EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.1.2016

COM(2016) 25 final

2016/0010(CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

I sina slutsatser av den 18 december 2014 underströk Europeiska rådet det akuta behovet av att påskynda insatserna för att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering, både på global nivå och unionsnivå. Kommissionen har sedan december 2014 snabbt inlett de första stegen mot en EU-strategi. Under tiden har OECD avslutat sitt arbete med att fastställa internationella bestämmelser och standarder för dessa ändamål.

Detta direktiv om ändring av rådets direktiv 2011/16/EU, som är en del av kommissionens paket mot skatteflykt, är inriktat på den politiska prioriteringen att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Det är också ett svar på Europaparlamentets begäran. Det ligger också i linje med de initiativ som aviserades i kommissionens handlingsplan om ett rättvisare system för företagsbeskattning (COM (2015) 302).

Företag har traditionellt sett skatteplanering som en legitim verksamhet med hänvisning till att de använder lagliga metoder för att minska sin skattebörda. Skatteplanering har emellertid blivit en mer avancerad aktivitet på senare år som växer över nationsgränserna och skiftar beskattningsbara vinster till stater med mer fördelaktiga skattesystem. Denna ”aggressiva” form av skatteplanering kan ta en mängd olika former, till exempel att dra fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av glapp mellan två eller flera skattesystem i syfte att minska skattebördan eller att helt undvika beskattning. Följderna kan bli dubbla avdrag (dvs. samma utgift dras av både i källstaten och i hemviststaten) och dubbel icke-beskattning (dvs. inkomsten beskattas varken i källstaten eller i det land där mottagaren har hemvist).

Multinationella företagsgrupper befinner sig, i motsats till små och medelstora företag eller enskilda skattebetalare, i en position som gör att de kan utnyttja kryphål i inhemsk och internationell skattelagstiftning för att överföra vinster från ett land till ett annat så att de kan minska sina skatteutgifter.

De senaste årens globala ekonomiska och finansiella kris har gjort allmänheten medveten om behovet av att säkerställa att alla skattebetalare betalar sin rättvisa del av skatteinbetalningarna. Detta bör leda till högre skatteinkomster som bidrar till att minska underskotten i den offentliga sektorns finanser till nytta för alla.

I detta sammanhang behöver skattemyndigheterna omfattande och relevanta upplysningar om struktur, policy för internprissättning och interna transaktioner med närstående parter i multinationella företagsgrupper. För att bekämpa skatteflykt och aggressiv skatteplanering införs genom detta direktiv krav på transparens för multinationella företagsgrupper. Genom direktivet krävs att multinationella företagsgrupper varje år och för varje skattejurisdiktion i vilken de utövar verksamhet lämnar vissa upplysningar som inbegriper inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och upplupen inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar. Dessa upplysningar kommer att göra det möjligt för skattemyndigheter att reagera på skadliga skattemetoder genom ändringar av lagstiftningen eller lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner. Ökad transparens bör även stimulera multinationella företagsgrupper att betala sin skäliga andel av skattebördan i det land där vinsten görs.

De nya kraven på transparens bör säkerställa att den administrativa börda som åläggs företagen blir lägsta möjliga. Multinationella företagsgrupper i EU bör i princip inte vara skyldiga att lämna upplysningarna till alla EU-medlemsstater där de bedriver verksamhet, utan endast till skattemyndigheterna där de har skattemässig hemvist. Genom direktivet krävs att medlemsstaterna, så snart de har tagit emot den landsspecifika rapporten, delar upplysningarna med de medlemsstater i vilka, på grundval av upplysningarna i rapporten, företagen i den multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast etableringsställe.

För att säkerställa en lämplig balans mellan rapporteringsbörda och fördelar för skattemyndigheterna, kommer endast multinationella företagsgrupper med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som är lika med eller större än
750 000 000 euro vara skyldiga att lämna landsspecifika rapporter. Enligt uppskattningar från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) kommer cirka 85–90 % av de multinationella företagsgrupperna att undantas från kravet, men den landsspecifika rapporten kommer ändock att lämnas av multinationella företagsgrupper som kontrollerar cirka 90 % av bolagsintäkterna.

Det är nu viktigare än någonsin att medlemsstaternas skattemyndigheter samarbetar för att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. EU-lagstiftningen föreskriver administrativt samarbete mellan medlemsstaternas skattemyndigheter och anger en uppsättning instrument för att hjälpa dem att samarbeta vid insamlingen av deras rättmätiga inkomster, vilket inbegriper utbyte av upplysningar. EU behöver dock fortsätta att stärka samarbetet för att säkerställa en väl fungerande inre marknad med respekt för grundläggande rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Rådets direktiv 77/799/EEC 1 var det första svaret på medlemsstaternas behov av stärkt ömsesidigt bistånd på skatteområdet. Det ersattes av rådets direktiv 2011/16/EU 2 (DAC) som var avsett att öka det föregående direktivets ändamålsenlighet. Direktivet har under senare år ändrats genom direktiv 2014/107/EU (DAC 2) och direktiv (EU) 2015/2376 (DAC 3) genom vilka skattemyndigheterna ges ytterligare instrument för att motverka skattebedrägeri, skatteflykt och aggressiv skatteplanering på området finansräkenskaper, förhandsbesked i skattefrågor och förhandsbesked om internprissättning.

Syftet med föreliggande förslag är att säkerställa att direktiv 2011/16/EU fortsätter att föreskriva om ett omfattande och effektivt administrativt samarbete mellan skattemyndigheter genom att föreskriva ett obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar när det gäller landsspecifika rapporter.

Detta direktiv ligger i linje med den internationella utvecklingen på området. Den 5 oktober 2015 presenterade OECD sin slutliga rapport om handlingsplanen om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) som är ett viktigt initiativ för att ändra befintliga internationella skatteregler. Den 15–16 november 2015 godkändes också OECD-paketet av G20-ledarna. Arbetet med punkt 13 i OECD:s handlingsplan resulterade i en uppsättning standarder för att lämna upplysningar om multinationella företagsgruppers internprissättningpositioner, inklusive den centrala dokumentsamlingen (information om global affärsverksamhet och strategier för internprissättning), den lokala dokumentationen (information om den lokala enhetens konkreta transaktioner) och den landsspecifika rapporten. Direktivet bidrar till att genomföra den landsspecifika rapporteringen i unionen.

Merparten av medlemsstaterna har, i sin egenskap av OECD-medlemmar, förbundit sig att genomföra resultaten i de slutliga rapporterna om de 15 punkterna mot BEPS. Det är därför väsentligt för en väl fungerande inre marknad att medlemsstaterna införlivar politiska åtaganden enligt BEPS med sina nationella system på ett sätt som är tillräckligt samstämmigt och samordnat. Detta bör vara den väg som leder framåt för att maximera de positiva effekterna på den inre marknaden i sin helhet. Om inte, skulle ett ensidigt genomförande av BEPS riskera att leda till nationella politiska sammandrabbningar och nya hinder på den inre marknaden, vilken skulle fortsätta att vara fragmenterad i 28 delar och lida av bristande överensstämmelse och andra snedvridningar.

Detta initiativ avser att uppnå en viss nivå av enhetlighet vid genomförandet av punkt 13 i BEPS i hela EU. Direktivet avser också att främja rättvis konkurrens mellan de olika företagarna och i slutändan skydda EU-medlemsstaternas skattebas.

Förslaget har utformats särskilt för att möjliggöra automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapportering som bygger på de befintliga reglerna i direktiv 2011/16/EU vad avser praktiska arrangemang för utbyte av upplysningar, inbegripet användningen av standardformulär.

Kommissionens åtagande att lägga fram ett sådant förslag för automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapportering återspeglas i kommissionens arbetsprogram för 2016 3 .

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Paket om skattetransparens (COM (2015) 136)

Paketet innehåller två inslag: i) Ett förslag om att införa automatiskt informationsutbyte mellan medlemsstaterna om deras förhandsbesked i skattefrågor och ii) en avisering om att kommissionen skulle bedöma om krav på ytterligare offentliggörande av vissa bolagsskatteuppgifter bör införas.

Detta förslag hindrar inte att kommissionen i framtiden beslutar att föreslå att man ålägger företag ytterligare krav om offentliggörande.

Kommissionens handlingsplan om ett rättvisare system för företagsbeskattning (COM (2015) 302)

Detta förslag är i linje med de initiativ som aviserades i handlingsplanen för att hantera skatteflykt.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Genom förslaget ändras direktiv 2011/16/EU, i dess lydelse enligt direktiv 2014/107/EU 4 och rådets direktiv (EU) 2015/2376 5 genom att det införs ett särskilt krav på automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik redovisning.

Ändringarna finns i artikel 1 i förslaget. Detta gäller i synnerhet följande:

Artikel 3 (definitioner) ändras.

Enligt artikel 8aa krävs att medlemsstaterna förpliktigar multinationella företagsgrupper att lämna relevanta upplysningar (landsspecifik rapportering) och att automatiskt utbyta de upplysningar som tagits emot med övriga berörda medlemsstater.

I artikel 20.6 hänvisas till det standardformulär som ska användas för utbytet och i artikel 21.7 föreskrivs de praktiska arrangemangen.

En ny artikel 25a om sanktioner läggs till.

En ny bilaga, som innehåller de definitioner som är tillämpliga på förslaget, multinationella företagsgruppers skyldigheter och mallar för utbytet av upplysningar, läggs till.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Föremålet för dessa ändringar har samma rättsliga grund som direktiv 2011/16/EU, dvs. artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som syftar till att säkerställa den inre marknadens funktion. I artikel 115 i EUF-fördraget föreskrivs om tillnärmning av sådana lagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion och gör tillnärmningen av lagstiftningen nödvändig.

För att säkerställa en väl fungerande inre marknad behöver EU säkerställa rättvis konkurrens och lika villkor för små och medelstora företag och EU-baserade och icke EU-baserade multinationella företagsgrupper. Multinationella företagsgrupper har möjlighet att använda aggressiva skatteplaneringsmetoder till följd av sin gränsöverskridande verksamhet. Av denna orsak bör alla multinationella företagsgrupper, både sådana som är baserade inom och utanför EU, omfattas av kravet på rapportering. Utan detta inslag skulle detta initiativ var mindre effektivt vad gäller att uppnå det slutliga målet om att säkerställa en väl fungerande inre marknad.

Detta förslag är förenligt med subsidiaritetsprincipen som anges i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen.

Medlemsstaternas tillgång till landsspecifik rapportering kan därför bara uppnås på ett ändamålsenligt sätt genom åtgärder på unionsnivå. Målet att säkerställa att samtliga medlemsstater mottar landsspecifik rapportering kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås genom åtgärder som vidtas enskilt av varje medlemsstat utan samordning. Det utbyte av upplysningar som potentiellt kan påverka skattebasen i fler än en medlemsstat kräver vidare ett gemensamt och obligatoriskt tillvägagångssätt. Det bör beaktas att eftersom multinationella företagsgrupper vanligtvis bedriver verksamhet i olika medlemsstater är det gränsöverskridande inslaget en integrerad del av den föreslagna åtgärden.

•Proportionalitetsprincipen

Det särskilda problem som fordrar politiska insatser är bristande insyn i företagsstrukturer med gränsöverskridande relevans och med en betydande verksamhetsnivå, vilket har negativa effekter, särskilt när det gäller den inre marknadens funktionssätt. Den politiska insatsen riktar sig endast mot multinationella företagsgrupper som bedriver verksamhet i flera stater, endera inom EU eller i jurisdiktioner utanför EU, Därmed är förslaget det mest proportionella svaret på det identifierade problemet. Det grundar sig också på automatiskt utbyte av grundläggande upplysningar, vilket medger att varje medlemsstat där företaget bedriver verksamhet kan ta emot upplysningar. Därför går de föreslagna ändringarna inte utöver vad som är nödvändigt för att åtgärda de berörda frågorna och uppnår på detta sätt fördragets mål om en väl fungerande inre marknad.

Detta förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen som anges i artikel 5.4 i fördraget om Europeiska unionen.

•Val av instrument

Genom detta förslag utvidgas tillämpningsområdet för automatiskt utbyte av upplysningar i EU. Ett EU-initiativ behövs både ur ett inremarknadsperspektiv och med tanke på effektivitet och ändamålsenlighet:

–    Genom ett EU-initiativ garanteras ett enhetligt, konsekvent och övergripande EU-omfattande förhållningssätt till automatiskt utbyte av upplysningar på den inre marknaden. Det skulle innebära en gemensam rapporteringsmetod för alla medlemsstater, vilket skulle leda till kostnadsbesparingar för både skatteförvaltningar och företag.

–    Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle också skapa rättssäkerhet för skatteförvaltningar och företag i EU.

–    Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle bidra till att utveckla internationella standarder för automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter som man diskuterat och kommit överens om i OECD.

–    Ett rättsligt instrument på EU-nivå som bygger på direktivet om administrativt samarbete skulle inbegripa användning av de it-system som redan införts eller som håller på att utvecklas för att underlätta rapportering av upplysningar enligt direktivet om administrativt samarbete. Enligt detta direktiv delar EU-medlemsstaterna upplysningar i särskilda format via en specifik kommunikationskanal. Formaten skulle lätt kunna utvidgas så att de kan användas även för de ytterligare poster som nu föreslås ska inbegripas. Medlemsstaterna har investerat mycket tid och pengar på att utarbeta dessa format och det skulle leda till stordriftsfördelar om medlemsstaterna också använde dem för utbytet av information om de nya posterna.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Samråd med anledning av handlingsplanen om skattebedrägeri och skatteundandragande om rekommendationerna (COM (2012) 722) och inom ramen för andra forum    

Den 21 maj 2013 6 antog Europaparlamentet en resolution där man välkomnar kommissionens handlingsplan och dess rekommendationer, uppmanar medlemsstaterna att stå fast vid sina åtaganden och stödja kommissionens handlingsplan samt betonar att EU bör spela en ledande roll i de globala diskussionerna om bekämpning av skattebedrägeri, skatteflykt och skatteparadis, särskilt när det gäller främjandet av automatiskt informationsutbyte.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén antog ett yttrande den 17 april 2013 7 . Kommittén bifaller kommissionens handlingsplan och stöder dess insatser för att finna praktiska lösningar när det gäller att minska skattebedrägeri och skatteundandragande.

Under senare år har medlemsstaterna samarbetat inom uppförandekodgruppen för att förbättra utbytet av upplysningar om gränsöverskridande skattebesked och på området internprissättning. Uppförandekodgruppens slutsatser har regelbundet tillsänts rådet i form av rapporter 8 .

Merparten av medlemsstaterna är medlemmar i OECD och har deltagit i långa och detaljerade diskussioner om åtgärderna för att motverka BEPS, också vad gäller utarbetandet av de tekniska aspekterna, mellan 2013 och 2015. OECD har organiserat omfattande offentliga samråd med berörda parter om var och en av åtgärderna för att motverka BEPS. Kommissionen har vidare debatterat internt och med OECD-experter om flera av de områden som ingår i BEPS, särskilt de där kommissionen har haft farhågor om förenligheten vad gäller vissa idéer och/eller föreslagna lösningar med EU-lagstiftning.

Under det andra halvåret 2014 lanserade det italienska ordförandeskapet i rådet en idé om en EU:s BEPS-färdplan och ordförandeskapet uppmuntrade överensstämmelse med parallella OECD-initiativ med samtidigt iakttagande av EU:s lagstiftning. Detta tillvägagångssätt godkändes av högnivågruppen för skattefrågor och fullföljdes av de efterföljande ordförandeskapen. Diskussionerna om EU:s BEPS-färdplan fortsatte under 2015. Syftet var att bidra till debatten i OECD och bereda väg mot ett smidigt genomförande av framtida OECD-rekommendationer, samtidigt som hänsyn tas till särdrag inom EU.

Kommissionens offentliga samråd om skattetransparens gav berörda parter möjlighet att lämna synpunkter på olika aspekter av insyn i företag i synnerhet på grundval av landsspecifik rapportering. Möjliga alternativ som presenterades fokuserades främst på företagens offentliga rapportering, men inbegrep informationsutbytet mellan skattemyndigheterna i enlighet med kraven i punkt 13 i BEPS. Kommissionen tog emot totalt 422 svar, varav de flesta gav användbar återkoppling av endera offentliga eller icke-offentliga skattetransparensåtgärder. Vad gäller punkt 13 i BEPS var företagen inte entusiastiska över idén att skattemyndigheterna skulle utbyta sådana upplysningar, men majoriteten av de som svarade positiva.

Medlemsstater

•Konsekvensbedömning

Efter det att OECD:s rapport ”Addressing Base Erosion and Profit Shifting” offentliggjordes i början av 2013 och den så kallade BEPS-handlingsplanen godkändes av G20-ländernas ledare i september 2013, inledde OECD ett intensivt arbete under två år som ledde till att 13 rapporter lämnades i november 2015. I dessa rapporter anges nya eller stärkta internationella standarder samt konkreta åtgärder för att hjälpa länder att motverka BEPS. OECD:s och G20-ländernas medlemmar har gjort åtaganden i förhållande till detta omfattande paket och dess konsekventa genomförande.

Många medlemsstater har, i sin egenskap av OECD-medlemmar, införlivat resultaten av BEPS-projektet i sin nationella lagstiftning, på vissa områden mycket brådskande. De är mot denna bakgrund viktigt att snabbt enas om regler för samordning av genomförandet av slutsatserna om BEPS i EU. Det finns stor risk för fragmentering av den inre marknaden, vilket skulle kunna uppstå om medlemsstater vidtar ensidiga åtgärder utan samordning. Kommissionen har därför genom detta förslag lagt fram lösningar för att uppnå en viss nivå av enhetlighet vid genomförandet av punkt 13 i BEPS i hela EU.

Kommissionen har gjort allt den kunnat för att samtidigt svara på både behovet av att agera snabbt och det trängande behovet av att undvika att den inre marknadens funktion äventyras, antingen genom ensidiga åtgärder som antas av medlemsstater (vare sig de är OECD-medlemmar eller inte) som agerar för egen räkning, eller genom att andra medlemsstater inte vidtar några åtgärder alls. Möjligheten att föreslå icke-bindande lagstiftning övervägdes också som ett alternativ, men avfärdades som olämpligt för att säkra ett samordnat tillvägagångssätt.

För att lämna uppdaterad analys och bevismaterial ges i ett separat arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer förslaget en omfattande översikt över befintligt akademiskt arbete och ekonomiskt bevismaterial på området urholkning av skattebasen och överföring av vinster. Detta arbete bygger på undersökningar som gjorts nyligen av bland annat OECD, Europeiska kommissionen och Europaparlamentet. Arbetsdokumentet belyser drivande faktorer och de vanligaste identifierade mekanismer som, enligt OECD:s rapporter, är kopplade till aggressiv skatteplanering. I arbetsdokumentet sammanfattas slutsatserna av den fördjupade översynen av huvudmekanismerna för aggressiv skatteplanering på grundval av en analys per medlemsstat som utfördes för kommissionens räkning under 2015. I arbetsdokumentet skisseras hur genomförandet av punkt 13 i BEPS genom detta förslag kompletterar andra initiativ för att genomföra OECD:s BEPS-rapport i EU och bidra till en gemensam minsta skyddsnivå mot skatteflykt.

Mot denna bakgrund har ingen konsekvensbedömning gjorts för detta förslag, på grund av att det finns en stark koppling till OECD:s arbete med BEPS, särskilt vad gäller punkt 13 i BEPS. I arbetsdokumentet lämnas ett betydande bevismaterial och analys. Berörda parter deltog i omfattande grad i samråden om de tekniska aspekterna i de föreslagna bestämmelserna i ett tidigare skede och det finns en brådskande efterfrågan på samordnade insatser inom EU på detta område som har internationell politisk prioritet.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslagets inverkan på EU:s budget presenteras i den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget, och det kommer att ligga inom ramen för tillgängliga resurser. Kostnaderna för de extra it-verktygen för att underlätta utbyte av upplysningar mellan medlemsstater kommer att finansieras ur Fiscalis 2020-programmet som inrättats genom förordning (EU) 1286/2013 som ger finansiellt stöd för verksamheter som syftar till att förbättra det administrativa samarbetet mellan skattemyndigheter inom EU.

2016/0010 (CNS)

Förslag till

RÅDETS DIREKTIV

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 9 ,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 10 ,

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl: 

(1)På senare år har skattebedrägeri och skatteundandragande blivit ett allt större problem och en viktig källa till oro i Europeiska unionen och globalt. Det automatiska utbytet av upplysningar är ett viktigt instrument i detta avseende och i sitt meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande belyste kommissionen behovet att fortsätta att arbeta intensivt på att främja automatiskt informationsutbyte som framtida europeisk och internationell norm för insyn och informationsutbyte i skattefrågor. Europeiska rådet begärde vid sitt möte den 22 maj 2013 att det automatiska informationsutbytet på EU-nivå och global nivå skulle utökas, i syfte att bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.

(2)Eftersom multinationella företagsgrupper bedriver verksamhet i olika länder har de möjlighet att utnyttja aggressiva skatteplaneringsmetoder som inte finns tillgängliga för inhemska företag. När multinationella företagsgrupper gör detta kan inhemska företag, vanligtvis små och medelstora företag, påverkas särskilt, eftersom deras skattebörda blir högre än de multinationella företagsgruppernas. Å andra sidan kan alla medlemsstater drabbas av inkomstförluster och det finns risk för konkurrens för att locka till sig multinationella företagsgrupper genom att erbjuda dem ytterligare skatteförmåner. Det finns därför ett problem när det gäller den inre marknadens funktion.

(3)Skattemyndigheter i unionen behöver omfattande och relevanta upplysningar om multinationella företagsgrupper när det gäller deras struktur, internprissättningspolicy och interna transaktioner inom och utanför unionen. Dessa upplysningar kommer att göra det möjligt för skattemyndigheterna att reagera på skadliga skattemetoder genom ändringar av lagstiftningen eller lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner, och att fastställa om företag har använt sig av metoder som får till följd att på konstlad väg överföra betydande inkomstbelopp till skatteförmånliga miljöer.

(4)Ökad transparens gentemot skattemyndigheter kan få till effekt att ge multinationella företagsgrupper ett incitament att överge vissa metoder och betala sin skäliga andel av skatten i det land där vinsterna görs. Att öka transparensen för multinationella företagsgrupper utgör därför en väsentlig del i arbetet med att motverka urholkning av skattebasen och överföring av vinster.

(5)Resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar om en uppförandekod om dokumentationskrav för internprissättning för företag i intressegemenskap i Europeiska unionen ger redan multinationella företagsgrupper i unionen en metod för att lämna upplysningar till skattemyndigheter om global affärsverksamhet och strategier för internprissättning (central dokumentsamling) och information om den lokala enhetens konkreta transaktioner (lokal dokumentation). Uppförandekoden om dokumentationskrav för intern prissättning för företag i intressegemenskap i Europeiska unionen innehåller dock för närvarande inte någon mekanism för ingivandet av en landsspecifik rapport.

(6)I den landsspecifika rapporten bör multinationella företagsgrupper varje år och för varje skattejurisdiktion i vilken de bedriver affärsverksamhet lämna upplysningar om inkomstbelopp, vinst före inkomstskatt samt betald och upplupen inkomstskatt. Multinationella företagsgrupper bör också redovisa antal anställda, aktiekapital, outdelade vinster och materiella anläggningstillgångar i varje skattejurisdiktion. Slutligen bör multinationella företagsgrupper identifiera varje enhet inom gruppen som bedriver verksamhet i en viss skattejurisdiktion och de bör lämna en indikation om den affärsverksamhet varje enhet bedriver.

(7)För att uppnå en effektivare användning av offentliga medel och minska den administrativa bördan för multinationella företagsgrupper bör kravet på rapportering endast gälla för multinationella företagsgrupper med en årlig konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger ett visst belopp. Direktivet bör säkerställa att samma upplysningar samlas in och görs tillgängliga för skattemyndigheterna i god tid i hela unionen.

(8)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det nödvändigt att unionen säkrar en rättvis konkurrens mellan EU-baserade multinationella företagsgrupper och icke EU-baserade multinationella företagsgrupper där en eller flera av enheterna är lokaliserade inom EU. Båda bör därför omfattas av kravet på rapportering.

(9)Medlemsstaterna bör fastställa regler om sanktioner för överträdelse av de nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv och bör säkerställa att dessa sanktioner är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas.

(10)För att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det nödvändigt att se till att medlemsstaterna antar samordnade bestämmelser om kravet på transparens i multinationella företagsgrupper.

(11)Vad gäller utbyte av upplysningar mellan medlemsstaterna föreskrivs redan i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar på ett antal områden. Dess tillämpningsområde bör utvidgas till att omfatta obligatoriskt automatiskt utbyte av landsspecifika rapporter mellan medlemsstater.

(12)Det obligatoriska automatiska utbytet av landsspecifika rapporter mellan medlemsstater bör i varje enskilt fall inbegripa lämnande av en definierad uppsättning grundläggande upplysningar som finns tillgängliga för de medlemsstater i vilka, på grundval av upplysningarna i den landsspecifika rapporten, en eller flera enheter i den multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom en multinationell företagsgrupps fasta etableringsställe.

(13)För att minimera kostnader och administrativ börda både för skattemyndigheter och för multinationella företagsgrupper är det nödvändigt att föreskriva regler som är förenliga med den internationella utvecklingen och som på ett positivt sätt bidrar till dess genomförande. Den 19 juli 2013 presenterade OECD en handlingsplan i fråga om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS-handlingsplanen) som är ett viktigt initiativ för att ändra befintliga internationella skatteregler. Den 5 oktober 2015 lade OECD fram sina slutliga rapporter som godkändes av G20-ländernas finansministrar. Under mötet den 15 och 16 november 2015 godkändes också OECD-paketet av G20-ledarna.

(14)Arbetet med punkt 13 i BEPS-handlingsplanen resulterade i en uppsättning standarder för att lämna upplysningar om multinationella företagsgrupper, inklusive den centrala dokumentsamlingen, den lokala dokumentationen och den landsspecifika rapporten. Det är därför lämpligt att beakta OECD-standarderna när reglerna för den landsspecifika rapporten fastställs.

(15)Unionens åtgärder på området för den landsspecifika rapporteringen bör fortsätta att ta särskild hänsyn till den framtida utvecklingen på OECD-nivå. Vid genomförandet av detta direktiv bör medlemsstaterna använda 2015 års slutliga rapport om punkt 13 i OECD/G20-ländernas projekt om urholkning av skattebasen och överföring av vinster, som utvecklats av OECD, som en källa till illustration eller tolkning av detta direktiv och för att säkerställa samstämmighet vid tillämpningen i medlemstaterna.

(16)Det är nödvändigt att specificera språkkrav för utbytet av upplysningar mellan medlemsstater om den landsspecifika rapporten. Det är också nödvändigt att anta de praktiska arrangemang som krävs för att uppgradera det gemensamma kommunikationsnätet (CCN-nätet). För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av artiklarna 20.6 och 21.7, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011.

(17)För att stärka ett effektivt utnyttjande av resurser, underlätta utbytet av upplysningar och undvika att varje medlemsstat för sig behöver göra liknande anpassningar av sina system, bör utbytet av upplysningar göras genom det gemensamma kommunikationsnät (CCN-nätet) som unionen har utformat. De praktiska arrangemang som är nödvändiga för att uppgradera systemet bör antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 i direktiv 2011/16/EU.

(18)Tillämpningsområdet för det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar bör därför utvidgas till att omfatta det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar i den landsspecifika rapporten.

(19)Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. 

(20)Eftersom målet för detta direktiv, nämligen ett effektivt administrativt samarbete mellan medlemsstater under förutsättningar som är förenliga med en väl fungerande inre marknad, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av den enhetlighet och ändamålsenlighet som krävs, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21) Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

(1)    Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

(a)Punkt 9 ska ersättas med följande:

”9. automatiskt utbyte:

a) vid tillämpning av artiklarna 8.1, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller; med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar informationen vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten.

b) vid tillämpning av artikel 8.3a, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar om personer med hemvist i andra medlemsstater till den relevanta hemvistmedlemsstaten, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller.

c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a, 8a och 8aa, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med leden a och b i denna punkt.”

(b)Följande stycke ska läggas till som andra stycke:

”I artiklarna 8.3a, 8.7a, 21.2, 25.2 och 25.3 ska alla begrepp som har stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I. I artikel 8aa och bilaga III ska alla begrepp som har stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III.”

(2)    I kapitel II avsnitt 2 ska följande artikel införas som artikel 8aa:

”Artikel 8aa

Tillämpningsområde och villkor för obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifik rapport

 

1.    Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att det Yttersta moderföretaget i en Multinationell företagsgrupp som har skattemässig hemvist på dess territorium, eller någon annan Rapporterande enhet i enlighet med avsnitt 2 i bilaga III, lämnar en landsspecifik rapport med avseende på sitt Rapporterade räkenskapsår inom 12 månader efter den sista dagen i den Multinationella företagsgruppens Rapporterade räkenskapsår i enlighet med avsnitt II i bilaga III.

2.    Den behöriga myndigheten i en medlemsstat där den landsspecifika rapporten togs emot i enlighet med punkt 1 ska, genom automatiskt utbyte och inom den tidsfrist som anges i punkt 4, lämna rapporten till varje annan medlemsstat i vilken, på grundval av upplysningarna i den landsspecifika rapporten, en eller flera Ingående enheter i den Multinationella företagsgrupp som den Rapporterande enheten är en del av antingen har skattemässig hemvist eller är skattskyldiga med beaktande av den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast etableringsställe.

3.    Den landsspecifika rapporten ska innehålla följande upplysningar med avseende på den Multinationella företagsgruppen:

   a)    Sammanställda upplysningar om inkomstbelopp, resultaträkning före inkomstskatt, betald inkomstskatt, upplupen inkomstskatt, aktiekapital, ansamlade vinstmedel, antal anställda och andra materiella anläggningstillgångar än kontanter eller likvida medel med avseende på varje jurisdiktion i vilken den Multinationella företagsgruppen bedriver verksamhet.

b)    En identifiering av varje Ingående enhet i den Multinationella företagsgruppen med angivande av jurisdiktion för varje sådan Ingående enhets skattemässiga hemvist och av den jurisdiktion enligt vars lagstiftning den Ingående enheten har bildats, om denna skiljer sig från den skattemässiga jurisdiktionen, samt den Ingående enhetens huvudsakliga ekonomiska verksamhet eller verksamheter.

4.    Upplysningarna ska lämnas inom 15 månader efter den sista dagen av det Räkenskapsår för den Multinationella företagsgruppen som den landsspecifika rapporten avser. Den första landsspecifika rapporten ska lämnas för det Räkenskapsår för den Multinationella företagsgruppen som inleds den 1 januari 2016 eller senare.

5.    Artikel 17.4 ska inte tillämpas på upplysningar som utbyts i enlighet med punkterna 1–4 i denna artikel.”

(3)    I artikel 20 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

   ”6. Det automatiska utbytet av upplysningar om landsspecifik rapport i enlighet med artikel 8aa ska ske med användning av standardformuläret i tabellerna 1, 2 och 3 i avsnitt III i bilaga III. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta språkordningen för det utbytet senast den 31 december 2016. Den ska inte hindra medlemsstaterna från att lämna de upplysningar som avses i artikel 8aa på något av unionens officiella språk och arbetsspråk. Denna språkordning får emellertid föreskriva att de centrala delarna av sådana upplysningar också lämnas på något annat av unionens officiella språk. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(4)    I artikel 21 ska följande punkt läggas till som punkt 6:

   ”6. Upplysningar som lämnas i enlighet med artikel 8aa.2 ska lämnas på elektronisk väg med hjälp av CCN-nätet. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga praktiska bestämmelser för uppgraderingen av CCN-nätet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(5)    I artikel 23 ska punkt 3 ersättas med följande:

   ”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a och 8aa samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formerna och villkoren för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 26.2.”

(6)    Följande artikel ska införas som artikel 25 a:

”Artikel 25 a

Sanktioner

   Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv och vad avser artikel 8aaa, och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen senast den 31 december 2016 och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem.”

(7)    Artikel 26 ska ersättas med följande:

”Artikel 26

Kommittéförfarande

1.    Kommissionen ska biträdas av kommittén för administrativt samarbete i fråga om beskattning. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011(*).

2.    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

(*)     Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).”    

(8)    Bilaga III, vars text återfinns i bilaga I till detta direktiv, ska läggas till.

Artikel 2

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2016 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2017.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden i den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen 11  

1.3.Typ av förslag eller initiativ

☒Ny åtgärd 

◻Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 12  

◻Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny åtgärd 

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2.Specifika mål eller verksamheter inom den verksamhetsbaserade förvaltningen och budgeteringen som berörs

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå:

Ett rättsligt instrument på EU-nivå skulle också skapa rättssäkerhet för skatteförvaltningar och företag i EU, bidra till utvecklingen av en internationell standard för automatiskt utbyte av upplysningar om landsspecifika rapporter, som man diskuterat och kommit överens om i OECD, och skulle inbegripa användning av de it-system som redan används eller är under utveckling för att underlätta rapportering av upplysningar enligt direktivet om administrativt samarbete. Enligt detta direktiv delar EU-medlemsstaterna upplysningar i särskilda format via en specifik kommunikationskanal. Formaten skulle lätt kunna utvidgas så att de kan användas även för de ytterligare poster som nu föreslås ska inbegripas. Medlemsstaterna har investerat mycket tid och pengar på att utarbeta dessa format och det skulle leda till stordriftsfördelar om medlemsstaterna också använde dem för utbytet av upplysningar om de nya posterna.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

◻Förslag eller initiativ som pågår under begränsad tid

–◻    Förslaget eller initiativet ska gälla från [den DD/MM]ÅÅÅÅ till [den DD/MM]ÅÅÅÅ.

–◻    Det påverkar resursanvändningen från ÅÅÅÅ till ÅÅÅÅ.

☒ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–Förslaget kommer att träda i kraft den 1 januari 2017

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7.Planerad metod för genomförandet 13  

☒ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☒inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer Fiscalis 2020-programmet förvaltas direkt

–◻    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

◻ Indirekt förvaltning genom delegering till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–◻ offentligrättsliga organ

–◻ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Nummer 1A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning	Diff./Icke-diff. 14	från Efta-länder 15	från kandidat-länder 16	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
	(Förbättring av skattesystemens funktion)	Differentierade	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Nummer Nummer[…][Beteckning…...….]	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidat-länder	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
	[XX.YY.YY.YY]		JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

[Dessa uppgifter ska anges på databladet för budgetuppgifter av administrativ natur (andra dokumentet i bilagan till denna finansieringsöversikt), vilket ska laddas upp i CISNet som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.]

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

Nummer

1 A Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning]

GD: GD Skatter och tullar				År 2016 17	År 2017	År 2018	År 2019	2020			TOTALT
• Driftsanslag
Budgetrubrik 14.0301	Åtaganden	(1)		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	Betalningar	(2)		0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
Budgetrubrik (nr)	Åtaganden	(1a)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
	Betalningar	(2 a)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 18				p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Budgetrubrik (nr)		(3)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALA anslag för GD Skatter och tullar	Åtaganden	=1+1a +3		0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	Betalningar	=2+2a +3		0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	Betalningar	(5)	0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALA anslag under RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050			1000
	Betalningar	=5+ 6	0	0,300	0,300	0,300	0,050	0,050		1000

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
	Betalningar	(5)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
	Betalningar	=5+ 6	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2016	År 2017	År 2018	År 2019	År 2020			TOTALT
GD: GD Skatter och tullar
• Personalresurser			0,528	0,528	0,528	0,528	0,528			2,640
•Övriga administrativa utgifter			0,030	0,030	0,030	0,030	0,030			0,150
TOTALT för GD Skatter och tullar	Anslag		0,558	0,558	0,558	0,558	0,558

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,558

0,558

0,558

0,558

0,558

2,790

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2016 19	År 2017	År 2018	År 2019	År 2020			TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		0,858	0,858	0,858	0,608	0,608			3,790
	Betalningar		0,558	0,858	0,858	0,858	0,608	0,50		3,790

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    ◻Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–☒    ☒Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ⇩

År 2016

År 2017

År 2018

År 2019

2020

TOTALT

RESULTAT

Typ 20

Genomsnittliga kostnader

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Antal

Kostn.

Totalt antal

Total kostnad

SPECIFIKT MÅL nr 1 21 …

- Resultat

- Resultat

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 1

SPECIFIKT MÅL nr 2…

- Resultat

Delsumma för specifikt mål nr 2

TOTALA KOSTNADER

OBS:

Det förväntade positiva resultatet av detta förslag är att i) medlemsstaterna kommer att ta emot skatterelaterade upplysningar om enheter som gör dem informerade för att kunna utföra skatterevisioner. ii) allmänheten kan betrakta åtgärden som en aktiv handling för att se till att samtliga skattebetalare betalar sin skäliga del, iii) företag kommer eventuellt begränsa sina aggressiva skatteplaneringsstrukturer. Även om medlemsstaterna får en ökad administrativ börda som är direkt relaterad till lämnande av upplysningar om landsspecifika rapporter förväntas dessa kostnader bli begränsade, eftersom det är enheterna som utarbetar rapporterna.

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☒ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År n 22

År n+1

År n+2

År n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,528	0,528	0,528	0,528	0,528
Övriga administrativa utgifter	0,030	0,030	0,030	0,030	0,030
Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen	0,558	0,558	0,558	0,558	0,558

utanför RUBRIK 5 23 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur
Delsumma utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

0,558

0,558

0,558

0,558

0,558

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☒    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2016	År 2017	År 2018	År 2019	2020
•Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		4	4	4	4	4
XX 01 01 02 (vid delegationer)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	.	.
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	.	.
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	.
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 24
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	.
XX 01 04 yy  25	- vid huvudkontoret	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
	vid delegationerna	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	.
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.		p.m.
10 01 05 02 (kontraktsanställda, vikarier och nationella experter som arbetar med direkta forskningsåtgärder)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
Annan budgetrubrik (ange vilken)		p.m.	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALT		4	4	4	4	4

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Förberedelse av möten och korrespondens med medlemsstaterna, (avhängigt diskussioner med medlemsstaterna) arbete med formulär, it-format och det centrala registret, utkontraktering av arbete med it-systemen till externa tjänsteleverantörer
Extern personal	Ej tillämpligt

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–☒    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☒    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 26
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ………….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) EGT L 336, 27.12.1977, s. 15.

(2) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).

(3) http://ec.europa.eu/priorities/work-programme/index_en.htm  

(4) EUT L 359, 16.12.2014.

(5) EUT L 332, 18.12.2015.

(6)

   Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis (Kleva-rapporten) – 2013/2060 (INI).

(7)

   Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 17 april 2013 om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet – En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande COM(2012) 722 final (Dandea-rapporten) – CESE 101/2013.

(8) Offentliga rapporter från uppförandekodgruppen (företagsbeskattning) finns tillgängliga här .

(9) EUT C , , s. .

(10) EUT C , , s. .

(11) med de interna förkortningarna ABM respektive ABB.

(12) I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(13) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: http://www.cc.cec/budg/man/budgmanag/budgmanag_en.html

(14) Diff. = Differentierade / Icke-diff. = Icke-differentierade anslag.

(15) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(16) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(17) 2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(18) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(19) 2016 är det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(20) Resultaten som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts).

(21) Mål som redovisats under punkt 1.4.2: ”Specifikt/specifika mål…”.

(22) Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(23) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(24) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(25) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(26) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 28.1.2016

COM(2016) 25 final

BILAGA

till

Förslag till rådets direktiv

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattningar

BILAGA

till

Förslag till rådets direktiv

om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattningar

”BILAGA III

Rapporteringsregler för grupper av multinationella företag

AVSNITT I

DEFINIERADE BEGREPP

1. Grupp: ett antal företag som är knutna till varandra genom ägande eller kontroll på ett sådant sätt att de antingen är skyldiga att upprätta Koncernredovisningar för finansiell rapportering enligt tillämpliga redovisningsprinciper eller skulle vara skyldiga att göra det om egetkapitalandelar i något av företagen handlades på en offentlig börs.

2. Företag: varje form av affärsverksamhet som bedrivs av varje person som avses i artikel 3.11 b, c och d.

3. Multinationell företagsgrupp: varje företagsgrupp som består av två eller flera företag som har skattemässig hemvist i olika jurisdiktioner, eller som består av ett företag som har skattemässig hemvist i en jurisdiktion och som beskattas med avseende på den verksamhet som bedrivs genom ett fast driftsställe i en annan jurisdiktion, och som inte är en Undantagen Multinationell företagsgrupp.

4. Undantagen Multinationell företagsgrupp: med avseende på varje givet Räkenskapsår för företagsgruppen, en företagsgrupp med totala koncerninkomster på mindre än 750 000 000 euro eller ett belopp i lokal valuta som från och med januari 2015 ungefär motsvarar 750 000 000 euro under det Räkenskapsår som omedelbart föregår det Rapporterade räkenskapsår som avspeglas i dess Koncernredovisning för ett sådant föregående Räkenskapsår.

5. Ingående enhet: något av följande:

a) Varje separat affärsenhet i en Multinationell företagsgrupp som ingår i den Multinationella företagsgruppens Koncernredovisning för finansiella rapporteringsändamål, eller som skulle inkluderas om egetkapitalandelar i sådana affärsenheter i en Multinationell företagsgrupp handlades på en offentlig börs.

b) Varje sådan affärsenhet som undantas från den Multinationella företagsgruppens koncernredovisningar uteslutande på grund av storlek eller väsentlighet.

c) Varje fast driftställe i en separat affärsenhet inom en Multinationell företagsgrupp som omfattas av led a eller b under förutsättning att affärsenheten utarbetar en separat redovisning för ett sådant fast driftställe för ändamål som gäller finansiell rapportering, lagstiftning, skattedeklaration eller interna förvaltnings- och kontrollfrågor.

6. Rapporterande enhet: den Ingående enhet som är skyldig att lämna en landsspecifik rapport i enlighet med kraven i artikel 8aa.3 i sin skatterättsliga jurisdiktion för den Multinationella företagsgruppens räkning. Den rapporterande enheten kan vara det Yttersta moderföretaget, Surrogatmoderföretaget eller varje enhet som beskrivs i avsnitt II punkt 1.

7. Yttersta moderföretag: en Ingående enhet i en Multinationell företagsgrupp som uppfyller följande kriterier:

a) Det äger direkt eller indirekt ett tillräckligt intresse i en eller flera andra Ingående enheter i en sådan Multinationell företagsgrupp så att det är skyldigt att upprätta Koncernredovisningar enligt redovisningsprinciper som tillämpas allmänt inom dess skatterättsliga jurisdiktion eller skulle vara skyldigt att göra detta om dess egetkapitalandelar handlades på en offentlig börs inom den skatterättsliga jurisdiktionen.

b) Det finns inte någon annan Ingående enhet i en sådan Multinationell företagsgrupp som direkt eller indirekt äger ett intresse som beskrivs i led a i den först nämnda Ingående enheten.

8. Surrogatmoderföretag: en Ingående enhet i en Multinationell företagsgrupp som har utsetts av en sådan Multinationell företagsgrupp som enda ersättare för det Yttersta moderföretaget att lämna den landsspecifika rapporten i den Ingående enhetens skatterättsliga jurisdiktion på en sådan Multinationell företagsgrupps vägnar, om ett eller flera av de villkor som anges i avsnitt II punkt 1 b är tillämpliga.

9. Räkenskapsår: en årlig redovisningsperiod för vilken det Yttersta moderföretaget i den Multinationella företagsgruppen utarbetar sina finansiella rapporter.

10. Rapporterat räkenskapsår: det Räkenskapsår för de finansiella och operativa resultat som tas upp i den landsspecifika rapport som avses i artikel 8aa.3.

11. Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter: ett avtal som ingåtts mellan auktoriserade företrädare för en EU-medlemsstat och en jurisdiktion utanför unionen vilka är parter i ett internationellt avtal och som kräver ett automatiskt utbyte av upplysningar om landspecifika rapporter mellan parternas jurisdiktioner.

12. Internationellt avtal: den multilaterala konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, bilaterala eller multilaterala skatteavtal eller varje avtal om utbyte av skatteuppgifter som en medlemsstat är part i, och som enligt sina villkor ger rätt till utbyte av skatteupplysningar mellan jurisdiktioner, däribland automatiskt utbyte av sådana upplysningar.

13. Koncernredovisning: en Multinationell företagsgrupps finansiella rapporter där tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden hos det Yttersta moderföretaget och de Ingående enheterna redovisas som en enda ekonomisk enhet.

14.    Termen ”systemsammanbrott” tillämpas endast när det gäller jurisdiktioner utanför unionen och innebär att en jurisdiktion har ett Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter som är i kraft med en medlemsstat, men som har avbrutit automatiskt utbyte (av andra orsaker än sådana som är förenliga med villkoren i det avtalet) eller på annat sätt underlåter att automatiskt till en medlemsstat lämna landsspecifika rapporter i sin besittning för Multinationella företagsgrupper som har Ingående enheter i den medlemsstaten.

AVSNITT II

ALLMÄNNA RAPPORTERINGSKRAV

1. En Ingående enhet med hemvist i en medlemsstat som inte är Yttersta moderföretag för en Multinationell företagsgrupp ska lämna en landsspecifik rapport för en Multinationell företagsgrupps Rapporterade räkenskapsår i vilken den är en Ingående enhet, om följande kriterier är uppfyllda:

(a)Enheten har skattemässig hemvist i en medlemsstat.

(b)Ett av följande villkor är tillämpligt:

i.    Det Yttersta moderföretaget i den Multinationella företagsgruppen är inte skyldigt att lämna en landsspecifik rapport i sin skatterättsliga jurisdiktion.

ii.    Den jurisdiktion där det Yttersta moderföretaget har skattemässig hemvist har ett gällande Internationellt avtal i vilket medlemsstaten är part, men har inte ett gällande Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter i vilket medlemsstaten är part vid den tidpunkt som anges i artikel 8aa.1, för lämnande av den landsspecifika rapporten för det Rapporterade räkenskapsåret.

iii.    Det har skett ett systemsammanbrott i den jurisdiktion där det Yttersta moderföretaget har skattemässig hemvist som har anmälts av medlemsstaten till den Ingående enheten med skattemässig hemvist i medlemsstaten.

Om det finns fler än en Ingående enhet i samma Multinationella företagsgrupp med skatterättslig hemvist i unionen och ett eller flera av villkoren i led b är tillämpliga, får den Multinationella företagsgruppen utse en av dessa Ingående enheter att lämna den landsspecifika rapporten i enlighet med kraven i artikel 8aa.1 med avseende på varje Rapporterat räkenskapsår inom den tidsfrist som anges i artikel 8aa.1 och underrätta medlemsstaten om att lämnandet är avsett att tillgodose kraven på lämnande för alla Ingående enheter i en sådan Multinationell företagsgrupp med skatterättslig hemvist i unionen. Den medlemsstaten ska, i enlighet med artikel 8aa.2, lämna den landsspecifika rapport som tagits emot till varje annan medlemsstat i vilken, på grundval av upplysningarna i den landsspecifika rapporten, en eller flera Ingående enheter i den Multinationella företagsgruppen antingen har skattemässig hemvist eller är föremål för skatt avseende den affärsverksamhet som bedrivs genom ett fast driftställe.

2. Genom undantag från punkt 1, om ett eller flera av de villkor som anges i punkt 1 b är tillämpliga, ska en enhet som beskrivs i punkt 1 inte vara skyldig att lämna en landsspecifik rapport med avseende på något Rapporterat räkenskapsår om den Multinationella företagsgrupp som den är en Ingående enhet i har lämnat en landsspecifik rapport i enlighet med artikel 8aa.3 med avseende på ett sådant Räkenskapsår genom ett Surrogatmoderföretag som har lämnat den landsspecifika rapporten till skattemyndigheten i sin skattemässiga hemvists jurisdiktion på eller före det datum som anges i artikel 8aa.1 och att, i de fall Surrogatmoderföretaget har sin skattemässiga hemvist i en jurisdiktion utanför unionen, uppfyller följande villkor:

a)    Jurisdiktionen i Surrogatmoderföretagets skattemässiga hemvist kräver lämnande av landsspecifika rapporter som uppfyller kraven i artikel 8aa.3.

b)    Jurisdiktionen i Surrogatmoderföretagets skattemässiga hemvist har ett gällande Kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter i vilket medlemsstaten är part vid den tidpunkt som anges i artikel 8aa.1 för lämnande av den landsspecifika rapporten för det Rapporterade räkenskapsåret.

c)    Jurisdiktionen i Surrogatmoderföretagets skattemässiga hemvist har inte underrättat medlemsstaten om ett systemsammanbrott.

d)    Jurisdiktionen i Surrogatmoderföretagets skattemässiga hemvist har underrättats i enlighet med punkt 3 av den Ingående enhet som har skattemässig hemvist inom dess jurisdiktion att det är Surrogatmoderföretag.

e)    En anmälan har lämnats till medlemsstaten i enlighet med punkt 4.

3. Medlemsstaterna ska begära att varje Ingående enhet i en Multinationell företagsgrupp som har skattemässig hemvist i den medlemsstaten underrättar medlemsstaten om huruvida det är det Yttersta moderföretaget eller Surrogatmoderföretaget eller den Ingående enhet som avses i punkt 1, senast den sista dagen av det Rapporterade räkenskapsåret för en sådan Multinationell företagsgrupp.

4. Medlemsstaterna ska begära att om en Ingående enhet i en Multinationell företagsgrupp, som har skattemässig hemvist i den medlemsstaten, inte är Yttersta moderföretag eller Surrogatmoderföretag eller Ingående enhet som avses i punkt 1, ska den underrätta medlemsstaten om den Ingående enhetens identitet och skattemässiga hemvist, senast den sista dagen av det Rapporterade räkenskapsåret för en sådan Multinationell företagsgrupp.

5. I den landsspecifika rapporten ska valutan anges för de belopp som avses i rapporten.

AVSNITT III

Landsspecifik rapport

Α. Mall för den landsspecifika rapporten

Tabell 1 Översikt över fördelning av inkomster, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion

Den multinationella företagsgruppens namn: Räkenskapsår som avses: Valuta som använts:
Skattejurisdiktion	Inkomster			Resultat före inkomstskatt	Inbetald inkomstskatt (kontantmetod)	Upplupen inkomstskatt – Innevarande år	Aktiekapital	Ansamlade vinstmedel	Antal anställda	Andra materiella tillgångar än kontanter och likvida medel
	Fristående part	Närstående part	Totalt

Tabell 2 Förteckning över alla Ingående enheter i en Multinationell företagsgrupp i varje sammanställning per skattejurisdiktion

Den multinationella företagsgruppens namn: Räkenskapsår som avses:

Skattejurisdiktion

Ingående enheter med hemvist i skattejurisdiktionen

Organisationens skattejurisdiktion eller etablering om annan än hemvistens skattejurisdiktion

Huvudsaklig verksamhet(-er)

Forskning och utveckling

Företag eller förvaltning Immateriella rättigheter

Inköp eller upphandling

Tillverkning eller produktion

Försäljning, saluföring eller distribution

Administration, styrtjänster eller stödtjänster

Tillhandahållande av tjänster till fristående parter

Koncernintern finansiering

Reglerade finansiella tjänster

Försäkringar

Innehav av aktier eller andra aktieinstrument

Vilande

Annat1

1.

2.

3.

1.

2.

3.

Tabell 3: Kompletterande information

Den multinationella företagsgruppens namn: Räkenskapsår som avses:

Lägg till eventuell ytterligare kortfattad information eller förklaringar som ni anser nödvändiga eller som skulle underlätta förståelsen av de obligatoriska uppgifter som lämnas i den landsspecifika rapporten

B. Allmänna instruktioner för ifyllande av den landsspecifika rapporten

1. Syfte

Mallen ska användas för att rapportera en multinationell företagsgrupps fördelning av inkomster, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion.

2. Behandling av filialer och fasta driftställen.

Uppgifter om det fasta driftstället ska rapporteras med hänvisning till den skattejurisdiktion där det är beläget och inte med hänvisning till den skattejurisdiktion där affärsenheten, som det fasta driftsstället är en del av, har hemvist. Rapportering av den skattejurisdiktion där affärsenheten, som det fasta driftsstället är en del av, har hemvist, ska utesluta finansiella uppgifter med anknytning till det fasta driftstället.

3. Period som omfattas av den årliga mallen

Mallen ska omfatta det Rapporterande Multinationella företagets Räkenskapsår För Ingående enheter ska mallen konsekvent återspegla endera av följande uppgifter, vilket det Rapporterande Multinationella företaget själv får fatta beslut om:

a) Information för det Räkenskapsår avseende de relevanta Ingående enheterna vilket upphör samma datum som det Rapporterande Multinationella företagets Räkenskapsår eller som upphör under den 12-månadersperiod som föregår detta datum.

b) Information om alla relevanta Ingående enheter som rapporterats för det Rapporterande Multinationella företagets Räkenskapsår.

4. Uppgiftskälla

Det Rapporterande Multinationella företaget ska konsekvent varje år använda samma uppgiftskällor vid ifyllandet av mallen. Det Rapporterande Multinationella företaget kan välja att använda uppgifter från sitt paket för konsoliderad redovisning, från separata enheters lagstadgade finansiella rapporter, lagstadgade finansiella rapporter eller intern rörelseredovisning. Det är inte nödvändigt att förena inkomst-, vinst- och skattedeklaration i mallen till koncernredovisningen. Om lagstadgade finansiella rapporter används som underlag för rapportering, ska alla belopp omräknas till det Rapporterande Multinationella företagets fastställda funktionella valuta enligt den genomsnittliga växelkursen för det år som anges i mallens avsnitt om kompletterande information. Det är inte nödvändigt att göra justeringar för skillnader i redovisningsprinciper som tillämpas på olika skattejurisdiktioner.

Det Rapporterande Multinationella företaget ska lämna en kort beskrivning av de uppgiftskällor som använts vid utarbetandet av mallen i dess avsnitt om kompletterande information. Om en ändring har gjorts i den uppgiftskälla som används varje år ska det Rapporterande Multinationella företaget förklara orsakerna till ändringarna och dess konsekvenser i mallens avsnitt om kompletterande information.

C. Särskilda instruktioner för ifyllande av den landsspecifika rapporten

1. Översikt över fördelning av inkomster, skatter och affärsverksamheter per skattejurisdiktion (tabell 1)

1.1. Skattejurisdiktion

I den första kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget förteckna alla skattejurisdiktioner i vilka Ingående enheter i den Multinationella företagsgruppen har skattemässig hemvist. En skattejurisdiktion definieras som en stat liksom en icke-statlig jurisdiktion med skattemässig autonomi. En separat post ska införas för alla Ingående enheter i den multinationella företagsgrupp som enligt det Rapporterande Multinationella företaget inte anses ha hemvist i någon skattejurisdiktion för skatteändamål. Om en Ingående enhet har hemvist i fler än en skattejurisdiktion, ska det tillämpliga skatteavtalets utslagsgivande bestämmelser tillämpas för att fastställa vilken skattejurisdiktion som är hemvist. Om inga gällande skatteavtal finns ska den Ingående enheten rapporteras i den skattejurisdiktion som den Ingående enhetens faktiska företagsledning omfattas av. Platsen för faktisk företagsledning ska fastställas genom internationellt överenskomna standarder.

1.2. Inkomster

I de tre kolumnerna i mallen under rubriken ”inkomster” ska det Rapporterande Multinationella företaget lämna följande information:

a) Summan av inkomsterna från alla de enheter som ingår i den Multinationella företagsgruppen i den relevanta skattejurisdiktion som genererats från transaktioner med närstående företag.

b) Summan av inkomsterna från alla Ingående enheter i den Multinationella företagsgruppen i den relevanta skattejurisdiktionen som genererats från transaktioner med fristående parter.

c) Den totala summan av de belopp som avses i leden a och b.

Inkomster ska inbegripa inkomster från försäljning av lager och egendom, tjänster, licensavgifter, räntor, bidrag och alla andra belopp. Inkomsterna ska utesluta betalningar från andra Ingående enheter som behandlas som utdelning i betalarens skattejurisdiktion.

1.3. Resultat före inkomstskatt

I den femte kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera summan av resultatet före inkomstskatt för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Resultatet före inkomstskatt ska omfatta alla extraordinära poster i resultaträkningen.

1.4. Inbetald inkomstskatt (kontantmetod)

I den sjätte kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera det totala beloppet inkomstskatt som faktiskt betalats under det relevanta räkenskapsåret av samtliga Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Betalda skatter ska innefatta kontanta skatter som betalast av den Ingående enheten till den relevanta skattejurisdiktionen och alla övriga skattejurisdiktioner. Betalda skatter ska innefatta källskatt som betalats av andra enheter (anknutna företag och fristående företag) med avseende på betalningar till den Ingående enheten. Om företag A med hemvist i skattejurisdiktion A tjänar räntor i skattejurisdiktion B ska källskatten i skattejurisdiktion B rapporteras av företag A.

1.5. Upplupen inkomstskatt (innevarande år)

I den sjunde kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera summan av aktuell skatt för beskattningsbara vinster eller förluster under rapporteringsåret för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Aktuell skatt ska bara återspegla verksamhet under innevarande år och ska inte inkludera uppskjutna skatter eller avsättningar för osäkra skatteskulder.

1.6. Aktiekapital

I den åttonde kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera summan av aktiekapital för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Med beaktande av fasta driftställen ska aktiekapitalet rapporteras av den rättsliga enhet i vilken den är ett fast driftsställe, om det inte finns något fastställt kapitalkrav i det fasta driftställets skattejurisdiktion i regleringssyfte.

1.7. Ansamlade vinstmedel

I den nionde kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera summan av de totala ansamlade vinstmedlen för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen i slutet av året. Med beaktande av fasta driftställen ska ansamlade vinstmedel rapporteras av den rättsliga enhet till vilken driftstället hör.

1.8. Antal anställda

I den tionde kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera det totala antal anställda i heltidsekvivalenter (FTE) för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Antalet anställda får rapporteras vid årets slut, beräknat på grundval av den genomsnittliga sysselsättningsnivån under året eller på någon annan grund som konsekvent tillämpas mellan olika skattejurisdiktioner och för varje år. För detta ändamål får oberoende uppdragstagare som deltar i den Ingående enhetens ordinarie verksamhet rapporteras som anställda. Skälig avrundning eller tillnärmning av antalet anställda är tillåten, förutsatt att en sådan avrundning eller tillnärmning inte väsentligt snedvrider den relativa fördelningen av anställda mellan olika skattejurisdiktioner. Konsekventa tillvägagångssätt ska tillämpas mellan varje år och mellan olika enheter.

1.9. Andra materiella tillgångar än likvida medel

I den elfte kolumnen i mallen ska det Rapporterande Multinationella företaget rapportera summan av det bokförda värdet av materiella tillgångar för alla Ingående enheter med skattemässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Med beaktande av fasta driftställen ska tillgångar redovisas med hänvisning till den skattejurisdiktion i vilken det fasta driftstället är beläget. Materiella tillgångar ska för detta ändamål inte innefatta kontanter eller likvida medel, immateriella tillgångar eller finansiella tillgångar.

2. Förteckning över alla Ingående enheter i en Multinationell företagsgrupp som ingår i varje sammanställning per skattejurisdiktion (tabell 2)

2.1. Ingående enheter med hemvist i skattejurisdiktionen

Det Rapporterande Multinationella företaget ska, per skattejurisdiktion och rättssubjektets namn, förteckna alla Ingående enheter i en Multinationell företagsgrupp som har skattermässig hemvist i den relevanta skattejurisdiktionen. Såsom anges i punkt 2 i de allmänna anvisningarna ska dock, vad gäller fasta driftställen, det fasta driftsstället förtecknas med hänvisning till den skattejurisdiktion där det är beläget. Den rättsliga enhet i vilken det är ett fast driftställe ska anges.

2.2. Organisationens skattejurisdiktion eller etablering om annan än hemvistens skattejurisdiktion

Det Rapporterande Multinationella företaget ska rapportera namnet på den skattejurisdiktion enligt vars lagstiftning det Multinationella företagets Ingående enhet har registrerats eller etablerats, om den skiljer sig från hemvistens skattejurisdiktion.

2,3. Huvudsaklig(-a) verksamhet(-er)

Det Rapporterande multinationella företaget ska fastställa arten på den eller de huvudsakliga verksamheter som utförs av den Ingående enheten i den relevanta skattejurisdiktionen, genom att kryssa i en eller flera lämpliga rutor. ”