EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2016

COM(2016) 479 final

2016/0230(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

(Text av betydelse för EES)

{SWD(2016) 246 final}
{SWD(2016) 249 final}

MOTIVERING

1.    BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•    Motiv och syfte med förslaget

Klimatförändringar är ett gränsöverskridande problem som inte kan lösas genom enbart nationella eller lokala insatser. Sedan 1992 har EU arbetat med att ta fram gemensamma lösningar och driva på globala insatser för att motverka klimatförändringarna.

Parisavtalet antogs i december 2015 vid den 21:a konferensen för parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Avtalet innehåller ett långsiktigt mål och gör klart att bidraget från markanvändning och skogar kommer att vara avgörande för att uppnå de långsiktiga klimatbegränsningsmålen 1 .

Genom detta förslag fullgörs även EU:s åtaganden enligt Parisavtalet om klimatförändringar. Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet 2 . Förslaget kom efter kommissionens bedömning av Parisavtalet. 3 .

Europeiska rådets riktlinjer om att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) ska integreras i EU:s ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 beaktas även i EU:s planerade nationellt fastställda bidrag. EU meddelade att målet är att uppnå en absolut minskning inom hela ekonomin jämfört med basårets utsläpp på minst 40 %, vilket ska omfatta 100 % av EU:s utsläpp. När det gäller LULUCF-sektorn tillades att ”en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 ska fastställas så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020”. 4  

Syftet med detta förslag är att fastställa hur LULUCF-sektorn fr.o.m. 2021 ska integreras i ramen för EU:s klimatpolitik. Fram till detta datum medför Kyotoprotokollet ett krav på EU och de enskilda medlemsstaterna att se till att LULUCF-sektorn inte genererar några ytterligare utsläpp. Kyotoprotokollet löper dock ut i slutet av 2020. Styrningen av LULUCF-sektorn måste därför vidareutvecklas inom EU.

•    Förenlighet med befintliga bestämmelser på området

Ramen för EU:s nuvarande klimatpolitik fram till 2020 täcker de flesta sektorer och växthusgaser. Den består av två huvuddelar:

(a)EU:s utsläppshandelssystem.

(b)Sektorer 5 utanför utsläppshandelssystemet omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet.

Framsteg mot 2020-målen säkerställs genom årliga rapporteringskrav och efterlevnadskontroller som fastställs i förordning 525/2013/EG. 6  

Utsläpp och upptag 7 av växthusgaser inom LULUCF-sektorn omfattas för närvarande bara av de internationella åtagandena enligt Kyotoprotokollet fram till 2020. Genomförandet av det nuvarande LULUCF-beslutet (529/2013/EU) pågår och kommer att resultera i bättre bokföringssystem fram till 2020. Utan en rättslig ram som befäster detta genomförande och fastställer regler för perioden efter 2020 skulle LULUCF-sektorn integreras i den övergripande ramen på olika sätt inom EU. Skillnader i rapporterings- och bokföringsregler mellan medlemsstaterna skulle ha en negativ inverkan på den inre marknadens optimala funktion.

•    Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Ett lagförslag om att LULUCF-sektorn ska inbegripas i ramen för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030 är ett viktigt inslag i kommissionens strategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik som ska främja utfasningen av koldioxid. Förslaget behövs även för att komplettera den integrerade ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 som godkändes av Europeiska rådet i oktober 2014.

Enligt de internationella reglerna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet rapporteras och räknas utsläpp från användning av biomassa inom LULUCF-sektorn, dvs. biomassaanvändning inom energisektorn, som nollutsläpp. På så sätt undviks att utsläpp räknas flera gånger.

2.    RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•    Rättslig grund

•    Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv behörighet)

•    Proportionalitetsprincipen

•    Val av instrument

3.    RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSANALYSER

•    Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

•    Samråd med berörda parter

Mellan mars och juni 2015 genomförde kommissionen ett offentligt samråd om hur utsläpp från jordbruk, skogsbruk och annan markanvändning kan hanteras inom ramen för EU:s klimat- och energipolitik fram till 2030. Totalt 138 synpunkter inkom om policyalternativen. Hälften av respondenterna hade ingen tydlig preferens och ungefär en tredjedel, främst miljöorganisationer och skogsbruksorganisationer var för att behålla LULUCF-sektorn som en separat pelare inom ramen för klimatpolitiken. Alternativet att slå ihop jordbruks- och LULUCF-sektorn i en separat pelare utanför ansvarsfördelningsbeslutet fick minst stöd. Nationella regeringar visade störst preferens för en separat LULUCF-pelare, eventuellt med flexibilitet, eller för att LULUCF-sektorn skulle omfattas av ansvarsfördelningsbeslutet. De många olika synpunkterna innebar att inget enskilt alternativ som övervägdes av kommissionen kunde tillmötesgå dem alla. De flesta respondenter ansåg bokföring vara avgörande för miljöintegritet. Ett stort intresse visades för att effektivisera parallella rapporteringssystem och för att fortsätta med referensnivåer för skog.

•    Extern experthjälp

Den kvantitativa bedömningen av framtida effekter i EU är förenligt med de analyser som gjordes för ramförslaget fram till 2030 och förordningen [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet. Kommissionen anlitade det nationella tekniska universitetet i Aten, IIASA och Eurocare för att modellera EU-scenarier.

•    Konsekvensbedömning

•    Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Den absolut största förändring som föreslås är att de två nuvarande parallella rapporteringssystemen skulle bli ett enda system. Detta kommer att minska den administrativa bördan och kostnaderna för medlemsstaterna och kommissionen. När det gäller de administrativa effekterna av ändringen av bokföringsreglerna förväntas dessa bli minimala eftersom de relevanta bokföringsreglerna redan har fastställts genom LULUCF-beslutet 529/2013/EU. De administrativa kostnaderna för den nuvarande ordningen analyserades i den konsekvensbedömning som åtföljde förslaget till det nuvarande LULUCF-beslutet (SWD (2012) 41 final).

•    Grundläggande rättigheter

4.    BUDGETKONSEKVENSER

5.    ÖVRIGA INSLAG

•    Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Miljöintegritet måste alltid hållas i åtanke när man överväger alternativ som möjliggör en ökad flexibilitet. Åtgärder för att minska utsläppen från LULUCF-sektorn bör resultera i ytterligare, mätbar och hållbar förbättring av kolsänkor. För att säkerställa att så sker krävs en rigorös övervakning, rapportering och kontroll.

Internationella skyldigheter enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar innebär att rapportering även i fortsättningen kommer att ske årligen. Övervakning och rapportering ska fortsatt ske enligt kraven i förordning 525/2013/EG, vilka anpassas genom denna förordning. Förordning 525/2013/EG bör kompletteras ytterligare för att skapa en omfattande ram för övervakning och efterlevnadkontroll för perioden efter 2020 för alla sektorer utanför utsläppshandelssystemet, däribland LULUCF-sektorn. Dessa bestämmelser ska integreras i den styrning av energiunionen som enligt kommissionens arbetsprogram ska bli föremål för ett kommissionsförslag före slutet av 2016 och till följd av detta förslag kan komma att rationaliseras ytterligare. Redovisning av LULUCF-åtgärder utförs bäst under längre perioder. För att LULUCF ska integreras med övriga sektorer i icke-ETS kommer efterlevnadskontroller att ske vart femte år.

•    Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Artikel 1: Syfte

I denna artikel görs klart att förordningen fastställer medlemsstaternas åtaganden när det gäller att uppnå unionens åtagande att minska utsläppen av växthusgaser under perioden 2021–2030, samt regler för bokföring och efterlevnadskontroll.

Artikel 2: Tillämpningsområde

I denna artikel fastställs förordningens tillämpningsområde, vilket är detsamma som för den befintliga EU-lagstiftningen enligt Kyotoprotokollet (529/2013/EU). Det obligatoriska tillämpningsområdet omfattar i huvudsak skogsmark och jordbruksmark och mark vars användning har ändrats från eller till dessa användningsområden. Den föreslagna strategin bortser från den parallella rapporteringsramen enligt Kyotoprotokollet och effektiviserar systemet med den ”landbaserade” rapporteringsramen enligt FN:s ramkonvention om klimatförändringar. I tillämpningsområdet ingår växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid.

Artikel 3: Definitioner

I denna artikel fastställs specifik terminologi.

Artikel 4: Åtaganden

Åtagandet för varje medlemsstat är att se till att LULUCF-sektorn, efter tillämpning av de bokföringsregler som fastställs i förordningen och med hänsyn till den flexibilitet som är möjlig, inte genererar några nettoutsläpp inom deras territorium. Denna princip omnämns i konsekvensbedömningen som ”regeln om icke-debitering”.

Artikel 5: Allmänna bokföringsregler

I artikeln fastställs allmänna regler för att undvika dubbelräkning, för hantering av övergångarna mellan markanvändningskategorierna och för att ta hänsyn till varje kolpool, utom de som omfattas av en ”minimiregel”. Den är nära baserad på de allmänna bokföringsreglerna i beslut 529/2013/EU, men lägger till en dynamisk regel för övergångar mellan olika markanvändningskategorier.

Artikel 6: Bokföring av beskogad mark och avskogad mark

I denna artikel beskrivs de särskilda bokföringsreglerna för markanvändning som ändras från (avskogad) till (beskogad) mark. Dessa markbokföringskategorier bokförs enligt ”brutto-netto”-metoden, dvs. utsläpp och upptag totalt under perioden bokförs. Det är i grunden samma metod som i beslut 529/2013/EU, med undantag för att 30 år kan användas i stället för standardvärdet för överföring av övriga markanvändningskategorier till skogsmark. Användningen av detta värde i stället för standardvärdet bör motiveras i den inventering av växthusgaser för medlemsstaten som lämnas till UNFCCC, i enlighet med IPCC:s riktlinjer.

Artikel 7: Bokföring för brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark

I denna artikel beskrivs de särskilda bokföringsreglerna för hantering av åkermark, betesmark och våtmark, inklusive kategorier för ändrad markanvändning från och till dessa kategorier. Ändrad markanvändning bokförs i förhållande till utsläpp eller upptag jämfört med en historisk referens.

Det är i grunden samma metod som i beslut 529/2013/EU, med undantag för att en senare historisk referens föreslås för att förbättra beräkningarnas exakthet, uppnå en bättre samstämmighet med övriga sektorer utanför utsläppshandelssystemet och förenkla bokföringen genom att minska behovet av historiska tidsserier.

Artikel 8: Bokföring av brukad skogsmark

Denna artikel innehåller bokföringsregler för brukad skogsmark som utgår från en referensnivå för skog för att utesluta effekterna av naturliga och markspecifika kännetecken. Den är nära baserad på relevanta regler i beslut 529/2013/EU. I artikeln fastställs även en ram för EU-styrning som ska tillämpas med tanke på att Kyotoprotokollet löper ut 2020. Bestämmelserna syftar till att göra referensnivåerna för skog mer exakta och transparenta, liksom processen för att fastställa dem. Denna process bör omfatta samråd med berörda parter i medlemsstaterna och en översyn med hjälp av experter från medlemsstaterna.

Artikel 9: Bokföring av avverkade träprodukter

I denna artikel fastställs bokföringsmetoden för denna kolpool i beskogad mark och brukad skogsmark. Metoden är i huvudsak oförändrad jämfört med beslut 529/2013/EU.

Artikel 10: Bokföring av naturliga störningar

Denna artikel ger medlemsstaterna rätt att utesluta utsläpp som är en följd av naturliga störningar (skogsbränder, skadedjursangrepp, etc.) från sina räkenskaper. Metoden är i huvudsak oförändrad jämfört med beslut 529/2013/EU. Inrättandet av bakgrundsnivån måste, i brist på en översyn av Kyotoprotokollet, vara transparent. Kommissionen kommer därför att övervaka att tillämpliga riktlinjer och regler har följts.

Artikel 11: Flexibilitet

Denna artikel gör det möjligt för medlemsstaterna att kompensera för utsläppen från en markbokföringskategori genom upptag från en annan markbokföringskategori inom deras territorium. Den gör det även möjligt för en medlemsstat att räkna ihop nettoupptaget i sin bokföring under en 10 årsperiod. Upptagsöverskott kan överlåtas till en annan medlemsstat för att hjälpa denna att uppfylla kraven för icke-debitering. För att möjligheten till flexibilitet ska få utnyttjas måste medlemsstaterna slutligen säkerställa tillräcklig övervakning i enlighet med denna förordning.

Artikel 12: Kontroll av efterlevnad

I denna artikel beskrivs kraven för medlemsstaterna att säkerställa lämplig övervakning för bokföringsändamål och föreskrivs regelbundna efterlevnadskontroller av kommissionen. För att säkerställa en hög kvalitet ska Europeiska miljöbyrån bistå kommissionen i detta arbete.

Artikel 13: Register

Denna artikel handlar om användningen av registret för transaktioner och undvikande av dubbelräkning.

Artikel 14: Utövande av delegering

Förslaget ger kommissionen rätt att anta delegerade akter i enlighet med relevanta förfaranden.

Artikel 15: Översyn

En översyn av alla delar av förordningen för att fastställa om de fortfarande är ändamålsenliga

ska göras 2024 och därefter vart femte år.

Artikel 16: Följdändringar i förordning nr 525/2013/EU

Förordning nr 525/2013/EU ändras för att säkerställa att de rapporteringskrav som för närvarande gäller för LULUCF-sektorn fortsätter att gälla inom ramen för den förordningen. Medlemsstaterna är skyldiga att årligen rapportera sina relevanta utsläpp av växthusgaser och de kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att vartannat år rapportera om sina prognoser, strategier och åtgärder för att uppnå sina mål. Övervakningskraven för LULUCF-sektorn stärks för att säkerställa bokföringens miljöintegritet.

2016/0230 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 8 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 9 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Ett bindande mål om att de inhemska utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer godkändes i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 23–24 oktober 2014 om ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030. Vid sitt möte den 6 mars 2015 godkände rådet formellt detta som det planerade nationellt fastställda bidraget för unionen och dess medlemsstater.

(2)I Europeiska rådets slutsatser förutses att unionen ska uppnå detta mål gemensamt och så kostnadseffektivt som möjligt genom en minskning på 43 % i sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet och en minskning på 30 % i sektorer som inte omfattas av utsläppshandelssystemet fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, samt att ansvaret ska fördelas på grundval av relativ BNP per capita.

(3)Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.  10

(4)I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar.

(5)Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020.

(6)LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande.

(7)Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EG 11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer.

(8)För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer.

(9)Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori.

(10)När kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016) 3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna.

(11)I de internationellt överenskomna IPCC-riktlinjerna fastställs att utsläpp från förbränning av biomassa kan räknas som noll utsläpp från energisektorn, under förutsättning att de bokförs som utsläpp från LULUCF-sektorn. Inom EU räknas utsläpp från förbränning av biomassa som nollutsläpp i enlighet med artikel 38 i förordning (EU) nr 601/2012 och bestämmelserna i förordning (EU) nr 525/2013, varför överensstämmelse med IPCC-riktlinjerna endast kan uppnås om dessa utsläpp omfattas av den här förordningen.

(12)Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter.

(13)Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring.

(14)Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen.

(15)För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EG) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta förändringar av den integrerade förvaltningen av energiunionen som ska föreslås i kommissionens arbetsprogram före utgången av 2016.

(16)Europeiska miljöbyrån bör i lämpliga fall och i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen med systemet för årlig rapportering av utsläpp och upptag av växthusgaser, bedömningen av information om politik, åtgärder och nationella prognoser, utvärderingen av planerade ytterligare strategier och åtgärder, och de efterlevnadskontroller som kommissionen ska göra enligt denna förordning.

(17)För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey) och det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen.

(18)För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter.

(19)Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet.

(20)Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av deras omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs åtaganden om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) för medlemsstaterna som säkerställer att unionen kan fullgöra sitt åtagande om minskning av växthusgasutsläppen under perioden 2021–2030, samt regler för bokföring av utsläpp och upptag inom LULUCF-sektorn och kontroll av medlemsstaternas fullgörande av dessa åtaganden.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Denna förordning ska tillämpas på utsläpp och upptag av de växthusgaser som är förtecknade i bilaga I, avsnitt A, och som rapporterats i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr 525/2013 inom någon av följande markbokföringskategorier på medlemsstaternas territorier under perioden 2021–2030:

(a)beskogad mark: markanvändning som rapporterats som åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark som ställts om till skogsmark

(b)avskogad mark: markanvändning som rapporterats som skogsmark som ställts om till åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark.

(c)brukad åkermark: markanvändning som rapporterats som åkermark som fortfarande är åkermark och betesmark, våtmark, bebyggd mark, övrig mark som ställts om till åkermark och åkermark som ställts om till våtmark, bebyggd mark och övrig mark.

(d)brukad betesmark: markanvändning som rapporterats som betesmark som fortfarande är betesmark och åkermark, våtmark, bebyggd mark, övrig mark som ställts om till betesmark och betesmark som ställts om till våtmark, bebyggd mark och övrig mark.

(e)brukad skogsmark: markanvändning som rapporterats som skogsmark som fortfarande är skogsmark.

2. En medlemsstat kan inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark, vilket definieras som markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark och bebyggd mark, övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning

Artikel 3

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

(a)sänka: varje process, aktivitet eller mekanism som avlägsnar en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas från atmosfären.

(b)källa: varje process, verksamhet eller mekanism som frigör en växthusgas, en aerosol eller en föregångare till en växthusgas till atmosfären.

(c)kollager: den mängd kol som lagras i en kolpool.

(d)kolpool: ett helt eller en del av ett biogeokemiskt område eller system inom en medlemsstats territorium, inom vilket kol, en föregångare till en växthusgas som innehåller kol eller en växthusgas som innehåller kol lagras.

(e)avverkad skogsprodukt: produkter från avverkade trädelar som avlägsnats från avverkningsplatsen.

(f)skog: ett markområde som definieras med hjälp av minimivärden avseende areal, krontäckning eller likvärdig slutenhet och potentiell trädhöjd i mogen ålder på den plats där träden växer. Skog inbegriper områden med träd, inbegripet grupper av unga naturligt växande träd, planteringar som ännu inte har uppnått de minimivärden för krontäckning eller likvärdig slutenhet eller minimivärdena för trädhöjd, samt områden där det för tillfället till följd av mänskliga ingripanden, t.ex. avverkning, eller av naturliga orsaker inte finns några träd, men som normalt sett ingår i skogsområdet och väntas återgå till skog.

(g)naturliga störningar: icke-antropogena händelser eller omständigheter som orsakar betydande utsläpp i skogar och som ligger utanför den berörda medlemsstatens kontroll, förutsatt att medlemsstaten, även efter det att händelserna inträffat eller omständigheterna uppstått, objektivt sett inte kan begränsa deras effekt på utsläppen i någon betydande omfattning.

(h)omedelbar koloxidavgång: en bokföringsmetod där det förutsätts att hela den mängd kol som är lagrad i avverkade träprodukter frisläpps till atmosfären vid tidpunkten för avverkning.

2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att anpassa definitionerna i punkt 1 till den vetenskapliga eller tekniska utvecklingen och för att säkerställa överensstämmelse mellan dessa definitioner och eventuella ändringar av relevanta definitioner i 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser (nedan kallat IPCC-riktlinjerna).

Artikel 4

Åtaganden

För perioderna 2021–2025 och 2026–2030 ska medlemsstaterna, med beaktande av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11, säkerställa att utsläppen inte överskrider upptaget, beräknat som summan av de totala utsläppen och det totala upptaget inom deras territorium i de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, bokförda i enlighet med denna förordning.

Artikel 5

Allmänna bokföringsregler

1. Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).

2. Medlemsstaterna ska förhindra att utsläpp eller upptag räknas flera gånger, särskilt genom att utsläpp eller upptag från mer än en markbokföringskategori endast bokförs under en kategori.

3. Medlemsstaterna ska överföra omställd skogsmark, åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark till den nya markkategorin 20 år efter omställningstidpunkten.

4. Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord och avverkade träprodukter på brukad skogsmark.

5. Medlemsstaterna ska ha ett fullständigt och korrekt register över alla uppgifter som de använder för att upprätta bokföringen.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga I till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna.

Artikel 6

Bokföring för beskogad mark och avskogad mark

1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark, samt de totala utsläppen och det totala upptaget för vart och ett av åren under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.

2. Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark.

3. I beräkningarna av utsläpp och upptag från beskogad mark och avskogad mark ska varje medlemsstat fastställa skogsarealen med hjälp av samma arealbedömningsenhet som anges i bilaga II.

Artikel 7

Bokföring för brukad åkermark, brukad betesmark och brukad våtmark

1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad åkermark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad åkermark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.

2. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad betesmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad betesmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.

3. Om en medlemsstat väljer att inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande i enlighet med artikel 2 ska den meddela kommissionen om detta senast den 31 december 2020 för perioden 2021–2025 och senast den 31 december 2025 för perioden 2026–2030.

4. Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.

Artikel 8

Bokföring för brukad skogsmark

1. Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.

2. Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativ i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret, eller den tidsperiod som anges i bilaga III, multiplicerat med fem.

3. Medlemsstaterna ska fastställa den nya referensnivån för skog på grundval av de kriterier som anges i bilaga IV, avsnitt A. De ska till kommissionen överlämna en nationell kontoplan för skogsbruket, inklusive en ny referensnivå för skog, senast den 31 december 2018 för perioden 2021–2025 och den 30 juni 2023 för perioden 2026–2030.

Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baserad på en oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 1990–2009 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år.

Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd.

4. Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse.

5. Kommissionen ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog.

6. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030.

Artikel 9

Bokföring för avverkade träprodukter

I bokföring enligt artiklarna 6.1 och 8.1 för avverkade träprodukter ska medlemsstaterna, med hjälp av modellen för första ordningens nedbrytning och de standardhalveringstider som anges i bilaga V, bokföra utsläpp och upptag till följd av ändringar i reservoaren av avverkade träprodukter som ingår i följande kategorier:

(a)    Papper.

(b)    Träskivor.

(c)    Sågade trävaror.

Artikel 10

Bokföring för naturliga störningar

1. I slutet av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska extremvärden (”bakgrundsnivå”) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI.

2. Om en medlemsstat tillämpar punkt 1 ska den till kommissionen överlämna information om bakgrundsnivån för varje markbokföringskategori som fastställs i punkt 1 och om data och metoder som använts i enlighet med bilaga VI.

3. Om en medlemsstat tillämpar punkt 1 ska den från sin bokföring fram till 2030 exkludera allt senare upptag på mark som påverkats av naturliga störningar.

4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att revidera metoder och informationskraven i bilaga VI till följd av ändringar av IPCC-riktlinjerna.

Artikel 11

Flexibilitet

1. Om de totala utsläppen överstiger upptaget i en medlemsstat och den medlemsstaten har strukit de årliga utsläppstilldelningarna enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030, ska denna kvantitet beaktas i bedömningen av medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 4.

2. Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030, får medlemsstaten överlåta resterande kvantitet till en annan medlemsstat. Den överlåtna kvantiteten ska beaktas vid bedömningen av den mottagande medlemsstatens uppfyllande av kraven i artikel 4.

3. Om det totala upptaget överstiger utsläppen i en medlemsstat under perioden 2021–2025, och efter avdrag för eventuella kvantiteter som beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030, eller överlåts till en annan medlemsstat i enlighet med punkt 2, får den medlemsstaten överföra den resterande kvantiteten till perioden 2026–2030.

4. För att undvika dubbelräkning ska det nettoupptag som ska beaktas enligt artikel 7 i förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 dras av från den kvantitet som medlemsstaten har tillgänglig att överlåta till en annan medlemsstat eller överföra i enlighet med punkterna 2–3.

5. Om en medlemsstat inte uppfyller de krav på övervakning som fastställs i artikel 7.1 da i förordning (EU) nr 525/2013, ska den centrala förvaltare som ska utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG tillfälligt förbjuda medlemsstaten att överlåta eller överföra kvantiteten i enlighet med punkterna 2–3.

Artikel 12

Kontroll av efterlevnad

1. År 2027 och 2032 ska medlemsstaterna överlämna en efterlevnadsrapport till kommissionen med den totala mängden utsläpp respektive upptag av växthusgaser under perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 för varje markbokföringskategori som anges i artikel 2 och med hjälp av de bokföringsregler som fastställs i denna förordning.

2. Kommissionen ska göra en grundlig granskning av rapporterna för att bedöma efterlevnaden av artikel 4.

3. Europeiska miljöbyrån ska i enlighet med sitt årliga arbetsprogram bistå kommissionen i genomförandet av ramen för övervakning och efterlevnad enligt denna artikel.

Artikel 13

Register

1. Kommissionen ska registrera mängden utsläpp och upptag för varje markbokföringskategori i varje medlemsstat och se till att utnyttjandet av den flexibilitet som är möjlig enligt artikel 11 bokförs korrekt i det unionsregister som upprättats enligt artikel 10 i förordning (EU) nr 525/2013. Den centrala förvaltaren ska göra en automatisk kontroll av varje transaktion enligt denna förordning och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter förekommer. Denna information ska vara offentlig.

2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta en delegerad akt för att genomföra punkt 1 i enlighet med artikel 14 i denna förordning.

Artikel 14

Utövande av delegering

1. Befogenhet att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet].

3. Den delegering av befogenheter som avses i punkt 2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6. En delegerad akt som antas enligt föregående punkt ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 15

Översyn

Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag.

Artikel 16

Ändringar i förordning nr 525/2013/EU

Förordning nr 525/2013/EEG ändras enligt följande:

1. Artikel 7.1 ska ändras på följande sätt:

(a) Följande punkt da) ska införas:

”(da) Fr.o.m. 2023 utsläpp och upptag som omfattas av artikel 2 i förordning [...] [om att utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska integreras i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030] i enlighet med de metoder som anges i bilaga IIIa till den här förordningen.”

(b)    Följande stycke ska läggas till:

”En medlemsstat kan begära undantag från led da för att tillämpa en annan metod än de som anges i bilaga IIIa om den nödvändiga metodförbättringen inte kunde uppnås i tid för att förbättringen skulle kunna beaktas i växthusgasinventeringarna för perioden 2021–2030, eller om kostnaden för metodförbättringen skulle vara oproportionerligt hög jämfört med nyttan av en sådan metod när det gäller att förbättra bokföringen av utsläpp och upptag p.g.a. att utsläppen och upptaget från de berörda kolpoolerna är så obetydliga. Medlemsstater som vill beviljas ett sådant undantag ska senast den 31 december 2020 lämna in en motiverad begäran till kommissionen som visar inom vilken tidsram metodförbättringen kan uppnås och/eller den alternativa metod som föreslås, samt en bedömning av den potentiella inverkan på en korrekt bokföring. Kommissionen får begära att ytterligare information lämnas in inom en rimlig angiven tidsfrist. Om kommissionen anser att begäran är motiverad ska den bevilja undantaget. Om begäran avslås ska kommissionen motivera sitt beslut.”

2.     I artikel 13.1 c ska led ix läggas till:

”ix)     Fr.o.m. 2023 information om nationella strategier och åtgärder som genomförs för att uppfylla skyldigheter enligt förordning [...] om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030, och information om andra nationella strategier och åtgärder som planeras för att begränsa utsläppen av växthusgaser eller förbättra sänkor utanför deras åtaganden enligt den förordningen.”

3. I artikel 14.1 ska led bb) läggas till:

”bb)    Från 2023 prognoser över sammantagna växthusgasutsläpp och separata uppskattningar av utsläpp och upptag av växthusgaser som omfattas av förordning [...] om att utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska integreras i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030.”

4. Följande bilaga IIIa ska läggas till:

”Bilaga IIIa

Metoder för övervakning och rapportering som avses i artikel 7.1 da

Rumsligt explicita data om ändrad markanvändning för att identifiera och spåra markanvändningskategorier och omställningar mellan olika markanvändningskategorier.

Tier 1-metod som utgår från globalt kalibrerade standardutsläppsfaktorer och parametervärden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

För utsläpp och upptag för en kolpool som svarar för minst 25–30 % av utsläppen eller upptaget i en käll- eller sänkkategori som prioriteras i en medlemsstats nationella inventeringssystem därför att dess uppskattning har ett betydande inflytande på landets totala inventering av växthusgaser i termer av absoluta utsläpp och upptag, på utvecklingstendensen för utsläpp och upptag eller på osäkerheten när det gäller utsläpp och upptag i markanvändningskategorierna, åtminstone Tier 2-metod med hjälp av nationellt fastställda utsläppsfaktorer och parametervärden kalibrerade till nationella förhållanden i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser.

Medlemsstaterna uppmuntras tillämpa Tier 3-metoden med hjälp av icke-parametrisk modellering kalibrerad till nationella förhållanden som beskriver det biofysiska systemets fysiska interaktion i enlighet med 2006 års IPCC-riktlinjer för nationella inventeringar av växthusgaser. ”

Artikel 17

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Varaktighet och budgetpåverkan

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 12  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

◻ Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd 

◻ Förslaget/initiativet avser en ny åtgärd efter ett pilotprojekt/förberedande åtgärd 13  

◻ Förslaget/initiativet avser en utvidgning av en befintlig åtgärd 

◻ Förslaget/initiativet avser en åtgärd som omformas till en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå

1.5.3.Erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument

1.6.Varaktighet och budgetpåverkan

◻Förslag/initiativ med begränsad varaktighet

–◻Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻    Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

◻ Förslag eller initiativ som pågår under obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 14  

◻-Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–◻ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    ◻via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande akten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats

2.2.2.Information om intern kontroll som inrättats

2.2.3.En uppskattning av kostnaderna och fördelarna med kontrollerna och en bedömning av den förväntade felrisknivån

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetposter

Efter rubriker och budgetposter i den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ avutgift	Bidrag
		Diff./ Icke-diff. 15	från Efta-länder 16	från kandidatländer 17	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
2	34.02.01	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
5	34,01	Ingen skilln.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

Nya budgetrubriker som föreslås: Ej tillämpligt

Efter rubriker och budgetposter i den fleråriga budgetramen.

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetpost	Typ avutgift	Bidrag
	Nummer[Rubrik………………………………………]	Diff./ Icke-diff.	från EFTA-länder	från kandidatländer	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budgetförordningen
	[XX.ÅÅ.ÅÅ.ÅÅ]		JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av kalkylprogram för budgetuppgifter av administrativ karaktär (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt) och laddas upp till CISNET i syftet övergripande samråd.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

Hållbar tillväxt: Naturresurser

GD: CLIMA				År 2017	År 2018	År 2019	År 2020				TOTALT
• Driftsanslag
34.02.01	Åtaganden	(1)		1,0	0,6						1,6
	Betalningar	(2)		0,6	0 760	0 240					1,6
Budgetrubrik (nr)	Åtaganden	(1a)
	Betalningar	(2 a)
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 18
Budgetrubrik (nr)		(3)
TOTALA anslag TOTALT GD CLIMA	Åtaganden	=1+1a +3		1,0	0,6						1,6
	Betalningar	=2+2a +3		0,6	0 760	0 240					1,6

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	1,0	0,6						1,6
	Betalningar	(5)	0,6	0 760	0 240					1,6
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK<….> i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	1,0	0,6						1,6
	Betalningar	=5+ 6	0,6	0 760	0 240					1,6

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)
	Betalningar	(5)
• TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för särskilda program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6	1,0	0,6						1,6
	Betalningar	=5+ 6	0,6	0 760	0 240					1,6

De föreslagna åtgärderna kommer att genomföras inom finansieringsramen för Life enligt överenskommelse i den fleråriga budgetramen 2014–2020

Rubrik i den fleråriga budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2017	År 2018	År 2019	År 2020				TOTALT
GD: CLIMA
• Personalresurser			0 268	0 402	0 402	0 536				1 608
• Övriga administrativa utgifter			0 015	0 015	0 015	0 015				0 060
GD CLIMA TOTALT	Anslag		0 283	0 417	0 417	0 551				1 668

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0 283

0 417

0 417

0 551

1 668

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2017	År 2018	År 2019	År 2020				TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1 till 5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		1 283	1 017	0 417	0 551				3 268
	Betalningar		0 883	1 177	0 657	0 551				3 268

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–◻    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ⇩			År 2017		År 2018		År 2019		År 2020									TOTALT
	RESULTAT
	Typ 19	Genomsnittliga kostnader	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.		Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
SPECIFIKT MÅL nr 1 20 ..
- Resultat	AA med JRC	0 500	1	0 500														1	0,5
- Resultat	SER Rådgivning skogsexperter	0 500	1	0 500														1	0,5
- Resultat	SER IT ny modul EU-register	0 600			1	0 600												1	0,6
- Resultat	Överföring till ESTAT för LUCAS	2,5
Delsumma för specifikt mål nr 1			2	1,0	1	0 600												3	1,6
SPECIFIKT MÅL 2 ..
- Resultat																		1	0,5
Delsumma för specifikt mål nr 2
TOTALA KOSTNADER			2	1,0	1	0 600												3	1,6

3.2.3.Beräknad inverkan på de administrativa anslagen

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–◻    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2017

År 2018

År 2019

År 2020

TOTALT

RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0 268	0 402	0 402	0 536				1, 608
Övriga administrativa utgifter	0 015	0 015	0 015	0 015				0 060
Delsumma RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen	0 283	0 417	0 417	0 551				1 668

för belopp utanför RUBRIK 5 21 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra utgifterav administrativ natur
Delsummaför belopp utanför RUBRIK 5i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0 283

0 417

0 417

0 551

1 668

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–◻    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Uppgifterna ska uttryckas i heltidsekvivalenter

		År 2017	År 2018	År 2019	År 2020
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		2	3	3	4
XX 01 01 02 (Vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
• Extern personal (uttryckt i heltidsekvivalenter) 22
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 åå  23	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		2	3	3	4

34 motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till rådande begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Nuvarande team av tjänstemän fortsätter att förvalta LULUCF-initiativet. Fler tjänstemän behövs för att förvalta projektet för att utveckla en ny modul i EU:s registersystem för LULUCF-sektorn fr.o.m. 2018 och en ytterligare tjänsteman för skogsbruksåtgärder och referensnivåer för skog fr.o.m. 2020
Extern personal

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    ◻Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet.

–Förslaget eller initiativet kommer att samfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 24
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) Det nya långsiktiga målet definierades som uppnående av ”en balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor under andra hälften av detta sekel”. Parisavtalet, art. 4 .1.

(2) Förslag till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, COM(2016) 395 final.

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Vägen efter Paris: en bedömning av Parisavtalets konsekvenser som åtföljer förslaget till rådsbeslut om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Parisavtalet som antagits inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, COM(2016) 110 final.

(4) Planerat nationellt fastställd bidrag från EU och dess medlemsstater, den 6 mars 2015 http://www4.unfccc.int/submissions/INDC/Published%20Documents/Latvia/1/LV-03-06-EU%20INDC.pdf

(5) Sektorerna utanför utsläppshandelssystemet svarar för mer än 55 % av EU:s totala utsläpp genom t.ex. koldioxidutsläppen från transporter, uppvärmning av byggnader, andra utsläpp än koldioxid från jordbruk och avfall

(6) Förordning 525/2013/EG om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG

(7) När koldioxid absorberas från atmosfären, t.ex. när träd och växter växer, kallas detta för ”upptag”, vilket är motsatsen till utsläpp, som inträffar när biomassa förbränns eller sönderfaller.

(8) EUT C , , s. .

(9) EUT C , , s. .

(10) http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx

(11) Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80)

(12) Verksamhetsbaserad förvaltning och verksamhetsbaserad budgetering benämns ibland med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(13) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(14) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(15) Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(16) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(17) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(18) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd och kostnader för genomförandet av EU-program: användning av finansieringsramen för Life enligt överenskommelse i den fleråriga budgetramen 2014–2020.

(19) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex.: antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(20) Mål som bokförts under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(21) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(22) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(23) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(24) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 20.7.2016

COM(2016) 479 final

BILAGOR

till

Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen

{SWD(2016) 246 final}
{SWD(2016) 249 final}

Bilaga I: Växthusgaser och kolpooler

A. Växthusgaser i enlighet med artikel 2:

(a)koldioxid (CO2);

(b)metan (CH4);

(c)dikväveoxid (N2O)

uttryckt i ton koldioxidekvivalenter som fastställs i enlighet med förordning (EU) nr. 525/2013.

B. Kolpooler i enlighet med artikel 5.4:

(a)Biomassa ovan jord.

(b)Biomassa under jord.

(c)Skräp.

(d)Död ved.

(e)Organiskt kol i mark.

(f)För beskogad mark och brukad skogsmark: avverkade träprodukter.

Bilaga II: Minimivärden för arealstorlek, krontäckning och trädhöjd samt referensnivåer för skog

Minimivärden för arealstorlek, krontäckning och trädhöjd
Medlemsstat	Areal (hektar)	Krontäckning i %	Trädhöjd (m)
Belgien	0,5	20	5
Bulgarien	0,1	10	5
Kroatien	0,1	10	2
Tjeckien	0,05	30	2
Danmark	0,5	10	5
Tyskland	0,1	10	5
Estland	0,5	30	2
Irland	0,1	20	5
Grekland	0,3	25	2
Spanien	1,0	20	3
Frankrike	0,5	10	5
Italien	0,5	10	5
Cypern
Lettland	0,1	20	5
Litauen	0,1	30	5
Luxemburg	0,5	10	5
Ungern	0,5	30	5
Malta
Nederländerna	0,5	20	5
Österrike	0,05	30	2
Polen	0,1	10	2
Portugal	1,0	10	5
Rumänien	0,25	10	5
Slovenien	0,25	30	2
Slovakien	0,3	20	5
Finland	0,5	10	5
Sverige	0,5	10	5
Förenade kungariket	0,1	20	2

Medlemsstaternas referensnivåer för skog inbegripet avverkade träprodukter
Medlemsstat	Gg koldioxidekvivalenter per år
Belgien	–2 499
Bulgarien	–7 950
Kroatien	–6 289
Tjeckien	–4 686
Danmark	409
Tyskland	–22 418
Estland	–2 741
Irland	-142
Grekland	–1 830
Spanien	–23 100
Frankrike	–67 410
Italien	–22 166
Cypern	-157
Lettland	–16 302
Litauen	–4 552
Luxemburg	-418
Ungern	–1 000
Malta	-49
Nederländerna	–1 425
Österrike	–6 516
Polen	–27 133
Portugal	–6 830
Rumänien	–15 793
Slovenien	–3 171
Slovakien	–1 084
Finland	–20 466
Sverige	–41 336
Förenade kungariket	–8 268

Bilaga III: Basår för kalkyler

Tak enligt artikel 8.2

Medlemsstat	Basår
Belgien	1990
Bulgarien	1988
Kroatien	1990
Tjeckien	1990
Danmark	1990
Tyskland	1990
Estland	1990
Irland	1990
Grekland	1990
Spanien	1990
Frankrike	1990
Italien	1990
Cypern
Lettland	1990
Litauen	1990
Luxemburg	1990
Ungern	1985–87
Malta
Nederländerna	1990
Österrike	1990
Polen	1988
Portugal	1990
Rumänien	1989
Slovenien	1986
Slovakien	1990
Finland	1990
Sverige	1990
Förenade kungariket	1990

Bilaga IV: Nationell kontoplan för skogsbruk som innehåller en medlemsstats uppdaterade referensnivå för skog

A. Kriterier för att fastställa referensnivåer för skog

Medlemsstaternas referensnivåer för skog ska fastställas i enlighet med följande kriterier:

(a)Referensnivåerna ska överensstämma med målet att uppnå en balans mellan antropogena utsläpp från källor och upptag av växthusgaser i sänkor under den andra hälften av detta sekel.

(b)Referensnivåerna ska se till att enbart det faktum att kollager finns inte tas upp i bokföringen.

(c)Referensnivåerna bör säkerställa en stabil och trovärdig bokföring så att utsläpp och upptag till följd av biomassaanvändning bokförs på rätt sätt.

(d)Referensnivåerna ska innefatta reservoaren av avverkade träprodukter och ge en jämförelse mellan momentan oxidation och tillämpning av modellen för första ordningens nedbrytning och halveringstid.

(e)Referensnivåer bör ta hänsyn till målet om bevarande av den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av naturresurser, vilket fastställs i EU:s skogsstrategi, medlemsstaternas nationella skogspolitik och EU:s strategi för biologisk mångfald.

(f)Referensnivåerna ska överensstämma med de nationella prognoser för antropogena utsläpp av växthusgaser från källor och upptag i sänkor som rapporteras i enlighet med förordning (EU) nr 525/2013.

(g)Referensnivåerna ska överensstämma med inventeringen av växthusgaser och relevanta historiska data och baseras på transparent, fullständig, enhetlig, jämförbar och korrekt information. I synnerhet ska den modell som används för att konstruera referensnivån kunna återge historiska data från den nationella inventeringen av växthusgaser.

B. Inslag i den nationella skogskontoplanen

Den nationella kontoplanen för skogsbruket som överlämnas enligt artikel 8 i denna förordning ska ha följande inslag:

(a)En allmän beskrivning av konstruktionen av referensnivån och en beskrivning av hur kriterierna i denna förordning har beaktats.

(b)Uppgift om vilka kolpooler och växthusgaser som har ingått i referensnivån, skäl för att en kolpool inte har inkluderats i konstruktionen av referensnivån och demonstration av överensstämmelsen mellan de pooler som ingår i referensnivån.

(c)En beskrivning av strategier, metoder och modeller, inklusive kvantitativ information, som används i konstruktionen av referensnivån, i linje med den senaste nationella inventeringsrapporten och dokumenterad information om skogsbrukspraxis och intensitet.

(d)En beskrivning av hur de berörda parterna konsulterades och hur deras synpunkter har beaktats.

(e)Information om hur avverkningshastigheter förväntas utvecklas under olika politiska scenarier.

(f)En beskrivning av hur var och en av följande aspekter behandlades i konstruktionen av referensnivån:

(1)Areal under skogsförvaltning.

(2)Utsläpp och upptag från skogar och avverkade träprodukter som visas i inventeringar av växthusgaser och relevanta historiska data.

(3)Skogsegenskaper, bl.a. åldersklasstruktur, steg, rotationslängd och annan information om skogsbruksverksamheten om inga åtgärder vidtas (business as usual).

(4)Historiska och framtida avverkningshastigheter fördelade över energianvändning och annan användning.

Bilaga V: Modell för första ordningens nedbrytning och standardhalveringstid för avverkade träprodukter

Metodfrågor

–Om det inte är möjligt att skilja mellan produkter från avverkad skog på beskogad mark och brukad skogsmark, får medlemsstaten välja att bokföra avverkade träprodukter som om alla utsläpp och allt upptag inträffade på brukad skogsmark.

–Avverkade träprodukter i deponier för fast avfall och avverkade träprodukter som avverkades för energiändamål ska bokföras utifrån momentan oxidering.

–Importerade avverkade träprodukter, oavsett ursprung, bokförs inte av den importerande medlemsstaten ( ”produktionsmetod”).

–För exporterade avverkade träprodukter anger landsspecifika data landsspecifik halveringstid och de avverkade träprodukternas användning i importlandet.

–Den landsspecifika halveringstiden för avverkade träprodukter som släpps ut på marknaden i unionen bör inte avvika från den som används av den importerande medlemsstaten.

–Medlemsstaterna får, endast i informationssyfte, i de data som lämnas in inkludera data om andelen trä som används för energiändamål som importerades från länder utanför unionen, och ursprungsländerna för sådant trä.

Medlemsstaterna får använda landsspecifika metoder och halveringstidvärden i stället för de metoder och standardhalveringsvärden som anges i denna bilaga, under förutsättning att dessa metoder och värden bestäms på grundval av öppna och kontrollerbara uppgifter och att de metoder som används är minst lika detaljerade och exakta som de som anges i denna bilaga.

Modellen för första ordningens nedbrytning börjar med i = 1900 och fortsätter till nuvarande år:

(a)

med .0

(b)

där = år = kollager i poolen av avverkade träprodukter i början av året, i = första ordningens nedbrytningsskonstant angiven i enheter av år-1 ( , där är halveringstiden för avverkade träprodukter i år.) Inflöde (i) = inflödet till reservoaren av avverkade träprodukter under år , Gg C år-1 = kollagerförändring i reservoaren av avverkade träprodukter under år , Gg C år-1, Standardhalveringstid: halveringstiden är det antal år det tar för mängden kol som lagras i en kategori avverkade träprodukter att minska till halva sitt ursprungliga värde. Standardhalveringstid (HL):

Medlemsstaterna får komplettera dessa kategorier med information om bark, förutsatt att de tillgängliga uppgifterna är tydliga och kontrollerbara. Medlemsstaterna får också använda sig av landspecifika delkategorier för alla dessa kategorier.

Bilaga VI: Beräkning av bakgrundsnivåer för naturliga störningar

1. För beräkning av bakgrundsnivån ska följande uppgifter lämnas:

(a)historiska utsläppsnivåer som orsakas av naturliga störningar,

(b)typ(er) av naturliga störningar i uppskattningen;

(c)samlade uppskattningar av årsutsläpp för dessa typer av naturlig störning för perioden 2001–2020, förtecknade per markbokföringskategori,

(d)demonstration av tidsseriernas konsekvens i alla relevanta parametrar, inklusive minimiareal, metoder för utsläppsuppskattning, inbegripande av reservoarer och gaser.

2. Bakgrundsnivån beräknas som genomsnittet av tidsserien 2001–2020 exklusive alla år då onormala nivåer av utsläpp registrerades, dvs. exklusive alla statistiska extremvärden. Statistiska extremvärden ska identifieras på följande sätt:

(a)Beräkna det aritmetiska medelvärdet och standardavvikelsen för hela tidsserien 2001–2020.

(b)Uteslut från tidsserien alla år då de årliga utsläppen ligger mer än två standardavvikelser från medelvärdet.

(c)Beräkna på nytt det aritmetiska medelvärdet och standardavvikelsen för tidsserien 2001–2020 minus de år som utesluts i b.

(d)Upprepa b och c tills inga extremvärden kan identifieras.

3. Efter beräkning av bakgrundsnivån i enlighet med punkt 2 i denna bilaga kan mängden utsläpp som ett visst år under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 överstiger bakgrundsnivån plus en marginal uteslutas i enlighet med artikel 10. Marginalen ska motsvara en sannolikhetsnivå på 95 %.

4.  Följande utsläpp kan inte uteslutas:

(a)Utsläpp till följd av verksamheter avseende avverkning och förtida avverkning som skedde på markområdena efter det att de naturliga störningarna inträffat.

(b)Utsläpp till följd av bränning som skedde på markområdena under det aktuella året under perioderna 2021–2025 eller 2026–2030.

(c)Utsläpp på mark som varit föremål för avskogning efter det att naturliga störningar inträffat.

5. Informationskrav i enlighet med artikel 10.2 innefattar följande:

(a)Identifiering av alla markområden som påverkats av naturliga störningar under det aktuella året, bland annat deras geografiska belägenhet, perioden och typerna av naturliga störningar.

(b)Bevis för att ingen avskogning har skett under den återstående delen av perioden 2021–2025 eller 2026–2030 på markområden som påverkades av naturliga störningar och beträffande vilka utsläpp uteslöts från bokföringen.

(c)Beskrivning av kontrollerbara metoder och kriterier som kommer att användas för att identifiera avskogning på dessa markområden under de efterföljande åren under perioden 2021–2025 eller 2026–2030.

(d)Om möjligt, beskrivning av åtgärder som medlemsstaten vidtog för att förhindra eller begränsa de naturliga störningarnas effekter.

(e)Om möjligt, beskrivning av åtgärder som medlemsstaten vidtog för att återställa de markområden som påverkades av de naturliga störningarna.