta rättsakter.

eu-LISA inledde sin kärnverksamhet den 1 december 2012 och driver VIS sedan den 1 december 2012, SIS II sedan maj 2013 och Eurodac sedan juni 2013. Byrån har sitt säte i Tallinn och systemen drivs från den tekniska enheten i Strasbourg. Backup-enheten finns i Sankt Johann im Pongau.

Syftet med detta förslag är att se över förordningen om inrättande av byrån för att anpassa den till rekommendationerna om lagändringar enligt en utvärdering, förbättra byråns funktion samt öka och stärka dess roll för att säkerställa att dess mandat omfattar aktuella utmaningar på EU-nivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Det syftar också till att i förordningen införa ändringar som följer av utvecklingen i politik, lagstiftning och sakförhållanden – i synnerhet för att beakta det faktum att nya system kommer att anförtros byrån, förutsatt att medlagstiftarna kommer överens, och att byrån bör få i uppdrag att bidra till utvecklingen av interoperabilitet mellan stora it-system som uppföljning till kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet 2 av den 6 april 2016, slutrapporten från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet av den 11 maj 2017 3 och kommissionens sjunde rapport om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017 4 . Det beaktar också de föreslagna ändringar som byråns styrelse har rekommenderat samt möjligheten att eu-LISA behöver hysa och förvalta gemensamma tekniska lösningar för det nationella genomförandet av decentraliserade system för intresserade medlemsstater. Slutligen anpassas byråns grundakt genom förslaget till principerna i det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade organ (nedan kallad den gemensamma ansatsen).

I enlighet med artikel 31 i inrättandeförordningen har kommissionen gjort en utvärdering, på grundval av en extern utvärdering 5 , i nära samråd med eu-LISA:s styrelse, för att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning som byrån faktiskt bidrar till den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa och fullgör de arbetsuppgifter som anges i inrättandeförordningen. Den har också undersökt behovet av att revidera eller utvidga de uppgifter som anförtros eu-LISA i inrättandeförordningen. Efter samråd med styrelsen bör kommissionen, på grundval av utvärderingen, utfärda rekommendationer om ändringar av inrättandeförordningen och översända dem, styrelsens yttrande samt lämpliga förslag till Europaparlamentet, rådet och Europeiska datatillsynsmannen. Rekommendationerna ingår i rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om hur Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) fungerar 6 och i det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om utvärderingen av eu-LISA 7 , som enligt planerna kommer att antas på samma gång som detta förslag.

·Rekommendationerna i rapporten om den externa utvärderingen av eu-LISA

Enligt utvärderingen har byrån fyra år efter det att den tog över sina uppgifter i december 2012 visat sin förmåga att fullgöra sina uppgifter och de nya uppgifter den har anförtrotts, framför allt DubliNet 8 , Vision 9 och genomförandet av pilotprojektet för smarta gränser 10 på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Utvärderingen fann också att eu-LISA effektivt bidragit till inrättandet av en samordnad, ändamålsenlig och enhetlig it-miljö för förvaltningen av stora it-system som stöder genomförandet av politik inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

Det finns dock brister som bör åtgärdas för att förbättra byråns funktionssätt och öka och stärka dess roll för att säkerställa att dess mandat är anpassat för att möta dagens utmaningar på EU-nivå på området migration och säkerhet. De flesta brister som konstaterades vid utvärderingen kan åtgärdas utan lagstiftningsändringar. Rekommendationerna om icke-lagstiftningsåtgärder har följts upp av eu-LISA:s verkställande direktör. Styrelsen antog den relevanta handlingsplanen den 21 mars 2017.

De brister som skulle kräva lagstiftningsändringar enligt utvärderingen är följande:

–Enhetligheten i förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen bör förbättras genom att man överför kommissionens uppgifter (i synnerhet genomförandet av budgeten, förvärv och förnyande samt avtalsfrågor) till byrån, genom en ändring av de rättsakter som reglerar inrättandet och driften av de system som byrån driver. 

–Omfattningen av samarbetet med andra byråer på området frihet, säkerhet och rättvisa bör klargöras inom ramen för eu-LISA:s mandat.

–Styrelsen bör anta en interimsrapport senast i slutet av augusti varje år om hur genomförandet av planerade åtgärder har framskridit under de första sex månaderna av året.

–Omfattningen av pilotprojekt som eu-LISA kan utföra är begränsad till sådana som avses i artikel 54.2 a i budgetförordningen (dvs. utan en grundläggande rättsakt) och bör åtminstone utvidgas till pilotprojekt med en befintlig grundläggande rättsakt.

I utvärderingen rekommenderades även att en risk- och förhandsbedömning bör göras för projekt över 500 000 euro som utförs av eu-LISA inom ramen för det nuvarande mandatet (dvs. som inte härrör från en rättsakt som anförtror byrån ett nytt system som blir föremål för en konsekvensbedömning av kommissionen). Det här är en viktig rekommendation som eu-LISA ska iaktta på lämpligt sätt. Det kräver dock inte en ändring av förordningen om eu-LISA eftersom det enligt artikel 29.5 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 11 och byråns budgetförordning redan krävs utvärderingar både i förväg och efterhand av program och verksamheter som medför betydande utgifter.

I utvärderingen rekommenderades även ändringar av byråns mandat. Dessa bör införas i rättakterna för systemen och skulle inte, när det gäller eu-LISA:s ökade ansvar för statistik, kräva en ändring av byråns inrättandeförordning:

–Ett utökat ansvar för eu-LISA att utarbeta och offentliggöra statistik för varje system.

–En ny uppgift för eu-LISA att utarbeta rapporter om uppgifternas kvalitet och dataanalys för att förbättra kontrollen av genomförandet av systemens rättsakter.

Rapporten om hur Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa fungerar antas samma dag som detta förslag och där presenteras utvärderingens resultat och rekommendationer. Det noteras också att inrättandeförordningen där byråns uppgifter definieras återspeglar den rättsliga, politiska och ekonomiska miljö i vilken byrån skapades. Nyare politisk och rättslig utveckling kräver ytterligare ändringar eller utökning av de uppgifter som anförtros eu-LISA i inrättandeförordningen och andra relevanta rättsakter (dvs. systemens rättsakter). Kommissionen lade 2016 fram förslag om att byrån skulle anförtros nya system, nämligen in- och utresesystemet 12 , det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd 13 och EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 14 . Om medlagstiftarna antar dessa initiativ skulle det kräva ändringar av förordningen om eu-LISA, vilka bör träda i kraft när dessa förslag blir tillämpliga för att förordningen ska återspegla de nya uppgifterna, i synnerhet när det gäller styrelsens och den verkställande direktörens ansvarsområden. Förslaget om ett in- och utresesystem inbegriper ändringar av förordning (EU) nr 1077/2011. När det gäller förslagen om Etias och omarbetningen av Eurodac har sådana ändringar införts av ordförandeskapet i samband med diskussionerna i rådet. Eftersom detta förslag läggs fram innan något av de tre förslagen om att anförtro byrån nya system antas är det nödvändigt att återspegla de ändringar som behövs även i detta förslag inom hakparentes, under förutsättningen att de slutligen godkänns som en del av texten när förslagen antas av medlagstiftarna.

Kommissionen antog den 6 april 2016 ett meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet 15 . eu-LISA bör i inrättandeförordningen uttryckligen ges i uppdrag att utföra de uppgifter byrån anförtros enligt detta meddelande och kommissionens sjunde rapport om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017. Hit hör bland annat att stödja kommissionen och medlemsstaterna med att undersöka den tekniska genomförbarheten av utveckling och åtgärder som syftar till systemens interoperabilitet genom studier och/eller tester.

De ändringar som härrör från utvärderingen av SIS under 2016 och som återspeglas i förslagen om revidering av rättsakterna för SIS 16 och förslaget till omarbetning av Eurodac 17 bör också införas i förslaget.

Dessutom finns det skillnader mellan inrättandeförordningen och den gemensamma ansats som bifogats det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade organ av den 19 juli 2012 (nedan kallad den gemensamma ansatsen) och den nya budgetförordningen och rambudgetförordningen. Dessa bör beaktas vid översynen av lagstiftningen. Ett exempel är en eventuell förlängning av den verkställande direktörens mandat i högst fem år istället för, som nu, högst tre år. Ett annat exempel är kravet på att byrån ska utvärderas vart femte år istället för, som nu, vart fjärde år.

I förordningen bör också fastställas att eu-LISA får ge medlemsstaterna råd om de nationella systemens anslutning till de centrala systemen och ge medlemsstaterna ad hoc-stöd (som det stöd som tillhandahölls vid mottagningscentrumen i Grekland under flyktingkrisen i början av 2016).

Det bör också vara möjligt för eu-LISA att på begäran ge stöd till berörda avdelningar vid kommissionen i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system.

·Rekommendationer om ändringar som föreslagits av byråns styrelse

Byråns styrelse rådfrågades den 25 november 2016 om rekommendationerna om ändringar av byråns inrättandeförordning och den antog sitt yttrande den 27 februari 2017. Styrelsen välkomnade rekommendationerna om ändringar och kommissionens avsikt att utvidga eu-LISA:s ansvarsområden, och rekommenderade ytterligare ändringar. Av dessa ytterligare ändringsrekommendationer har kommissionen omfattat utvidgningen av forskningsmandatet samt förlängningen av mandatet för de rådgivande gruppernas ordförande. Styrelsen föreslog att byrån efter styrelsens godkännande bör ha möjlighet att inrätta ytterligare tekniska enheter, utöver de befintliga enheterna i Strasbourg (Frankrike) och Sankt Johann im Pongau (Österrike). Kommissionen kan inte godta denna rekommendation, eftersom den inte styrks av några relevanta bevis på behov, mervärde eller effektivitetsvinster. Det noteras att medlagstiftarna fastställt Strasbourg (Frankrike) och Sankt Johann im Pongau (Österrike) som platserna för de centrala enheterna och backup-enheterna för SIS II och VIS redan i rättsakterna om SIS II (som antogs 2006 respektive 2007) och VIS (som antogs 2008). Under förhandlingarna om förslaget till byråns inrättandeförordning beslöt medlagstiftarna, på grundval av ett gemensamt erbjudande från Estland och Frankrike om att stå värd för byrån, att byråns säte skulle vara i Tallinn, medan den tekniska enheten och backup-enheten skulle förbli i Strasbourg respektive Sankt Johann im Pongau. Byrån har inte tillhandahållit någon bedömning som skulle motivera behovet av ytterligare en enhet. För att säkerställa mer flexibilitet anges emellertid i detta förslag en möjlighet för byrån att använda backup-enheten i Sankt Johann im Pongau för att samtidigt driva backupsystemen i aktivt läge. Detta torde göra det möjligt att sköta verksamhet även under normal drift och inte bara vid systemfel.

·Ändringar som krävs för att anförtro eu-LISA uppgifter som anges i slutrapporten från expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet av den 11 maj 2017 och kommissionens sjunde rapport om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017

Till dessa ändringar hör följande:

(a)Ge eu-LISA utökat ansvar för uppgifternas kvalitet, förutsatt att vissa lagstiftningsändringar/förslag antas.

Expertgruppen för informationssystem och interoperabilitet har övervägt rekommendationen i meddelandet om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet om att eu-LISA ska utveckla en central övervakningskapacitet för uppgiftskvalitet. Expertgruppen ansåg att de automatiska kontroller av kvalitet, format och fullständighet som de centrala systemen kräver eller föreslår bör förbättras eller kompletteras. Ytterligare analys krävs om en möjlig utveckling av automatisk kontroll av uppgiftskvalitet i de olika datafälten i SIS, VIS, Eurodac och i eventuella nya system, såsom in- och utresesystemet. Målet med en sådan mekanism för kontroll av uppgiftskvalitet skulle vara att de centrala systemen automatiskt identifierar inmatade uppgifter som verkar vara inkorrekta eller inkonsekventa, så att ursprungsmedlemsstaten kan kontrollera uppgifterna och vidta eventuella åtgärder som behövs. Denna verksamhet skulle kunna underlättas genom en gemensam databas för att ta fram rapporter om statistik och uppgiftskvalitet (datalager) med anonymiserade data från systemen. I den sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion konstaterades att kommissionen kommer att fortsätta att arbeta med expertgruppens rekommendationer om automatiserad kvalitetskontroll, ett ”datalager” som har kapacitet att analysera anonymiserade uppgifter som tagits fram från relevanta informationssystem för statistik- och rapporteringsändamål samt utbildningsmoduler om uppgifternas kvalitet för personal som ansvarar för att mata in uppgifter i systemen på nationell nivå.

Denna nya uppgift och skapandet av ett ”datalager” skulle kräva att särskilda detaljerade bestämmelser om uppgiftskvalitet anges i systemens rättsakter eller i en särskild rättsakt.

(b)Ge eu-LISA ansvaret för utvecklingen av åtgärder för interoperabilitet, förutsatt att relevanta lagstiftningsförslag antas.

I den sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017 konstaterades att kommissionen, i enlighet med meddelandet från april 2016, vilket bekräftats av expertgruppens iakttagelser och rekommendationer, fastställer en ny strategi för uppgiftshantering för gränser och säkerhet där EU:s alla centraliserade informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering är driftskompatibla med full respekt för de grundläggande rättigheterna så att

·systemen kan samköras med hjälp av en europeisk sökportal, i full överensstämmelse med ändamålsbegränsningar och åtkomsträttigheter, för att bättre kunna utnyttja befintliga informationssystem, eventuellt med hjälp av förenklade regler för brottsbekämpande myndigheters åtkomst,

·systemen använder en gemensam biometrisk matchningstjänst för att möjliggöra sökningar i olika informationssystem med biometriska uppgifter, eventuellt med en flaggning för en träff/ingen träff som markerar en koppling till relaterade biometriska uppgifter i ett annat system,

·systemen har en gemensam databas med alfanumeriska identitetsuppgifter för att upptäcka om en person har registrerats under flera identiteter i olika databaser.

Syftet med detta förslag är att göra det möjligt för eu-LISA att fullgöra de uppgifter som följer av sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017 18 och utvecklingen av en europeisk sökportal, en gemensam biometrisk matchningstjänst och en gemensam databas med identitetsuppgifter, förutsatt att de relevanta rättsakterna om interoperabilitet antas.

(c)Beakta möjligheten att eu-LISA kan behöva utveckla, förvalta och/eller hysa gemensamma tekniska lösningar för det nationella genomförandet av tekniska aspekter av skyldigheter enligt EU:s lagstiftning om decentraliserade system inom området frihet, säkerhet och rättvisa för intresserade medlemsstater.

Som påpekades i sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017 framhölls i expertgruppens slutrapport också vikten av att inrätta och tillämpa de befintliga informationssystemen fullt ut. I rapporten behandlades också den decentraliserade Prümramen för utbyte av DNA-uppgifter, fingeravtryck och fordonsregistreringsuppgifter 19 , och det föreslogs en genomförbarhetsstudie om utvecklingen mot en centraliserad dirigeringskomponent och eventuellt nya funktioner. Vad gäller förhandsinformation om passagerare rekommenderade expertgruppen att kommissionen gör en genomförbarhetsstudie om en centraliserad mekanism för förhandsinformation om passagerare, bland annat om behovet av en central router. Syftet skulle vara att göra det möjligt för berörda medlemsstater att ha en enda anslutningspunkt för flygbolag och förmedla förhandsinformation om passagerare både till nationella system och de centrala systemen (in- och utresesystemet, Etias). Vad gäller det decentraliserade system som inrättats genom EU:s direktiv om passageraruppgifter (PNR-direktivet) 20 rekommenderade expertgruppen en genomförbarhetsstudie om en central komponent för förhandsinformation om passagerare och passageraruppgifter som ett tekniskt hjälpmedel för att underlätta förbindelserna med lufttrafikföretag. Syftet skulle vara att göra det möjligt för berörda medlemsstater att ha en enda anslutningspunkt för flygbolag och förmedla passageraruppgifter till nationella system i de medlemsstater som genomför PNR-direktivet. Expertgruppen ansåg att detta skulle effektivisera enheterna för passagerarinformation så fort medlemsstaterna har genomfört PNR-direktivet.

Detta förslag inbegriper därför möjligheten att en grupp medlemsstater även kan ge byrån i uppdrag att utveckla, förvalta och/eller hysa ett gemensamt it-system för att de tillsammans ska kunna genomföra tekniska aspekter av skyldigheter som följer av EU-lagstiftningen om decentraliserade system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, efter ett styrelsebeslut och förutsatt att kommissionen ger sitt förhandsgodkännande. Detta skulle kunna ske genom ett delegeringsavtal mellan de berörda medlemsstaterna och byrån, där den senare anförtros ovan nämnda uppgifter och tillhörande budget. I sådana fall ska byrån debitera medlemsstaterna ett bidrag som täcker alla relevanta kostnader.

Som angavs i sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion har kommissionen gett stöd till det arbete som i nuläget utförs av en grupp medlemsstater för att underhålla e-Codex, ett system för gränsöverskridande rättsligt samarbete och digital tillgång till rättsliga förfaranden. Kommissionen har noterat att dessa medlemsstater anser att detta inte är en hållbar lösning. På arbetsgruppsnivå i rådet har medlemsstaterna utforskat olika alternativ och dragit slutsatsen att eu-LISA skulle vara den bästa platsen för att säkerställa underhållet och driften av e-Codex-systemet. För att ta reda på den bästa lösningen har kommissionen inlett en bedömning av konsekvenserna av de olika lösningarna för att underhålla e-Codex. Resultatet av denna konsekvensbedömning kommer att vara klart under hösten 2017.

·Ändringar som krävs till följd av antagandet av förslaget om Ecris-TCN-systemet

Slutligen återspeglar förslaget också ändringar som krävs till följd av antagandet av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) 21 (nedan kallat Ecris-TCN-systemet).

I likhet med de andra förslagen varigenom nya system anförtros byrån kommer förslaget om Ecris-TCN-systemet att kräva ändringar av förordningen om eu-LISA. Dessa ändringar bör återspeglas både i förslaget om Ecris-TCN-systemet och föreliggande förslag. Om förslaget om Ecris-TCN-systemet antas före föreliggande förslag kommer ändringarna av den nuvarande förordningen om eu-LISA i den förstnämnda texten att tillämpas. De ändringarna skulle ersättas av ändringarna i föreliggande förslag när det antas. Beroende på hur snabbt de båda förslagen antas kommer de att anpassas under förhandlingarna för att säkerställa samstämmighet mellan de båda texterna när det gäller eu-LISA:s uppgifter.

***

De nya uppgifter/system som planeras för eu-LISA kommer att stärka det bekräftade mervärdet av denna byrå, som har fört samman tre stora it-system under ett och samma tak. Det här har gjort det möjligt att samla sakkunskap, utnyttja synergieffekter och få en mer flexibel ram än vad som var möjligt innan byrån skapades, då systemen utvecklades och förvaltades av kommissionen och vissa uppgifter hade anförtrotts offentliga organ i två medlemsstater. De nya uppgifterna kommer också att tillgodose behovet av stöd från byrån för att hjälpa medlemsstaterna när det behövs.

Initiativet kommer att ha en direkt inverkan på byrån, dess personal och verkställande direktör, de medlemsstater som är företrädda i styrelsen och rådgivande grupper samt kommissionens avdelningar som interagerar med byrån, men det kommer också mer allmänt att gynna de medlemsstater och byråer som är slutanvändare av systemen, eftersom byrån kommer att få en större roll när det gäller framtida utveckling av it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa och kommer att stödja medlemsstaterna vid behov.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

(a)Inre säkerhet. Som betonades i den europeiska säkerhetsagendan är gemensamma höga normer för gränsbevakning grundläggande för att förebygga gränsöverskridande brottslighet och terrorism. Detta förslag bidrag ytterligare till en hög inre säkerhet genom att göra det möjligt för eu-LISA att ta sig an utvecklingen och den operativa förvaltningen av möjliga nya system (in- och utresesystemet, Etias och Ecris-TCN-systemet) och relaterade uppgifter som konkret kommer att bidra till detta.

(b)Det gemensamma europeiska asylsystemet, såtillvida att byrån driver Eurodac, DubliNet och kommer att anförtros utvecklingen och den operativa förvaltningen av det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd (förslag till omarbetning av Dublinförordningen) samt när det gäller samarbete mellan byrån och [Europeiska unionens asylbyrå].

(c)Förvaltningen av de yttre gränserna och säkerheten, såtillvida att byrån driver SIS och VIS, som bidrar till en effektiv kontroll av unionens yttre gränser och kommer att anförtros in- och utresesystemet och Etias.

(d)Dataskydd, såtillvida att detta förslag säkerställer att byrån skyddar uppgifterna i de centrala systemen och kommunikationsinfrastrukturen.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

·Rättslig grund

Detta lagstiftningsförslag grundar sig på artiklarna 74, 77.2 a, 77.2 b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, vilket utgör den rättsliga grunden för ändring av den förordning som inrättar eu-LISA och rättsakterna för systemen.

Av artikel 74 i EUF-fördraget följer att lämpliga åtgärder ska vidtas för att uppmuntra och stärka samarbetet mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar. Detta är en lämplig rättslig grund, eftersom byrån kommer att främja kommunikationen och samarbetet mellan de relevanta enheterna i medlemsstaternas förvaltningar inom de områden som anges ovan.

De operativa förvaltningsuppgifter som anförtros byrån ska stödja de politiska målsättningar som ligger till grund för SIS- och VIS-förordningarna. I enlighet med artiklarna 77.2 b och 79.2 c i EUF-fördraget, som utgör en lämplig rättslig grund för byråns SIS II-relaterade uppgifter, ska byråns verksamhet tekniskt omfatta frågor om personkontroll vid de yttre gränserna och åtgärder med avseende på olaglig invandring respektive olaglig vistelse. När det gäller frågor rörande VIS ska byråns verksamhet tekniskt stödja förfarandena för utfärdande av viseringar i medlemsstaterna. Rättslig grund för detta är artikel 77.2 a i EUF-fördraget.

När det gäller frågor rörande Eurodac ska byråns operativa förvaltningsuppgifter tekniskt stödja avgörandet av vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en ansökan om asyl som en tredjelandsmedborgare har lämnat in i någon medlemsstat (artikel 78.2 e i EUF-fördraget); identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt (artikel 79.2 c i EUF-fördraget); insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant för brottsbekämpning (artikel 87.2 a i EUF-fördraget); samt Europols verksamhetsområde och uppgifter avseende Eurodac för brottsbekämpning (artikel 88.2 a i EUF-fördraget).

I artikel 82.1 d i EUF-fördraget anges att åtgärder ska antas för att underlätta samarbetet mellan rättsliga eller likvärdiga myndigheter i medlemsstaterna inom ramen för lagföring och verkställighet av beslut. Av artikel 87.2 a i EUF-fördraget följer dessutom att åtgärder om insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av relevant information får antas i syfte att utveckla ett polissamarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter. Dessa bestämmelser utgör en lämplig rättslig grund för att överlåta uppgifter inom detta område på byrån.

Sådana åtgärder som avses i artiklarna 77.2 a, 77.2 b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d och 87.2 a i EUF-fördraget ska antas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Därför är det ordinarie lagstiftningsförfarandet tillämpligt för antagandet av förordningen som helhet.

·    Variabel geometri

Eftersom den rättsliga grunden för detta förslag till förordning finns i avdelning V i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt påverkas det av den variabla geometri som följer av protokollen om Förenade kungarikets, Irlands och Danmarks ställning. Förslaget till förordning grundar sig på Schengenregelverket och bestämmelserna om Eurodac-relaterade åtgärder. Därför måste följande konsekvenser med avseende på de olika protokollen och associeringsavtalen beaktas.

Danmark:

Enligt protokoll 22 om Danmarks ställning som fogats till EU- och EUF-fördragen ska Danmark inte delta i rådets beslut om åtgärder enligt avdelning V i EUF-fördraget, med undantag för ”åtgärder för att bestämma de tredjeländer vars medborgare är skyldiga att ha visering när de passerar medlemsstaternas yttre gränser eller […] åtgärder som avser en enhetlig utformning av viseringar”. Eftersom denna förordning i den utsträckning som den rör SIS och VIS, [in- och utresesystemet] och [Etias] är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader från antagandet av denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning. I enlighet med liknande artikel 5 i det tidigare protokollet om Danmarks ställning beslutade Danmark att genomföra förordning (EG) nr 1987/2006 och förordning (EG) nr 767/2008 i sin nationella lagstiftning.

I den mån föreliggande förslag rör Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd, vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/20XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. Emellertid ska Danmark, i enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen 25 , meddela kommissionen huruvida landet har för avsikt att genomföra denna förordning i den utsträckning som den rör Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/20XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. Danmark tillämpar den gällande Eurodacförordningen (EU) nr 603/2013 efter en anmälan i enlighet med avtalet.

[I den utsträckning förordningen gäller Ecris-TCN-systemet deltar Danmark, i enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.]

Förenade kungariket och Irland:

I den utsträckning som förslaget rör SIS II, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, samt VIS, och [in- och utresesystemet] och [Etias] innebär det en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket och Irland inte deltar enligt rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket och rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket. Följaktligen är den föreslagna förordningen, i den utsträckning som den rör SIS II, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS, [in- och utresesystemet] och [Etias], inte bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket och Irland. Förenade kungariket och Irland kan begära att få delta i antagandet av denna förordning i enlighet med artikel 4 i protokoll (nr 19) om Schengenregelverket, införlivat inom Europeiska unionens ramar.

I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS II, så som systemet regleras i beslut 2007/533/RIF, deltar Förenade kungariket och Irland i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll (nr 19) om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (protokollet om Schengenregelverket), och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 20 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket.

I enlighet med artikel 3 i protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget, får Förenade kungariket och Irland meddela rådets ordförande att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/20XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. Förordning (EU) nr 603/2013 är bindande för Förenade kungariket och Irland, sedan de meddelat sin önskan att delta i antagandet och tillämpningen av förordningen i enlighet med protokollet (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa.

[I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll (nr 21) om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar dessa länder inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på länderna, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Ecris-TCN-systemet. I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 får dessa länder meddela att de önskar delta i antagandet av denna förordning.]

Eftersom Förenade kungariket den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur unionen kommer fördragen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket beslutar att förlänga denna tidsfrist. Följaktligen, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avtalet om utträde, är beskrivningen ovan av Förenade kungarikets deltagande i förslaget tillämplig endast fram till dess att Förenade kungariket upphör att vara en medlemsstat.

Norge och Island:

När det gäller Norge och Island utgör detta förslag, i den utsträckning det rör SIS II och VIS, [in- och utresessystemet] [och Etias], en utveckling av Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 26 .

Parallellt med fyra tredjeländers associering till Schengenregelverket har unionen också ingått avtal som associerar dessa länder till Dublin-relaterade åtgärder, bland annat Eurodac. Associeringsavtalet med Island och Norge ingicks 2001 27 .

Schweiz:

När det gäller Schweiz utgör detta förslag, i den utsträckning som det rör SIS och VIS, {in- och utresesystemet} och {Etias} en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 28 , närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG 29 .

När det gäller Dublinrelaterade åtgärder ingicks associeringsavtalet med Schweiz den 28 februari 2008 och började tillämpas den 12 december 2008 30 .

Liechtenstein:

När det gäller Liechtenstein utgör detta förslag, i den utsträckning som det rör SIS och VIS, {in- och utresesystemet} och {Etias} en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/261/EG 31 .

När det gäller Eurodac-relaterade {och Dublinrelaterade} åtgärder ingicks associeringsavtalet med Liechtenstein den 7 mars 2011 32 .

Gemensamma bestämmelser för de länder som associerats till Eurodac-relaterade {och Dublinrelaterade} åtgärder:

I enlighet med de tre ovannämnda avtalen ska de associerade länderna godta de Eurodac-relaterade {och Dublinrelaterade} åtgärderna och utvecklingen av dessa undantagslöst. De deltar inte i antagandet av rättsakter som ändrar eller bygger på de Eurodac-relaterade åtgärderna (därmed ej heller detta förslag), men måste inom en fastställd tidsperiod efter det att en sådan rättsakt godkänts av rådet och Europaparlamentet meddela kommissionen huruvida de godtar dess innehåll.

För att skapa rättigheter och skyldigheter mellan Danmark – som i enlighet med vad som förklarats ovan har associerats till de Eurodac-relaterade {och Dublinrelaterade} åtgärderna via ett internationellt avtal – och de ovannämnda associerade länderna har ytterligare två instrument ingåtts mellan den tidigare gemenskapen (numera unionen) och de associerade länderna 33 .

•Subsidiaritetsprincipen

Förslaget respekterar subsidiaritetsprincipen, eftersom målet med den föreslagna åtgärden är att bekräfta överförandet av den operativa förvaltningen av det centrala SIS, det centrala VIS och de nationella gränssnitten, det centrala Eurodac, deras kommunikationsinfrastrukturer samt andra system och att anförtro eu-LISA ytterligare nya uppgifter. Dessa uppgifter kan inte uppnås av medlemsstaterna på egen hand utan kan uppnås bättre på unionsnivå i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen.

•Proportionalitetsprincipen

Byrån, som finansieras genom EU-budgeten, ges befogenhet att förvalta endast de centrala delarna av SIS II, de centrala delarna av VIS, de nationella gränssnitten, den centrala delen av Eurodac och deras respektive kommunikationsinfrastruktur, utan ansvar för de uppgifter som läggs in i systemen. Medlemsstaterna ansvarar för sina nationella system även om byrån nu ges utökade uppgifter i fråga om rådgivning och stöd till medlemsstater i specifika fall. Byråns befogenheter hålls således på det minimum som krävs för att på ett effektivt, säkert och fortlöpande sätt stödja utbytet av uppgifter mellan medlemsstaterna. Det anses proportionerligt att bekräfta byråns inrättande som en särskild struktur för förvaltningen av stora it-system på området frihet, säkerhet och rättvisa samt att utvidga dess mandat och uppgifter i den föreslagna utsträckningen, sett till användarnas legitima intressen och systemens höga säkerhet, stora tillgänglighet och avgörande betydelse för verksamheten.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•Samråd med berörda parter

Kommissionens förslag grundar sig på den utvärdering som avses ovan och som bygger på samråd med berörda parter. Hit hör medlemsstater (i synnerhet företrädare i styrelsen och rådgivande grupper), Schengen- och Dublin/Eurodac-associerade länder, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd, Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska revisionsrätten, EU-organ (i synnerhet Cepol, Frontex, Easo, Europol, Eurojust, FRA) och eu-LISA:s avtalsparter.

Som föreskrivs i förordningen samrådde kommissionen med byråns styrelse om rekommendationerna till ändring av förordningen om byrån. Som förklaras i punkt 1 har kommissionen i möjligaste mån omfattat styrelsens rekommendationer, i synnerhet att utvidga byråns mandat när det gäller forskning, utvidga mandatet för ordförandena för de rådgivande grupperna och möjliggöra användning av enheten i Sankt Johann im Pongau för att driva systemen samtidigt i aktivt läge. Styrelsens yttrande om kommissionens rekommendationer bifogas ovan nämnda kommissionsrapport.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

•Konsekvensbedömning

Förslaget grundar sig i stor utsträckning på resultaten och rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingsrapport som avses i punkt 1.

Ingen konsekvensbedömning har gjorts eftersom det vid utvärderingen konstaterades att ändringarna huvudsakligen är tekniska i det hänseendet att de krävs antingen för att förbättra byråns funktion och operativa effektivitet eller på grund av den rättsliga och politiska utvecklingen, dvs. att byrån anförtrotts nya system eller uppgifter. Dessa ändringar skulle utvidga byråns mandat i begränsad omfattning och har inga betydande konsekvenser. När det gäller de ändringar som följer av den rättsliga eller politiska utvecklingen har kommissionen ingen bestämmanderätt om politiska beslut eftersom de relevanta ändringarna krävs på grund av samma utveckling.

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

5.ÖVRIGA INSLAG

·Övervakning, utvärdering och rapportering

eu-LISA har en rad skyldigheter att rapportera om sin verksamhet och övervaka sitt arbete. Framför allt måste byrån sammanställa en konsoliderad årlig rapport om byråns verksamhet för det föregående året där man, i synnerhet, jämför de resultat som har uppnåtts med målen i det årliga arbetsprogrammet.

En av den verkställande direktörens uppgifter är att inrätta och genomföra ett effektivt system som möjliggör regelbunden övervakning och utvärdering av stora it-system och av byrån, bland annat av att målen uppnås på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Byrån kommer att ha ett större ansvar för att utarbeta statistik om de system den driver. Den är också ansvarig för offentliggörande av statistik om systemen. De närmare bestämmelserna om detta anges i de särskilda rättsakter som reglerar de olika systemen.

Styrelsen kommer vartannat år att anta de rapporter om SIS och VIS tekniska funktion vilka krävs enligt de rättsakter som reglerar dessa system och den årliga verksamhetsrapporten om Eurodacs centrala system. Den kommer också att anta utvecklingsrapporter och rapporter om den tekniska funktionen hos de nya system som den anförtros.

Kommissionen måste göra en utvärdering av byråns verksamhet senast fem år efter det att denna förordning träder i kraft och vart femte år därefter. Kommissionen ska meddela resultatet av utvärderingen till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Den verkställande direktören kommer att säkerställa lämplig uppföljning av resultaten och rekommendationerna från utvärderingen.

Dessutom kan den verkställande direktören bjudas in till Europaparlamentet och rådet för att rapportera om utförandet av sina arbetsuppgifter, liksom till Europaparlamentet för att göra ett uttalande och svara på frågor från behöriga kommittéledamöter före utnämningen och före förlängningen av sitt mandat.

·Utvidga eu-LISA:s mandat

–Förbereda, utveckla och operativt förvalta in- och utresesystemet 36 , DubliNet 37 , EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 38 , det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd 39 och Ecris-TCN-systemet 40 (förutsatt att de relevanta rättsakterna antas).

–Säkerställa uppgifternas kvalitet i enlighet med artikel 8.

–Utarbeta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet i enlighet med artikel 9.

–Stödja medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 12.

·Särskilda uppgifter för nya system (dessa uppgifter förutsätter att de relevanta rättsakterna antas)

·Överföra kommissionens uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen för SIS och VIS till byrån

·Säkerställa uppgifternas kvalitet

I artikel 8 ges byrån i uppgift att inrätta automatiska mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet och gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorer samt att utveckla en central databas för rapportering och statistik, med förbehåll för särskilda lagstiftningsändringar av de befintliga systemens instrument och/eller särskilda bestämmelser i nya instrument.

·Utveckla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet

I artikel 9 ges byrån i uppgift att utveckla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet mellan systemen, förutsatt att de berörda rättsakterna antas, där detta krävs.

·Utvidga eu-LISA:s uppgifter avseende forskning

·Utvidga pilotprojektens omfattning

·Stödja medlemsstaterna och kommissionen

Enligt artikel 12 kan byrån ombes ge medlemsstaterna råd om de nationella systemens anslutning till de centrala systemen och ad hoc-stöd. Byrån kan också ombes ge kommissionen råd och/eller stöd i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system, även genom studier och tester.

I artikel 12 föreskrivs vidare att byrån, efter godkännande från kommissionen och ett styrelsebeslut, kan ges i uppgift att utveckla, förvalta och/eller hysa ett gemensamt it-system av en grupp på minst sex medlemsstater som frivilligt väljer en centraliserad lösning för att hjälpa dem genomföra tekniska aspekter av skyldigheter som följer av EU-lagstiftningen om decentraliserade it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. I sådana fall kommer medlemsstaterna att anförtro byrån ovannämnda uppgifter genom ett delegeringsavtal som innehåller villkoren för delegeringen och en beräkning av alla relevanta kostnader och faktureringsmetoden.

·Möjliggöra användning av backup-enheten för aktiv drift av system

I artikel 13 föreskrivs en möjlighet att använda backup-enheten i Sankt Johann im Pongau för aktiv drift av de stora it-system som förvaltas av byrån förutsatt att den samtidigt också kan säkerställa driften i händelse av systemfel. Ytterligare detaljer om användningen av backup-enheten för varje system ska anges i systemens särskilda rättsakter.

·Ytterligare uppgifter för styrelsen

·Ändringar som berör styrelsen

·Ändringar av den verkställande direktörens uppgifter och mandat

·Ändringar rörande de rådgivande grupperna (förutsatt att relevanta rättsakter antas)

·Krav på kommissionens förhandsgodkännande av säkerhetsbestämmelser på grundval av kommissionens rättsakter

·Ändring av artikeln om utvärdering

·Införande av en bestämmelse om samarbete med unionens institutioner, organ, kontor och byråer

I artikel 37 fastställs bestämmelserna om samarbete med unionens institutioner, organ, kontor och byråer, i synnerhet med dem som har inrättats inom området frihet, säkerhet och rättvisa.

·Anpassning av budgetanslagen till delegerad förordning (EU) nr 1271/2013

·Införande av en bestämmelse om förhindrande av intressekonflikter

·Kapitel VI innehåller ändringar av andra unionsinstrument.

2017/0145 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, om ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF och om upphävande av förordning (EU) nr 1077/2011

EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 74, 77.2 a, 77.2 b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 46 ), och

av följande skäl:

1)Schengens informationssystem (SIS) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 47 och rådets beslut 2007/533/RIF 48 . I förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF föreskrivs att kommissionen under en övergångsperiod ska ha ansvar för den operativa förvaltningen av det centrala SIS II. Efter den övergångsperioden ska en förvaltningsmyndighet ha ansvar för den operativa förvaltningen av det centrala SIS II och vissa delar av kommunikationsinfrastrukturen.

2)Informationssystemet för viseringar (VIS) inrättades genom rådets beslut 2004/512/EG 49 . I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 50 föreskrivs att kommissionen under en övergångsperiod ska ha ansvar för den operativa förvaltningen av VIS. Efter denna övergångsperiod ska en förvaltningsmyndighet ha ansvar för den operativa förvaltningen av det centrala VIS och de nationella gränssnitten samt för vissa delar av kommunikationsinfrastrukturen.

3)Eurodac inrättades genom rådets förordning (EG) nr 2725/2000 51 . I rådets förordning (EG) nr 407/2002 52 fastställs nödvändiga tillämpningsföreskrifter. Dessa instrument upphävdes och ersattes av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 53 med verkan från och med den 20 juli 2015.

4)Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 54 för att säkerställa den operativa förvaltningen av SIS, VIS och Eurodac och vissa delar av deras kommunikationsinfrastruktur samt möjligen även av andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, förutsatt att separata rättsakter antas. Förordning (EU) nr 1077/2011 ändrades genom förordning (EU) nr 603/2013 för att införliva de ändringar som gjorts i Eurodac.

5)Eftersom förvaltningsmyndigheten måste vara oavhängig i rättsligt, administrativt och ekonomiskt hänseende, inrättades den i form av en tillsynsbyrå (nedan kallad byrån) med ställning som juridisk person. Sätet för byrån förlades enligt överenskommelse till Tallinn (Estland). Eftersom de uppgifter som rör den tekniska utvecklingen och förberedelsen av den operativa förvaltningen av SIS och VIS emellertid redan utfördes i Strasbourg (Frankrike) och en backup-enhet för dessa it-system hade inrättats i Sankt Johann im Pongau (Österrike), i enlighet även med platserna för SIS och VIS enligt de relevanta rättsakterna, bör detta fortsättningsvis vara fallet. Dessa två enheter bör också fortsätta att vara de platser där de uppgifter som rör den operativa förvaltningen av Eurodac bör genomföras respektive där en backup-enhet för Eurodac bör inrättas. Dessa två enheter bör också vara de platser där den tekniska utvecklingen och operativa förvaltningen av andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa sker och, om så föreskrivs i den relevanta rättsakten, där det finns en backup-enhet som kan säkerställa driften av ett stort it-system vid systemfel. För att maximera den möjliga användningen av backup-enheten bör den även kunna driva system samtidigt i aktivt läge, förutsatt att den fortfarande klarar av att säkerställa deras drift i händelse av systemfel.

Sedan byrån tog sig an sina ansvarsområden den 1 december 2012 har den tagit över de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten avseende VIS genom förordning (EG) nr 767/2008 och rådets beslut 2008/633/RIF 55 . Den tog över de uppgifter som ålagts förvaltningsmyndigheten avseende SIS II i förordning (EG) nr 1987/2006 och rådets beslut 2007/533/RIF i april 2013 efter det att systemet togs i bruk samt de uppgifter som ålagts kommissionen avseende Eurodac i enlighet med förordningarna (EG) nr 2725/2000 och (EG) nr 407/2002 i juni 2013. Vid den första utvärderingen av byråns verksamhet på grundval av en oberoende extern utvärdering som gjordes 2015–2016 konstaterades att eu-LISA effektivt säkerställer den operativa förvaltningen av de stora it-system och andra uppgifter byrån har anförtrotts, men även att det behövs ett antal ändringar av inrättandeförordningen, t.ex. överföring av kommissionens uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen till byrån. På grundval av den externa utvärderingen beaktade kommissionen utveckling i politik, lagstiftning och sakförhållanden och föreslog i sin rapport om Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA) 56 framför allt att byråns mandat bör utvidgas för att den ska kunna utföra de uppgifter som följer av medlagstiftarnas antagande av förslag där nya system anförtros byrån, de uppgifter som avses i kommissionens meddelande om starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet av den 6 april 2016, expertgruppens slutrapport av den 11 maj 2017 och kommissionens sjunde rapport om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion av den 16 maj 2017, i tillämpliga fall under förutsättning att de relevanta rättsakterna antas. Byrån bör i synnerhet ges i uppgift att utveckla en europeisk sökportal, en gemensam biometrisk matchningstjänst och en gemensam databas med personuppgifter, förutsatt att den relevanta rättsakten om interoperabilitet antas. I tillämpliga fall bör åtgärder som vidtas för interoperabilitet följa kommissionens meddelande Europeiska interoperabilitetsramen – genomförandestrategi 57 .

6)I kommissionens rapport konstaterades även att byråns mandat bör utvidgas till att ge medlemsstaterna råd om de nationella systemens anslutning till de centrala systemen och vid behov ad hoc-stöd, samt stödja kommissionen i tekniska frågor som rör nya system.

7)[Byrån bör därför anförtros förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av det in- och utresesystem som inrättas genom förordning XX/XX av den XX [om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011].]

8){[Den bör anförtros den operativa förvaltningen av DubliNet, en separat säker elektronisk kanal som inrättades i enlighet med artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 58 , i enlighet med förordning XX/XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat, för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning)].

9)[Den bör anförtros förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) som inrättas genom förordning XX/XX [av den XX om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624].]

10)[Den bör anförtros förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd, vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/20XX [om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)].

11)[Den bör också anförtros förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av det centraliserade systemet för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer vilket inrättats genom förordning XX/XX av den XX om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 och underhållet av Ecris genomförandehänvisning som avses i den förordningen.]

12)Byrån bör förbli samma juridiska person, med full kontinuitet i all sin verksamhet och alla sina förfaranden.

13)Byråns kärnverksamhet bör fortsättningsvis vara att sköta den operativa förvaltningen av SIS, VIS och Eurodac, [in- och utresesystemet], [DubliNet], [Etias], [det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd] och [Ecris-TCN-systemet] och, om så beslutas, andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån bör också ansvara för de tekniska åtgärder som krävs för de uppgifter som den anförtrotts och som inte är av normativ karaktär. De ansvarsområdena bör inte påverka de normativa uppgifter som är förbehållna kommissionen enbart, eller kommissionen med bistånd av en kommitté enligt respektive rättsakt som reglerar de system som operativt förvaltas av byrån. Det är inte längre motiverat för kommissionen att behålla vissa uppgifter som rör systemens kommunikationsinfrastruktur och dessa uppgifter bör därför överföras till byrån för att göra förvaltningen enhetligare. Kommissionen bör dock fortfarande ansvara för genomförandet av budgeten, förvärv och förnyande samt avtalsfrågor för de system som använder EuroDomain, en säker kommunikationsinfrastruktur som tillhandahålls av TESTA-ng (transeuropeiska telematiktjänster för myndigheter – ny generation) som är ett nättjänstprojekt på grundval av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG 59 .

14)Byrån bör dessutom fortsättningsvis utföra uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS, VIS, Eurodac och andra stora it-system som den anförtros i framtiden.

15)Vidare kan byrån även ges ansvar för förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av ytterligare stora it-system vid tillämpning av artiklarna 67–89 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Byrån bör endast anförtros sådana uppgifter genom särskilda rättsakter utformade på grundval av en konsekvensanalys.

16)Byråns mandat bör utvidgas när det gäller forskning för att öka dess förmåga att vara mer proaktiv med att föreslå relevanta och nödvändiga tekniska ändringar i de it-system den ansvarar för. Byrån kan inte endast övervaka utan även bidra till genomförandet av forskningsverksamhet som är relevant för den operativa förvaltningen av de system den förvaltar. Den bör regelbundet sända information om sådan övervakning till Europaparlamentet, rådet och Europeiska datatillsynsmannen.

17)Byrån bör ansvara för genomförandet av pilotprojekt, i enlighet med artikel 54.2 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 60 . Kommissionen kan dessutom anförtro byrån att genomföra budgetverksamhet för koncepttest som finansieras inom ramen för instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 61 i enlighet med artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Byrån får också planera och genomföra tester på områden som direkt omfattas av denna förordning och de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av de stora it-system som byrån förvaltar. När byrån får i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt bör den ägna särskild uppmärksamhet åt Europeiska unionens informationshanteringsstrategi.

18)Byrån bör ge medlemsstaterna råd om de nationella systemens anslutning till de centrala systemen.

19)Byrån bör också ge medlemsstaterna ad hoc-stöd när det krävs på grund av särskilda behov rörande säkerhet eller migration. I synnerhet om en medlemsstat vid särskilda områden av dess yttre gränser står inför specifika och oproportionella migrationsutmaningar som kännetecknas av stora inkommande migrationsflöden bör medlemsstaterna kunna förlita sig på teknisk och operativ förstärkning. Den bör tillhandahållas i områdena kring mottagningscentrumen av stödgrupper för migrationshantering som består av experter från relevanta EU-organ. Om eu-LISA:s stöd krävs i detta sammanhang i frågor som rör de stora it-system som den förvaltar bör kommissionen sända begäran om stöd till byrån.

20)Byrån bör även vid behov stödja kommissionens avdelningar i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system, i synnerhet vid utarbetandet av nya förslag om stora it-system som ska anförtros byrån.

21)Det bör också vara möjligt att ge byrån i uppgift att utveckla, förvalta och/eller hysa ett gemensamt it-system för en grupp medlemsstater som frivilligt väljer en centraliserad lösning för att hjälpa dem genomföra tekniska aspekter av skyldigheter som följer av unionslagstiftningen om decentraliserade stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Detta bör kräva kommissionens förhandsgodkännande och ett styrelsebeslut och bör återspeglas i ett delegeringsavtal mellan de berörda medlemsstaterna och byrån samt finansieras genom att de berörda medlemsstaterna ger bidrag som täcker alla kostnader.

22)Att byrån anförtros den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa bör inte påverka de särskilda regler som dessa system omfattas av. I synnerhet tillämpas till fullo de särskilda reglerna om syfte, åtkomsträtt, säkerhetsåtgärder och andra dataskyddskrav för vart och ett av de stora it-system som byrån har anförtrotts den operativa förvaltningen av.

23)För att effektivt kunna kontrollera hur byrån fungerar bör medlemsstaterna och kommissionen vara företrädda i byråns styrelse. Styrelsen bör ges nödvändiga befogenheter för att anta det årliga arbetsprogrammet, utföra sina arbetsuppgifter rörande byråns budget, anta de finansiella regler som ska gälla för byrån, utnämna en verkställande direktör och fastställa förfarandena för den verkställande direktörens beslut om byråns operativa uppgifter. Byrån bör styras och arbeta med beaktande av principerna i den gemensamma ansats för unionens decentraliserade organ som godkändes av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 19 juli 2012.

24)När det gäller SIS II bör Europeiska polisbyrån (Europol) och Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust), som båda har rätt att få åtkomst till och direkt söka uppgifter som lagts in i SIS II vid tillämpningen av beslut 2007/533/RIF [eller förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU},], ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga om tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen. Europeiska gräns- och kustbevakningen, som har rätt att få åtkomst till och söka i SIS vid tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 62 och förordning XXX [om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete] 63 bör ha observatörsstatus i styrelsen när en fråga om tillämpningen av förordning (EU) 2016/1624 eller förordning XXX av den XXX [om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete] står på dagordningen. Europol, Eurojust och Europeiska gräns- och kustbevakningen bör var för sig ha rätt att utnämna en företrädare i den rådgivande grupp för SIS som inrättas enligt denna förordning.

25)När det gäller VIS bör Europol ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga om tillämpningen av rådets beslut 2008/633/RIF står på dagordningen. Europol bör ha rätt att utnämna en företrädare i den rådgivande grupp för VIS som inrättas enligt denna förordning.

26)När det gäller Eurodac bör Europol ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga på dagordningen rör tillämpningen av förordning (EU) nr 603/2013 [eller förordning XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat}], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning)}. Europol bör ha rätt att utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för Eurodac.

27)[När det gäller in- och utresesystemet bör Europol ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga som rör förordning XX/XXXX [om inrättande av ett in- och utresesystem] står på dagordningen.]

28)[När det gäller Etias bör Europol ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga som rör förordning XX/XXXX [om inrättande av Etias] står på dagordningen. Europeiska gräns- och kustbevakningen bör också ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga som rör Etias i samband med tillämpningen av förordning XX/XX om inrättande av Etias står på dagordningen. Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningen bör ha rätt att utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för [in- och utresesystemet][Etias].

29)[När det gäller det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) .../... [om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat] bör Easo ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga som rör detta system står på dagordningen.]

30)[När det gäller Ecris-TCN-systemet bör Eurojust, Europol [och Europeiska åklagarmyndigheten] ha observatörsstatus vid de styrelsemöten där en fråga som rör förordning XX/XXXX [om inrättande av Ecris-TCN-systemet] står på dagordningen}. Eurojust, Europol [och Europeiska åklagarmyndigheten] bör ha rätt att utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för Ecris-TCN-systemet.]

31)Medlemsstaterna bör ha rösträtt i byråns styrelse när det gäller stora it-system, om de enligt unionslagstiftningen omfattas av någon rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga. Även Danmark bör ha rösträtt när det gäller stora it-system, om landet inom ramen för artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och till EUF-fördraget, beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga.

32)Medlemsstaterna bör utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för ett stort it-system om de enligt unionslagstiftningen omfattas av en rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga. Även Danmark bör utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för ett stort it-system, om landet inom ramen för artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av systemet i fråga.

33)För att garantera byråns fullständiga oavhängighet och oberoende bör den ges en egen budget, som finansieras via Europeiska unionens allmänna budget. Finansiering av byrån bör medges under förutsättning att budgetmyndigheten har nått en överenskommelse enligt punkt 47 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning 64 . Unionens budget- och ansvarsfrihetsförfaranden bör gälla. Revisionen av räkenskaperna och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet bör utföras av revisionsrätten.

34)För att byrån ska kunna utföra sitt uppdrag och i den utsträckning som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter bör den ha rätt att samarbeta med unionens institutioner, organ, kontor och byråer – i synnerhet de som har inrättats inom området frihet, säkerhet och rättvisa – i frågor som omfattas av denna förordning och de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system som förvaltas av byrån inom ramen för samarbetsavtal som ingåtts i enlighet med unionens lagstiftning och politik och inom ramen för deras respektive behörigheter. Dessa samarbetsavtal bör ha förhandsgodkänts av kommissionen. Byrån bör också, när så är lämpligt, samråda med och följa upp rekommendationerna från Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet om nätsäkerhet.

35)Byrån bör, när den säkerställer utvecklingen och den operativa förvaltningen av stora it-system, följa europeiska och internationella standarder och mycket högt ställda yrkeskrav, särskilt Europeiska unionens informationsförvaltningsstrategi.

36)Förordning (EG) nr 45/2001 65 [eller Europaparlamentets och rådets förordning XX/2018 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner och organ] bör tillämpas på byråns behandling av personuppgifter. Europeiska datatillsynsmannen bör av byrån kunna få åtkomst till alla uppgifter som denna behöver för sina undersökningar. I enlighet med artikel 28 i förordning (EG) nr 45/2001 samrådde kommissionen med Europeiska datatillsynsmannen, som avgav sitt yttrande den XX XX.

37)För att säkerställa öppenhet i byråns operativa verksamhet bör den omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 66 . Byrån bör vara så öppen som möjligt med sin verksamhet, utan att det därigenom blir svårare att nå målen med insatserna. Byrån bör offentliggöra information om all sin verksamhet. Den bör även säkerställa att allmänheten och alla berörda parter snabbt får information om dess arbete.

38)Europeiska ombudsmannen bör granska byråns verksamhet i enlighet med artikel 228 i EUF-fördraget.

39)Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 67 bör tillämpas på byrån, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska gemenskapernas kommission om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) 68 .

40)För att säkerställa öppna och transparenta anställningsvillkor och likabehandling av personal bör byråns personal (även byråns verkställande direktör) omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen (tjänsteföreskrifterna för tjänstemän) och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen (anställningsvillkoren), vilka fastställs i förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 69 (tillsammans kallade tjänsteföreskrifterna), inklusive bestämmelserna om tystnadsplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet.

41)Byrån är ett organ som inrättats av Europeiska unionen i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och finansiella regler bör antas i enlighet med detta.

42)Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 70 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 bör tillämpas på byrån.

43)Eftersom målen för denna förordning – nämligen att inrätta en byrå på unionsnivå med ansvar för den operativa förvaltningen och, när så är lämpligt, utvecklingen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa – inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, och de därför, på grund av åtgärdens omfattning och verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

44)I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark. Eftersom denna förordning i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader från antagandet av denna förordning besluta huruvida landet ska genomföra den i sin nationella lagstiftning. I enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen 71 , ska Danmark meddela kommissionen huruvida landet kommer att genomföra innehållet i denna förordning i den utsträckning som den rör Eurodac. [och det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd, vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. [I den utsträckning förordningen gäller Ecris-TCN-systemet deltar Danmark, i enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.]

45)I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS, så som systemet regleras i beslut 2007/533/RIF, deltar Förenade kungariket i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (protokollet om Schengenregelverket), och artikel 8.2 i rådets beslut 2000/365/EG av den 29 maj 2000 om en begäran från Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket 72 .

I enlighet med artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket får Förenade kungariket begära av rådets ordförande att få delta i antagandet av denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] vilka innebär en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Förenade kungariket inte deltar i enlighet med beslut 2000/365/EG. I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget (protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning) får Förenade kungariket meddela rådets ordförande att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Förenade kungariket inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Ecris-TCN-systemet. I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 får Förenade kungariket meddela att landet önskar delta i antagandet av denna förordning.

Eftersom Förenade kungariket den 29 mars 2017 anmälde sin avsikt att utträda ur unionen kommer fördragen, i enlighet med artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, att upphöra att vara tillämpliga på Förenade kungariket från och med den dag då avtalet om utträde träder i kraft eller, om det inte finns något sådant avtal, två år efter anmälan, om inte Europeiska rådet i samförstånd med Förenade kungariket beslutar att förlänga denna tidsfrist. Följaktligen, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i avtalet om utträde, är beskrivningen ovan av Förenade kungarikets deltagande i förslaget tillämplig endast fram till dess att Förenade kungariket upphör att vara en medlemsstat.

46)I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS II, så som systemet regleras i beslut 2007/533/RIF, deltar Irland i denna förordning i enlighet med artikel 5.1 i protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget (protokollet om Schengenregelverket), och artikel 6.2 i rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket 73 .

I den utsträckning som dess bestämmelser rör SIS, så som systemet regleras i förordning (EG) nr 1987/2006, och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] innebär denna förordning en utveckling av bestämmelser i Schengenregelverket i vilka Irland inte deltar i enlighet med rådets beslut 2002/192/EG av den 28 februari 2002 om Irlands begäran om att få delta i vissa bestämmelser i Schengenregelverket 74 . Irland får, i enlighet med artikel 4 i protokollet om införlivande av Schengenregelverket, begära av rådets ordförande att få delta i antagandet av denna förordning.

I enlighet med artikel 3 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och till EUF-fördraget (protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning) får Irland meddela rådets ordförande att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)]. I enlighet med artiklarna 1, 2 och 4a.1 i protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Irland inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Irland, i den utsträckning som dess bestämmelser rör Ecris-TCN-systemet. I enlighet med artiklarna 3 och 4a.1 i protokoll nr 21 får Irland meddela att landet önskar delta i antagandet av denna förordning.

47)När det gäller Island och Norge innebär denna förordning, i den utsträckning den är tillämplig på SIS II och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 75 , närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i rådets beslut 1999/437/EG av den 17 maj 1999 rörande vissa tillämpningsföreskrifter för det ovan nämnda avtalet 76 . När det gäller Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)] innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge 77 . Följaktligen bör Republiken Islands och Konungariket Norges delegationer delta i byråns styrelse, förutsatt att dessa länder beslutar att genomföra förordningen i sina interna rättsordningar. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Republiken Island och Konungariket Norge i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser för dessa staters deltagande i byråns verksamhet.

48)När det gäller Schweiz innebär denna förordning, i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 78 , närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2008/146/EG 79 . När det gäller Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)] innebär denna förordning en ny åtgärd rörande Eurodac i den mening som avses i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz 80 . Följaktligen bör Schweiziska edsförbundets delegation delta i byråns styrelse, förutsatt att landet beslutar att genomföra förordningen i sin interna rättsordning. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Schweiziska edsförbundet i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser för Schweiziska edsförbundets deltagande i byråns verksamhet.

49)När det gäller Liechtenstein innebär denna förordning, i den utsträckning som den rör SIS II och VIS, [in- och utresesystemet] [och Etias] en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 81 , närmare bestämt av bestämmelserna på det område som avses i artikel 1.A, 1.B och 1.G i beslut 1999/437/EG, jämförd med artikel 3 i rådets beslut 2011/350/EU 82 . När det gäller Eurodac [och det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/XX om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning)] innebär denna förordning en ny åtgärd i den mening som avses i protokollet mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz 83 . Följaktligen bör Furstendömet Liechtensteins delegation delta i byråns styrelse. Ett avtal bör ingås mellan unionen och Furstendömet Liechtenstein i syfte att fastställa närmare detaljerade bestämmelser för Furstendömet Liechtensteins deltagande i byråns verksamhet.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I
SYFTE

Artikel 1
Syfte

1.Denna förordning avser Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån), som inrättades genom förordning (EU) nr 1077/2011.

2.Byrån ska ansvara för den operativa förvaltningen av Schengens informationssystem (SIS), informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac.

3.[Byrån ska ansvara för förberedelsen, utvecklingen och den operativa förvaltningen av [in- och utresesystemet] 84 , [DubliNet] 85 , [EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias)] 86 , [det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd] 87 och [Ecris-TCN-systemet och Ecris genomförandehänvisning 88 ].

4.Byrån får, men endast om detta föreskrivs i relevanta rättsakter på grundval av artiklarna 67–89 i EUF-fördraget, ges ansvar för att förbereda, utveckla och/eller operativt förvalta andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa än dem som anges i punkterna 2 och 3 (även befintliga system), varvid utvecklingen inom den forskning som avses i artikel 10 och resultaten från de pilotprojekt och koncepttest som avses i artikel 11 ska beaktas där så är lämpligt.

5.Den operativa förvaltningen ska omfatta alla uppgifter som krävs för att de stora it-systemen ska fungera i överensstämmelse med de särskilda bestämmelser som gäller för vart och ett av dem, inbegripet ansvaret för den kommunikationsinfrastruktur som används för dem. Dessa stora system ska inte utbyta uppgifter eller möjliggöra delning av information eller kunskap om inte detta föreskrivs i en specifik rättslig grund.

6.Byrån ska också ansvara för följande uppgifter:

–Säkerställa uppgifternas kvalitet i enlighet med artikel 8.

–Utarbeta nödvändiga åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet i enlighet med artikel 9.

–Utföra forskningsverksamhet i enlighet med artikel 10.

–Utföra pilotprojekt, koncepttest och tester i enlighet med artikel 11.

–Stödja medlemsstaterna och kommissionen i enlighet med artikel 12.

Artikel 2 
Mål

Utan att det påverkar kommissionens respektive medlemsstaternas skyldigheter enligt de rättsakter som reglerar stora it-system, ska byrån säkerställa

(a)utvecklingen av stora it-system med hjälp av adekvata projektledningsstrukturer för att de stora it-systemen ska kunna utvecklas på ett effektivt sätt,

(b)en ändamålsenlig, säker och kontinuerlig drift av stora it-system,

(c)en effektiv och ekonomiskt ansvarig förvaltning av stora it-system,

(d)en tillräcklig tjänstekvalitetsnivå för användarna av stora it-system,

(e)kontinuitet och oavbruten service,

(f)en hög dataskyddsnivå i enlighet med gällande bestämmelser, inbegripet särskilda bestämmelser för vart och ett av de stora it-systemen,

(g)en lämplig nivå på datasäkerheten och den fysiska säkerheten i enlighet med de tillämpliga reglerna, inklusive specifika bestämmelser för vart och ett av de stora it-systemen.

KAPITEL II
BYRÅNS UPPGIFTER

Artikel 3 
Uppgifter avseende SIS

Avseende SIS II ska byrån utföra

(a)de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 1987/2006 och beslut 2007/533/RIF [eller genom Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006, genom Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU samt genom Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om användning av Schengens informationssystem för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna],

(b)uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS II, särskilt för Sirenepersonal (Sirene – Supplementary Information Request at the National Entries), och utbildning av experter avseende de tekniska aspekterna av SIS II inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen.

Artikel 4 
Uppgifter avseende VIS

Avseende VIS ska byrån utföra

(a)de uppgifter som ålades förvaltningsmyndigheten genom förordning (EG) nr 767/2008 och beslut 2008/633/RIF,

(b)uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av VIS.

Artikel 5 
Uppgifter avseende Eurodac

Avseende Eurodac ska byrån utföra

(a)de uppgifter den ålades genom förordning (EU) nr 603/2013 [eller genom förordning XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning)],

(b)uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av Eurodac.

[Artikel 5a
Uppgifter avseende in- och utresesystemet

Avseende in- och utresesystemet ska byrån utföra

a)    de uppgifter den ålades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX/20XX [av den X.X.X om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011, COM(2016) 194 final – 2016/0106 (COD)],

b)    uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av in- och utresesystemet.]

[Artikel 5b
Uppgifter avseende Etias

 Avseende Etias ska byrån utföra

a)    de uppgifter den ålades genom [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) XXX/20XX om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624, COM(2016) 731 final – 2016/0357 (COD)],

b)    uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av Etias.]

[Artikel 5c
Uppgifter avseende DubliNet

Avseende DubliNet ska byrån utföra

a)    de uppgifter den ålades genom [förordning (EU) XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning), COM(2016) 272 final – 2016/0132 (COD)],

b)    uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av DubliNet.]

[Artikel 5d
Uppgifter avseende det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd

Avseende det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) XX/20XX [om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning), COM(2016) 270 final – 2016/0133(COD)] ska byrån utföra

a)    de uppgifter den ålades genom förordningen [om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning), COM(2016) 270 final – 2016/0133(COD)],

b)    uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd.]

[Artikel 5e
Uppgifter avseende Ecris-TCN-systemet

Avseende Ecris-TCN-systemet ska byrån utföra

a)    de uppgifter den ålades genom förordning XX/XXX [om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011], t.ex. vidareutveckling och underhåll av Ecris genomförandehänvisning,

b)    uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av Ecris-TCN-systemet och Ecris genomförandehänvisning.]

Artikel 6
Uppgifter avseende förberedelsen, utvecklingen och den operativa
förvaltningen av andra stora it-system

Byrån ska, när den anförtros förberedelsen, utvecklingen eller den operativa förvaltningen av sådana andra stora it-system som avses i artikel 1.4 utföra de uppgifter den ålagts genom de rättsakter som reglerar det berörda systemet samt uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av dessa system, i tillämpliga fall.

Artikel 7
Uppgifter avseende kommunikationsinfrastrukturen

1.Avseende kommunikationsinfrastrukturerna för de system som byrån driver ska den utföra alla de uppgifter som den ålagts genom de rättsakter som reglerar de stora it-systemen i fråga, med undantag för de system som använder EuroDomain som kommunikationsinfrastruktur, för vilka kommissionen ska ansvara för genomförandet av budgeten, förvärv och förnyande samt avtalsfrågor. Enligt de rättsakter som reglerar de system som använder EuroDomain 89 uppdelas uppgifterna avseende kommunikationsinfrastrukturen (även den operativa förvaltningen och säkerheten) mellan byrån och kommissionen. För att säkerställa att de fullgör sina respektive åligganden på ett konsekvent sätt har byrån och kommissionen kommit överens om operativa arbetsförfaranden som återges i ett samförståndsavtal.

2.Kommunikationsinfrastrukturen ska förvaltas och kontrolleras på lämpligt sätt för att skydda den mot hot samt säkerställa dess säkerhet och säkerheten för de stora it-system som byrån ansvarar för, inbegripet säkerheten för de uppgifter som utbyts genom kommunikationsinfrastrukturen.

3.Byrån ska anta lämpliga åtgärder, inklusive säkerhetsplaner, bland annat för att förhindra obehörig läsning, kopiering, ändring eller radering av personuppgifter i samband med överföring av personuppgifter eller transport av datamedier, i synnerhet med hjälp av lämplig krypteringsteknik. All systemrelaterad operativ information som cirkulerar i kommunikationsinfrastrukturen ska vara krypterad.

4.Externa enheter eller organ inom den privata sektorn får anlitas för att utföra uppgifter som rör den operativa förvaltningen av kommunikationsinfrastrukturen i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. I ett sådant fall ska nätleverantören vara bunden av de säkerhetsåtgärder som avses i punkt 3 och ska inte på något sätt ha åtkomst till operativa data i SIS II, VIS, Eurodac, [in- och utresesystemet], [Etias], [det automatiska systemet för registrering, övervakning och fördelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd] [eller Ecris-TCN-systemet] eller till det SIS II-relaterade Sireneutbytet.

5.Utan att det påverkar befintliga avtal om kommunikationsinfrastrukturen för SIS II, VIS och Eurodac ska hanteringen av krypteringsnycklarna förbli inom byråns behörighetsområde och får inte läggas ut på entreprenad till någon extern enhet inom den privata sektorn.

Artikel 8
Uppgifternas kvalitet

Byrån ska tillsammans med kommissionen arbeta för att, för alla system som hör till byråns operativa ansvar, inrätta automatiska mekanismer för kontroll av uppgifternas kvalitet och gemensamma uppgiftskvalitetsindikatorer och för att utveckla en central databas för rapportering och statistik, med förbehåll för särskilda lagstiftningsändringar av de befintliga systemens instrument och/eller särskilda bestämmelser i nya instrument.

Artikel 9
Interoperabilitet

Byrån ska också utveckla nödvändiga åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet mellan systemen, förutsatt att de relevanta rättsakterna antas, där detta krävs.

Artikel 10
Uppföljning av forskning 

1.Byrån ska följa upp sådan forskningsutveckling som är relevant för den operativa förvaltningen av SIS II, VIS, Eurodac, [in- och utresesystemet], [Etias], [det automatiska systemet för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd], [Ecris-TCN-systemet] och sådana andra stora it-system som avses i artikel 1.4.

2.Byrån får bidra till att genomföra de delar av ramprogrammet för forskning och innovation vilka avser stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Byrån ska i detta syfte, om kommissionen har delegerat relevant befogenhet till den, ha följande uppgifter:

(a)Förvalta vissa delar av programgenomförandet och vissa faser under löptiden för särskilda projekt på grundval av de relevanta arbetsprogram som antagits av kommissionen.

(b)Anta instrumenten för genomförande av budgeten och för inkomster och utgifter och utföra alla åtgärder som krävs för att förvalta programmet.

(c)Ge stöd vid programgenomförandet.

3.Byrån ska regelbundet hålla Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt, i fråga om dataskydd, Europeiska datatillsynsmannen underrättade om den utveckling som avses i punkt 1.

Artikel 11
Pilotprojekt, koncepttest och tester

1.På särskild och uttrycklig begäran av kommissionen, som minst tre månader i förväg ska ha underrättat Europaparlamentet och rådet, och efter ett styrelsebeslut, får byrån i enlighet med artikel 15.1 u genomföra sådana pilotprojekt som avses i artikel 54.2 a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 för utveckling eller operativ förvaltning av stora it-system, vid tillämpningen av artiklarna 67–89 i EUF-fördraget, i enlighet med artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, genom ett delegeringsavtal.

Byrån ska regelbundet hålla Europaparlamentet, rådet och, i fråga om dataskydd, Europeiska datatillsynsmannen underrättade om utvecklingen av de pilotprojekt som avses i första stycket.

2.Budgetanslag till pilotprojekt som avses i artikel 54.2 a i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och som begärts av kommissionen får tas upp i budgeten för högst två på varandra följande budgetår.

3.På kommissionens eller rådets begäran och efter ett styrelsebeslut får byrån anförtros att genomföra budgetverksamhet för koncepttest som finansieras inom ramen för instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering enligt förordning (EU) nr 515/2014 i enlighet med artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, genom ett delegeringsavtal.

4.Byrån får, efter ett styrelsebeslut, planera och genomföra tester på områden som omfattas av denna förordning och de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av alla stora it-system som byrån förvaltar.

Artikel 12
Stöd till medlemsstaterna och kommissionen

1.Byrån kan ombes ge medlemsstaterna råd om de nationella systemens anslutning till de centrala systemen och ad hoc-stöd. Begäranden om ad hoc-stöd ska lämnas till kommissionen, som i sin tur ska översända dem till byrån. Den kan också ombes att ge kommissionen råd eller stöd i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system, även genom studier och tester.

2.Byrån kan, efter godkännande från kommissionen och ett styrelsebeslut, också ges i uppgift att utveckla, förvalta och/eller hysa ett gemensamt it-system av en grupp på minst sex medlemsstater som frivilligt väljer en centraliserad lösning för att hjälpa dem genomföra tekniska aspekter av skyldigheter som följer av unionslagstiftningen om decentraliserade system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. I sådana fall ska de berörda medlemsstaterna anförtro byrån dessa uppgifter genom ett delegeringsavtal som innehåller villkoren för delegeringen och en beräkning av alla relevanta kostnader och faktureringsmetoden.

KAPITEL III
STRUKTUR OCH ORGANISATION

Artikel 13
Rättslig ställning och plats

1.Byrån ska vara ett unionsorgan och vara en juridisk person.

2.Byrån ska i var och en av medlemsstaterna ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt nationell rätt. Den ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.Byrån ska företrädas av den verkställande direktören.

4.Sätet för byrån ska vara Tallinn, Estland.

De uppgifter som rör utveckling och operativ förvaltning enligt artiklarna 1.3, 1.4, 3, 4, 5, [5a], [5b], [5c], [5d], [5e], 6 och 7 ska genomföras i Strasbourg, Frankrike.

Om en backup-enhet eller en andra teknisk enhet föreskrivs i de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av respektive system ska denna enhet installeras i Sankt Johann im Pongau, Österrike.

5.Båda tekniska enheterna kan användas samtidigt för aktiv drift av stora it-system, förutsatt att den andra enheten fortfarande kan säkerställa driften i händelse av systemfel i ett eller flera av systemen. Inga fler tekniska enheter kan inrättas utan att denna förordning ändras.

Artikel 14
Struktur

1.Byråns förvaltnings- och ledningsstruktur ska bestå av

(a)en styrelse,

(b)en verkställande direktör,

(c)rådgivande grupper.

2.Byråns struktur ska inbegripa

(a)ett dataskyddsombud,

(b)en säkerhetsansvarig,

(c)en räkenskapsförare.

Artikel 15
Styrelsens uppgifter

1.Styrelsen ska göra följande:

(a)Ge allmänna riktlinjer för byråns verksamhet.

(b)Anta byråns årsbudget med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna och utföra andra uppgifter avseende byråns budget i enlighet med kapitel V.

(c)Utse en verkställande direktör och, när så är nödvändigt, förlänga dennas mandatperiod eller avsätta vederbörande i enlighet med artikel 22.

(d)Granska den verkställande direktören i disciplinärenden och utöva tillsyn över hur denna utför sina arbetsuppgifter, inbegripet genomförandet av styrelsens beslut.

(e)Fatta alla beslut om inrättandet av byråns organisationsstruktur och, vid behov, ändringar av dessa, med beaktande av byråns verksamhetsbehov och en sund budgetförvaltning.

(f)Anta byråns personalpolitik.

(g)Fastställa byråns arbetsordning.

(h)Anta en strategi för bedrägeribekämpning, som står i proportion till risken för bedrägerier, och därvid ta hänsyn till kostnaderna och fördelarna med de åtgärder som ska genomföras.

(i)Anta regler för att förebygga och hantera intressekonflikter bland ledamöterna.

(j)Godkänna ingåendet av samarbetsavtal i enlighet med artikel 37.

(k)På förslag av den verkställande direktören, godkänna det avtal om byråns säte och de avtal om teknisk enhet respektive backup-enhet som upprättats i enlighet med artikel 13.4 och som den verkställande direktören ska underteckna med värdmedlemsstaterna.

(l)I enlighet med punkt 2, med avseende på byråns personal, utöva de befogenheter som i tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheten och i anställningsvillkoren för övriga anställda tilldelas den myndighet som är behörig att sluta anställningsavtal (nedan kallade tillsättningsbefogenheter).

(m)Enligt överenskommelse med kommissionen, anta nödvändiga tillämpningsföreskrifter för att ge verkan åt tjänsteföreskrifterna och åt anställningsvillkoren för övriga anställda i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

(n)Anta nödvändiga regler om utstationeringen av nationella experter vid byrån.

(o)Anta ett utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter, inklusive den preliminära tjänsteförteckningen, och senast den 31 januari varje år lämna det till kommissionen.

(p)Anta utkastet till ett samlat programdokument som innehåller byråns fleråriga program och dess arbetsprogram för det följande året och ett preliminärt utkast till beräkning av byråns inkomster och utgifter, inklusive den preliminära tjänsteförteckningen, och senast den 31 januari varje år lämna det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen, liksom varje uppdaterad version av dokumentet.

(q)Före den 30 november varje år anta, med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna och i enlighet med det årliga budgetförfarandet, det samlade programdokumentet, med beaktande av kommissionens yttrande samt säkerställa att den slutgiltiga versionen av detta samlade programdokument översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och offentliggörs.

(r)Anta en interimsrapport senast i slutet av augusti varje år om framstegen med att genomföra den verksamhet som planerats för det året och lämna den till kommissionen.

(s)Bedöma och anta byråns konsoliderade årliga verksamhetsrapport för föregående år, där i synnerhet de uppnådda resultaten jämförs med målen i det årliga arbetsprogrammet, och senast den 1 juli varje år sända både rapporten och bedömningen av den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten. Den årliga verksamhetsrapporten ska offentliggöras.

(t)Utföra sina uppgifter avseende byråns budget, bland annat genomföra de pilotprojekt och koncepttest som avses i artikel 11.

(u)Anta byråns finansiella regler i enlighet med artikel 44.

(v)Utse en räkenskapsförare, som kan vara kommissionens räkenskapsförare, som omfattas av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren för övriga anställda och som ska vara helt oberoende vid utförandet av sina arbetsuppgifter.

(w)Säkerställa lämplig uppföljning av de resultat och rekommendationer som härrör från olika interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, samt från utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

(x)Anta de planer för kommunikation och informationsspridning som avses i artikel 30.4 och regelbundet uppdatera dem.

(y)Anta nödvändiga säkerhetsåtgärder, inklusive en säkerhetsplan, en driftskontinuitetsplan och en katastrofplan, med beaktande av eventuella rekommendationer som ges av de säkerhetsexperter som ingår i de rådgivande grupperna.

(``)Anta säkerhetsregler om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga icke-klassificerade uppgifter efter godkännande av kommissionen.

(dd)Utse en säkerhetsansvarig.

(ee)Utse ett dataskyddsombud i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001.

(ff)Anta närmare bestämmelser för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001.

(gg)[Anta rapporterna om utvecklingen av in- och utresesystemet i enlighet med artikel 64.2 i förordning (EU) XX/XX av den XX om inrättande av ett in- och utresesystem.] [Anta rapporterna om utvecklingen av Etias i enlighet med artikel 81.2 i förordning (EU) XX/XX av den XXX om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd].

(hh)[Anta rapporterna om utvecklingen av Ecris-TCN-systemet i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU) XX/XXX om inrättande av Ecris-TCN-systemet].

(ii)Anta rapporterna om hur systemen fungerar tekniskt, om SIS II i enlighet med artikel 50.4 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.4 i beslut 2007/533/RIF [eller artikel 54.7 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 71.7 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU], om VIS i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 17.3 i beslut 2008/633/RIF [om in- och utresesystemet i enlighet med artikel 64.4 i förordning (EU) XX/XX av den XXX och Etias i enlighet med artikel 81.4 i förordning (EU) XX/XX av den XXX och Ecris-TCN-systemet och Ecris genomförandehänvisning i enlighet med artikel 34.4 i förordning (EU) XX/XXX.

(jj)Anta den årliga verksamhetsrapporten för Eurodacs centrala system i enlighet med artikel 40.1 i förordning (EU) nr 603/2013 [eller artikel 42 i förordning XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning)].

(kk)Anta formella kommentarer om Europeiska datatillsynsmannens rapporter om revisionerna i enlighet med artikel 45.2 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 42.2 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 31.2 i förordning (EU) nr 603/2013, [artikel 50.2 i förordning (EU) XX/XX av den XXX om inrättande av ett in- och utresesystem] och [artikel 57 i förordning (EU) XX/XX av den XXX om inrättande av Etias] och [artikel 27.2 i förordning (EU) XX/XXXX om inrättande av Ecris-TCN-systemet] och säkerställa lämplig uppföljning av revisionerna.

(ll)Offentliggöra statistik om SIS II i enlighet med artikel 50.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 66.3 i beslut 2007/533/RIF.

(mm)Sammanställa och offentliggöra statistik om Eurodacs centrala systems arbete i enlighet med artikel 8.2 i förordning (EU) nr 603/2013 [eller artikel 9.2 i förordning XX av den XX om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning)].

(nn)[Offentliggöra statistik om in- och utresesystemet i enlighet med artikel 57 i förordning (EU) XXX/XX om inrättande av ett in- och utresesystem].

(oo)[Offentliggöra statistik om Etias i enlighet med artikel 73 i förordning (EU) XX/XXX om inrättande av Etias].

(pp)[Offentliggöra statistik om Ecris-TCN-systemet och Ecris genomförandehänvisning i enlighet med artikel 30 i förordning XXXX/XX.]

(qq)Säkerställa årligt offentliggörande av förteckningen över myndigheter som är behöriga att direkt hämta uppgifter ur SIS II i enlighet med artikel 31.8 i förordning (EG) nr 1987/2006 och artikel 46.8 i beslut 2007/533/RIF, tillsammans med den förteckning över byråer för de nationella SIS II (N.SIS II) och Sirenekontoren vilken avses i artikel 7.3 i förordning (EG) nr 1987/2006 respektive artikel 7.3 i beslut 2007/533/RIF [eller i artikel 36.8 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006 och i artikel 53.8 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU, tillsammans med den förteckning över byråer för de nationella SIS II (N.SIS II) och Sirenekontoren vilken avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller respektive artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete. [samt den förteckning över behöriga myndigheter som avses i artikel 8.2 i förordning (EU) nr XX/XXXX om inrättande av ett in- och utresesystem]. [den förteckning över behöriga myndigheter som avses i artikel 11 i förordning (EU) nr XX/XXXX om inrättande av Etias] och [den förteckning över behöriga myndigheter som avses i artikel 32 i förordning XX/XXXX om inrättande av Ecris-TCN-systemet].

(rr)Säkerställa årligt offentliggörande av den förteckning över enheter som avses i artikel 27.2 i förordning (EU) nr 603/2013.

(ss)Säkerställa att byråns alla beslut och åtgärder som påverkar it-system som används på EU-nivå inom området frihet, säkerhet och rättvisa respekterar principen om rättsväsendets oberoende.

(tt)Fullgöra alla andra uppgifter som anförtrotts byrån i enlighet med denna förordning.

2.Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren för övriga anställda om att delegera relevanta tillsättningsbefogenheter till den verkställande direktören och fastställa på vilka villkor denna delegering av befogenheter kan dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen till den verkställande direktören av tillsättningsbefogenheter samt de befogenheter som denna vidaredelegerat, och själv utöva dem eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till någon annan anställd än den verkställande direktören.

3.Styrelsen får ge den verkställande direktören råd i alla frågor som strikt hänför sig till utvecklingen eller den operativa förvaltningen av stora it-system och om verksamhet som rör forskning, pilotprojekt, koncepttest och tester.

Artikel 17
Styrelsens sammansättning

1.Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen, varav alla har rösträtt, i enlighet med artikel 20.

2.Varje styrelseledamot ska ha en suppleant. Suppleanten ska företräda ledamoten i vederbörandes frånvaro. Styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska utnämnas på grundval av deras stora erfarenhet och sakkunskap på relevanta områden när det gäller stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa samt kunskaper om dataskydd med beaktande av deras relevanta färdigheter i förvaltning, administration och budget. Alla parter som är företrädda i styrelsen ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare, i syfte att säkerställa kontinuitet i styrelsens arbete. Alla parter ska sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

3.Ledamöternas och suppleanternas mandatperiod ska vara fyra år och kan förlängas. Vid mandatperiodens utgång eller om ledamöterna avgår ska de sitta kvar tills deras mandat har förnyats eller tills de har ersatts.

4.Länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska delta i byråns arbete. De ska vardera utnämna en företrädare och en suppleant i styrelsen.

Artikel 18
Styrelsens ordförande

1.Styrelsen ska välja en ordförande och vice ordförande bland de styrelseledamöter som utnämnts av medlemsstater som enligt unionslagstiftningen fullt ut omfattas av de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av samtliga stora it-system som förvaltas av byrån. Ordföranden och vice ordföranden ska väljas med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade styrelseledamöterna.

Vice ordföranden ska automatiskt inträda i ordförandens ställe om den senare är förhindrad att fullgöra sina plikter.

2.Ordförandens och vice ordförandens mandatperiod ska vara fyra år. Deras mandatperiod får förnyas en gång. Om deras uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under deras mandatperiod, upphör deras mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 19
Styrelsens möten

1.Ordföranden ska sammankalla styrelsens möten.

2.Den verkställande direktören ska delta i överläggningarna utan rösträtt.

3.Styrelsen ska hålla minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska styrelsen sammanträda på ordförandens initiativ, på kommissionens begäran eller på begäran av minst en tredjedel av dess ledamöter.

4.Europol och Eurojust får delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga rörande SIS II angående tillämpningen av beslut 2007/533/RIF står på dagordningen. [Europeiska gräns- och kustbevakningen får delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande SIS angående tillämpningen av förordning (EU) 2016/1624 eller förordning XXX av den XXX 90 står på dagordningen.] Europol får också delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande VIS angående tillämpningen av beslut 2008/633/RIF, eller en fråga rörande Eurodac angående tillämpningen av förordning (EU) nr 603/2013 står på dagordningen. [Europol får också delta i styrelsens möten som observatör när en fråga rörande in- och utresesystemet angående tillämpningen av förordning XX/XXXX (om inrättande av ett in- och utresesystem) står på dagordningen eller när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning XX/XXXX (om inrättande av Etias) står på dagordningen. Europeiska gräns- och kustbevakningen får också delta i styrelsens möten när en fråga rörande Etias angående tillämpningen av förordning XX/XX av den XXX står på dagordningen.] [Easo får också delta i styrelsens möten som observatör när en fråga på dagordningen rör det automatiska system för registrering, övervakning och tilldelningsmekanismen för ansökningar om internationellt skydd vilket avses i artikel 44 i förordning (EU) om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning), COM(2016) 270 final – 2016/0133(COD).] [Eurojust och Europol [Europeiska åklagarmyndigheten] får också delta i styrelsens möten som observatörer när en fråga på dagordningen rör förordning XX/XXXX (om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011).] Styrelsen får bjuda in alla personer vars åsikter kan vara av intresse att delta som observatörer vid mötena.

5.Styrelsens ledamöter och deras suppleanter får, förutsatt att det inte strider mot arbetsordningen, bistås av rådgivare eller sakkunniga som är ledamoter i de rådgivande grupperna.

6.Byrån ska bistå styrelsen med ett sekretariat.

Artikel 20
Omröstningsbestämmelser för styrelsen

1.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 5 eller artiklarna 15.1 b, 22.1 och 22.8, ska styrelsens beslut fattas av en majoritet av alla röstberättigade ledamöter.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3, ska varje ledamot i styrelsen ha en röst. Om en röstberättigad styrelseledamot är frånvarande ska dennas suppleant ha rätt att rösta i ledamotens ställe.

3.Varje ledamot som utnämnts av en medlemsstat som enligt unionslagstiftningen omfattas av en rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett stort it-system som förvaltas av byrån får rösta om en fråga som rör det stora it-systemet i fråga.

Danmark får rösta om frågor som rör ett sådant stort it-system, om landet enligt artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett sådant stort it-system.

4.Om ledamöterna är oeniga om huruvida ett visst stort it-system berörs av en omröstning, ska ett beslut om att det inte berörs fattas med två tredjedelars majoritet av styrelseledamöterna.

5.Ordföranden ska delta i omröstningen.

6.Den verkställande direktören ska inte delta i omröstningen.

7.Röstningsförfarandena ska fastställas mer i detalj i styrelsens arbetsordning, särskilt under vilka förutsättningar en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och eventuella krav på beslutförhet när så är lämpligt.

Artikel 21
Den verkställande direktörens ansvarsområden

1.Den verkställande direktören ska förvalta byrån. Den verkställande direktören ska stödja och vara ansvarig inför styrelsen. Den verkställande direktören ska på begäran rapportera till Europaparlamentet om resultatet av sitt arbete. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om resultatet av sitt arbete.

2.Den verkställande direktören ska vara byråns rättsliga företrädare.

3.Den verkställande direktören ska ansvara för genomförandet av de uppgifter som byrån tilldelas genom denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet vara ansvarig för följande:

(a)Sköta byråns löpande förvaltning.

(b)Se till att byrån fungerar i enlighet med denna förordning.

(c)Utarbeta och genomföra förfaranden, beslut, strategier, program och verksamhet som antas av styrelsen inom ramen för vad denna förordning, dess genomförandebestämmelser och tillämplig lagstiftning föreskriver.

(d)Utarbeta det samlade programdokumentet och lämna det till styrelsen efter samråd med kommissionen.

(e)Genomföra det samlade programdokumentet och rapportera till styrelsen om dess genomförande.

(f)Utarbeta den konsoliderade årliga rapporten om byråns verksamhet och framlägga den för styrelsen för bedömning och antagande.

(g)Utarbeta en åtgärdsplan på grundval av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter och utvärderingar, liksom undersökningar utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), samt rapportera om läget två gånger om året till kommissionen och regelbundet till styrelsen.

(h)Skydda unionens finansiella intressen genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, utan att detta påverkar Olafs behörighet att göra undersökningar, genom effektiva kontroller, och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp, och, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

(i)Utarbeta en strategi för bedrägeribekämpning för byrån och lämna den till styrelsen för godkännande.

(j)Utarbeta utkastet till de finansiella regler som ska tillämpas på byrån och lämna det till styrelsen för antagande efter samråd med kommissionen.

(k)Utarbeta budgetförslaget för följande år, med utgångspunkt i verksamhetsbaserad budgetering.

(l)Utarbeta byråns utkast till beräkning av inkomster och utgifter.

(m)Genomföra byråns budget.

(n)Fastställa och genomföra ett effektivt system som möjliggör regelbunden övervakning och utvärdering av

i) stora it-system, inbegripet statistik, och

ii) byrån, t.ex. huruvida byråns mål faktiskt och effektivt uppnås.

(o)Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna fastställa sekretesskrav som överensstämmer med artikel 17 i förordning (EG) nr 1987/2006, artikel 17 i beslut 2007/533/RIF, artikel 26.9 i förordning (EG) nr 767/2008 och artikel 4.4 i förordning (EU) nr 603/2013 [samt artikel 34.4 i förordning XX/XXXX (om inrättande av ett in- och utresesystem)], [artikel 64.2 i förordning XX/XXXX (om inrättande av Etias)] och [artikel 11.16 i förordning XX/XXX (om inrättande av Ecris-TCN-systemet)].

(p)Förhandla om och, efter styrelsens godkännande, underteckna ett avtal om byråns säte samt avtal om tekniska enheter och backup-enheter med värdmedlemsstaterna.

(q)Utarbeta de praktiska arrangemangen för genomförandet av förordning (EG) nr 1049/2001 och lämna dem till styrelsen för antagande.

(r)Utarbeta de säkerhetsåtgärder som krävs, däribland en säkerhetsplan, driftskontinuitetsplan och en katastrofplan samt lämna dem till styrelsen för antagande.

(s)Utarbeta rapporterna om hur vart och ett av de stora it-systemen fungerar tekniskt i enlighet med artikel 15.1 ff, och den årliga rapporten om Eurodacs centrala systems arbete i enlighet med artikel 15.1 gg, på grundval av resultaten av övervakningen och utvärderingen, samt lämna dem till styrelsen för antagande.

(t)[Utarbeta rapporterna om utvecklingen av in- och utresesystemet i enlighet med artikel 64.2 i förordning XX/XXX [om inrättande av ett in- och utresesystem] och om utvecklingen av Etias i enlighet med artikel 81.2 i förordning XX/XXXX [om inrättande av Etias], rapporten om utvecklingen av Ecris-TCN-systemet i enlighet med artikel 34.3 i förordning XX/XXXX [om inrättande av Ecris-TCN-systemet] och lämna dem till styrelsen för antagande.]

(u)Utarbeta den årliga förteckningen för offentliggörande över de myndigheter som är behöriga att söka uppgifter direkt i SIS II, även förteckningen över N.SIS II-byråer och Sirenekontor [och förteckningen över myndigheter som är behöriga att söka uppgifter direkt i in- och utresesystemet, Etias och Ecris-TCN-systemet], i enlighet med artikel 15.1 nn och den förteckning över enheter som avses i artikel 15.1 oo och lämna dem till styrelsen för antagande.

4.Den verkställande direktören ska fullgöra varje annan uppgift i enlighet med denna förordning.

5.    Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denna inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen samt den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange omfattningen av den verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret på ett sätt som undviker onödiga kostnader och överlappning av byråns administrativa uppgifter. Verksamhet som bedrivs i de tekniska enheterna får inte utföras vid ett lokalt kontor.

Artikel 22
Utnämning av verkställande direktör

1.Styrelsen ska utnämna den verkställande direktören utgående från en förteckning över kandidater som föreslagits av kommissionen efter ett öppet och transparent urvalsförfarande. För detta urvalsförfarande ska en inbjudan att inkomma med en intresseanmälan offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och på annan plats. Styrelsen ska utnämna den verkställande direktören på grundval av personliga meriter, erfarenhet av stora it-system, administrativa kunskaper, finansiell kompetens, ledningskompetens och kunskaper om dataskydd. Styrelsen ska fatta sitt beslut att utnämna den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av alla sina röstberättigade ledamöter.

2.Den sökande som styrelsen valt ut ska före utnämningen uppmanas att göra ett uttalande inför ansvariga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna. Efter uttalandet ska Europaparlamentet anta ett yttrande med sin syn på den utvalda kandidaten och översända det till styrelsen. Styrelsen ska meddela Europaparlamentet hur detta yttrande har beaktats. Yttrandet ska behandlas som personligt och konfidentiellt fram till dess att kandidaten utnämns.

3.Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fem år. Vid periodens utgång ska kommissionen göra en utvärdering där hänsyn tas till en bedömning av den verkställande direktörens arbetsinsats och byråns framtida uppgifter och utmaningar.

4.Styrelsen får på förslag av kommissionen, med beaktande av den utvärdering som avses i punkt 3, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fem år.

5.Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om den har för avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Inom en månad före en eventuell förlängning ska den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande inför ansvariga utskott i Europaparlamentet och att besvara frågor från utskottsledamöterna.

6.En verkställande direktör vars mandatperiod har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning vid slutet av den sammantagna mandatperioden.

7.Den verkställande direktören kan avsättas från sin post endast efter ett styrelsebeslut på förslag av kommissionen.

8.Styrelsen ska fatta beslut om utnämning, förlängning av mandatperioden och avsättning av den verkställande direktören med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna.

9.I det avtal som sluts med styrelsen ska byrån företrädas av styrelsens ordförande. Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid byrån i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen.

Artikel 23
Rådgivande grupper

1.Följande rådgivande grupper ska bistå styrelsen med sakkunskap om stora it-system, särskilt i samband med utarbetandet av det årliga arbetsprogrammet och den årliga verksamhetsrapporten:

(a)Den rådgivande gruppen för SIS II.

(b)Den rådgivande gruppen för VIS.

(c)Den rådgivande gruppen för Eurodac.

(d)[Den rådgivande gruppen för [in- och utresesystemet][Etias].]

(e)[Den rådgivande gruppen för Ecris-TCN-systemet.]

(f)Andra rådgivande grupper för ett stort it-system i de fall där detta föreskrivs i den rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet.

2.Varje medlemsstat som enligt unionsrätten omfattas av en rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av ett visst stort it-system, samt kommissionen, ska utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet för en fyraårsperiod, som kan förnyas en gång.

Även Danmark ska utnämna en ledamot av en rådgivande grupp för ett stort it-system, om landet i enlighet med artikel 4 i protokoll nr 22 om Danmarks ställning beslutar att i sin nationella lagstiftning genomföra den rättsakt som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av det stora it-systemet i fråga.

Varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket, Eurodac-relaterade åtgärder samt åtgärder relaterade till andra stora it-system och som deltar i ett visst stort it-system, ska utnämna en ledamot av den rådgivande gruppen för det stora it-systemet i fråga.

3.Europol och Eurojust [och den europeiska gräns- och kustbevakningen] får utnämna varsin företrädare i den rådgivande gruppen för SIS II. Europol får också utnämna en företrädare i de rådgivande grupperna för VIS och Eurodac [och in- och utresesystemet/Etias]. [Den europeiska gräns- och kustbevakningen får också utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för in- och utresesystemet/Etias]. [Eurojust, Europol [och Europeiska åklagarmyndigheten] får också utnämna en företrädare i den rådgivande gruppen för Ecris-TCN-systemet.]

4.Styrelseledamöterna och deras suppleanter får inte vara ledamöter i någon av de rådgivande grupperna. Den verkställande direktören eller dennas företrädare ska ha rätt att närvara som observatör vid alla möten som hålls av de rådgivande grupperna.

5.Förfarandena för de rådgivande gruppernas arbete och samarbete ska fastställas i byråns arbetsordning.

6.Vid utarbetandet av ett yttrande ska ledamöterna i varje rådgivande grupp göra sitt bästa för att uppnå enighet. Om enighet inte uppnås ska yttrandet utgöras av majoritetens motiverade ståndpunkt. Även minoritetens motiverade ståndpunkt(er) ska tas till protokollet. Artikel 20.3 och 20.4 ska tillämpas i enlighet med detta. Ledamöter som företräder länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska ha rätt att avge yttranden om frågor i vilka de inte har rösträtt.

7.Varje medlemsstat och varje land som är associerat till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska underlätta de rådgivande gruppernas arbete.

8.När det gäller ordförandeskapet i de rådgivande grupperna ska artikel 18 gälla i tillämpliga delar.

KAPITEL IV
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 24
Personal

1.Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen samt de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och för anställningsvillkoren ska gälla för byråns personal, även för den verkställande direktören.

2.Vid tillämpningen av tjänsteföreskrifterna ska byrån anses vara en byrå i den mening som avses i artikel 1a.2 i tjänsteföreskrifterna.

3.Byråns personal ska bestå av tjänstemän, tillfälligt anställda eller kontraktsanställda. Styrelsen ska årligen besluta om huruvida de avtal som den verkställande direktören planerar att förlänga ska löpa tills vidare i enlighet med anställningsvillkoren.

4.Byrån ska inte rekrytera extraanställda för att utföra det som betraktas som känsliga ekonomiska arbetsuppgifter.

5.Kommissionen och medlemsstaterna får temporärt utstationera tjänstemän eller nationella experter vid byrån. Styrelsen ska anta ett beslut om bestämmelser för utstationering av nationella experter till byrån.

6.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 17 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän ska byrån tillämpa lämpliga regler avseende tystnadsplikt eller andra likvärdiga skyldigheter beträffande konfidentialitet.

7.Styrelsen ska, enligt överenskommelse med kommissionen, anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

Artikel 25
Allmänhetens intresse

Styrelsens ledamöter, den verkställande direktören och de rådgivande gruppernas ledamöter ska förbinda sig att handla i allmänhetens intresse. Därför ska de årligen utfärda en skriftlig, offentlig åtagandeförklaring.

Förteckningen över styrelsens ledamöter ska offentliggöras på byråns webbplats.

Artikel 26
Avtal om säte och avtal om de tekniska enheterna 

1.    Nödvändiga arrangemang för byråns lokaler i värdmedlemsstaterna, de resurser som ska tillhandahållas av dessa medlemsstater och de särskilda regler som i medlemsstaterna är tillämpliga på den verkställande direktören, styrelsens ledamöter, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om byråns säte och i avtal om de tekniska enheterna mellan byrån och värdmedlemsstaterna.

2.    Byråns värdmedlemsstater ska tillhandahålla bästa möjliga förutsättningar för att säkerställa att byrån fungerar väl, vilket inkluderar Europaorienterad skolundervisning på flera språk och lämpliga transportförbindelser.

Artikel 27
Immunitet och privilegier

Byrån ska omfattas av protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Artikel 28
Skadeståndsansvar

1.Unionens avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt skiljedomsklausul i ett avtal som byrån ingått.

3.Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska byrån, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar, ersätta skada som orsakats av dess avdelningar eller av dess personal under tjänsteutövning.

4.Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.De anställdas personliga ansvar gentemot byrån ska regleras av bestämmelserna i tillämpliga tjänsteföreskrifter eller anställningsvillkor för övriga anställda.

Artikel 29
Språkordning

1.Bestämmelserna i förordning nr 1 91 ska tillämpas på byrån.

2.Utan att det påverkar beslut som fattats i enlighet med artikel 342 i EUF-fördraget, ska det samlade programdokument och den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 15.1 r respektive 15.1 s vara utformade på samtliga officiella språk vid unionens institutioner.

3.Styrelsen får anta ett beslut om arbetsspråk utan att det påverkar de skyldigheter som anges i punkt 1 och 2.

4.De översättningstjänster som krävs för byråns verksamhet ska tillhandahållas av översättningscentrumet för Europeiska unionens organ.

Artikel 30
Transparens och kommunikation

1.Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos byrån.

2.Styrelsen ska anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001. På grundval av ett förslag från den verkställande direktören ska styrelsen anta bestämmelser om tillgång till byråns handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001.

3.De beslut som fattas av byrån i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får ligga till grund för ett klagomål till Europeiska ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol på de villkor som föreskrivs i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

4.Byrån ska sköta kommunikation i enlighet med de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system och får på eget initiativ och på de områden som ingår i dess uppdrag idka kommunikationsverksamhet. Den ska i synnerhet säkerställa att allmänheten och alla berörda parter, förutom genom offentliggörande enligt artiklarna 15.1 r, 15.1 s, 15.1 ii, 15.1 jj, [15.1 kk], [15.1 ll], [15.1 mm] och 42.9, snabbt får objektiv, korrekt, tillförlitlig, uttömmande och lättbegriplig information om dess arbete. Tilldelningen av resurser för kommunikationsverksamhet får inte undergräva det effektiva utförandet av byråns uppgifter som avses i artiklarna 3–12. Kommunikationen ska följa de relevanta planer för kommunikation och informationsspridning som antagits av styrelsen.

5.Varje fysisk eller juridisk person har rätt att skriftligen vända sig till byrån på något av unionens officiella språk. Han eller hon har rätt att få svar på samma språk.

Artikel 31
Dataskydd

1.Utan att det påverkar tillämpningen av de dataskyddsbestämmelser som föreskrivs i de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system, ska byrån behandla personuppgifter i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 [förordning (EU) XX/2018 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner och organ].

2.Styrelsen ska fastställa bestämmelser för byråns tillämpning av förordning (EG) nr 45/2001 [förordning (EU) XX/2018 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner och organ], även sådana som rör dataskyddsombudet. Bestämmelserna ska fastställas efter samråd med Europeiska datatillsynsmannen.

Artikel 32
Ändamål med behandlingen av personuppgifter

1.Byrån får endast behandla personuppgifter för följande ändamål:

(a)För att utföra sina uppgifter som rör den operativa förvaltningen av stora it-system som den anförtrotts genom unionslagstiftningen.

(b)För administrativa uppgifter.

2.När byrån behandlar personuppgifter för de ändamål som anges i punkt 1 a ska de särskilda bestämmelserna om dataskydd och datasäkerhet i de respektive rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system som förvaltas av byrån tillämpas.

Artikel 33
Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade

1.Byrån ska anta sina egna säkerhetsbestämmelser på grundval av principerna och reglerna i kommissionens säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter och känsliga icke-klassificerade uppgifter, bland annat bestämmelser om utbyte, behandling och lagring av sådana uppgifter, i enlighet med kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 92 och 2015/444 93 . Allt utbyte av säkerhetsskyddsklassificerad information med de berörda myndigheterna i ett tredjeland ska ske med kommissionens förhandsgodkännande.

2.Säkerhetsbestämmelserna ska antas av styrelsen efter kommissionens godkännande. Byrån får vidta de åtgärder som krävs för att göra det lättare att utbyta information som är relevant för dess arbetsuppgifter med kommissionen och medlemsstaterna, och vid behov med relevanta unionsbyråer. Den ska utveckla och driva ett informationssystem som möjliggör utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter med dessa aktörer i enlighet med rådets beslut 2013/488/EU och kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444. Styrelsen ska i enlighet med artiklarna 2 och 15.1 y besluta om den interna struktur som byrån måste ha för att kunna se till att relevanta säkerhetsprinciper efterlevs.

Artikel 34
Byråns säkerhet

1.Byrån ska ansvara för säkerheten och upprätthållandet av ordningen i de byggnader och lokaler samt på de områden som byrån använder. Byrån ska tillämpa säkerhetsprinciperna och de relevanta bestämmelserna i de rättsakter som reglerar utvecklingen, inrättandet, driften och användningen av stora it-system.

2.Värdmedlemsstaterna ska vidta alla verkningsfulla och lämpliga åtgärder för att upprätthålla ordningen och säkerheten i den omedelbara närheten av de byggnader, lokaler och områden som byrån använder, och de ska ge byrån lämpligt skydd i enlighet med de relevanta avtalen om byråns säte och om den tekniska enheten och backup-enheten, samtidigt som de personer som byrån bemyndigat garanteras fritt tillträde till dessa byggnader, lokaler och områden.

Artikel 35
Utvärdering

1.Senast fem år från dagen då denna förordning träder i kraft och vart femte år därefter ska kommissionen bedöma byråns resultat i förhållande till dess mål, mandat, uppgifter och plats i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska även bedöma byråns bidrag till inrättandet av en samordnad, kostnadseffektiv och sammanhängande it-miljö på unionsnivå för förvaltningen av stora it-system som stöder genomförandet av politik på området rättsliga och inrikes frågor. Utvärderingen ska särskilt bedöma eventuella behov av att ändra byråns mandat samt de ekonomiska konsekvenserna av sådana ändringar.

2.Om kommissionen anser att byråns fortsatta existens inte längre är motiverad med avseende på de mål, mandat och uppgifter som den tilldelats, kan kommissionen föreslå att denna förordning ändras eller upphävs.

3.Kommissionen ska meddela resultatet av utvärderingen till Europaparlamentet, rådet och styrelsen. Resultatet av utvärderingen ska offentliggöras.

Artikel 36
Administrativa undersökningar

Byråns verksamhet ska omfattas av Europeiska ombudsmannens undersökningar i enlighet med artikel 228 i EUF-fördraget.

Artikel 37
Samarbete med unionens institutioner, organ, kontor och byråer

1.I frågor som omfattas av denna förordning ska byrån samarbeta med kommissionen samt unionens övriga institutioner, organ, kontor och byråer, särskilt de som har inrättats inom området frihet, säkerhet och rättvisa och i synnerhet Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter.

2.Byrån ska samarbeta med kommissionen inom ramen för ett samarbetsavtal om operativa arbetsmetoder.

3.Byrån ska, när så är lämpligt, samråda med och följa upp rekommendationerna från Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet om nätsäkerhet.

4.Samarbete med unionens organ, kontor och byråer ska äga rum inom ramen för samarbetsavtal. Dessa avtal ska ha förhandsgodkänts av kommissionen. Dessa avtal får föreskriva delade tjänster mellan byråerna när så är lämpligt antingen på grund av nära belägenhet eller utifrån politikområde inom ramen för deras respektive mandat och utan att det påverkar deras kärnuppgifter.

5.Unionens institutioner, organ, kontor och byråer som avses i punkt 1 ska använda information som erhållits från byrån endast inom ramen för sin behörighet och i den utsträckning de respekterar skyddet av de grundläggande rättigheterna, däribland kraven på dataskydd. För vidareöverföring av andra förmedlade personuppgifter som behandlas av byrån till unionens andra institutioner, organ, kontor och byråer krävs särskilda samarbetsavtal om utbyte av personuppgifter och ett förhandsgodkännande av Europeiska datatillsynsmannen. All överföring av personuppgifter som görs av byrån ska ske i enlighet med dataskyddsbestämmelserna i artiklarna 31 och 32. Beträffande behandlingen av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska samarbetsavtalen innehålla bestämmelser om att unionens institutioner, organ, kontor och byråer ska följa säkerhetsbestämmelser och standarder som är likvärdiga med dem som tillämpas av byrån.

Artikel 38
Deltagande av de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder

1.Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått associeringsavtal med unionen i detta syfte.

2.Inom ramen för tillämpliga bestämmelser i de associeringsavtal som avses i punkt 1 ska det utarbetas arrangemang för att i synnerhet ange karaktär, utsträckning och utformning samt detaljerade bestämmelser för deltagandet i byråns arbete för de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.

KAPITEL V
UPPRÄTTANDET AV BUDGETEN OCH BUDGETENS STRUKTUR

AVSNITT 1
SAMLAT PROGRAMDOKUMENT

Artikel 39
   Samlat programdokument

1.Den verkställande direktören ska varje år utarbeta ett utkast till samlat programdokument som innehåller fleråriga och årliga arbetsprogram för följande år, i enlighet med artikel 32 i delegerad förordning (EU) nr 1271/2013, och byråns finansiella regler som avses i artikel 44, med hänsyn till kommissionens riktlinjer.

Det samlade programdokumentet ska innehålla ett flerårigt program, ett årligt arbetsprogram samt byråns budget och information om dess resurser, som anges i detalj i byråns finansiella regler som avses i artikel 44.

2.Styrelsen ska anta utkastet till samlat programdokument efter samråd med de rådgivande grupperna och ska sända det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen senast den 31 januari varje år, liksom varje uppdaterad version av dokumentet.

3.Före den 30 november varje år ska styrelsen, med två tredjedelars majoritet av de röstberättigade ledamöterna, och i enlighet med det årliga budgetförfarandet och unionens, anta det samlade programdokumentet, med beaktande av kommissionens yttrande. Styrelsen ska säkerställa att den slutgiltiga versionen av detta samlade programdokument översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och offentliggörs. Före den 30 november varje år ska styrelsen, med beaktande av kommissionens yttrande, med två tredjedelars majoritet av sina röstberättigade ledamöter och i enlighet med det årliga budgetförfarandet och unionens lagstiftningsprogram på de områden som omfattas av artiklarna 67–89 i EUF-fördraget, anta det samlade programdokumentet för de följande åren samt säkerställa att det antagna programdokumentet översänds till Europaparlamentet, rådet och kommissionen och offentliggörs.

4.Det samlade programdokumentet ska anses vara slutgiltigt efter det att unionens allmänna budget slutligen har antagits och ska vid behov anpassas i enlighet därmed. Det antagna samlade programdokumentet ska därefter översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen samt offentliggöras.

5.Det årliga arbetsprogrammet för följande år ska inbegripa detaljerade mål och förväntade resultat, inbegripet resultatindikatorer. Programmet ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras och en indikation på de ekonomiska och mänskliga resurser som anslagits för varje åtgärd, i enlighet med principerna om verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning. Det årliga arbetsprogrammet ska överensstämma med det fleråriga arbetsprogram som avses i punkt 6. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som lagts till, ändrats eller strukits jämfört med föregående budgetår. Styrelsen ska ändra det antagna årliga arbetsprogrammet om byrån får en ny uppgift. Varje betydande ändring av det årliga arbetsprogrammet ska antas enligt samma förfarande som det ursprungliga årliga arbetsprogrammet. Styrelsen får delegera befogenheten att göra icke-väsentliga ändringar i det årliga arbetsprogrammet till den verkställande direktören.

6.Det fleråriga programmet ska omfatta övergripande strategisk programplanering inklusive mål, förväntade resultat och resultatindikatorer. Även resursplanering, inklusive flerårig budget och personal, ska fastställas. Resursplaneringen ska uppdateras årligen. Den strategiska programplaneringen ska uppdateras vid behov, och särskilt för att beakta resultatet av den utvärdering som avses i artikel 35.

Artikel 40
Fastställande av budgeten

1.Varje år ska den verkställande direktören, med beaktande av byråns verksamhet, utarbeta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för följande budgetår, inklusive en tjänsteförteckning, och sända det till styrelsen.

2.Styrelsen ska, på grundval av det utkast till beräkning som utarbetats av den verkställande direktören, upprätta ett utkast till beräkning av byråns intäkter och utgifter för följande budgetår, inklusive utkastet till tjänsteförteckning. Styrelsen ska senast den 31 januari varje år sända dem till kommissionen och de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder, som en del av det samlade programdokumentet.

3.Kommissionen ska sända utkastet till beräkning till Europaparlamentet och rådet (nedan kallade budgetmyndigheten) tillsammans med det preliminära förslaget till Europeiska unionens allmänna budget.

4.På grundval av utkastet till beräkning ska kommissionen i förslaget till Europeiska unionens allmänna budget föra in de beräkningar som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det anslag som ska belasta den allmänna budgeten, som den ska förelägga budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

5.Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget till byrån.

6.Budgetmyndigheten ska anta byråns tjänsteförteckning.

7.Styrelsen ska anta byråns budget. Den blir definitiv när Europeiska unionens allmänna budget slutligen antas. Vid behov ska byråns budget justeras enligt denna.

8.Alla eventuella ändringar av budgeten, inklusive tjänsteförteckningen, ska göras enligt samma förfarande.

9.Styrelsen ska så snart som möjligt meddela budgetmyndigheten sin avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande konsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör egendom, exempelvis hyra eller köp av byggnader. Kommissionen ska informeras om detta. Om en av budgetmyndighetens båda parter avser att avge ett yttrande, ska den inom två veckor efter mottagandet av informationen om ett projekt meddela styrelsen sin avsikt att avge ett sådant yttrande. Om inget yttrande inkommer får byrån fullfölja den planerade åtgärden. Alla byggnadsprojekt som kan komma att påverka byråns budget väsentligt ska omfattas av delegerad förordning (EU) nr 1271/2013.

AVSNITT 2
REDOVISNING, GENOMFÖRANDE OCH KONTROLL AV BUDGETEN

Artikel 41
Budgetens struktur

1.Alla byråns intäkter och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska vara kalenderår, och redovisas i byråns budget.

2.Intäkter och utgifter i byråns budget ska balansera varandra.

3.Utan att det påverkar andra typer av inkomster ska byråns intäkter bestå av följande:

(a)Ett bidrag från unionen som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget (kommissionens avsnitt).

(b)Ett bidrag från de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder och som deltar i byråns arbete i enlighet med respektive associeringsavtal och det arrangemang som avses i artikel 38 och som anger deras finansiella bidrag.

(c)Unionsfinansiering via delegeringsavtal, i enlighet med de finansiella regler för byrån som avses i artikel 44 och med bestämmelserna i relevanta instrument till stöd för unionens politik.

(d)Bidrag som medlemsstaterna betalar för de tjänster de erhållit i enlighet med det delegeringsavtal som avses i artikel 12.

(e)Eventuella frivilliga finansiella bidrag från medlemsstaterna.

4.Byråns utgifter ska omfatta löner till personalen, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 42
Genomförande och kontroll av budgeten

1.Den verkställande direktören ska genomföra byråns budget.

2.Den verkställande direktören ska varje år vidarebefordra alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena till budgetmyndigheten.

3.Senast den 1 mars budgetår N + 1 ska byråns räkenskapsförare meddela de preliminära räkenskaperna för budgetår N till kommissionens räkenskapsförare och till revisionsrätten. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera de preliminära redovisningarna för institutionerna och decentraliserade organ i enlighet med artikel 147 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

4.Byrån ska sända en rapport om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för år N till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten senast den 31 mars år N + 1.

5.Kommissionens räkenskapsförare ska sända byråns preliminära räkenskaper för år N, som konsoliderats med kommissionens räkenskaper, till revisionsrätten senast den 31 mars år N + 1.

6.Efter mottagandet av revisionsrättens synpunkter på byråns preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 148 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska verkställande direktören på eget ansvar upprätta byråns slutliga räkenskaper och överlämna dem till styrelsen för yttrande.

7.Styrelsen ska avge ett yttrande om byråns slutliga räkenskaper för år N.

8.Senast den 1 juli år N + 1 ska den verkställande direktören sända de slutliga redovisningarna tillsammans med styrelsens yttrande till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt de länder som är associerade till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder.

9.De slutliga räkenskaperna för år N ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning senast den 15 november år N + 1.

10.Senast den 30 september år N + 1 ska den verkställande direktören sända revisionsrätten ett svar på dess synpunkter. Den verkställande direktören ska också sända det svaret till styrelsen.

11.Den verkställande direktören ska på begäran förse Europaparlamentet med all den information som är nödvändig för en smidig tillämpning av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för budgetår N, i enlighet med artikel 165.3 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

12.Europaparlamentet ska före den 15 maj år N + 2, på rekommendation av rådet som ska fatta sitt beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år N.

Artikel 43
Förebyggande av intressekonflikter

Byrån ska anta interna regler som ålägger medlemmar i dess organ och dess personal att under sin anställning eller sin mandatperiod undvika alla situationer som kan ge upphov till en intressekonflikt samt att rapportera sådana situationer.

Artikel 44
Finansiella regler

De finansiella regler som ska tillämpas på byrån ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. De får inte avvika från delegerad förordning (EU) nr 1271/2013, såvida inte en sådan avvikelse är specifikt nödvändig för byråns verksamhet och kommissionen har lämnat sitt förhandsgodkännande.

Artikel 45
Bedrägeribekämpning

1.I syfte att bekämpa bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 gälla.

2.Byrån ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och utan dröjsmål anta lämpliga bestämmelser som ska gälla byråns samtliga anställda, med användning av den mall som finns i bilagan till avtalet.

Revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revisioner, på grundval av dokument och inspektioner på plats, av alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som erhållit unionsfinansiering från byrån.

3.Olaf får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 94 genomföra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidrag eller ett avtal som finansieras av byrån.

4.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska byråns kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut innehålla bestämmelser som uttryckligen ger revisionsrätten och Olaf rätt att genomföra sådana revisioner och undersökningar, enligt deras respektive befogenheter.

KAPITEL VI
ÄNDRINGAR AV ANDRA UNIONSINSTRUMENT

Artikel 46

Ändring av förordning (EG) nr 1987/2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) [eller av förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006]

I förordning (EG) nr 1987/2006 [eller i förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006] ska artikel 15.2 och 15.3 ersättas med följande:

”2. Förvaltningsmyndigheten ska ha ansvar för alla uppgifter i samband med kommunikationsinfrastrukturen, i synnerhet följande:

a) Övervakning.

b) Säkerhet.

c) Samordningen av förbindelserna mellan medlemsstaterna och leverantören.

d) Uppgifter som gäller genomförande av budgeten.

e) Förvärv och förnyande.

f) Avtalsfrågor.”

Artikel 47

Ändring av rådets beslut 2007/533/RIF om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) [eller av Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU]

I rådets beslut 2007/533/RIF [eller i Europaparlamentets och rådets förordning XX av den XX om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU] ska artikel 15.2 och 15.3 ersättas med följande:

”2. Förvaltningsmyndigheten ska även ha ansvar för alla uppgifter i samband med kommunikationsinfrastrukturen, i synnerhet följande:

a) Övervakning.

b) Säkerhet.

c) Samordningen av förbindelserna mellan medlemsstaterna och leverantören.

d) Uppgifter som gäller genomförande av budgeten.

e) Förvärv och förnyande.

f) Avtalsfrågor.”

KAPITEL VII
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Artikel 48
Övergångsarrangemang avseende den verkställande direktören

eu-LISA:s verkställande direktör, som utnämnts på grundval av artikel 18 i förordning (EU) nr 1077/2011, ska för den återstående perioden av sitt uppdrag vara verkställande direktör enligt artikel 21 i den här förordningen.

KAPITEL VIII
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 49 Upphävande

Förordning (EU) nr 1077/2011 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen.

Artikel 50
Ikraftträdande och tillämplighet

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 95  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 96  

⌧ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.3.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻    Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

⌧ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 102  

◻ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

⌧ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

⌧ organ som avses i artiklarna 208 och 209

◻ offentligrättsliga organ

◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Planerade kontrollmetoder

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Beräknad inverkan på eu-LISA:s anslag

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–⌧    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.3.Beräknad inverkan på eu-LISA:s personalresurser

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–⌧    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Beräknad inverkan på tjänsteförteckningen 115

A. Ytterligare tillfälligt anställda

Följande tilläggstjänster behövs för att klara av de nya uppgifter som anges i artiklarna 9, 10, 11 och 12. Dessa nya uppgifter kan inte genomföras med den personal och de ekonomiska resurser som planerades i den ursprungliga programplaneringen för byrån, och de förstärkningar som ingår i den arbetskraftsundersökning som antogs 2016 vilka endast täckte behoven för inrättandet av in- och utresesystemet, Etias och den omarbetade Eurodac.

För att byrån ska kunna genomföra de nya uppgifter den anförtrotts ska den inrätta ett särskilt permanent och stabilt team som känner till de berörda informationssystemens näringslivssammanhang och tekniska sammanhang, både inom eu-LISA och i medlemsstaterna. Det tekniska stödkontoret kommer att göra följande:

(a)Ge tekniskt stöd till genomförandet av agendan för interoperabilitet.

Som anges i artiklarna 9 och 11 kommer byrån att ansvara för ytterligare åtgärder för att möjliggöra interoperabilitet mellan informationssystem för gränser och säkerhet. Den kommer bland annat att utföra tekniska studier, pilotprojekt, koncepttester, prototyper och testning. Dessa uppgifter kan inte genomföras med befintliga resurser som anslagits för driften av befintliga system och utvecklingen av framtida system, utan att man riskerar att dessa system inte fungerar eller utvecklas som de borde.

(b)Hjälpa medlemsstaterna att bättre anpassa de nationella infrastrukturerna till EU-systemen.

I artikel 12 anförtros eu-LISA uppgiften att ge medlemsstaterna ad hoc-stöd i frågor som rör anslutningar till centrala system. Det innebär bland annat krishanteringsåtgärder som liknar de som genomfördes vid mottagningscentrumen under migrationskrisen, då eu-LISA ombads göra tekniska bedömningar och ge rekommendationer om möjlig anpassning av de nationella infrastrukturerna i förhållande till EU-system eller arbeta med inrättandet av mobila lösningar. Dessutom skulle eu-LISA också stödja kommissionen i tekniska frågor som rör befintliga eller nya system.

(c)Utveckla gemensamma centraliserade it-lösningar för att hjälpa (grupper av) medlemsstater att implementera decentraliserade it-system.

I artikel 12 ges eu-LISA befogenhet att svara på begäranden från (en grupp av) medlemsstater om att utveckla, underhålla och hysa gemensamma centraliserade it-lösningar, som svar på skyldigheter som följer av unionens lagstiftning om decentraliserade stora it-system. eu-LISA:s medverkan krävs för att tillgodose ett behov vars EU-mervärde är tydligt identifierat och som inte kan uppfyllas av kommersiella leverantörer av it-tjänster.

eu-LISA skulle utföra en preliminär studie för att bedöma effekterna av sådana begäranden och särskilt deras ekonomiska dimension. När man väl har fastställt och kommit överens om konkreta projekt med de begärande medlemsstaterna (genom ett delegeringsavtal som inbegriper medlemsstaternas bidrag som ska återfås) bör de inkluderas i eu-LISA:s normala programplaneringscykel. Även här behövs ett permanent team, som känner till näringslivssammanhanget och det tekniska sammanhanget både inom eu-LISA och i medlemsstaterna, för att utföra de förberedande åtgärderna och följa utvecklingen. Om denna verksamhet ökar och flera projekt ska genomföras samtidigt behöver resursnivån anpassas i enlighet med detta. Ett exempel på sådan verksamhet är en möjlig utveckling av gemensamma tekniska plattformar för att kommunicera med lufttrafikföretag när det gäller förhandsinformation om passagerare/passageraruppgifter. En successiv ökning planeras eftersom konkreta projekt identifieras och genomförs gradvis.

(d)Övervaka och genomföra relevant forskning.

I artikel 10 ges eu-LISA vissa ansvarsområden när det gäller forskning. Byrån kommer att övervaka utvecklingen av forskning som är av relevans för den operativa förvaltningen av systemen. Dessutom kan den bidra till genomförandet av relevanta delar av ramprogrammet för forskning. Som ett högt specialiserat organ inom it och biometri kan eu-LISA bidra till detta program. Den är bäst lämpad att följa upp projekt inom dessa områden eftersom varken kommissionen eller genomförandeorganet har samma sakkunskap.

Utöver de tillfälligt anställda som krävs för genomförandet av det tekniska stödkontorets nya uppgifter kommer ytterligare tillfälligt anställda att behövas för följande:

–Finansiering och administration (förstärkning av administrativt stöd i samband med den ökade budget som förvaltas av byrån). I den externa utvärderingen konstaterades att byrån med omedelbar verkan måste inrätta ett ordentligt verksamhetsbaserat förvaltningssystem. Det här blir allt viktigare med tanke på det stora budgetansvar som anförtros byrån.

–Nätverket (kommunikationsinfrastrukturen som möjliggör utbyte av uppgifter i VIS och SIS, där ansvaret kommer att överföras från kommissionen till eu-LISA, se artikel 7).

–Byråns ledning: År 2020 förväntas byråns totala antal anställda ha närapå fördubblats jämfört med idag. På grund av detta kommer byrån att behöva se över sin organisationsstruktur och skapa nya chefstjänster, i synnerhet för övervakningen av det nya tekniska stödkontoret. I den externa utvärderingen konstaterades att det finns ett klart behov av detta, utöver de ytterligare uppgifter som beskrivs ovan (och som ytterligare spär på behovet av att stärka byråns ledning).

Totalt behövs det ytterligare 23 tillfälligt anställda i tjänsteförteckningen för att genomföra uppgifterna ovan.

B – Ersätta nuvarande extraanställningar med kontraktsanställningar

Det finns ett fastställt behov av att göra om ett antal extraanställningar till interna tjänster för att hantera driftsbehov i det nuvarande ömtåliga säkerhetsläget samt fylla personalbehov som identifierats i den externa utvärderingen av byrån och behov i samband med driftskontinuitet och efterlevnad av reglerna. I de fall där det fortfarande lämpar sig bättre med externa anställningar, t.ex. för korttidsvikariat eller specialister för begränsade projekt, avser byrån att behålla dem. I många andra fall anses externa anställningar dock varken vara ändamålsenliga eller effektiva. Externa extraanställda är på många sätt inte likvärdiga med byråns reguljära personal (det är stor omsättning – bristande motivation på grund av avsaknad av långsiktiga perspektiv och tillväxtmöjligheter, det går sällan att få tag på personer med goda färdigheter/kunskaper, ingen disciplinär ansvarsskyldighet, säkerhetsbegränsningar vad gäller tillgång till information och verksamhetsresurser [speciellt relevant för eu-LISA på grund av dess mandat och operativa situation], svår integration, begränsad tillgång till verksamhetsinfrastruktur (t.ex. finansprogram, dokumenthanteringssystem, personalresurser). Av alla dessa orsaker ligger det i allas intresse att eu-LISA minskar sitt beroende av externa leverantörer.

De 25 heltidsekvivalenter som ska övergå från extern personal till kontraktsanställda förväntas säkerställa följande:

·Täckta ökande operativa behov: I den externa utvärderingen framhävdes det att det ökande antalet it-system som eu-LISA förvaltar, tillsammans med systemens växande storlek och kapacitet (de senaste uppdateringarna av Eurodac, genomförandet av SIS AFIS, kapacitetsuppgradering av VIS osv.) och deras allt mer komplexa drift kräver att man inrättar en mycket strikt operativ ram som i synnerhet förverkligas genom genomförandet av it-tjänsthanteringen. För utvecklingen och förvaltningen av detta system behöver byrån motiverad, långvarig och säkerhetskänslig personal som effektivt kan bygga på fortlöpande erfarenhet. Dessutom rekommenderades i utvärderingen också att byrån inrättar ett kontor för utvärdering och projektledning, för att vidareutveckla den interna projektstyrningsmodellen. Inrättandet av it-tjänsthanteringen och kontoret för utvärdering och projektledning angavs vara brådskande.

·Säkerhet: Viktiga och känsliga tjänster såsom projektledning, planering och säkerhetsrelaterade tjänster bör tillsättas med integrerad, ansvarsskyldig och säkerhetskänslig personal med långsiktiga kontrakt. I utvärderingen angavs att det finns ett brådskande behov av att stärka säkerhetsledningskompetensen och att hålla vissa skyldigheter på säkerhetsområdet åtskilda.

·Driftskontinuitet: De system som förvaltas av eu-LISA är väsentliga för Schengenområdets funktion och EU:s säkerhet. Driftskontinuiteten är avgörande och rättsligt bindande för dem. Den bör inte äventyras av oansvarig, omotiverad extern personal som utgör en säkerhetsrisk.

·Upphandling/finansiell verksamhet: I den externa utvärderingen konstaterades att byrån med omedelbar verkan måste inrätta ett ordentligt verksamhetsbaserat förvaltningssystem. Det här blir allt viktigare med tanke på det stora budgetansvar som anförtros byrån för att den ska genomföra befintliga och nya uppgifter. eu-LISA kommer att behöva ytterligare personal för skicklig, korrekt och effektiv upphandling och ekonomisk förvaltning. Även för dessa uppgifter som inte kan utföras av extraanställda behövs motiverad, ansvarsfull och ansvarsskyldig personal som känner till byrån och dess behov.

Dessutom har kommissionen konstaterat att två kontraktsanställda behövs för att

–stärka eu-LISA:s rättsliga enhet (1 kontraktsanställd) i syfte att förbättra kvaliteten på allt rättsligt arbete och göra det möjligt för byrån att bygga upp en intern rättslig kapacitet som kan bedöma de rättsliga konsekvenserna av planerade åtgärder,

–stärka internrevisionsenheten för att säkerställa genomförandet av den årliga interna revisionsplanen (1 kontraktsanställd) och bygga upp en intern kapacitet att utföra alla nödvändiga förhandsutvärderingar som saknas i dagens läge.

Två utstationerade nationella experter behövs för att tillhandahålla den nödvändiga näringslivskunnandet om de nationella it-miljöerna. De behövs för att ge de tekniska svar som behövs när man utformar it-lösningar, och den befintliga gruppen med utstationerade nationella experter måste stärkas mot bakgrund av de nya uppgifterna.

I det nuvarande säkerhetsläget där it-system och interoperabilitet spelar en central roll i de planerade lösningarna för att stärka säkerheten på EU-nivå är eu-LISA:s bidrag mycket viktigt. Medlemsstaterna och kommissionen behöver byråns insatser för att förvalta tillförlitliga it-system för gränser och säkerhet, täppa till säkerhetsluckorna i it-systemens infrastruktur och utveckla interoperabilitet.

I detta sammanhang är det av avgörande betydelse för ett lyckat slutresultat att eu-LISA kan räkna med en grupp stabila resurser, och den planerade övergången från extern till intern personal behövs så snart som möjligt.

Rekrytering sker under det första halvåret av varje budgetår.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov för det ansvariga generaldirektoratet

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–⌧    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltal (eller med högst en decimal)

Ytterligare personalresurser krävs för att GD Migration och inrikes frågor ska kunna följa upp byråns nya uppgifter. Nya rådgivande grupper kommer att skapas för de nya systemen och de kräver kommissionens deltagande och förberedande arbete. Därutöver kommer alla de nya uppgifter som anförtrotts byrån att leda till utarbetande av tekniska rapporter samt organisation av pilotprojekt och koncepttester vilka kommissionens avdelningar kommer att behöva se över och följa. På grund av detta bör det mycket begränsade tekniska teamet inom GD Migration och inrikes frågor stärkas. Utöver detta tilläggs 1,5 heltidsekvivalenter för att täcka deltagandet från GD Rättsliga frågor i utvecklingen av Ecris-TCN-systemet, samt utarbetandet av de nödvändiga genomförandeakterna om systemets specifikationer. 9,5 ytterligare tjänster behövs utöver den nuvarande situationen med 6,5 i GD Migration och inrikes frågor och GD Rättsliga frågor.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

En beskrivning av beräkningen av kostnaden för heltidsekvivalenten bör införas i avsnitt 3 i bilaga V.

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–⌧    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras 119 .

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–⌧    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (omarbetning). EUT L 180, 9.6.2013.

(2) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205 final, 6.4.2016.

(3) http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetailDoc&id=32600&no=1

(4) COM(2017) 261 final.

(5) http://bookshop.europa.eu/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/EU-Bookshop-Site/en_GB/-/EUR/ViewPublication-Start?PublicationKey=DR0116464

(6) COM(2017) 346, 29.6.2017.

(7) SWD(2017) 249, 29.6.2017.

(8) Vissa operativa uppgifter och säkerhetsuppgifter avseende DubliNet överfördes till eu-LISA genom ett servicenivåavtal av den 31 juli 2014 mellan byrån och generaldirektören för migration och inrikes frågor. Kommissionen behöll ansvaret för budget- och avtalsfrågor. DubliNet överförs rättsligen till byrån genom en bestämmelse om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 i förslaget till omarbetning av Eurodac, COM(2016) 272 final, 4.5.2016.

(9) Driften av Vision (Schengens rådfrågningssystem) anförtroddes eu-LISA genom ett servicenivåavtal mellan medlemsstaterna och Island, Liechtenstein och Norge som använder Vision, företrädda av ordförandeskapet för Europeiska unionens råd och byrån den 27 maj 2013.

(10) Under förhandlingarna om det paket om smarta gränser som antogs av kommissionen den 28 februari 2013 framkom ett antal frågor kring teknik, drift och kostnader vilka ansågs föranleda ytterligare utredning. Den 4 februari 2014 godkände Coreper ett koncepttest bestående av ett projekt som leds av kommissionen och en testfas eller ett pilotprojekt som genomförs av eu-LISA. Pilotprojektet anförtroddes eu-LISA genom ett delegeringsavtal och genomfördes planenligt 2015.

(11) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42).

(12) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011, COM(2016) 194 final, 6.4.2016.

(13) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning), COM(2016) 270 final, 4.5.2016.

(14) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och om ändring av förordningarna (EU) nr 515/2014, (EU) 2016/399, (EU) 2016/794 och (EU) 2016/1624. COM(2016) 731 final, 16.11.2016.

(15) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205 final, 6.4.2016.

(16) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området in- och utresekontroller och om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 samt upphävande av förordning (EG) nr 1987/2006, COM(2016) 882 final, 21.12.2016. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU, COM(2016) 883 final, 21.12.2016.

(17) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av [förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat], för identifiering av tredjelandsmedborgare eller statslösa personer som vistas olagligt, och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål (omarbetning), COM(2016) 272 final, 4.5.2016.

(18) I den sjunde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion uppmanades Europaparlamentet och rådet att hålla en gemensam diskussion om det kommande arbetet kring interoperabilitet i enlighet med meddelandet. I detta syfte kommer kommissionen att lägga fram och diskutera dessa idéer med Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) den 26 maj 2017 och med medlemsstaterna vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 9 juni 2017. Med utgångspunkt i dessa diskussioner väntas de tre institutionerna hålla trepartsmöten på teknisk nivå under hösten 2017 för att diskutera hur man ska arbeta vidare med interoperabilitet i enlighet med meddelandet, inbegripet de operativa behoven för gränser och säkerhet och hur man säkerställer proportionalitet och fullständig överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna. Målet är att så snart som möjligt, och senast före slutet av 2017, nå en gemensam överenskommelse om det kommande arbetet och om de åtgärder som måste vidtas för att uppnå interoperabilitet mellan informationssystemen senast 2020. Utgående från en sådan gemensam överenskommelse kommer kommissionen att lägga fram ett lagförslag om interoperabilitet i början av våren 2018. Parallellt med de gemensamma diskussionerna mellan de tre institutionerna, och utan att föregripa resultatet, kommer kommissionen och eu-LISA att behöva genomföra ytterligare tekniska analyser av de lösningar som föreslagits för interoperabilitet under 2017 genom ett antal tekniska studier och koncepttest. Kommissionen kommer regelbundet att informera Europaparlamentet och rådet om de framsteg som görs i samband med denna tekniska analys. Med hjälp av diskussionerna med Europaparlamentet och rådet arbetar kommissionen intensivt för att så snart som möjligt lägga fram ett lagförslag om interoperabilitet.

(19) Rådets beslut 2008/615/RIF (23.6.2008).

(20) Direktiv (EU) 2016/681 (27.4.2016).

(21) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett centraliserat system för identifiering av medlemsstater som innehar uppgifter om fällande domar mot tredjelandsmedborgare och statslösa personer för att komplettera och stödja det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN-systemet) och om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011. COM(2017) 344, 29.6.2017.

(22) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (omarbetning). EUT L 180, 9.6.2013.

(23) COM(2015) 185 final, 28.4.2015.

(24) COM(2015) 240 final, 13.5.2015.

(25) EUT L 66, 8.3.2006, s. 38.

(26) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(27) Avtal mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge, EGT L 93, 3.4.2001, s. 40.

(28) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(29) EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(30) Rådets beslut av den 28 januari 2008 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, EUT L 53, 27.2.2008, s. 3.

(31) EUT L 83, 26.3.2008, s. 3.

(32) Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz, EUT L 160, 18.6.2011.

(33) Protokoll mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz (EUT L 161, 24.6.2009, s. 6) och Protokoll till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge, EUT L 57, 28.2.2006, s. 16.

(34) http://bookshop.europa.eu/is-bin/INTERSHOP.enfinity/WFS/EU-Bookshop-Site/en_GB/-/EUR/ViewPublication-Start?PublicationKey=DR0116464  

(35) COM(2017) 346, 29.6.2017.

(36) Ändringarna avseende in- och utresesystemet fastställs i förslaget till ett in- och utresesystem. De kan komma att ändras under slutskedet av förhandlingarna med Europaparlamentet och rådet.

(37) Ändringarna av eu-LISA-förordningen avseende DubliNet fastställs i förslaget till omarbetning av Eurodac och förutsätter att det förslaget antas. Driften av DubliNet anförtroddes redan byrån genom ett servicenivåavtal mellan generaldirektoratet för migration och inrikes frågor och eu-LISA den 31 juli 2014.

(38) Ändringarna av eu-LISA-förordningen avseende Etias ingår inte i förslaget om Etias men kan införas under förhandlingarna om texten. De förutsätter i alla händelser att det förslaget antas.

(39) Ändringarna av eu-LISA-förordningen ingår inte i förslaget till omarbetning av Dublinförordningen och förutsätter i alla händelser att det förslaget antas.

(40) Ändringarna av eu-LISA-förordningen ingår i förslaget om Ecris-TCN-systemet och förutsätter att det förslaget antas.

(41) TESTA-ng är ett projekt som utvecklats i form av en nätverkstjänst på grundval av artikel 3 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar, EUT L 260, 3.10.2009, s. 20.

(42) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(43) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.

(44) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.

(45) Commission Decision of 11.6.2014 on the adoption of a Memorandum of Understanding between the European Commission and the European Agency for the operational management of large-scale IT systems in the area of freedom, security and justice, C(2014) 3486 final. Samförståndsavtalet trädde i kraft den 18 juni 2014.

(46) Europaparlamentets ståndpunkt av den 5 juli 2011 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 12 september 2011.

(47) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 381, 28.12.2006, s. 4).

(48) Rådets beslut 2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) (EUT L 205, 7.8.2007, s. 63).

(49) Rådets beslut 2004/512/EG av den 8 juni 2004 om inrättande av Informationssystemet för viseringar (VIS) (EUT L 213, 15.6.2004, s. 5).

(50) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 om informationssystemet för viseringar (VIS) och utbytet mellan medlemsstaterna av uppgifter om viseringar för kortare vistelse (VIS-förordningen) (EUT L 218, 13.8.2008, s. 60).

(51) Rådets förordning (EG) nr 2725/2000 av den 11 december 2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (EUT L 316, 15.12.2000, s. 1).

(52) Rådets förordning (EG) nr 407/2002 av den 28 februari 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 2725/2000 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen (EGT L 62, 5.3.2002, s. 1).

(53) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it- system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 180, 29.6.2013, s. 1).

(54) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (EUT L 286, 1.11.2011, s. 1).

(55) Rådets beslut 2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott (EUT L 218, 13.8.2008, s. 129).

(56) COM(2017) 346, 29.6.2017.

(57) COM(2017) 134, 23.3.2017. Bilaga 2 till meddelandet innehåller allmänna riktlinjer, rekommendationer och bästa praxis för att uppnå interoperabilitet eller åtminstone skapa förutsättningar för att uppnå bättre interoperabilitet vid utformning, genomförande och förvaltning av EU:s offentliga tjänster.

(58) Kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003 av den 2 september 2003 om tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 343/2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredje land har gett in i någon medlemsstat (EUT L 222, 5.9.2003, s. 3).

(59) Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA) (EUT L 280, 3.10.2009, s. 20).

(60) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(61) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014 av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr 574/2007/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 143).

(62) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1624 av den 14 september 2016 om en europeisk gräns- och kustbevakning och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 och upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 863/2007, rådets förordning (EG) nr 2007/2004 och rådets beslut 2005/267/EG (EUT L 251, 16.9.2016, s. 1).

(63) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU, COM(2016) 883 final.

(64) EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(65) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).

(66) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(67) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(68) EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(69) EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(70) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.)

(71) EUT L 66, 8.3.2006, s. 38.

(72) EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(73) EGT L 64, 7.3.2002, s. 20.

(74)

   EGT L 131, 1.6.2000, s. 43.

(75) EGT L 176, 10.7.1999, s. 36.

(76) EGT L 176, 10.7.1999, s. 31.

(77) EGT L 93, 3.4.2001, s. 40.

(78) EUT L 53, 27.2.2008, s. 52.

(79) EUT L 53, 27.2.2008, s. 1.

(80) EUT L 53, 27.2.2008, s. 5.

(81) EUT L 160, 18.6.2011, s. 21.

(82) EUT L 160, 18.6.2011, s. 19.

(83) EUT L 160, 18.6.2011, s. 39.

(84) Ändringarna avseende in- och utresesystemet fastställs i förslaget till ett in- och utresesystem. De kan komma att ändras under slutskedet av förhandlingarna med Europaparlamentet och rådet.

(85) Ändringarna av eu-LISA-förordningen avseende DubliNet fastställs i förslaget till omarbetning av Eurodac och förutsätter att det förslaget antas.

(86) Ändringarna av eu-LISA-förordningen avseende Etias ingår inte i förslaget om Etias men kan införas under förhandlingarna om texten. De förutsätter i alla händelser att det förslaget antas.

(87) Ändringarna av eu-LISA-förordningen ingår inte i förslaget till omarbetning av Dublinförordningen och förutsätter i alla händelser att det förslaget antas.

(88) Ändringarna av eu-LISA-förordningen ingår i förslaget om Ecris-TCN-systemet och förutsätter att det förslaget antas.

(89) Detta gäller för närvarande endast Eurodac, men Ecris-TCN-systemet kommer också att använda EuroDomain.

(90) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, drift och användning av Schengens informationssystem (SIS) på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, om ändring av förordning (EU) nr 515/2014 och om upphävande av förordning (EG) nr 1986/2006, rådets beslut 2007/533/RIF och kommissionens beslut 2010/261/EU, COM(2016) 883 final.

(91) Förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17, 6.10.1958, s. 385).

(92) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 4).

(93) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).

(94) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(95) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(96) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(97) Utvecklingen av Ecris-TCN-systemet kommer att finansieras inom ramen för programmet Rättsliga frågor och kommer inte att påverka budgeten för rubrik 3.

(98) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat och för när medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol begär jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om inrättande av en Europeisk byrå för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (omarbetning), EUT L 180, 9.6.2013.

(99) COM(2015) 185 final, 28.4.2015.

(100) COM(2015) 240 final, 13.5.2015.

(101) COM(2016) 205 final, 6.4.2016.

(102) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(103) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(104) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(105) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(106) Referensscenariot inbegriper inga ytterligare kontraktsanställda under 2018.

(107) Tilläggsbudgeten täcker 23 tillfälligt anställda, 2 kontraktsanställda och 2 utstationerade nationella experter, som förklaras i avsnitt 3.2.3.

(108) Ett betydande anslag kan behövas för byggnadskostnader för att bygga ut enheten i Strasbourg och inrätta den inhysningskapacitet som behövs för att utveckla ytterligare system. eu-LISA håller för närvarande på att bedöma sina behov. Om ett sådant behov bekräftas kommer eu-LISA att följa fastighetsförfarandet med Europaparlamentet och rådet och de budgetmedel som krävs skulle införas genom budgetförslaget för 2019.

(109) Överföringen av kommunikationsinfrastrukturen kommer att ske för VIS redan under 2018 i enlighet med artikel 19a.9 i förordningen om ett in- och utresesystem som ska antas under 2017, och för SIS efter att den reviderade förordningen om eu-LISA har antagits (se även fotnot 19).

(110) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(111) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(112) Övergången från externa till interna tjänster har dragits av, som beskrivs i eu-LISA:s promemoria om budgetförslaget för 2018.

(113) Genom förordningen om det framtida in- och utresesystemet, när den antagits, tilläggs i artikel 26 i förordningen om VIS (EG) nr 767/2008 av den 9 juli 2008 att förvaltningsmyndigheten, sex månader efter det att förordningen om inrättande av ett in- och utresesystem har trätt i kraft, ska vara ansvarig för de administrativa uppgifter i samband med kommunikationsinfrastrukturen för VIS vilka kommissionen ditintills har förvaltat. Denna bestämmelse i förordningen om det framtida in- och utresesystemet kommer att utgöra den rättsliga grunden för överföringen av tillhörande budget (omkring 50 % av 19,221 miljoner euro totalt för VIS och SIS) till byrån även om den nya förordningen om eu-LISA till vilken denna finansieringsöversikt bifogas inte ännu då skulle ha antagits.

(114) 14 poster införs i eu-LISA:s tjänsteförteckning för utveckling av in- och utresesystemet. Antalet poster för 2020 och de följande åren kommer att utvärderas på nytt under utarbetandet av EU:s budgetförslag för 2020, med beaktande av vad som särskilt behövs för att systemet ska kunna vara i drift 24 timmar per dag och sju dagar i veckan.

(115) Den ytterligare personal som anges i tabellerna nedan inbegriper inte de tillfälligt anställda eller kontraktsanställda som endast kan rekryteras om rättsakterna om in- och utresesystemet, Etias, SIS II och den omarbetade Eurodac antas.

(116) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen.]

(117) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(118) Framför allt för strukturfonderna, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska fiskerifonden (EFF).

(119) Se artiklarna 11 och 17 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

(120) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.