EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.11.2016
COM(2016) 860 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Ren energi för alla i EU
1.Inledning
Energiunionen är en av Junckerkommissionens tio prioriteringar. Syftet med energiunionen är att modernisera EU:s ekonomi och att – hand i hand med andra flaggskeppsinitiativ, såsom den inre digitala marknaden, kapitalmarknadsunionen och investeringsplanen för Europa – skapa sysselsättning, tillväxt och investeringar i Europa.
Detta paket innebär en möjlighet att öka takten när det gäller såväl omställningen till ren energi som tillväxt och skapandet av nya jobb. Genom att mobilisera upp till 177 miljarder euro mer i offentliga och privata investeringar per år fram till 2021 kan paketet leda till en ökning av BNP med upp till 1 % under det närmaste årtiondet och till 900,000 nya arbetstillfällen. Det kommer också att innebära att koldioxidintensiteten i EU i genomsnitt kommer att vara 43 % lägre 2030 än i dag och att förnybar el kommer att utgöra ungefär hälften av EU:s elproduktionsmix.
Figur 1: Modernisering av ekonomin – energiunionens och klimatåtgärdernas roll
Parisavtalet är det första i sitt slag och hade inte varit möjligt utan Europeiska unionen. I dag har vi fortsatt att visa ledarskap och visat att tillsammans kan Europeiska unionen åstadkomma resultat. – Jean-Claude Juncker om EU:s ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016.
Energisektorn är viktig för den europeiska ekonomin: energipriserna påverkar konkurrenskraften i hela ekonomin och motsvarar i genomsnitt 6 % av hushållens årliga utgifter. Sektorn sysselsätter nästan 2,2 miljoner människor i mer än 90 000 företag i hela EU och står för 2 % av det sammanlagda mervärdet. Bakom den finns en blomstrande tillverkningsindustri som levererar den utrustning och de tjänster som behövs, inte bara i Europa utan över hela världen. Utvecklingen av förnybara energikällor och energieffektivitetsprodukter och energieffektivitetstjänster har lett till att nya företag har skapats i hela Europa, med nya arbetstillfällen och källor till tillväxt för invånarna. Energiunionens effekt för sysselsättningen kommer att märkas långt utanför energiförsörjningsindustrin. Mer än en miljon arbetstagare är t.ex. direkt eller indirekt anställda i sektorer som är relaterade till förnybar energi och ungefär en miljon arbetar i den sektor som är relaterad till energieffektivitet.
Energiunionen är EU:s viktigaste kanal för och bidrag till en global och heltäckande övergång till en koldioxidsnål ekonomi. EU var med och förhandlade fram Parisavtalet i december förra året och tack vare EU:s snabba ratificering kunde detta första globala avtal om begränsning av klimatförändringen träda i kraft mindre än ett år senare, den 4 november 2016. Parisavtalet ger oss en tydlig och ambitiös färdriktning för investeringar i koldioxidsnål innovation. Att genomföra EU:s ambitiösa åtaganden om klimatförändring inom ramen för Parisavtalet är nu en prioriterad fråga och är i hög grad beroende av att vi kan göra en lyckad omställning till ett rent energisystem, eftersom två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser kommer från produktion och användning av energi.
Det är lika viktigt att se till att omställningen till ett rent energisystem kommer alla EU-invånare till del. Alla konsumenter – även de sårbara eller energifattiga – bör känna sig delaktiga och ta del av de påtagliga fördelarna med tillgång till säkrare, renare och mer konkurrenskraftig energi, som är de viktigaste målen för energiunionen. Kommissionen har redan lagt fram en strategisk ram för energiunionen, förslag för en tryggad gasförsörjning, EU:s utsläppshandelssystem och regler om insatsfördelning och markanvändning och skogsbruk samt en strategi för utsläppssnål rörlighet.
Som anges i kommissionens arbetsprogram för 2017 lägger kommissionen i dag fram lagstiftningsförslag och åtgärder som ska underlätta moderniseringen av ekonomin och öka investeringarna i de sektorer som är relaterade till ren energi.
Syftet med de lagstiftningsförslag och underlättande åtgärder som presenteras i paketet är att skynda på, omvandla och befästa omställningen till ren energi i EU:s ekonomi och på så sätt skapa arbetstillfällen och tillväxt i nya ekonomiska sektorer och affärsmodeller.
Lagstiftningsförslagen omfattar energieffektivitet, förnybar energi, elmarknadens utformning, försörjningstrygghet och regler för styrning av energiunionen.
Det paket som läggs fram har tre huvudsakliga mål:
Sätta energieffektivitet främst
Bli världsledande på förnybar energi
Ge konsumenterna rättvisa villkor
Bland de underlättande åtgärderna återfinns initiativ för att påskynda innovationer för ren energi och renovera byggnader i Europa och även åtgärder för att uppmuntra offentliga och privata investeringar och göra det mesta möjliga av den tillgängliga EU-budgeten, främja industriledda initiativ för att stärka konkurrenskraften, dämpa de sociala effekterna av omställningen till ren energi, involvera flera aktörer, däribland å ena sidan medlemsstaternas myndigheter, lokala myndigheter och stadsmyndigheter, och å andra sidan företag, arbetsmarknadens parter och investerare, och förstärka EU:s ledande ställning så mycket som möjligt inom teknik och tjänster för ren energi för att hjälpa tredjeländer att nå sina politiska mål.
Detta paket bör ses mot bakgrund av att EU visar vägen mot en smartare och renare energi för alla, för att genomföra Parisavtalet, stärka den ekonomiska tillväxten, uppmuntra till investeringar och till tekniskt ledarskap, skapa nya sysselsättningsmöjligheter och förbättra invånarnas välfärd.
För att nå EU:s klimat- och energimål fram till 2030 kommer det att krävas investeringar på cirka 379 miljarder euro årligen under perioden 2020–2030 – främst i energieffektivitet, förnybara energikällor och infrastruktur. Företagen i EU bör ligga i framkant i dessa investeringar. Mycket av detta är beroende av EU-företagens innovationsförmåga. Med 27 miljarder euro per år till offentlig och privat forskning, utveckling och innovation inom områden relaterade till energiunionen har EU goda förutsättningar att göra denna omställning till en konkret möjlighet för industrin och ekonomin.
Genom den politik som kommissionen föreslår i dag skulle industriproduktionen i byggsektorn kunna öka med upp till 5 %, inom verkstadsteknik-, järn- och stålsektorerna skulle den kunna öka med upp till 3,8 respektive 3,5 %, vilket skulle motsvara 700 000 ytterligare arbetstillfällen inom byggsektorn, 230 000 inom den verkstadstekniska sektorn och 27 000 inom järn- och stålsektorerna.
2.Sätta energieffektivitet främst
Energieffektivitet är den mest allmänt tillgängliga energikällan. Att sätta energieffektiviteten först avspeglar det faktum att den billigaste och renaste källan till energi är den energi som inte behöver produceras eller användas. Detta innebär att hänsyn måste tas till energieffektivitet i hela energisystemet, dvs. efterfrågan måste förvaltas aktivt för att skapa en optimal energiförbrukning, sänka kostnaderna för konsumenterna och minska importberoendet. Samtidigt måste investeringar i infrastruktur för energieffektivitet behandlas som ett kostnadseffektivt sätt att skapa en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. På så sätt kommer det att gå att dra tillbaka överkapacitet i produktionen från marknaden, särskilt när det gäller fossila bränslen.
Kommissionen har granskat EU:s energieffektivitetsmål i enlighet med Europeiska rådets begäran i oktober 2014 och anser att EU bör fastställa ett bindande mål på EU-nivå på 30 % fram till 2030. Jämfört med det mål på minst 27 % som fastställdes 2014 väntas denna ökning leda till ytterligare 70 miljarder euro i BNP och 400 000 fler arbetstillfällen. Dessutom väntas EU:s kostnader för import av fossila bränslen minska. Det höjda målet kommer också att bidra till att uppfylla EU:s mål för minskning av utsläppen av växthusgaser och förnybar energi fram till 2030.
Kommissionen föreslår att de krav på energibesparande åtgärder som fastställs i direktivet om energieffektivitet ska utökas, så att energileverantörer och energidistributörer ska åläggas att göra energibesparingar på 1,5 % per år. Denna åtgärd har redan gett effekt genom att locka privata investeringar och stödja framväxten av nya marknadsaktörer, t.ex. energitjänsteleverantörer, inklusive aggregatorer, och bör därför driva på denna utveckling även efter 2020. Elmarknadens nya utformning kommer att skapa rättvisa villkor för efterfrågesidans deltagande på marknaden.
Byggnader står för 40 % av den totala energiförbrukningen och ungefär 75 % av dem är inte energieffektiva. Energieffektivitet i byggnader hämmas av bristande investeringar och en mängd hinder. Trots att byggnader underhålls eller förbättras regelbundet struntar man ofta i att investera i energibesparande åtgärder på grund av brist på kapital, brist på tillförlitlig information, brist på kvalificerad arbetskraft eller tvivel på eventuella fördelar. Med dagens renoveringstakt på ungefär 1 % av byggnaderna per år skulle det ta hundra år att uppgradera byggnadsbeståndet till moderna, nära-nollenerginivåer. Byggnader med ren energi handlar om mycket mer än att spara energi: de ger ökad bekvämlighet och bättre livskvalitet, kan integrera förnybar energi, lagring, digital teknik och koppla byggnader till transportsystemet. Investeringar i ett byggnadsbestånd med ren energi kan driva på övergången till en koldioxidsnål ekonomi.
För att öka investeringarna i offentliga byggnader som sjukhus, skolor och kontor behövs också tillgång till privat finansiering och privata energitjänsteföretag som erbjuder innovativa mekanismer, t.ex. avtal om energiprestanda. Energibesparande åtgärder kan också få positiva effekter för de offentliga budgetarna, eftersom ungefär 1 miljard euro per år går till energi i sådana offentliga byggnader. Reglerna för den offentliga sektorns investeringar och för statistisk behandling av tillgångsrenovering bör emellertid vara transparenta och tydliga för att underlätta energieffektivitetsinvesteringar i offentliga tillgångar. Kommissionen analyserar i nära samarbete med medlemsstaterna effekterna av offentliga redovisningsregler på marknaden för avtal om energiprestanda och kommer att uppdatera sin vägledning om den statistiska behandlingen av sådana partnerskap senast i slutet av våren 2017.
Ändringen av direktivet om byggnaders energiprestanda kommer att påskynda renoveringen av byggnader genom att bestämmelserna om långsiktiga strategier för renovering av byggnader stärks i syfte att fasa ut användningen av fossila bränslen i byggnadsbeståndet fram till 2050. Förslaget kommer också att förbättra informationen till projektansvariga och investerare genom att stärka energiprestandacertifieringen, skapa tillgång till information om offentliga byggnaders energianvändning i drift och koppla den offentliga stödnivån till graden av energibesparingar som uppnås. I förslaget uppmanas medlemsstaterna att även inrikta investeringarna på energifattiga, eftersom energieffektivitet är ett av de bästa sätten att komma åt grundorsakerna till energifattigdom.
För att stödja genomförandet av EU:s strategi för utsläppssnål rörlighet och en ökande användning av el i transporter ska direktivet om byggnaders energiprestanda innehålla krav på installation av laddningsstationer. För befintliga byggnader ska detta krav endast gälla kommersiella byggnader med mer än tio parkeringsplatser 2025. För nya byggnader eller byggnader som genomgår stora renoveringar ska bestämmelserna gälla för bostadshus med fler än tio parkeringsplatser, i form av en skyldighet att göra en förberedande kabeldragning. För kommersiella byggnader med mer än tio parkeringsplatser införs en skyldighet att installera laddningsstationer. Små och medelstora företag och offentliga myndigheter får undantas från tillämpning, eftersom de redan omfattas av direktivet om alternativa bränslen, så länge deras laddningsstationer är offentligt tillgängliga. För att effektivisera transporter och främja digitala rörlighetslösningar omfattar paketet också en EU-strategi för utbyggnad av samverkande intelligenta transportsystem.
För att ytterligare påskynda renoveringen av byggnader och stödja omställningen till ett byggnadsbestånd med ren energi inleder kommissionen ett europeiskt byggnadsinitiativ (bilaga I) med en komponent för ”smart finansiering för smarta byggnader”. Detta nya initiativ kan i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) och medlemsstaterna frigöra ytterligare 10 miljarder euro i offentliga och privata medel fram till 2020 för energieffektivitet och förnybar energi i byggnader, bidra till att utveckla en stor bank av tillförlitliga projekt och inrätta en plattform för energieffektivitet i alla medlemsstater. Initiativet syftar också till att bygga upp förtroende på marknaden för byggnader med ren energi genom att ge investerare och andra intressenter tillgång till uppgifter om teknisk och finansiell prestanda i mer än 7 000 europeiska energieffektivitetsprojekt för industrier och byggnader. Dessutom kommer vi att arbeta med den finansiella sektorn för att ta fram en samförståndsbaserad ram för försäkring av investeringar i byggnader med ren energi, för att göra det möjligt med en mer riktad och standardiserad marknadsfinansiering av sådana projekt. Detta kommer att leda till stora förbättringar i både levnads- och arbetsvillkor, fördelar för klimatet och energibesparingar, samt arbetstillfällen och investeringar. Det europeiska byggnadsinitiativet kan ge ny fart åt den europeiska byggindustrin som står inför en rad ekonomiska och sociala utmaningar. Energieffektivitet i byggnader kan bli en av drivkrafterna för att modernisera sektorn och dess arbetskraft.
Energiintensiv industri (t.ex. stål- och fordonsindustrin) kommer att behöva fortsätta sina ansträngningar för att höja energieffektiviteten. Sådana investeringar lönar sig i allmänhet genom sänkta energikostnader. Nya sektorer som försvarssektorn har ytterligare – och hittills outnyttjad – potential för energieffektivitet. Kostnadsbesparingar där kommer direkt att påverka de offentliga budgetarna positivt.
Ekodesign och energimärkning kommer att fortsätta spela en viktig roll för att spara energi och resurser för konsumenterna och skapa affärsmöjligheter för den europeiska industrin. Efter noggrant övervägande har kommissionen beslutat sig för att stärka politikens inriktning på produkter som har störst besparingspotential när det gäller energi och cirkulär ekonomi.
Kommissionen kommer att anta ett paket med en arbetsplan för ekodesign 2016–2019 och ett antal produktspecifika åtgärder. I arbetsplanen för ekodesign anges kommissionens prioriteringar för de tre kommande åren. Bland annat ska befintliga produktspecifika åtgärder granskas så att de kan hållas uppdaterade med ny teknisk utveckling. Nya produkter ska också undersökas inför en eventuell reglering för att ta vara på outnyttjad potential. Sammantaget har alla åtgärder som anges i arbetsplanen för ekodesign potential att ge årliga primära energibesparingar på mer än 600 TWh 2030, vilket kan jämföras med den årliga primära energiförbrukningen i en medelstor medlemsstat. Detta kommer att säkerställa att Europa bibehåller sin globala ledarställning när det gäller standarder för produkteffektivitet och fortsätter att skapa ekonomiska fördelar och miljöfördelar för konsumenter och företag.
3.Bli världsledande på förnybar energi
Sektorn för förnybar energi i Europa sysselsatte mer än 1 100 000 personer och Europa är fortfarande världsledande på vindkraft. Ett fåtal stora europeiska tillverkare producerar 43 % av alla vindturbiner som installeras i världen. De sänkta kostnaderna för sol- och vindteknik har drivits fram av EU:s ambitiösa politik. Detta har gjort förnybar energi billigare och mer lättillgänglig för hela världen. Även om EU har förlorat sin ledarställning till import när det gäller produktion av solcellsmoduler genereras merparten av mervärdet med installationer av solcellspaneler (> 85 %) i Europa.
De största arbetsgivarna inom sektorerna för förnybar energi i Europa finns inom vindkrafts-, solcells- och fast biomassaindustri. Solcellsindustrin förlorade dock arbetstillfällen: sysselsättningen inom solcellssektorn 2014 motsvarade bara lite drygt en tredjedel av nivån 2011 på grund av att sektorn förlorade tillverkningskapacitet. Vindkraftssektorn stod för majoriteten av arbetstillfällena inom förnybar energi i EU. Under perioden 2005–2013 ökade omsättningen i vindkraftssektorn i Europa åtta gånger, och intäkterna i EU beräknas till ungefär 48 miljarder euro. Under samma period ökade sysselsättningen inom vindkraft i EU fem gånger från 2005 till 2013. Sammanlagt var ungefär 320 000 personer sysselsatta inom vindkraftsrelaterade sektorer 2014. Kommissionen kommer också att delta i industriledda initiativ för att stödja EU:s världsledande roll inom förnybar energi och ren teknik i allmänhet.
Europeiska rådet har också fastställt ett mål om att minst 27 % av den energi som förbrukas inom EU ska vara förnybar 2030. Detta minimimål är bindande på EU-nivå, men kommer inte att överföras till nationellt bindande mål. I stället kommer medlemsstaterna att åta sig att bidra genom de integrerade nationella energi- och klimatplaner som ingår i förslaget till styrning för att gemensamt uppnå EU:s mål. Det grupptryck som uppstår genom de regionala samråden om planerna och kommissionens möjlighet att utfärda rekommendationer bör tillsammans med den övergripande politiska ram som bildas av de andra lagstiftningsdelarna i detta paket uppmuntra medlemsstaterna att göra stora åtaganden och inte tillåta att någon åker snålskjuts. Om kommissionen upptäcker att det kan finnas en klyfta, både vad gäller ambitions- och genomförandenivåerna, framför allt i fråga om förnybar energi och energieffektivitet, kan den vidta de åtgärder som är nödvändiga för att undvika och stänga en eventuellt framväxande klyfta. Målet kommer att ses över i framtiden i linje med EU:s internationella åtaganden.
Tillväxt inom förnybar energi bör drivas av den mest innovativa teknik som ger stora minskningar av växthusgaser. Globala marknadsprognoser för förnybara energilösningar i linje med målen om en långsiktig utfasning av fossila bränslen har beräknats till ungefär 6 800 miljarder euro för perioden 2014–2035, med en särskilt stor tillväxtpotential utanför Europa. På senare år har investeringar i tillgångar för produktion av förnybar energi motsvarat mer än 85 % av produktionsinvesteringarna. De flesta av dem har gjorts på lägre spänningsnivåer, framför allt i distributionsnät. Syftet med de nya förslagen är att stärka denna utveckling ytterligare, t.ex. genom att avlägsna hinder för självförsörjning.
Direktivet om förnybar energi kommer tillsammans med förslagen om elmarknadens nya utformning att bilda ett regelverk som ger rättvisa villkor för all teknik utan att äventyra våra klimat- och energimål. El kommer att spela en stor roll i omställningen till ett rent energisystem. Andelen förnybar el har ökat kraftigt, till 29 % av elproduktionen, och kommer att uppgå till ungefär hälften av EU:s elproduktionsmix, främst från intermittenta källor som vind och sol. En stor andel kommer att vara decentraliserat anslutet på distributionsnivå. Marknadsreglerna måste anpassas för att underlätta denna utveckling, hantera variationerna och trygga elförsörjningen. Därför ska det nya regelverket säkerställa att förnybar energi fullt ut kan delta på elmarknaden, men också att de marknadsrelaterade bestämmelserna inte diskriminerar förnybar energi.
För att kunna passa in den växande andelen – oftast intermittent– förnybar energi på ett bättre sätt måste grossistmarknaderna utvecklas ytterligare och framför allt erbjuda lämpliga regler som tillåter mer kortfristig handel som avspeglar kraven på intermittent produktion. Genom att tillåta handel närmare leveranstidpunkten kommer välintegrerade kortfristiga elmarknader också att belöna flexibilitet på marknaden för såväl produktion som efterfrågan och lagring. Dessutom ska marknadsreglerna anpassas för att ge producenter av förnybar energi möjlighet att delta fullt ut och få intäkter i alla marknadssegment, inklusive systemtjänstemarknader.
Prioriterad utleverans ska fortfarande gälla för befintliga anläggningar, småskaliga anläggningar för förnybar energi och demonstrationsprojekt. Andra anläggningar ska, oberoende av vilken teknik som används, omfattas av regler om icke-diskriminerande tillgång för tredje parter. Begränsningar av förnybar energi bör dessutom hållas till vad som är absolut nödvändigt.
Dessa nya regler kommer att tillåta producenter av förnybar el att få allt större andelar av sina intäkter från marknaden. Men marknadsintäkterna kanske inte fullt ut täcker de höga kapitalutgifterna för förnybar energi, särskilt för ny framväxande teknik. Investerare behöver förutsägbar politik. Därför omfattar direktivet om förnybar energi principer som ska tillämpas för stöd till förnybar energi efter 2020 för att se till att subventioner, när sådana behövs, ska vara kostnadseffektiva och ge minsta möjliga snedvridning av marknaden.
En framgångsrik integrering av förnybar energi kommer även fortsättningsvis att kräva robusta överförings- och distributionsinfrastrukturer och ett väl sammanlänkat europeiskt nät. Europa har det säkraste elnätet i världen, men det kommer att krävas stora investeringar fram till 2030. Kommissionen har ett nära samarbete med medlemsstaterna på regional nivå (den baltiska energimarknadens sammanlänkningsplan, högnivågruppen för sammankoppling av gasnäten i Central- och Sydösteuropa, sydvästra Europa och Nordsjön) för att underlätta utvecklingen av viktig infrastruktur. Den har också bildat en expertgrupp som ska ge råd om hur sammanlänkningsmålen för 2030 bör utformas och uppnås.
Möjligheten att använda uppvärmning och kylning för att nå det övergripande målet för förnybar energi har underutnyttjats. De allmänna riktlinjerna beskrivs i strategin för uppvärmning och kylning. De nuvarande förslagen kommer att uppmuntra medlemsstaterna att öka sin andel förnybara bränslen inom uppvärmning och kylning. Fjärrvärme- och kylningsaktörer kommer att uppmuntras att öppna sina nät för konkurrens och främja användningen av t.ex. värmepumpar.
Bioenergi motsvarar en stor andel av vår förnybara energimix och kommer att fortsätta att göra det i framtiden. Den skapar sysselsättning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden, ersätter fossila bränslen och bidrar till energisäkerheten.
Utvecklingen av avancerade alternativa bränslen för transporter kommer att uppmuntras genom ett krav på inblandning för bränsleleverantörer, samtidigt som bidraget från livsmedelsbaserade biobränslen till EU:s mål för förnybar energi gradvis kommer att minska. Att stödja elektrifiering av transporter är ett annat viktigt mål med ramen för elmarknaden. Detta kommer att stärkas genom bestämmelser som berör detaljhandelsmarknaderna för el.
Fast biomassa som i dag används för uppvärmning och elproduktion i EU är främst lokal och regional och baseras på sidoströmmar från skogsindustrin, och är på de nuvarande nivåerna klimatvänlig överlag. Det finns dock oro för att klimateffekterna kan förvärras om användningen fortsätter att öka. För att säkerställa klimatfördelar på längre sikt kommer det framför allt att krävas en begränsning av ytterligare tryck på skogarna.
Det behövs fler synergieffekter mellan den cirkulära ekonomin och de olika användningsområdena för biomassa, eftersom trä kan användas för en rad produkter med högre mervärde än enbart energi. För att främja dessa synergieffekter så mycket som möjligt bör offentligt stöd endast ges för effektiv omvandling av biomassa till energi, oavsett om detta sker i form av finansiellt stöd eller förmånlig åtkomst till nätet, förutom i fall där stödet är nödvändigt för att trygga elförsörjningen.
I dag kommer största delen av den biomassa som används för uppvärmning och el från skogar. Skogarna och skogsförvaltningen i och utanför EU varierar kraftigt. EU:s medlemsstater har utarbetat nationell lagstiftning om hållbar skogsförvaltning och samarbetar t.ex. inom ramen för Forest Europe-processen. Ett antal medlemsstater som importerar stora mängder biomassa för energi har också infört särskilda hållbarhetssystem för biomassa, vilket de kommer att kunna fortsätta med enligt kommissionens förslag. Kommissionen kommer också att fortsätta stödja mobiliseringen av hållbart virke genom EU:s landsbygdsutvecklingspolitik. Dessa insatsnivåer kompletterar varandra i stödet för en hållbar skogsförvaltning.
Därför föreslår kommissionen att EU:s befintliga hållbarhetskriterier ska utvidgas till att omfatta alla typer av bioenergi. En ny strategi föreslås för skogsbiomassa som utgår från befintlig lagstiftning om hållbar skogsförvaltning och ändamålsenlig redovisning av utsläpp av växthusgaser från markanvändning och skogssektorn i ursprungslandet för biomassan. Utvecklingen inom produktion och användning av biomassa för energi kommer att övervakas och granskas via styrningen av energiunionen.
4.Ge konsumenterna rättvisa villkor
Konsumenterna står i centrum för energiunionen. Energi är en kritisk tillgång som är absolut nödvändig för att man ska kunna delta fullt ut i det moderna samhället.
Omställningen till ren energi måste också vara rättvis för de sektorer, regioner eller sårbara delar av samhället som påverkas av den.
Kommissionen föreslår att energimarknaden ska reformeras för att ge konsumenterna egenmakt och större kontroll över sina val i fråga om energi. För företagen betyder detta ökad konkurrenskraft. För invånarna betyder det bättre information, möjlighet att bli mer aktiva på energimarknaden och få större kontroll över sina energikostnader.
Det första steget mot att sätta konsumenterna i centrum för energiunionen är att ge dem bättre information om sin energiförbrukning och sina kostnader. Enligt förslagen kommer konsumenterna att få rätt till smarta mätare, tydliga fakturor och lättare villkor för att byta elbolag. Förslagen kommer också att göra det billigare att byta genom att uppsägningsavgifter avskaffas. Certifierade jämförelseverktyg ska ge konsumenterna tillförlitlig information om de erbjudanden som finns tillgängliga för dem. Förslagen kommer att ge mer tillförlitliga certifikat om energiprestanda, med en ”smarthetsindikator”.
Som ett led i detta paket ökar kommissionen öppenheten genom sin andra tvåårsrapport om energikostnader och energipriser. Energikostnaderna påverkar vårt val av energimix, våra hushållsutgifter och EU:s konkurrenskraft. Med ett importberoende på 74 % är EU fortfarande exponerat för volatila priser på fossila bränslen, som sätts globalt. Under de senaste åren har den globala utvecklingen lett till att EU:s ”nota för importerad energi” har minskat med 35 % och den ekonomiska tillväxten har stärkts. Grossistelpriserna är de lägsta på tolv år och gaspriserna har sjunkit med 50 % sedan 2013 och oljepriserna med nästan 60 % sedan 2014. Prisskillnaderna har minskat jämfört med andra världsekonomier.
För hushållens slutanvändarpriser är utvecklingen en annan. Minskande energipriser har mötts med ökande nätkostnader och statliga skatter och avgifter, eftersom energi ofta används som skattebas för välbehövliga statliga intäkter. Detaljhandelspriserna på el har höjts med ungefär 3 % per år sedan 2008 och detaljhandelspriserna på gas har höjts med 2 %. Detta har lett till att energikostnaderna har stigit något, till nästan 6 % av hushållens utgifter.
De lagstiftningsändringar som införs i det nuvarande paketet och övergången från centraliserad konventionell produktion till decentraliserade, smarta och sammanlänkade marknader kommer också att göra det lättare för konsumenter att producera sin egen energi, lagra den, dela den, förbruka den eller sälja tillbaka den till marknaden – direkt eller som energikooperativ. Konsumenter kommer att kunna svara på efterfrågan direkt eller genom energiaggregatorer. Ny smart teknik kommer att göra det möjligt för konsumenterna – om de väljer att göra detta – att kontrollera och aktivt förvalta sin energiförbrukning och samtidigt öka sin bekvämlighet. Dessa förändringar kommer att göra det lättare för hushåll och företag att bli mer delaktiga i energisystemet och svara på prissignaler. Detta innebär också att taken för grossist- och detaljhandelspriserna måste avskaffas, samtidigt som sårbara hushållskonsumenter måste få ett heltäckande och lämpligt skydd. De nya lagstiftningsförslagen kommer också att ge nya och innovativa företag möjlighet att erbjuda konsumenterna fler och bättre tjänster. Detta kommer att underlätta innovation och digitalisering och hjälpa de europeiska företagen att erbjuda energieffektivitet och koldioxidsnål teknik.
Energifattigdom är ett stort problem i hela EU och har sin grund i låga inkomster och bostäder som inte är energieffektiva. År 2014 lade hushållen med de lägsta inkomsterna i EU nästan 9 % av sina totala utgifter på energi. Detta är en ökning med 50 % jämfört med för tio år sedan, och mycket mer än för ett genomsnittligt hushåll. Detta paket innehåller en ny strategi för att skydda sårbara konsumenter, även genom att hjälpa medlemsstaterna att sänka konsumenternas energikostnader genom att stödja investeringar i energieffektivitet. I kommissionens förslag till energieffektivitet uppmanas medlemsstaterna att ta hänsyn till energifattigdom genom att kräva att en andel av energieffektivitetsåtgärderna i första hand ska genomföras i hushåll som påverkas av energifattigdom och i subventionerade bostäder. Deras långsiktiga renoveringsstrategier bör också bidra till att minska energifattigdomen. Inom ramen för energiunionens styrningsprocess kommer medlemsstaterna också att behöva övervaka och rapportera om energifattigdom samtidigt som kommissionen kommer att underlätta utbytet av bästa praxis. I enlighet med sina ansträngningar för att stärka och skydda konsumenterna föreslår kommissionen också vissa rättssäkerhetsgarantier innan en konsument kan kopplas bort. Kommissionen håller också på med att inrätta ett observatorium för energifattigdom för att få fram bättre data om problemet och dess lösningar och även för att hjälpa medlemsstaterna i deras ansträngningar för att bekämpa energifattigdomen.
5.Underlättande åtgärder
EU gör redan mycket för att stödja omställningen till ren energi och förverkliga de tre nyckelprioriteringarna: att sätta energieffektivitet främst, bli världsledande på förnybar energi och ge konsumenterna rättvisa villkor. Men det krävs mer än så.
Det handlar bl.a. om att utforma EU:s regelverk för tiden efter 2020 – därav förslagen om marknadens utformning, energieffektivitet, förnybar energi och styrning, som kompletterar de initiativ som kommissionen redan har tagit i fråga om klimatåtgärder och utsläppssnål rörlighet.
EU behöver också underlätta omställningen till ren energi med andra instrument som står till dess förfogande. bl.a. genom att använda en rad olika EU-politikområden: verkställa EU-lagstiftningen i praktiken, tillämpa EU-finansiering effektivt och samstämmigt och uppmuntra partnerskap med intressenter.
Omställningen till ren energi kommer inte att kunna genomföras utan åtgärder från flera intressenter i det civila samhället och på regional och lokal nivå. Städer, regioner, företag, arbetsmarknadens parter och andra intressenter behöver delta aktivt i diskussionerna om energiomställningen, framför allt inom ramen för de integrerade energi- och klimatplanerna, så att de tillgodoser de olika territoriernas behov på ett tillfredsställande sätt.
De åtgärder som krävs kommer att utvecklas över tid. Inom ramen för den årliga rapporten om tillståndet i energiunionen kommer kommissionen att rapportera om genomförandet av de åtgärder för att stärka omställningen till ren energi som presenteras tillsammans med detta paket och lägga till nya åtgärder vid behov.
För att stärka Europas konkurrenskraft och utbyggnaden av ren teknik lägger kommissionen inom ramen för detta paket fram ett initiativ för att skynda på innovationen inom ren energi. I initiativet anges en rad specifika åtgärder för att förbättra förutsättningarna i fråga om regelverk, ekonomi och investeringar för innovation i teknik och system för ren energi. Initiativet utgår från den strategiska EU-planen för energiteknik (SET) och det pågående arbetet med den strategiska transportforsknings- och innovationsagendan (STRIA) och omfattar också ett antal integrerade forsknings-, innovations- och konkurrenskraftsdrivna prioriteringar till stöd för detta pakets strategiska mål. Denna kraftfullare prioritering kommer att bidra till att ändra inriktning för en betydande andel av resurserna från Horisont 2020 (minst 2 miljarder euro) och styra offentligt stöd och privata investeringar över hela EU. Dessutom kommer kommissionen att pröva en ny finansieringsstrategi för att stödja innovation med stora risker och stor effekt inom området för ren energi och öka verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik och framför allt i de berörda kunskaps- och innovationsgrupperna för att främja entreprenörskap och marknadens användning av innovativa koldioxidsnåla och energieffektiva lösningar.
För att skapa tillväxt och sysselsättning måste EU-industrin ligga i framkant när det gäller omställningen till ren energi. Kommissionen kommer att stödja industriledda initiativ för att främja EU:s globala ledarskap inom lösningar för ren energi och koldioxidsnåla tekniska lösningar. Dessa initiativ bör syfta till att stärka de industriella sammanlänkningarna i hela värdekedjan och integrera icke-ekonomiska aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och konsumentorganisationer. Kommissionen kommer också att diskutera behovet av att bilda ett industriforum för ren energi som sammanför olika sektorer (energi, transport, tillverkning, den digitala sektorn osv.) och gemensamt diskutera hur man ska kunna få ut så mycket som möjligt av fördelarna med omställningen till ren energi för industrin i EU och hur man ska främja vår globala konkurrenskraft och vårt internationella samarbete.
Medlemsstaterna behöver också överväga hur omställningen till ren energi kommer att påverka samhälle, kompetens och industri och återspegla detta i sina nationella energi- och klimatplaner. Kommissionen kommer att undersöka hur kol- och koldioxidintensiva regioner ska kunna få bättre stöd i omställningen. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med aktörerna i dessa regioner, ge vägledning, framför allt om tillgången till och användningen av tillgängliga fonder och program, och uppmuntra utbyte av god praxis, bl.a. genom diskussioner om färdplaner för industrin och omskolningsbehov, via särskilda plattformar.
Mer generellt kommer kommissionen att tillhandahålla plattformar för sektorer och arbetstagare för att anpassa kompetens efter behoven i samband med omställningen till ren energi. Under 2017 kommer kommissionen att utgå från erfarenheterna av pilotprojekten inom ramen för kompetensagendan för Europa för sektorerna för fordonsindustri och marin teknik och lansera nya strategier för branschsamverkan för kompetens med inriktning på förnybar energi och byggsektorn, med fokus på koldioxidsnål teknik.
Genom detta paket utökas också EU:s åtgärder för att avskaffa ineffektiva subventioner för fossila bränslen i linje med internationella åtaganden inom ramen för G7 och G20 och i Parisavtalet. Det kvarvarande och fortfarande betydande offentliga stödet för olja, kol och andra koldioxidintensiva bränslen fortsätter att snedvrida energimarknaden, skapar ekonomisk ineffektivitet och hämmar investeringar i omställningen till ren energi och innovation. Reformen av marknadens utformning går ut på att ta bort prioriterade utleveranser för kol, gas och torv och kommer att begränsa behovet av kapacitetsmekanismer som ofta var beroende av kol. Kommissionen kommer också att införa regelbunden övervakning av subventioner för fossila bränslen i EU och förväntar sig att medlemsstaterna kommer att använda sina energi- och klimatplaner för att övervaka utfasningen av subventioner för fossila bränslen. Kommissionen kommer att göra en Refit-utvärdering av EU:s ram för energibeskattning för att avgöra vilka steg som eventuellt ska tas härnäst, även i samband med ansträngningarna för att avskaffa subventionerna för fossila bränslen.
EU:s utrikes- och utvecklingssamarbetspolitik är ett viktigt verktyg för att stödja omställningen till ren energi globalt och hjälpa våra partner i grannskapsländer och utvecklingsländer i denna process.
EU stärker sitt samarbete om energieffektivitet med länderna på västra Balkan, Turkiet och de södra och östra grannskapen. De första fyra projekten för att öka energieffektivitetsinvesteringarna i byggsektorn har lanserats och kommer eventuellt att utvidgas under 2017 till ett större antal partnerländer. EU kommer också att stärka finansieringen av energieffektivitet i byggnader inom de berörda finansieringsinstrumenten för grannskaps- och föranslutningsländer.
Afrika är en privilegierad partner till EU och energipartnerskapet mellan Afrika och EU bildar ramen för det gemensamma energisamarbetet. EU stöder också det afrikanska initiativet för förnybar energi.
De europeiska företagen kan ta vara på dessa möjligheter för att visa sin spetskompetens inom export och investeringar i energieffektivitet och förnybar energi på globala konkurrenspräglade marknader. EU arbetar för att ingå ett ambitiöst avtal om miljövaror inom Världshandelsorganisationen, avreglera miljövaror och miljötjänster och underlätta handel och investeringar i förnybar energiproduktion i sina bilaterala handelsavtal.
I bilaga II, ”Åtgärder för att stärka omställningen till ren energi”, framhölls några av de områden där konkreta åtgärder kan förstärkas på kort sikt eller ges en nyinriktning eller där synergieffekterna kan ökas för att stödja arbetstillfällen, tillväxt och investeringar i Europa. Detta bör också hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina energi- och klimatåtaganden för 2020 och göra det möjligt för dem att göra ambitiösa åtaganden när de fastställer sina mål för 2030 på ett kostnadseffektivt sätt. Samtidigt kan det uppmuntra andra intressenter inom offentlig och privat sektor att delta mer helhjärtat i omställningen till ren energi.
6.Slutsatser
Europaparlamentet och rådet måste prioritera behandlingen av alla lagstiftningsförslag som berörde energiunionen och som kommissionen lade fram 2015 och 2016. Detta har också betonats av Europeiska rådet i mars 2016 och fått stöd av Europaparlamentet. Framstegen kommer att granskas vid Europeiska rådets möte våren 2017.
Europaparlamentet och rådet bör upprätthålla den övergripande samstämmigheten mellan detta paket och kommissionens tidigare förslag om t.ex. utsläppshandelssystemet, insatsfördelning, markanvändning och utsläppssnål rörlighet.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.11.2016
COM(2016) 860 final
BILAGA
Ett snabbare införande av ren energi i byggnader
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
Ren energi för alla i EU
I det initiativ som kommissionen lade fram i dag betonas det hur viktiga byggnader är för EU:s omställning till ren energi.
Initiativet är inriktat på de platser där vi bor och arbetar, och målet är att ta fram en övergripande, integrerad strategi som sätter energieffektivitet i första rummet, stärker EU:s ledande ställning när det gäller förnybar energi globalt och ger konsumenterna rättvisa villkor på ett sätt som hjälper medlemsstaterna att uppnå sina energi- och klimatmål för 2020 och 2030.
Fördelarna med en sådan integrerad strategi är uppenbara:
-Ökade investeringar på nationell, regional och lokal nivå samt tillväxt och nya arbetstillfällen, samtidigt som innovation och kompetens främjas.
-Energibesparingar, som leder till lägre driftskostnader samt hälsosammare boende och arbetsmiljö för medborgarna.
-Minskad energifattigdom, särskilt genom att ta itu med subventionerade bostäder och offentliga byggnader som inte är energieffektiva.
-Stegvis decentralisering av Europas energisystem genom användning av hållbar energi i byggnader.
-Anslutning av byggnaderna till ett sammanlänkat energi-, lagrings-, digital- och transportsystem som bidrar till EU:s strategi för utsläppssnål rörlighet.
-Egenmakt åt hushåll, företag och energigemenskaper.
-Bidrag till kretsloppssamhället.
Byggsektorn står för 18 miljoner direkta arbetstillfällen i Europa och genererar cirka 9 % av BNP.
Den europeiska byggsektorn kan svara på en rad ekonomiska utmaningar och samhällsutmaningar, exempelvis sysselsättning och tillväxt, ökad urbanisering, sociala nät och elektronisk kommunikation, demografiska förändringar och globala värdekedjor, ekologiska påfrestningar och samtidigt utmaningar som rör energi och klimatförändring. Byggnaderna kan driva på moderniseringen av sektorn och dess arbetskraft.
EU är redan världsledande när det gäller innovationssystem för byggnader. En integrering av energieffektivitet, förnybar energi, lagring och anslutning till digitala system och transportsystem genom byggnader gör det möjligt att ytterligare stärka detta ledarskap och till fullo utnyttja det fördelaktiga regelverket.
I dag står byggnader för 40 % av Europas totala energiförbrukning. Ungefär 75 % av byggnadsbeståndet är inte energieffektivt. För närvarande är den årliga renoveringstakten 1 %, vilket innebär att det skulle ta ungefär hundra år att minska koldioxidutsläppen från byggnadsbeståndet till moderna, koldioxidsnåla nivåer.
För att utnyttja möjligheterna till förnybar energi i byggnader måste en rad sociala, finansiella och tekniska hinder eller administrativa utmaningar övervinnas. Byggnader underhålls och förbättras visserligen regelbundet, men investeringar i hållbar energi läggs ofta på is på grund av brist på kapital, brist på tillförlitlig information, brist på kvalificerad arbetskraft eller tvivel om de möjliga fördelarna.
Dessutom har många projektutvecklare ofta svårt att täcka de nödvändiga startkostnaderna för projekten och har inte tillgång till attraktiva och lämpliga finansieringsprodukter på marknaden. Detta marknadsmisslyckande beror främst på att finansiärer och investerare inte förstår riskerna, de många fördelarna och affärsnyttan med investeringar i hållbar energi, särskilt energieffektivitet. De småskaliga investeringarna och bristen på nyckelfärdiga lösningar ökar dessutom genomförandekostnaden, och bristen på kapacitet och kompetens för att utforma ekonomiskt säkra projekt gör att efterfrågan på finansiering är låg.
Politiken för hållbar energi bör underlätta dessa investeringar för konsumenterna och skapa fördelaktigare investeringsvillkor. När konsumenterna renoverar sina bostäder bör de få möjlighet att välja effektivare lösningar på grundval av öppen och tydlig information i rätt tid om förbrukning och tillhörande kostnader. När offentliga myndigheter renoverar offentliga byggnader såsom sjukhus, skolor, subventionerade bostäder eller kontor bör de ha tillgång till attraktiva finansieringslösningar och kunna dra nytta av innovativa energitjänster i form av exempelvis avtal om energiprestanda.
Näst efter att upprätta rätt regelverk, särskilt genom den föreslagna översynen av direktivet om energieffektivitet och direktivet om byggnaders energiprestanda, finns ett behov av kompletterande åtgärder som främjar snabba förändringar i realekonomin och tar itu med finansieringsfrågan nu.
1.
Smart finansiering för smarta byggnader
Renovering för hållbar energi i byggnader är ett område där sammanslagning av projekt och offentliga garantier kan innebära enormt mycket. Som en del av investeringsplanen för Europa är Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) 2.0 central för att frigöra privat finansiering för energieffektivitet och förnybar energi i byggnader i större skala.
Energieffektivitet och förnybar energi har redan nu en framträdande plats i Efsi-projekten. De allra flesta energiprojekt som hittills har godkänts för finansiering (vilka står för 22 % av den totala investeringen på 154 miljarder euro) avser exempelvis energieffektivitet och sektorn för förnybar energi. För att bygga vidare på Efsis framgång har kommissionen föreslagit att förlänga dess varaktighet till slutet av 2020 och kräva att minst 40 % av projekten i den del av Efsi som rör infrastruktur och innovation ska bidra till klimat-, energi- och miljöåtgärder i linje med målen i klimatavtalet från Paris. Detta är en stor möjlighet och ett konkret bidrag till att maximalt utnyttja offentliga och privata medel för att främja övergången till ett koldioxidsnålt kretsloppssamhälle. Stödet från Europeiska fonden för strategiska investeringar kan komplettera eller kombineras med stöd i form av bidrag eller finansiella produkter från andra EU-fonder, däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
Under perioden 2014–2020 ska Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden investera 17 miljarder euro i energieffektivitet i offentliga byggnader och bostadshus samt i företag, särskilt små och medelstora företag. Detta är tre gånger mer än under föregående period, och bekräftar engagemanget och den betydelse medlemsstaterna och regionerna tillmäter energieffektivitet. Det ger möjlighet att utnyttja mycket mer offentlig och privat medfinansiering till ett beräknat totalbelopp på ungefär 27 miljarder euro. Ett av målen med investeringsplanen för Europa är att åtminstone fördubbla användningen av finansiella instrument inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att frigöra ytterligare privat finansiering och hjälpa till att upprätta livskraftiga marknader. Medlemsstaterna och regionerna planerar redan att investera nästan 6,4 miljarder euro via finansiella instrument för att uppnå koldioxidsnålhet, främst genom energieffektivitet. Detta är över åtta gånger mer än under 2007–2013.
På grundval av investeringsplanen för Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska kommissionen starta ett initiativ för att ytterligare öka offentliga organs, energitjänsteföretags, små och medelstora företags och hushållens investeringar i energieffektivitet och smarta byggnader. Detta nya initiativ, som bygger på ett nära samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) och medlemsstaterna, kan frigöra ytterligare 10 miljarder euro av offentliga och privata medel för energieffektivitet och förnybar energi fram till 2020. Detta bör åstadkommas genom finansiella intermediärer och nationella plattformar för investering i energieffektivitet för att samla projekt, eliminera risken med investeringar i energieffektivitet och optimera användningen av offentliga medel, särskilt europeiska struktur- och investeringsfonder i kombination med finansiering genom Europeiska fonden för strategiska investeringar. Sådana kombinationer, som redan är möjliga, kommer att ytterligare underlättas genom de föreslagna ändringarna av budgetförordningen och förordningen om gemensamma bestämmelser. Medlemsstaterna, särskilt stater med högre energiintensitet och yttre energiberoende, uppmanas att delta i och bidra till detta initiativ. Riskdelningen mellan EU och nationella offentliga och privata fonder kommer att leda till attraktivare finansieringsalternativ för slutmottagarna. Dessutom kommer flera rättsliga och administrativa fördelar att vara förknippade med en EU-lösning, exempelvis när det gäller statligt stöd, offentlig upphandling, medfinansieringsskyldigheter samt rapportering och förhandsbedömningar. Nog så viktigt i samband med bedömningen av de offentliga finanserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten är att kommissionen även kommer att se positivt på medlemsstaternas bidrag till engångsbidrag i tematiska plattformar eller investeringsplattformar som sammanför partner från flera medlemsstater inom ramen för Efsi.
En stor del av dessa fonder ska användas i städer och regioner: lokala och regionala aktörer är avgörande för byggnader med ren energi, eftersom de fattar beslut om exempelvis byggregler och stadsplanering. Genom initiativ som borgmästaravtalet för klimat och energi uppmuntras städer och regioner att genomföra åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser, ökar motståndskraften och garanterar tillgången till ren energi till ett överkomligt pris för alla.
Pelare I: Effektivare användning av offentliga medel
Målet är att maximera användningen av tillgängliga offentliga medel genom finansiella instrument för att komma till rätta med marknadsmisslyckanden och genom att bättre inrikta bidragen på sårbara konsumenter. I detta syfte ska kommissionen göra följande:
a.Utarbeta modeller för finansiering av hållbar energi baserade på nationella investeringsplattformar (med en möjlig regional dimension) för att locka ytterligare privat finansiering för byggnadsrenovering, utformade i enlighet med Efsi-förordningen och i linje med EU:s regler för statligt stöd.
I högre grad än i andra utvecklade ekonomier har bankerna i EU en central funktion vid finansiering av konsumenters och företags investeringar. Bankerna är visserligen allt aktivare på de nya energimarknaderna, särskilt för storskaliga förnybara energikällor, men betraktar sällan energieffektivitet som ett särskilt marknadssegment. Detta leder till en brist på lämpliga och överkomliga kommersiella finansieringsprodukter för investeringar i byggnader som rör energieffektivitet eller förnybar energi. För att ta itu med denna brist har kommissionen tagit fram ett banbrytande finansieringssystem, instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE), som finansieras genom Life-programmet och förvaltas av EIB. Framgången med detta pilotprojekt, vilken exemplifieras av att det utnyttjades betydligt mer än man ursprungligen räknade med, visar potentialen med effektivitetsinvesteringar genom riskdelning, tekniskt stöd och kreditlinor från EIB till deltagande finansinstitut. Lärdomarna från instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) kommer att ytterligare stärka kombinationen av Europeiska fonden för strategiska investeringar och andra källor till offentlig finansiering, däribland europeiska struktur- och investeringsfonder, i förekommande fall genom investeringsplattformar.
På grundval av dessa lärdomar ska kommissionen stödja utvecklingen av flexibla plattformar för finansiering av energieffektivitet och förnybar energi på nationell eller regional nivå. Dessa plattformar kan erbjuda en fullservice-lösning som gör det möjligt för lokala banker, finansiella intermediärer, energitjänsteföretag eller andra enheter som samlar investeringar att utnyttja attraktiva finansieringsprodukter för hållbar energi för ett stort antal slutmottagare inom det område som omfattas av plattformen. Särskilt tre ömsesidigt förstärkande element kan erbjudas de enheter som är beredda att finansiera portföljer av investeringar i hållbar energi:
-Ökad finansiering med lån från EIB via Europeiska fonden för strategiska investeringar för att öka deras finansieringskapacitet (vilket bidrar till en förstärkt inriktning på hållbar energi i byggnader inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar 2.0).
-En riskdelningsmekanism för att minska risken med portföljer av investeringar i hållbar energi i byggnader och möjliggöra attraktivare lånevillkor för slutmottagarna. Denna mekanism skulle kunna användas tillsammans med lokalt tillgängliga fonder, däribland europeiska struktur- och investeringsfonder.
-Teknisk sakkunskap och hjälp för introduktion av låneprogram som utvecklats i samarbete med Europeiska centrumet för investeringsrådgivning – bland annat genom instrument som Elena, Jaspers och fi-compass – och andra nationella eller regionala finansieringskällor.
För att främja användningen av denna modell och andra instrument för hållbar energi ska kommissionen undersöka om det är möjligt att använda befintliga EU-fonder, exempelvis för tekniskt bistånd.
b.Avtal om energiprestanda: Avtal om energiprestanda måste användas i högre grad för att öka offentliga byggnaders effektivitet, eftersom de ger ett helhetsperspektiv på renoveringar, däribland finansiering, utförande av arbetet och energiledning. Under vissa omständigheter kan de även göra det möjligt att investera i effektivitet utan att öka den offentliga skulden, vilket är centralt för både regeringar och lokala och regionala myndigheter med begränsad budget, särskilt när det gäller subventionerade bostäder, sjukhus eller skolor. Bestämmelserna för investeringar i den offentliga sektorn och för statistisk behandling av tillgångsrenovering bör vara öppna och tydliga för att främja energieffektivitetsinvesteringar i offentliga tillgångar. Eurostat kommer att undersöka hur effekten av energieffektivitetsrelaterade investeringar på offentliga skulder och underskott kan hanteras. I nära samarbete med medlemsstaterna analyserar kommissionen hur bestämmelserna om offentliga räkenskaper påverkar marknaden för avtal om energiprestanda och ska när så är lämpligt uppdatera sina riktlinjer om den statistiska behandlingen av sådana partnerskap före senvåren 2017.
c.Hjälpa förvaltarna av offentliga medel med struktureringen och utnyttjandet av finansiella instrument: Jämte stödet inom ramen för Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, fi-compass eller energi- och förvaltningsmyndigheternas nätverk kommer kommissionen att anordna en rad regionala kapacitetsuppbyggnadsevenemang med de viktigaste beslutsfattarna och berörda aktörerna. Den första workshoppen anordnades i Riga i november i år för Östersjöregionen.
d.Dessutom har kommissionen utarbetat en lättillgänglig mall för att öka andelen finansiella instrument inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna: det färdiga instrumentet för energieffektivitet. Medlemsstaterna har inrättat finansiella instrument för energieffektivitet, särskilt för att uppnå målet att kanalisera 20 % av de europeiska struktur- och investeringsfonderna för investeringar i en koldioxidsnål ekonomi genom finansiella instrument. Vissa medlemsstater har dock drabbats av förseningar i detta avseende och större användning av färdiga instrument kan bidra till att denna brist avhjälps.
Samtidigt omfattar lagstiftningsförslaget om direktivet om byggnaders energiprestanda åtgärder som ska knyta de finansiella incitamenten från offentliga medel till de uppnådda energibesparingarna.
Pelare II: Sammanslagning och hjälp till projektutveckling
Det är viktigt att investeringsplattformarna och de finansiella instrumenten förses med många ekonomiskt säkra projekt för att initiativet ska bli framgångsrikt. Många projektansvariga – offentliga myndigheter, enskilda personer eller företag – saknar dock den kompetens och kapacitet som krävs för att utarbeta, genomföra och finansiera projekt för ren energi i byggnader med högt ställda mål. Kommissionen ska därför göra följande:
a.Förstärka befintliga instrument för hjälp till projektutveckling
på EU-nivå (t.ex. Elena) i samarbete med Europeiska centrumet för investeringsrådgivning. Syftet är att öka antalet nya investeringar, främja utnyttjandet av finansiella instrument, komma närmare de projektansvariga, särskilt från Öst- och Centraleuropa, ytterligare engagera städer och lokala aktörer och stimulera sammanslagning och spridningen av lovande lösningar på marknaden, bland annat innovativ teknik, finansiering och organisationsstrategier. Kommissionen ska öka budgeten för EU:s hjälp till projektutveckling från 23 miljoner euro 2015 till 38 miljoner euro per år från och med 2017. Man räknar med att budgeten för EU:s hjälp till projektutveckling för 2016–2017 kommer att ge upphov till investeringar i hållbar energi för byggnader på upp till 3 miljarder euro.
b.Uppmana medlemsstaterna att inrätta särskilda gemensamma lokala eller regionala kontaktpunkter för projektutvecklare, vilka kan stå till tjänst under hela kundprocessen, från information, tekniskt bistånd, organisering och tillhandahållande av finansiellt stöd till övervakning av besparingarna. Dessa kontaktpunkter bör leda till fler lokalt utvecklade projekt och starka och pålitliga partnerskap med lokala aktörer (exempelvis små och medelstora företag, finansinstitut och energiorgan). Det centrala är att sammanföra tillgången på finansiering med efterfrågan. Utvecklingen och spridningen av dessa kontaktpunkter ska främjas på EU-nivå genom utbyte av bästa praxis genom ManagEnergy, finansiering genom Horisont 2020, EU:s instrument för hjälp till projektutveckling eller finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna i tillämpliga fall.
Samtidigt kommer förslaget om att förlänga medlemsstaternas energibesparingsskyldigheter i artikel 7 i direktivet om energieffektivitet att ge en ytterligare skjuts åt sammanslagningen av mindre projekt.
Pelare III: Riskeliminering
Finansinstituten
uppmanar investerarna och finansiärerna att bättre sätta sig in i de verkliga riskerna och fördelarna med investeringar i hållbar energi för byggnader, på grundval av marknadsdata och tidigare prestanda. Grundläggande faktorer, exempelvis att risken för betalningsinställelse är mindre i samband med energibesparingslån eller att tillgångarna ökar i värde genom högre energiprestanda, måste successivt erkännas av bankerna och återspeglas i priserna på deras finansieringsprodukter. Det är också viktigt att utveckla särskilda finansieringsprodukter för hållbar energi i byggnader, för att främja upprättandet av en sekundär marknad (för refinansiering) och öka andelen privat kapital. För att stödja denna marknadsomvandling ska kommissionen göra följande:
a.Starta en plattform för riskeliminering på området för energieffektivitet med uppgifter om den tekniska och ekonomiska prestandan hos över 5 000 europeiska industri- och byggnadsrelaterade projekt för energieffektivitet. Projektutvecklare, finansiärer och investerare uppmanas att ytterligare utvidga denna öppna databas och dra nytta av dess riktmärkningsfunktioner och möjligheter till inbördes lärande.
b.Samarbeta nära med offentliga och privata finansinstitut, branschföreträdare och sektorsexperter om en samförståndsram för stöd till investeringar i hållbar energi för byggnader. Detta initiativ har tagits fram tillsammans med finansinstitutsgruppen för energieffektivitet (Energy Efficiency Financial Institutions Group)11 och är planerat för 2017. Det ska hjälpa finansinstituten att införliva de viktigaste energifördelarna i sin verksamhet och samtidigt minska transaktionskostnaderna och öka investerarnas förtroende. Åtgärden bidrar också till att främja en grön hypoteksmarknad.
Samtidigt omfattar lagstiftningsförslaget om direktivet om byggnaders energiprestanda åtgärder som ska ge investerare från den privata sektorn tillgång till mer och bättre information, däribland tillförlitligare energicertifikat för byggnader, insamling av aktuella uppgifter om offentliga byggnaders energiförbrukning och vidareutveckling av långsiktiga färdplaner för renovering som beslutsunderlag för investerarna.
Kommissionen startar även ett centrum för övervakning av EU:s byggnadsbestånd för att centralt samla in all relevant information om byggnader och energirenovering i EU. Detta möjliggör stöd till utformningen, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av politiken och dess finansiella instrument.
2.
Byggsektorn
Kommissionen kommer att uppmana berörda aktörer i byggsektorn att diskutera vilka utmaningar och möjligheter som byggnadsinvesteringar i hållbar energi innebär för sektorn, och hur detta ytterligare kan främjas. Detta kompletterar arbetet i trepartsforumet på hög nivå för hållbart byggande i strategin ”Construction 2020”.
Kommissionen har inom ramen för sin kompetensagenda för Europa inlett en satsning på kompetensutmaningar. Med ledning av erfarenheterna från årets pilotprojekt ska kommissionen 2017 presentera nya strategier för branschsamverkan kring kompetens. En av dem ska även gälla byggsektorn, med inriktning på energieffektivitet och digitala färdigheter. I det sammanhanget ska synergier utvecklas med kommissionens initiativ för att bygga upp kompetens (BUILD UP Skills), som avser en kompetenshöjning för byggnadsarbetare när det gäller teknik för energieffektivitet och förnybar energi samt installation och drift av denna.
Uppförandet av nya byggnader eller renovering av befintliga byggnader för att göra dem energieffektivare ger möjlighet att ompröva byggnads- och rivningsmetoderna för att ta hänsyn till mer övergripande resurseffektivitetsaspekter. Kommissionen ska inom ramen för paketet om cirkulär ekonomi nästa år lägga fram en EU-ram för bedömning av byggnaders sammantagna miljöprestanda. EU-ramen bör användas för att främja en cirkulär ekonomi i byggnadsmiljön, t.ex. genom att användas som referensram i storskaliga projekt, i de europeiska struktur- och investeringsfonderna och i nationell politik och lagstiftning. Dessutom undersöker kommissionen alternativ för stöd till initiativ som främjar investeringar i ny och/eller innovativ infrastruktur för återvinning av bygg- och rivningsavfall i regioner som ligger efter när det gäller målet om 70 % återanvändning och återvinning senast 2020 enligt ramdirektivet om avfall. Sådana investeringar skulle kunna stödjas av Europeiska fonden för strategiska investeringar. En särskild plattform för projekt som rör den cirkulära ekonomin håller på att upprättas. Dessutom har kommissionen utarbetat ett protokoll för hantering av bygg- och rivningsavfall för att hjälpa berörda aktörer att behandla avfall på ett miljövänligt sätt och öka möjligheterna till återvinning. För framtiden håller kommissionen också på att utarbeta principer och bestämmelser för hållbar konstruktion av byggnader för att generera mindre bygg- och rivningsavfall och underlätta återvinningen av material. Alla dessa initiativ kommer i sin tur att minska energiförbrukningen och kostnaderna för byggmaterial.
Byggsektorns potential för tillväxt och skapande av arbetstillfällen måste frigöras genom att förbättra marknadernas funktion. Resultaten av kontrollen av lagstiftningens ändamålsenlighet för byggsektorn ska användas för att göra tillämplig inremarknads- och energieffektivitetslagstiftning enhetligare. Exempelvis bör krav i bestämmelser om ekodesign i tillämpliga fall införlivas i de harmoniserade standarder enligt byggproduktförordningen som är tillämpliga på sådana produkter, för att ge tillverkarna en enda ram för provning av produkter. Eftersom den inre marknaden för byggprodukter fortfarande är fragmenterad pågår ett samråd med berörda aktörer, vilket kan leda till en översyn av förordningen om byggprodukter inom denna kommissions mandat.
Kommissionen kommer att fortsätta främja innovation genom att stimulera utvecklingen av avancerade tekniska produkter och processer inom ramen för det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet (cPPP) om energieffektiva byggnader (EeB). Detta partnerskap förväntas producera den teknik som krävs för att öka den europeiska byggsektorns hållbarhet och konkurrenskraft.
Initiativet skulle kunna stödjas genom ett smart synsätt på offentlig upphandling som främjar innovativa koldioxidsnåla lösningar via industriledda standardiseringsinitiativ, exempelvis SustSteel. När dessa standarder blir klara kan de användas av byggsektorn för att uppnå sektorns hållbarhetsmål. Denna metod skulle även kunna användas för andra byggprodukter och skulle göra det möjligt för sektorn att värdera sina insatser och på ett effektivare sätt marknadsföra sina produkter.
Genom de nya direktiven om offentlig upphandling (som gäller sedan våren 2016) konsolideras och optimeras alla befintliga instrument för innovation: funktionskriterier, varianter, kvalitetshänsyn i tekniska specifikationer och tilldelningskriterier. EU bidrar också till innovationsinriktad upphandling genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Horisont 2020-programmet. Detta har lett till en rad banbrytande projekt. Ett intressant exempel är det gränsöverskridande Papirus-projektet (som omfattar Tyskland, Spanien, Italien och Norge), vars syfte är att främja, genomföra och validera innovativa lösningar för hållbart byggande genom offentlig upphandling inriktat på nära-nollenergibyggnader. Dessutom har kommissionen offentliggjort frivilliga kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling för konstruktion, uppförande och drift av kontorsbyggnader, med en rad rekommendationer om hur man upphandlar en grön, energieffektiv kontorsbyggnad
.
Den digitala tekniken skulle kunna öka byggprocessernas och byggnadsdriftens effektivitet och därmed bidra till våra energibesparingsmål. Kommissionen stöder därför fastställandet av gemensamma principer och bestämmelser inom offentlig upphandling för att digitalisera byggnadernas egenskaper, däribland deras energiprestanda (Building Information Modelling). I förening med utarbetandet av en gemensam ram för en digital byggnadsloggbok och särskilda åtgärder inriktade på små och medelstora företag blir det då mycket lättare att utbyta information och stödja beslutsfattandet före, under och efter byggprojekt, undvika fragmentering genom konkurrerande nationella strategier och minska de små och medelstora företagens kostnader. EU ser dessutom till att offentliga upphandlingar genomförs på ett öppet och konkurrensutsatt sätt som inte diskriminerar varor, tjänster eller leverantörer från EU, i enlighet med Världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling och inom ramen för bilaterala avtal.
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 30.11.2016
COM(2016) 860 final
BILAGA
Åtgärder för att stärka omställningen till ren energi
till
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN, REGIONKOMMITTÉN OCH EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN
Ren energi för alla i EU
De flesta åtgärder som tas upp i detta meddelande kommer att få effekt på kort eller medellång sikt. Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av dessa åtgärder och vid behov planera för nya åtgärder inom ramen för den årliga rapporten om tillståndet i energiunionen.
1. Socialt rättvis omställning och ny kompetens
Energi är en kritisk tillgång och tjänst som är absolut nödvändig för att man ska kunna delta fullt ut i det moderna samhället. Det finns redan ett antal instrument som kommer att behöva användas för att säkerställa att omställningen till ren energi blir rättvis och tar hänsyn till effekterna för sektorer, regioner eller sårbara samhällsmedborgare som kan påverkas negativt av omställningen.
De viktigaste verktygen för detta är EU:s struktur- och investeringsfonder, däribland Europeiska socialfonden, som stöder anpassningen i de sektorer och regioner som påverkas, och omställningen till nya affärsmodeller och yrkesprofiler. Minst 1,1 miljard euro från Europeiska socialfonden kommer att anslås under perioden 2014–2020 för att förbättra de utbildningssystem som krävs för att anpassa kompetens och kvalifikationer och för att skapa nya arbetstillfällen i energi- och miljörelaterade sektorer. Vissa medlemsstater använder också Europeiska socialfonden för att minska energifattigdomen, som ett komplement till de 5,2 miljarder euro som har anslagits från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden till investeringar i energieffektivitet i bostäder. Inom ramen för dessa anslag har ett antal medlemsstater valt att inrikta sig på sociala bostäder och behövande hushåll för att på så sätt bidra till långsiktiga lösningar som ska avhjälpa energifattigdomen för nästan en miljon hushåll. Att förbättra energieffektiviteten i byggnader är ett av de viktigaste verktygen för att göra energi mer kostnadsmässigt överkomlig och bekämpa energifattigdom. Utöver de åtgärder som anges i lagstiftningen, kommer kommissionen att inrätta ett observatorium för energifattigdom som ska ta fram tillförlitlig statistik över antalet energifattiga hushåll i varje medlemsstat och bidra till att sprida god praxis.
Särskilda åtgärder för kunskapsöverföring, kompetensutveckling och främjande av innovativa lösningar i samband med effektiv energianvändning och produktion finansieras inom ramen för landsbygdsutvecklingspolitiken. Bland annat väntas 99 000 mottagare (främst jordbrukare och skogsägare) få utbildning i energirelaterade frågor under perioden 2014–2020.
För att särskilt främja solidariteten i omställningen till ren energi föreslog kommissionen i samband med översynen av EU:s utsläppshandelssystem att det skulle anslås resurser för att ta itu med de extra stora behoven av ytterligare investeringar i medlemsstater med lägre inkomster. Syftet med den nya moderniseringsfonden är att underlätta investeringar i moderniseringen av energisystemen och höja energieffektiviteten. Dessutom föreslås att 10 % av de utsläppsrätter som medlemsstaterna ska auktionera ut ska fortsätta fördelas till förmån för vissa medlemsstater med lägre inkomster. Slutligen föreslår kommissionen att medlemsstaterna ska använda intäkter från utsläppshandeln för att främja kompetensutveckling och omfördelning av arbetskraft som påverkas av skiftet av arbetstillfällen i en ekonomi som minskar sin användning av fossila bränslen, i nära samarbete med arbetsmarknadens parter.
Detta bör kompletteras med ett särskilt initiativ för att ge ytterligare och mer skräddarsytt stöd till omställning i de kol- och koldioxidintensiva industriregionerna. Målet är att kickstarta och/eller ytterligare stärka regionernas planering inför de strukturförändringar som hänger samman med energiomställningen och skapa ett utbyte med andra regioner som befinner sig i en liknande situation. Som ett första steg kommer kommissionen att sammanföra dessa regioner för att diskutera eventuella planeringsprocesser, underlätta utbyte av bästa praxis och undersöka vilka stödinstrument som finns tillgängliga.
Strategin för smart specialisering i EU:s sammanhållningspolitik, framför allt de särskilda plattformarna, kan ge regionerna relevant stöd. Denna nedifrån och upp-baserade process, som framför allt berör industri och forsknings-, utvecklings- och innovationssamfund samt offentliga myndigheter, kan ge regionerna möjlighet att utveckla och genomföra en strategi för energiomställningen.
Omställningen till ren energi ger möjlighet att skapa hållbara arbetstillfällen. För att omställningen ska lyckas krävs dock omskolning av arbetstagare, bättre planering inför och förmåga att förutse förändringar, samt kompetens och bättre matchning av kompetens. Europeiska socialfonden kan ge stöd till dessa ansträngningar i alla faser av livet, från att öka barnens medvetenhet i skolorna till att stödja utbildning i relevanta färdigheter och entreprenörskap som hör ihop med ren energi och även social integrering genom lämpliga karriärer. Inom ramen för kompetensagendan för Europa vidtog kommissionen åtgärder för att bidra till att avhjälpa den typen av kompetensutmaningar och kompetensbrister i specifika ekonomiska sektorer (de s.k. strategierna för branschsamverkan kring kompetens). Dessa åtgärder baseras på erfarenheterna av de pilotstrategier som inleddes i år (framför allt för sektorerna för fordonsindustrin och marin teknik) och gör det möjligt att hantera kompetensbehoven för omställningen till ren energi. Den nuvarande strategin för branschsamverkan kring kompetens i sektorn för marin teknik omfattar redan havsbaserad vindkraft och havsenergi och kan vara ett särskilt relevant testfall för den andra vågen inom sektorer som förnybar energi eller byggindustri.
Arbetsmarknadens parter spelar en avgörande roll när det gäller att kartlägga kompetensbehov och förutse och hantera förändringar. De är redan knutna till arbetet med energiunionen på EU-nivå och bör i hög grad vara delaktiga i processen och även i diskussionerna om de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.
|
Åtgärder för att stödja en socialt rättvis omställning till ren energi och ny kompetens:
Kommissionen kommer att undersöka hur kol- och koldioxidintensiva regioner som går igenom omställningen till ren energi ska kunna få ett bättre stöd. Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med aktörerna i dessa regioner, ge vägledning, framför allt om tillgången till och användningen av tillgängliga fonder och program, och uppmuntra utbyte av god praxis, bl.a. genom diskussioner om färdplaner för industrin och omskolningsbehov, via särskilda plattformar.
Medlemsstaterna bör använda sina integrerade nationella energi- och klimatplaner för att undersöka hur omställningen till ren energi kommer att påverka samhälle, kompetens och industri.
Kommissionen kommer att utgå från erfarenheterna av pilotprojekten och lansera två nya strategier för branschsamverkan kring kompetens under 2017, med inriktning på förnybar energi i stort och på byggsektorn, med fokus på koldioxidsnål teknik.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att ha ett nära samarbete med arbetsmarknadens parter i diskussionerna om energiomställningen, framför allt i samband med de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.
|
2. EU-finansiering för den reala ekonomin
Finansieringen av energiomställningen måste ske genom en kombination av privata investeringar och offentlig finansiering som ger de privata investeringarna största möjliga effekt och avhjälper marknadsmisslyckanden. Privata investeringar ska underlättas genom lagstiftningsförslagen i detta paket och förslaget till reform av EU:s utsläppshandelssystem. Fungerande energi- och koldioxidmarknader kommer att vara avgörande för att hantera investeringsbehovet, tillsammans med stabilitet i regleringen och insyn i politiken.
Dessutom ger EU:s finansiella instrument ett viktigt bidrag till stödet för omställningen till ren energi, vilket Europeiska fonden för strategiska investeringar visat. Fonden följer planen att mobilisera minst 315 miljarder euro i ytterligare investeringar i den reala ekonomin fram till mitten av 2018. Den senaste siffran uppgick till 154 miljarder euro. I och med lanseringen av den andra fasen i Europeiska fonden för strategiska investeringar föreslog kommissionen att fonden skulle stärkas och utvidgas. Enligt förslaget ska minst 40 % av de investeringar som gäller infrastruktur och innovation vara relevanta för klimat, energi och miljö och bidra till målen för Parisavtalet.
I linje med EU:s mål att minst 20 % av EU:s budget för perioden 2014–2020 ska gå till klimatåtgärder, är även den nya sammanhållningspolitiken avgörande för att målen för energiunionen ska nås, med finansiella anslag på 68,8 miljarder euro. Detta ska kompletteras med nationell offentlig och privat medfinansiering, upp till ett förväntat sammanlagt belopp på 92 miljarder euro. Dessutom ger landsbygdsutvecklingsprogrammen stöd till riktade investeringar i förnybar energi och energieffektivitet (nästan 6 miljarder euro). De tidiga indikationerna för Sammanhållningsfonden visar att det har skett framsteg i genomförandet under 2016, men åtgärder måste vidtas utan dröjsmål för att skynda på fondens genomförande i ett antal medlemsstater. Kommissionen kommer att fortsätta erbjuda tekniskt stöd till medlemsstater som har svårigheter med genomförandet.
Enklare och mer flexibla regler, som kommissionen föreslog vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020, kommer också att bidra till ett snabbare genomförande av denna finansiering. Inom ramen för översynen lanserade kommissionen en mer övergripande agenda för att förenkla reglerna för EU:s fonder. Bland annat ska det bli lättare att kombinera Europeiska fonden för strategiska investeringar med andra källor till EU-finansiering, däribland de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Ett mål är att förstärka utnyttjandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar i mindre utvecklade regioner och i övergångsregioner. Medlemsstater och regioner planerar redan att investera nästan 6,4 miljarder euro i koldioxidsnåla projekt, framför allt inom energieffektivitet, via finansiella instrument inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Detta motsvarar mer än en åttafaldig ökning av anslagen jämfört med perioden 2007–2013 och de första indikationerna tyder på att framstegen redan är på god väg. För att uppmuntra en ökad användning av de finansiella instrumenten ger kommissionen också stöd till medlemsstaterna genom rådgivningsplattformen för finansieringsinstrument (fi-compass) och färdiga instrument med standardvillkor som är förenliga med förordningarna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna och reglerna för statligt stöd och som syftar till att kombinera offentliga och privata resurser.
Ett exempel på ett framgångsrikt projekt inom ramen för Europeiska fonden för strategiska investeringar i kombination med de europeiska struktur- och investeringsfonderna är investeringsplattformen i den franska regionen Hauts-de-France, som visar hur en mängd olika offentliga och privata aktörer kan slå ihop sina kunskaper och sin expertis och hur olika fonder kan kombineras för att sätta igång stora privata investeringar i projekt för koldioxidsnål energi. Ett annat exempel är instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE) som tillhandahåller riskskyddad skuldfinansiering via lokala affärsbanker och ger bankerna möjlighet att erbjuda bättre finansieringsvillkor för energieffektivitetsprojekt i byggnader och små och medelstora företag. Det tillhandahåller också särskilt expertstöd som hjälper lokala banker att utveckla och marknadsföra nya finansieringsprodukter för energieffektivitet som är skräddarsydda efter kundernas behov.
Faciliteten för renare transporter kommer att använda finansiella instrument och kombinerade mekanismer för att sprida innovativ koldioxidsnål teknik som kan skynda på övergången till utsläppssnål rörlighet. Den möjliga marknadspotentialen för nya bussar är ungefär 3 500 fordon eller 875 miljoner euro i ytterligare investeringar per år.
|
Åtgärder för att öka och förskjuta investeringarna ytterligare till stöd för omställningen till ren energi:
Kommissionen lanserar i dag ett initiativ för smart finansiering för smarta byggnader (se bilaga I) till stöd för investeringar i byggnader med ren energi. Initiativet ska stödja utvecklingen av investeringsplattformar som gör det möjligt att kombinera offentliga medel med attraktiva finansieringsprodukter för marknadsaktörer i alla medlemsstater under 2017. Det ska också stärka det tekniska biståndet för att utveckla och slå ihop småskaliga projekt och göra insatser för att minska risken i energieffektivitetsinvesteringar.
Kommissionen har nyligen inom ramen för investeringsplanen för Europa inlett pilotprojekt för att arbeta på EU-nivå för en större konvergens i tidsplanerna för de olika förfarandena för investeringsprojekt i strategisk infrastruktur. I ett första skede omfattas Belgien och Slovakien. Kommissionen kommer att bedöma dessa projekt och sedan sprida dem till andra medlemsstater under 2017 för att skapa en gemensam kontaktpunkt för alla medlemsstater och sammanföra alla ansvariga avdelningar vid kommissionen, inklusive representationskontoren i medlemsstaterna, till en gemensam grupp för investeringspolitik.
Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att öka takten i utnyttjandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stöd för omställningen till ren energi.
Den 1 december 2016 lanserar kommissionen en facilitet för rena transporter tillsammans med Europeiska investeringsbanken för att stödja investeringar i rena, energieffektiva transporter och integrerade energi- och transportinfrastrukturer.
|
3. Skapa rätt incitament för investeringar i omställningen till ren energi
Det är kapitalintensivt att bygga ut förnybara energikällor och vidta energieffektivitetsåtgärder. Det krävs direkta investeringar i form av hushållens sparande, företagskapital eller skuldfinansiering från utlåningsinstitut, för att kunna dra nytta av lägre energikostnader eller intäkter i framtiden.
Dagens ekonomiska förutsättningar, med låga kapitalkostnader, är goda för att utlösa privata investeringar i större skala och styra kapitalutgifter mot ren energi, energieffektiva lösningar och hållbara tillgångar. Detta är en möjlighet för invånare, företag, offentliga myndigheter och investerare att få större avkastning på kapital än från sparande.
För att stödja att satsningen på investeringar i omställningen till ren energi ska medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner, som ingår i den styrning av energiunionen som kommissionen lägger fram ett förslag om i dag, också fungera som ”investeringsfärdplaner” som fastställer de offentliga och privata investeringar som krävs för omställningen till ren energi.
Att de ekonomiska incitamenten har en gynnsam och samstämmig struktur är också avgörande för att få fram privata investeringar i omställningen till ren energi. Effektiv prissättning på koldioxid och utfasning av subventioner för fossila bränslen är också mycket viktigt för att undanröja skadliga snedvridningar på marknaden, integrera miljö- och samhällskostnaderna för ett scenario utan åtgärder och bidra till att sätta ett pris på de åtföljande riskerna för olika investeringsmöjligheter.
Kommissionen har redan lagt fram ett förslag till reform av EU:s utsläppshandelssystem för perioden efter 2020. EU stöder också införandet av utsläppshandelssystem genom bilateralt samarbete och genom att delta i och finansiera multilaterala initiativ tillsammans med våra internationella partner.
I linje med de åtaganden som gjordes i Parisavtalet om klimatförändring och i G7 och G20 har EU redan vidtagit ett antal konkreta åtgärder för att avskaffa subventioner för fossila bränslen. Det förekommer dock fortfarande ett betydande offentligt stöd för olja, kol och andra koldioxidintensiva bränslen, vilket fortsätter att snedvrida energimarknaden, skapa en ineffektiv ekonomi och hämma investeringarna i omställningen till och innovation inom ren energi.
Enligt kommissionens senaste rapport om energipriser och energikostnader, som offentliggjordes i dag som en del av detta paket, uppgick EU:s direkta subventioner till fossila bränslen för el och värme till 17,2 miljarder euro 2012, samtidigt som subventionerna till fossila bränslen inom transporter beräknades till 24,7 miljarder euro. Enligt Internationella valutafondens beräkningar 2015 uppgick EU:s subventioner för fossila bränslen till 300 miljarder euro, inräknat externa kostnader. Detta är en förhållandevis liten andel av det globala beloppet på mer än 4,8 biljoner euro, men utgör ändå en betydande ekonomisk börda för EU. De nuvarande låga olje- och gaspriserna innebär en möjlighet att fasa ut subventionerna för fossila bränslen, däribland skattebefrielser, utan att den sociala välfärden påverkas negativt.
|
Åtgärder för att bidra till att styra om de finansiella flödena mot omställningen till ren energi:
För att säkerställa att det finansiella systemet ska kunna finansiera tillväxt på ett hållbart sätt på lång sikt och undvika en ”inlåsning” i infrastrukturer och tillgångar som baseras på stora utsläpp, har kommissionen inrättat en högnivåexpertgrupp som kommer att tillhandahålla rådgivning från och med utgången av 2017, för att utveckla hållbar finansiering.
Kommissionen kommer att stärka insynen, med utgångspunkt i den rapport om energipriser och energikostnader som offentliggörs i dag. Den kommer noggrant att övervaka energipriser och energikostnader vartannat år och kommer att förstärka sin övervakning av subventioner för fossila bränslen i enlighet med EU:s åtaganden i G7 och G20, för att undanröja ineffektiva subventioner för fossila bränslen.
Under 2017 kommer kommissionen att göra en Refit-utvärdering av EU:s rättsliga ram för energibeskattning för att avgöra vilka steg som eventuellt ska tas härnäst, även i samband med ansträngningarna för att avskaffa subventionerna för fossila bränslen.
Medlemsstaternas integrerade nationella energi- och klimatplaner kommer att ge dem möjlighet att identifiera de investeringar som krävs för omställningen till ren energi. Medlemsstaterna bör också använda dessa planer för att övervaka utfasningen av subventionerna för fossila bränslen.
När kommissionen ser över riktlinjerna för statligt stöd till miljöskydd och energi 2014–2020 kommer den också att undersöka hur dessa regler tillsammans med reglerna för statligt stöd till investeringar i forskning och innovation kan göra det möjligt för medlemsstaterna att simulera innovation inom förnybar energiteknik och lösningar för förnybar energi.
|
4. Forskning, innovation och konkurrenskraft
Forskning och innovation är avgörande för att upprätthålla EU:s globala konkurrenskraft och ledarskap i avancerad förnybar energiteknik och energieffektivitetslösningar och för att kunna integrera dem framgångsrikt i hela samhället. EU deltar i det Mission Innovation-initiativ som inleddes vid 2015 års klimatkonferens i Paris tillsammans med länder som har åtagit sig att fördubbla sina investeringar i forskning om ren energi på fem år.
Tillsammans med detta paket lägger kommissionen fram en särskild strategi för att skynda på innovation inom ren energi. Denna strategi förstärker prioriteringarna och innehåller konkreta åtgärder för att se till att koldioxidsnål innovation utnyttjas mer allmänt och förs ut på marknaden snabbare. På så sätt kommer initiativet att fungera som en provbädd för framtida nya horisontella strategier för innovation och konkurrenskraft.
Genom att skynda på innovation inom ren energi kan EU göra det bästa av övergången till en koldioxidsnål ekonomi: EU kan skapa möjligheter för tillväxt och arbetstillfällen genom ökad export och bildande av nya företag, och ge invånarna ökad egenmakt genom integrering av digitala lösningar.
Industriella initiativ har också en viktig roll att spela för att driva på innovation och konkurrenskraft inom EU. De är redan en viktig del i den befintliga SET-planen (Strategic Energy Technologies Plan). Det finns några goda exempel på dessa industriledda initiativ inom solkraft och sektorerna för smarta nät och lagring. Ett annat bra exempel är den strategiska färdplanen för havsenergi som syftar till att skapa så stora privata och offentliga investeringar som möjligt i utvecklingen av havsenergi genom att eliminera teknikrisker i så stor utsträckning som möjligt.
I strategin för energiunionen tillkännagav kommissionen ett initiativ om att samla och göra relevanta uppgifter, analyser och underrättelser tillgängliga. Detta bör först och främst ge kommissionen möjlighet att göra en god bedömning av den övergripande prestandan hos EU:s teknik för ren energi, inte bara i fråga om forskning och innovation utan även om marknadsandelar, import/export, sysselsättning, tillväxt och investeringar. Denna konkurrenspräglade bedömning bör uppdateras regelbundet, när rapporten om tillståndet i energiunionen antas, och viktiga prioriteringar och åtgärder bör granskas samtidigt.
|
Åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft och utbyggnaden av ren energiteknik:
Kommissionen lägger i dag fram ett initiativ för att skynda på innovationen inom ren teknik med en rad särskilda åtgärder för att förbättra förutsättningarna i fråga om regelverk, ekonomi och investeringar för innovation i teknik och system för ren energi. Där fastställs de viktigaste prioriteringarna för användning av EU:s finansiella instrument och program, däribland Horisont 2020.
Kommissionen kommer att stödja industriledda initiativ för att främja EU:s globala ledarskap inom teknik för ren energi, stärka industriella sammanlänkningar i hela värdekedjan och integrera icke-ekonomiska aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och konsumentorganisationer. Kommissionen kommer också att diskutera behovet av att bilda ett industriforum för ren energi med berörda intressenter, för att sammanföra olika sektorer (energi, transport, tillverkning och den digitala sektorn) och få ut så mycket som möjligt av fördelarna med omställningen till ren energi för industrin i EU.
Kommissionen kommer att samarbeta med industrin, forskningssamfundet och andra viktiga intressenter för att tillhandahålla stabila strategiska underrättelser om EU:s globala prestanda och dess konkurrenskraft inom koldioxidsnål energi och energieffektiva lösningar. Denna konkurrenskraftsbedömning kommer att uppdateras regelbundet.
|
5. Bygga den fysiska infrastruktur som krävs för att stödja det fria flödet av energi och omställningen till ren energi
I dag befinner sig det europeiska energisystemet i ett övergångsskede. Elnäten måste uppgraderas och moderniseras för att tillgodose den växande efterfrågan på el till följd av en stor omställning i den totala energivärdekedjan och energimixen, med allt större integrering av intermittenta förnybara energikällor. Det behövs också särskild infrastruktur för att underlätta utsläppssnål rörlighet.
Prioriteringen på kort sikt är att säkerställa att den inre energimarknaden fungerar korrekt, genom att bygga ut de sammanlänkningar som saknas, för att uppnå det nuvarande målet på 10 % sammanlänkningar 2020, genom att bryta ett antal medlemsstaters isolering och undanröja inre flaskhalshar, men den energiinfrastruktur som planeras i dag måste samtidigt vara förenlig med de mer långsiktiga politiska valen, däribland omställningen till utsläppssnål rörlighet.
Detta betyder också att man måste se till att energieffektivitet ingår i planeringen av det övergripande energisystemet: att aktivt styra efterfrågan för att minska energiförbrukningen, kostnaderna för konsumenterna och importbehovet, och att betrakta investeringar i infrastruktur för energieffektivitet som en kostnadseffektiv väg mot en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi. Att investera i allt smartare och mer flexibel infrastruktur har lyfts fram som ett av de s.k. no regrets-alternativen.
|
Åtgärder för att stödja utvecklingen av den fysiska infrastruktur som krävs för att säkerställa omställningen till ren energi och det fria flödet av energi:
Kommissionen kommer inom ramen för den årliga rapporten om tillståndet i energiunionen att granska projekt av gemensamt intresse som har försenats eller skjutits upp, för att göra det lättare att genomföra dem. Den kan också ta upp dessa frågor i sina rekommendationer till medlemsstaterna, särskilt när det gäller projekt av gemensamt intresse som har fastställts i högnivågrupper för energi.
I den kommande översynen av TEN-E-förordningen 2017 kommer kommissionen att undersöka hur regelverket kan förbättras för att öka motivationen att slutföra projekt av gemensamt intresse.
Kommissionen har inrättat en expertgrupp som ska ge teknisk rådgivning om hur målet på 15 % sammanlänkning av elnäten på ett kostnadseffektivt sätt ska kunna fördelas på regional, nationell och eller gränsöverskridande sammanlänkningsnivå. Kommissionen kommer att rapportera om detta under hösten 2017, samtidigt som EU:s tredje förteckning över projekt av gemensamt intresse antas.
|
6. Digitalisering
Syftet med kommissionens strategi för en inre digital marknad i Europa från maj 2015 är att skapa rätt miljö och förutsättningar för att bygga ut avancerade digitala nät och tjänster, även i energisektorn.
För att ge konsumenterna rättvisa villkor kommer det att krävas innovativa företag som kombinerar ny energiteknik med digital teknik (stordata, molntjänster) och mobil kommunikationsteknik (5G) för att erbjuda nya produkter och tjänster (decentraliserad elproduktion, energiförvaltningssystem, smarta apparater och smarta kontroller, småskalig lagring, inklusive elbilar) som stöder aktiva konsumenter och hjälper dem att optimera energiförbrukningen (minskning och övergång) och därmed spara pengar. I september 2016 föreslog kommissionen en översyn av EU:s telekommunikationsregler för att tillgodose Europas växande sammanlänkningsbehov genom att uppmuntra investeringar i nät med mycket hög kapacitet. Kommissionen lade också fram en handlingsplan för 5G med förslag om en gemensam EU-kalender för en samordnad kommersiell lansering av 5G 2020.
Samtidigt måste frågan om tillgång till uppgifter, integritets- och uppgiftsskydd drivas, liksom även it-säkerhet och frågor om öppna standarder och kompatibilitet. Arbetet med den senare frågan inleddes genom kommissionens meddelande i april 2016 om digitalisering av den europeiska industrin. Genom det meddelandet inleddes också ett nytt europeiskt initiativ för datormoln som skulle kunna utgöra ryggraden i det nya energidatasystemet.
Att se till att energiförsörjningssystemen är motståndskraftiga mot it-risker och it-hot blir allt viktigare i takt med att informations- och kommunikationsteknik används i allt högre grad och datatrafik ligger till grund för funktionen hos den underliggande infrastrukturen för energisystemen. En plattform för energiexperter på it-säkerhet analyserar för närvarande de särskilda säkerhetsbehoven för energiinfrastruktur och kommer att ge kommissionen rådgivning om detta.
|
Åtgärder som ett led i genomförandet av strategin för en inre digital marknad:
Kommissionen håller på att utarbeta ett initiativ för att främja en europeisk dataekonomi. Detta initiativ kommer tillsammans med förslaget om energimarknadens utformning att ta itu med problemen med datalokalisering och framväxande frågor om ägande och ansvar, (åter)användbarhet, åtkomst och kompatibilitet, och kommer att vara särskilt relevant för uppgifter som krävs för energiprocesser och nya energitjänster.
Kommissionen arbetar med en översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation för att anpassa det efter de nyligen antagna reglerna om dataskydd. Detta kommer att ha betydelse för hanteringen av data från smart energiförbrukning.
Med utgångspunkt i den lyckade utvecklingen av standarder för smarta nät kommer kommissionen under 2017 att inleda ett tvåårigt projekt för att ta fram gemensamma säkra kommunikationsstandarder som ska säkerställa ett fritt flöde av energirelaterade data till relevanta berörda parter. Kommissionen kommer att offentliggöra resultatet i slutet av 2018.
Under 2017 kommer kommissionen att inrätta arbetsgrupper med intressenter inom ramen för arbetsgruppen för smarta nät för att bereda vägen för efterfrågestyrda svar på begäran om nätföreskrifter. Kommissionen kommer att rapportera om gruppernas struktur, omfattning och planering under våren 2017 och slutresultatet kommer att redovisas i slutet av 2018.
Kommissionen kommer med utgångspunkt i arbetet i expertgruppen för energi-it-säkerhet att skapa en plattform för samråd med intressenterna under 2017 och, vid behov, föreslå lämpliga åtgärder senast i slutet av 2017.
Som uppföljning till strategin för utsläppssnål rörlighet håller kommissionen på att anta en EU-strategi för utbyggnad av samverkande intelligenta transportsystem för att göra det möjligt att bygga ut den typen av system i hela EU senast 2019 och skynda på omställningen till samverkande, sammanlänkade och automatiserade vägtransporter.
|
7. Den externa dimensionen
Utrikes- och utvecklingspolitiken är ett viktigt verktyg för att stödja omställningen till ren energi globalt och hjälpa våra partnerländer, även i EU:s grannskap, att förverkliga sina åtaganden enligt Parisavtalet och uppnå målen för Agenda 2030 för hållbar utveckling.
Detta innebär ett ökat engagemang från EU i multilaterala initiativ och främjande av en mer robust och inkluderande energiarkitektur över hela världen – i linje med EU:s energidiplomatiska handlingsplan. EU deltar aktivt i det multilaterala högnivåforumet för förnybar energi (Clean Energy Ministerial), som är ett globalt forum på hög nivå för att lyfta fram politik och program som främjar ren energiteknik, dela erfarenheter och bästa praxis och uppmuntra omställningen till en global ekonomi som baseras på ren energi. Kommissionen kommer att se till att övergången till en koldioxidsnål ekonomi fortsätter att vara en integrerad del i dialogen om energi och i samarbetet i EU:s bilaterala och multilaterala förbindelser.
Kommissionen konstaterade i sitt förslag till nytt europeiskt samförstånd om utveckling att hållbar energi och klimatåtgärder är avgörande drivkrafter. Energi är en kritisk utvecklingsfrämjande faktor för utveckling och är central för lösningar för en hållbar planet, vilket framhölls i Agenda 2030 och framför allt i målen för hållbar utveckling: mål 7, ”ren energi till överkomliga kostnader”, och mål 13, ”klimatåtgärder”. EU:s strategi för energi i utvecklingssamarbetspolitiken är inriktad på tre huvudprioriteringar: i) Att ta itu med bristen på tillgång till energi, ii) att öka produktionen av förnybar energi och iii) att bidra till kampen mot klimatförändringen. Med tanke på hur stora investeringar som krävs kommer EU att öka samarbetet med partner från offentlig och privat sektor för att få resultat i fråga om tillgång till energi, energieffektivitet och produktion av förnybar energi. Detta kommer att gå hand i hand med EU:s stöd till tredjeländer för att hantera klimatförändringen och utveckla koldioxidsnåla och klimattåliga samhällen i linje med EU:s globala ledande roll när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser.
Kommissionen har föreslagit en europeisk yttre investeringsplan för att skapa ett integrerat finansiellt paket för finansiering av investeringar utanför EU. Planen skulle omfatta Europeiska fonden för hållbar utveckling, tekniskt bistånd för att utveckla hållbara projekt och locka investerare, en uppsättning program för tekniskt utvecklingsbistånd för att förbättra investeringsmiljön och den politiska miljön i de berörda länderna, framför allt genom att öka de privata och offentliga investeringarna i en koldioxidsnål ekonomi.
Energi står starkt i fokus för EU:s samarbete med sina grannar, med inriktning på regleringsreformer, främjande av användning av förnybar energi och energieffektivitet. Detta är fallet med energigemenskapen, där EU bidrar till att skapa en regional energimarknad som stämmer överens med EU:s regleringskrav. I det södra grannskapet pågår en process för att inrätta en el- och gasmarknad för Europa–Medelhavsområdet och i det östra grannskapet ger EU4Energy-projektet stöd till reformer inom energisektorn. Dessa projekt är utformade för att skapa gynnsamma förutsättningar för investeringar i förnybar energi och energieffektivitet. EU:s stöd bidrar framför allt till att skapa det regelverk som krävs för att handla med förnybar energi över gränserna.
Ett exempel på ett lyckat projekt är världens största solkraftverk i Ouarzazate, som kommer att tillgodose hälften av Marockos efterfrågan på förnybar energi 2030, och kanske också kommer att exportera el till EU och österut.
EU stärker sitt samarbete om energieffektivitet med länderna på västra Balkan, Turkiet och de södra och östra grannskapen. I samarbete med de internationella finansiella instituten kommer kommissionen att öka investeringarna i energieffektivitet inom byggsektorn, till en början med fyra pilotländer – Ukraina, Georgien, Serbien och Tunisien.
Afrika är en privilegierad partner till EU och energipartnerskapet mellan Afrika och EU bildar ramen för det gemensamma energisamarbetet. EU stöder också det afrikanska initiativet för förnybar energi, som leds av Afrika och har som mål att öka Afrikas kapacitet för förnybar energi med 10 GW fram till 2020 och förverkliga Afrikas potential för förnybar energi på 300 GW fram till 2030. För att frigöra den afrikanska potentialen för hållbar energi kommer tonvikten att ligga på att öka energiproduktionen från förnybara resurser, förbättra gränsöverskridande sammanlänkningar och förbättra energisektorns styrning.
Som medlem i Världshandelsorganisationen främjar EU också aktivt avregleringen av varor och tjänster, vilket kan ge miljöfördelar. EU har haft ett nära samarbete med sexton andra medlemmar i Världshandelsorganisationen som står för merparten av den globala handeln med miljövaror, i syfte att sluta ett långtgående avtal om miljövaror. EU arbetar även i sina bilaterala handelsavtal för en snabb avreglering av miljövaror och miljötjänster och för att underlätta handel med och investeringar i förnybar energiproduktion.
Ökade handelsflöden väntas underlätta en snabb spridning av miljövaror, miljötjänster och miljöteknik i hela världen och även underlätta övergången till en koldioxidsnål ekonomi. EU är världsledande på export och import av miljövaror. Under 2013 uppgick EU:s export av grönlistade produkter till 146 miljarder euro (ungefär 8 % av EU:s sammanlagda export) och importen uppgick till 70 miljarder euro. Europeiska företag bör därför sikta på att fortsätta utveckla och exportera sin uppfinningsrikedom och sitt kunnande när det gäller innovation.
I meddelandet om världshavsförvaltning anges slutligen åtgärder som kommer att bidra till att skapa globala rättvisa villkor för den europeiska havsenergisektorn.
|
Åtgärder med hänsyn till åtagandet om att göra omställningen till ren energi till en grundläggande del i EU:s bidrag till genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet:
Kommissionen kommer medlagstiftarna att anta lagstiftningspaketet om den yttre investeringsplanen så snabbt som möjligt.
Kommissionen kommer att lyfta fram energi som en av huvudfrågorna vid 2017 års toppmöte mellan Afrika och EU i Abidjan i november 2017.
Kommissionen kommer att anordna ett rundabordsforum på hög nivå för näringslivet om investeringar i förnybar energi i Afrika under våren 2017 för att öka förståelsen av och medvetenheten om kommissionens ansträngningar och den privata sektorns behov av investeringar i förnybar energi i Afrika.
Under våren 2017 kommer kommissionen i samarbete med de internationella finansiella instituten att granska pilotprojektet för att öka investeringarna i energieffektivitet i byggsektorn i de fyra pilotländerna i syfte att i sinom tid utvidga det till andra länder.
Halvtidsöversynen 2017 av den fleråriga strategiska grannskapsplaneringen för de europeiska grannskaps- och föranslutningsinstrumenten i syfte att integrera ökad finansiering av energieffektivitet i byggnader som en del av investeringarna i energi, klimat och sysselsättning.
Kommissionen kommer att fortsätta sina ansträngningar för att sluta ett avtal om miljövaror och miljötjänster (WTO) för att minska kostnaderna för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna.
|
8. Styrning och partnerskap för effektivt genomförande
Energiomställningen kan inte vara toppstyrd. Det krävs politiska åtgärder på olika styrningsnivåer (lokal, regional, nationell nivå, EU-nivå, internationell nivå) och från andra intressenter. Styrningen av energiunionen kommer att bidra till en enhetlig politik och till att EU som helhet når sina energi- och klimatmål, framför allt 2030-målen.
Omställningen till ren energi kommer inte att kunna genomföras utan åtgärder från flera intressenter i det civila samhället och på regional och lokal nivå. EU har en unik möjlighet att integrera omställningen till ren energi i alla sektorer och styrningsnivåer. Därför kommer det att vara viktigt att städer, regioner, företag, arbetsmarknadens parter och andra intressenter deltar i utformningen och genomförandet av de integrerade nationella energi- och klimatplanerna.
Regionalt samarbete mellan medlemsstater kommer att hjälpa dem att uppfylla EU:s energi- och klimatmål på ett effektivt och kostnadseffektivt sätt. Lagstiftningsförslagen i detta paket kommer att underlätta regionalt samarbete. Kommissionen kommer att ta fram en vägledning för medlemsstaterna om regionalt samarbete med utgångspunkt i de befintliga samarbetsstrukturerna och integrera regionalt samarbete i energiunionens fem dimensioner.
Eftersom en stor andel av omställningen kommer att ske i städer och tätorter har EU uppmärksammat dessa drivkrafter för förändring extra mycket. Arbetet med att underlätta insatser på stadsnivå utökades under 2016. Då antogs Amsterdampakten om inrättandet av en EU-agenda för städer, det globala borgmästaravtalet upprättades och kommissionen lanserade en webbaserad gemensam kontaktpunkt för lokala myndigheter som söker skräddarsydd information om EU:s initiativ för städer, bl.a. om omställningen till ren energi. Borgmästaravtalet för klimat och energi, som är EU:s flaggskeppsinitiativ för städernas åtgärder mot klimatförändringen, har förstärkts ytterligare med en större räckvidd, som nu omfattar begränsning av och anpassning till klimatförändring och tillgång till ren energi till överkomliga kostnader. Kommissionen arbetar nu med att kopiera denna framgångsrika modell till Nordamerika och Mexiko, Latinamerika och Västindien, Japan, Kina, Indien, Sydostasien, och Afrika söder om Sahara inom ramen för det globala borgmästaravtalet. Ambitiösa projekt för omställning till ren energi på stadsnivå och regional nivå bör lyftas fram mer och skulle kunna kopieras i hela EU, bl.a. genom energiunionsturnén 2017.
Landsbygdsområden har också stor potential att bidra till denna omställning, t.ex. i fråga om energieffektivitet och förnybar energi, däribland hållbar bioenergi.
Öar och öregioner erbjuder plattformar för pilotinitiativ för omställning till ren energi och kan fungera som exempel att visa upp på internationell nivå, t.ex. i EU:s yttersta randområden där ön El Hierro (Kanarieöarna) använder 100 % förnybar energi. Kommissionen vill hjälpa till med att skynda på utvecklingen och införandet av bästa tillgängliga teknik på öar och i öregioner, bl.a. genom utbyte av bästa praxis inom finansiering, lagstiftning och regelverk och i energi för transporter. Det första steget är att öarna själva samlas, oavsett storlek, geografi eller belägenhet.
|
Åtgärder för att stödja integrering av omställningen till ren energi:
Kommissionen uppmanar städer, regioner, företag, arbetsmarknadens parter och andra intressenter att delta aktivt i diskussionerna om energiomställningen, framför allt inom ramen för de integrerade nationella energi- och klimatplanerna, för att ta fram lösningar som tillgodoser de olika territoriernas behov på ett tillfredsställande sätt.
Under 2017 kommer kommissionen att lägga fram en vägledning om regionalt samarbete för medlemsstaterna, för att bidra till att energiunionens mål uppfylls effektivt och ändamålsenligt.
Under första halvåret 2017 kommer kommissionen att hålla ett högnivåmöte i Valletta om möjligheter och utmaningar med ren energi för öar. Detta kommer att bli startpunkten för en process för att stödja öarna i deras omställning till ren energi.
|