EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 21.12.2016

COM(2016) 831 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET

Tredje rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion

I.    INLEDNING

Detta är den tredje månatliga rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion och den omfattar utveckling på två huvudområden. För det första insatser mot terrorism, organiserad brottslighet och deras finansiering, för det andra ett bättre försvar och en bättre förmåga att stå emot dessa hot. Den fega och avskyvärda attacken i Berlin den 19 december och de andra fruktansvärda attackerna under 2016 påminner oss återigen om vår sårbarhet och vårt behov av att fortsätta samarbeta för att stärka vår gemensamma säkerhet och därigenom trygga våra friheter och vårt levnadssätt. Under denna rapporteringsperiod har konkreta framsteg gjorts i fråga om att minska handlingsutrymmet för terrorister och personer som stöder dem. I denna rapport redogörs för det nya paket om finansiering av terrorism som antogs idag, och som är ett viktigt steg för att stoppa de finansiella resurser som stöder terrorism. För att ytterligare minimera terroristernas handlingsutrymme förbättrar kommissionen även informationsutbytet genom att anta en rad förslag som syftar till att göra Schengens informationssystem effektivare och mer ändamålsenligt. Under rapporteringsperioden har betydande framsteg också gjorts i fråga om viktiga lagstiftningsärenden avsedda att bekämpa terrorism och organiserad brottslighet och stärka säkerheten vid våra gränser. Europaparlamentet och rådet har nu nått en politisk överenskommelse om direktivet om bekämpande av terrorism, översynen av skjutvapendirektivet och översynen av kodexen om Schengengränserna för att möjliggöra systematiska kontroller av EU-medborgare.

Viktiga framsteg har också gjorts i kampen mot radikaliseringen på internet. Under det andra högnivåmötet i EU:s internetforum tillkännagav några större internetplattformar ett initiativ om delning av ”hasher”, vilket skulle göra det möjligt för de deltagande företagen att använda ”hasher” för att upptäcka innehåll som rör terrorism, så att de kan se till att det avlägsnas permanent. Detta nya verktyg väntas ytterligare begränsa terroristorganisationers åtkomst till ett nyckelmedium som används för propaganda, rekrytering och radikalisering. Vid forumet lade kommissionen även fram ett program för att stärka civilsamhällets ställning med tio miljoner euro i finansiering för att stödja partner i det civila samhället i deras insatser för att sprida effektiva, alternativa motbilder på nätet.

Betydande utveckling har också skett på ett flertal andra områden. Sett till vikten av att EU:s direktiv om passageraruppgifter genomförs till fullo och inom angiven tid har kommissionen lagt fram en genomförandeplan för direktivet om passageraruppgifter för att ge vägledning till medlemsstaterna. Kommissionen har också lagt fram en åtgärdsplan för att stärka EU:s insatser mot bedrägeri med resehandlingar. Åtgärdsplanen innehåller operativa rekommendationer för hur medlemsstaterna kan ta itu med det ökande problemet med bedrägeri med resehandlingar, bland annat registrering av identitet, utfärdande av dokument, dokumentframställning och dokumentgranskning.  Slutligen har kommissionen för att bidra till skyddet av medborgare och kritisk infrastruktur tagit itu med säkerheten i våra energinät genom det paket för energiunionen som antogs den 30 november. Paketet är utformat för att stödja medlemsstaternas riskbedömningar, riskberedskap och hantering av krissituationer i samband med EU:s elsystem.

II.    NY EU-LAGSTIFTNING FÖR ATT BEKÄMPA TERRORISM OCH ORGANISERAD BROTTSLIGHET

Terroristbrott

Efter intensiva förhandlingar nådde Europaparlamentet och rådet den 17 november en politisk överenskommelse om det förslag till direktiv om bekämpande av terrorism 1 som kommissionen lade fram i december 2015. Detta är ett avgörande steg i vår kamp mot terrorister och de som stöder dem. Genom direktivet konsolideras befintlig EU-lagstiftning och internationella standarder 2 om kriminalisering av terroristbrott. Det inbegriper också ”nya” terroristrelaterade brott, bland annat finansiering av terrorism, utlandsresor i syfte att begå ett terroristbrott eller delta i ett träningsläger, samt återvändande från sådan verksamhet, tillhandahållande av eller mottagande av utbildning. Det är ett centralt inslag i kampen mot utländska terroriststridande. Direktivet innehåller också bestämmelser som syftar till att tillgodose de särskilda behoven hos terrorismoffer genom information, stöd och skydd. Europaparlamentet och rådet måste nu formellt anta texten snarast möjligt. Medlemsstaternas genomförandeperiod kommer att vara 18 månader.

Kontroll av skjutvapen

Efter kommissionens förslag i november 2015 och upprepade uppmaningar till Europaparlamentet och rådet nåddes en politisk överenskommelse mellan medlagstiftarna den 13 december 2016 om översynen av EU:s skjutvapendirektiv 3 . Detta är ett viktigt steg för att stoppa laglig tillgång till militära automatvapen. Genom det reviderade direktivet utökas de typer av vapen som är förbjudna och därmed omfattas av den strängaste kategori A-kontrollen, bland annat automatvapen som byggts om till halvautomatiska och halvautomatiska vapen som utrustats med magasin med stor kapacitet och laddningsmekanism. I framtiden kommer det inte längre att vara möjligt att köpa eller sälja dessa vapen, utom för en mycket smalt definierad grupp licensinnehavare – såsom muséer eller tävlingsskyttar – som blir föremål för strikta säkerhets- och övervakningskrav. För första gången kommer det att införas begränsningar för magasinstorlek både för långa och korta halvautomatiska vapen med pipa, och alla väsentliga beståndsdelar av vapen måste vara märkta och registrerade 4 .

Parallellt med arbetet för att stärka kontrollerna av lagliga skjutvapen strävar kommissionen också efter att stärka kampen mot olaglig handel med skjutvapen, speciellt i västra Balkan, i enlighet med åtgärdsplanen för 2015–2019. Ministermötet med västra Balkan den 16 december var en viktig milstolpe i denna fråga, och ett gemensamt uttalande antogs av EU och länderna på västra Balkan för att belysa de steg som behöver tas för att bekämpa olaglig vapenhandel på ett effektivare sätt både i Europa och på västra Balkan.

Kommissionen har också ytterligare stärkt åtgärderna rörande sprängämnesprekursorer för att göra det ännu svårare för terrorister att få tillgång till de råvaror som används för olaglig tillverkning av sprängämnen. Harmoniserade regler för tillhandahållande, införsel, innehav och användning av ämnen eller blandningar som kan missbrukas för olaglig tillverkning av sprängämnen fastställs i förordning (EU) nr 98/2013 i syfte att begränsa allmänhetens tillgång till dessa ämnen och blandningar och säkerställa lämplig rapportering av misstänkta transaktioner i hela försörjningskedjan. Tre delegerade förordningar 5 har antagits för att kontrollera användningen av aluminiumpulver, magnesiumpulver och magnesiumnitrat som sprängämnesprekursorer. Förordningarna inför en sträng skyldighet att rapportera försäljning av prekursorer för att förhindra att de avleds till olaglig tillverkning av hemmagjorda sprängämnen.

Systematiska gränskontroller

Tredjelandsmedborgare omfattas redan av systematiska dokument- och säkerhetskontroller mot relevanta databaser vid inresa, men den riktade reformen av kodexen om Schengengränserna 6 , som medlagstiftarna enades om den 5 december, inför obligatoriska och systematiska kontroller mot relevanta databaser även för EU-medborgare. Dessutom kommer tredjelandsmedborgare nu också vid utresa att behöva kontrolleras systematiskt mot Schengens informationssystem (SIS) och Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar. Denna ändring kommer att bidra till att upptäcka alla efterlysta personer för vilka en registrering har införts – t.ex. utländska terroriststridande.

III.    ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN I ÅTGÄRDSPLANEN FÖR ATT STÄRKA KAMPEN MOT FINANSIERING AV TERRORISM

För att ta itu med hela skalan av medel som terrorister använder för att anskaffa och förflytta medel lade kommissionen i februari 2016 fram en omfattande åtgärdsplan för att stärka kampen mot finansiering av terrorism 7 . Idag har kommissionen antagit ett nytt paket med förslag för att genomföra de åtgärder den åtog sig att slutföra före utgången av 2016. De föreslagna instrumenten kommer både att göra det svårare för brottslingarna att finansiera sin verksamhet och att göra det lättare att spåra deras finansiella transaktioner, stoppa dem och ställa dem inför rätta. Åtgärderna är inriktade på bekämpning av penningtvätt och olagliga förflyttningar av kontanta medel med anknytning till terrorism och brottslighet, genom att förbättra frysning och förverkande av tillgångar, och genom att undersöka hur man kan förbättra upptäckt och spårning av terroristers finansrörelser.

1.Kriminalisering av penningtvätt och upptäckt av olagliga förflyttningar av kontanta medel

För att de behöriga myndigheterna ska kunna åtala och fängsla brottslingar och terrorister behövs lämpliga straffrättsliga bestämmelser. Det föreslagna direktivet om kriminalisering av penningtvätt 8 kommer att fastställa en heltäckande definition av penningtvättsbrott och påföljder i hela EU. Direktivet kommer att stärka den befintliga ramen för bekämpning av penningtvätt. Det kommer också att sörja för att EU uppfyller sina internationella skyldigheter på detta område, bland annat Warszawakonventionen 9 och de relevanta rekommendationerna från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) och därför också bidra till att åtgärda de befintliga hindren för gränsöverskridande rättsligt samarbete och polissamarbete i kampen mot penningtvätt, samt förbättra efterlevnaden. Slutligen torde förslaget hindra brottslingar från att utnyttja skillnaderna mellan medlemsstaternas lagstiftning till sin egen fördel och fungera som ett effektivt avskräckningsmedel.

På grund av allt detta utvidgas i förslaget till förordning om kontroller av kontanta medel 11 tillämpningsområdet för den befintliga förordningen om kontroller av kontanta medel till kontanta medel som sänds med frakt eller post och det blir möjligt för myndigheterna att vidta åtgärder vid lägre belopp av kontanta medel om det finns misstankar om olaglig verksamhet. Genom förslaget utvidgas också anmälningsplikten till att även omfatta guld (i former som kan användas som mycket likvida värdebevarare) och det föreskrivs ett system med anmälan på begäran (ett så kallat redovisningssystem) för kontanta medel som transporteras med post och frakt.

2.Frysning av tillgångar

Frysning av tillgångar är ett effektivt verktyg för att förhindra terrorister från att använda och ta emot finansiering och hindra deras förmåga att driva verksamhet. Effektivt förverkande stör terroristorganisationers inkomstkällor på lång sikt och hindrar brottslingar från att dra fördel av de tillgångar de har förvärvat på ett olagligt sätt.

Frysning och förverkande under rättsliga förfaranden

Ett sätt att göra detta är att frysa och beslagta brottsligt åtkomna tillgångar under rättsliga förfaranden. Detta stör terroristorganisationers inkomstkällor på lång sikt och hindrar brottslingar från att använda de tillgångar de har förvärvat på ett olagligt sätt.

För att komplettera 2014 års direktiv om frysning och förverkande 12 (där minimibestämmelser fastställs för frysning och förverkande av brottsliga tillgångar) och även det nyligen överenskomna direktivet om bekämpande av terrorism (där finansiering av terrorism fastställs som ett brott i sig) har kommissionen lagt fram ett förslag om en förordning om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande av brottsliga tillgångar 13 . Förslaget kommer att möjliggöra effektivare gränsöverskridande frysning och förverkande av brottsligt åtkomna tillgångar då beslut utfärdas inom ramen för straffrättsliga förfaranden, utan några mellanliggande formaliteter. I kombination kommer dessa instrument att öka möjligheterna att frysa och förverka tillgångar med anknytning till terrorism och brottslighet genom ett rättsligt beslut. Detta är särskilt viktigt med tanke på att frysning av tillgångar genom rättsligt beslut i samband med straffrättsliga förfaranden ger mer garantier än administrativ frysning av tillgångar.

Administrativ frysning av tillgångar

När finansiella transaktioner med koppling till terrorism och brottslighet upptäcks kan offentliga myndigheter spåra dem och vid behov blockera dem och frysa de berörda tillgångarna. Administrativ frysning av tillgångar är en tillfällig förebyggande lösning som kan tillämpas i avsaknad av straffrättsliga förfaranden för att hindra misstänkta terrorister från att använda och ta emot finansiering. 

Arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) kräver att medlemsstaterna har bestämmelser som möjliggör omedelbar frysning av tillgångar för personer eller enheter med kopplingar till terrorism. Avsaknaden av system för frysning av tillgångar i ett litet antal medlemsstater samt det faktum att vissa av de befintliga nationella systemen inte är fullständiga eller effektiva har väckt frågor om huruvida de internationella kraven uppfylls till fullo. Enligt en ny analys 14 anser FATF att 14 medlemsstater inte har möjlighet att tillämpa frysning av tillgångar på det FATF kallar EU-interna terrorister 15 . När Lissabonfördraget trädde i kraft fick EU genom artikel 75 i EUF-fördraget uttrycklig befogenhet att anta administrativa åtgärder mot fysiska och juridiska personer, grupper och icke-statliga enheter där så krävs för att uppnå målen för området med frihet, säkerhet och rättvisa. Kommissionen åtog sig i åtgärdsplanen från februari att bedöma behovet av ett kompletterande administrativt system för frysning av terroristers tillgångar inom EU.  

När det gäller det nuvarande säkerhetshotet i Europa är jihadinspirerad terrorism fortfarande det största hotet mot den europeiska säkerheten idag 16 , medan hotet från andra terroristgrupper – med några få undantag – fortfarande på det hela taget bedöms vara lågt 17 . Därför anses mervärdet av ett system enligt artikel 75 i EUF-fördraget i fråga om brottsbekämpning och kampen mot terrorism för närvarande vara lågt.

Dessutom omfattas det nuvarande hot som härrör från internationell terrorism av befintliga bestämmelser i EU-lagstiftningen. De EU-system för frysning av tillgångar som antagits inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) möjliggör frysning av penningmedel och andra tillgångar med koppling till terrorism. Dessa system har nyligen uppgraderats och möjliggör för första gången ett oberoende fastställande av ett antal åtgärder, bland annat frysning av tillgångar tillhörande personer med kopplingar till Isil (Daish) och al-Qaida 18 . Det nya systemet gör det möjligt att blockera penningmedel för personer och enheter som är associerade med dessa organisationer eller deltar i verksamhet såsom finansiering, utbildning, rekrytering, anstiftan till terroristhandlingar samt resor utanför eller till EU för att delta i Isils (Daish) eller al-Qaidas verksamhet. Dessa system tillämpas på både tredjelandsmedborgare och EU-medborgare, i den mån de har koppling till internationell terrorism. Detta innebär att EU kan spärra tillgångar för alla terrorister som är aktiva i Europa förutsatt att de har kopplingar till dessa grupper.

För andra grupper som är verksamma i EU ger den stärkta straffrättsliga ramen fler alternativ att blockera penningmedel som har koppling till terrorism än tidigare, med fler skyddsåtgärder än administrativ frysning av tillgångar men ändå möjligheter att agera snabbt och effektivt.

Med tanke på att en nytt system som antas enligt artikel 75 i EUF-fördraget skulle ge ett begränsat mervärde i fråga om brottsbekämpande verksamhet, att befintliga instrument redan täcker de behov som nuvarande hot ger upphov till, och att EU:s straffrättsliga lagstiftning ger ökade möjligheter att frysa tillgångar som har koppling till terrorism anser kommissionen det inte nödvändigt att vidta fler åtgärder i detta skede. Kommissionen kommer dock att fortsätta att noggrant övervaka hur terroristhotet inom EU utvecklas och kommer regelbundet att se över behovet av att införa åtgärder på grundval av artikel 75 i EUF-fördraget.

3.Spårning av finansiering av terrorism

I åtgärdsplanen mot finansiering av terrorism belystes att när det gäller att upptäcka förflyttningar av medel genom finansiella transaktioner eller identifiera terroristnätverk och anknutna enheter är både finansunderrättelseenheterna och spårningssystem såsom EU:s och Förenta staternas program för att spåra finansiering av terrorism (TFTP) centrala verktyg. Den befintliga kapaciteten bör dock stärkas för att fokusera både på komplexa och storskaliga finansieringsaktioner, och på ”billigare” terroristinsatser som utnyttjar nya betalningssätt som är svåra att spåra. Reaktionshastigheten är också avgörande, eftersom befintliga finansiella tjänster gör det möjligt för terrorister att förflytta medel väldigt snabbt från en plats till en annan. Detta visar tydligt på behovet av att förbättra samarbetet och utbytet av underrättelser om finansiell verksamhet och brottsbekämpning. Spårningen av internationella transaktioner genom avtalet om EU:s och Förenta staternas program för att spåra finansiering av terrorism (TFTP-avtalet) verkar fungera effektivt. På grundval av en konsekvensbedömning drog kommissionen i sitt meddelande i november 2013 slutsatsen att det inte skulle vara proportionerligt eller ge något mervärde att inrätta ett EU-baserat system (som kallas TFTS, system för att spåra finansiering av terrorism) med samma funktion som TFTP-avtalet.

Sett till de snabbt föränderliga mönstren för finansiering av terrorism skulle det trots allt vara värt att analysera behovet av kompletterande mekanismer till TFTP för att fylla eventuella luckor (dvs. transaktioner som är undantagna från TFTP-avtalet mellan EU och Förenta staterna – framför allt betalningar i euro inom EU – och kanske inte kan spåras på annat sätt).

Först av allt har situationen utvecklats sedan 2013: terroristhotet har förändrats och de ekonomiska resurser som terrorister använder är ofta mindre och passerar inte nödvändigtvis genom sådana överföringssystem som omfattas av TFTP-avtalet mellan EU och Förenta staterna. Många nya betalningsmedel har också visat sig ge terroristerna nya sätt att finansiera sin verksamhet.

Diskussioner med Europol och medlemsstaterna tyder på att ett europeiskt system som kompletterar TFTP-avtalet mellan EU och Förenta staterna skulle kunna ge de behöriga myndigheterna en mer heltäckande bild av relevanta finansiella transaktioner som för närvarande saknas, utan att behöva söka i många olika databaser (främst begränsade till information på nationell nivå) och den därmed sammanhängande risken att man möjligen missar viktig information. Systemet skulle också möjliggöra korskontroller av denna information med myndigheterna i de andra medlemsstaterna. Tillsammans med andra underrättelser skulle det kunna bidra till att identifiera misstänkta i ett tidigare skede av en utredning i syfte att förhindra attacker, ge värdefull information direkt efter en attack, möjliggöra snabbare identifiering av gärningsmännen och deras anhängare och ge viktiga bevis för lagföring av terrorister.

Mervärdet av ett kompletterande europeiskt system skulle dock behöva vägas mot andra överväganden, till exempel i) en bedömning av riskerna för att en viss kanal används för finansiering av terrorism, och proportionaliteten för den åtgärd som planeras, ii) den tekniska komplexiteten, genomförbarheten och kostnaderna av att samla in och behandla stora mängder data från ett antal olika enheter och de ekonomiska konsekvenserna för dessa enheter, iii) inverkan på de grundläggande rättigheterna, framför allt skydd av privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter.

En nyckelfråga vore omfattningen av ett sådant system, i synnerhet vilka betalnings- och penningöverföringstjänster som skulle omfattas och vilka enheter som innehar finansiell information som skulle behöva tillhandahålla information till detta system.

Att tillämpningsområdet begränsas till gireringar inom det gemensamma eurobetalningsområdet (Sepa) skulle redan det kunna ge en del mervärde i fråga om brottsbekämpning: majoriteten av terroristcellerna i Europa har anskaffat en del inkomster genom lagliga källor – vanligen genom det formella banksystemet – och använder bankkonton och kreditkort både för dagliga ekonomiska handlingar och för kostnader relaterade till attacker. De potentiella tillhandahållarna av uppgifter skulle vara leverantörer av finansiella meddelandetjänster och automatiserade clearingorganisationer, men de skulle även kunna inbegripa kreditinstitut. Ett system som omfattar Sepagireringar skulle gynnas av ett befintligt regelverk och gemensamma standarder men skulle inte täcka transaktioner inom EU i andra valutor än euro och med hjälp av andra betalningsmedel.

En utvidgning av tillämpningsområdet till att även omfatta gireringar i andra valutor samt betalningar med kreditkort, bankkort och förbetalda kort, e-plånbokstjänster, penningöverföringar eller virtuella valutor skulle kunna öka mervärdet i fråga om brottsbekämpning ytterligare. Samtidigt skulle det innebära en avsevärd ökning av mängden uppgifter och leverantörer, vilket skulle kunna ha en betydande ytterligare inverkan på systemets kostnader och proportionalitet.

Mot bakgrund av dessa överväganden kommer kommissionen att fortsätta sin bedömning och kommer att beakta alternativ för att inrätta ett europeiskt system för spårning av finansiering av terrorism som ett komplement till det befintliga TFTP-avtalet, bland annat vilka konsekvenser dessa alternativ skulle få för de grundläggande rättigheterna. Med beaktande av de aktuella frågornas tekniska och juridiska komplexitet kommer ingående samråd med leverantörer av finansiella tjänster att behövas. Kommissionen kommer att rapportera om sina resultat under sommaren 2017.

Vad framtiden beträffar kommer arbetet med att fullt ut genomföra åtgärdsplanen för att stärka kampen mot finansiering av terrorism att fortsätta under 2017, i synnerhet vad gäller möjligheten att stärka tullmyndigheternas befogenheter att bekämpa finansiering av terrorism, med framläggande av ett förslag för att ta itu med finansiering av terrorism genom handel med varor och olaglig handel med kulturföremål samt granskning av möjligheterna att utvidga brottsbekämpande och andra offentliga myndigheters åtkomst till register över bankkonton. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att prioritera de lagförslag som redan har lagts fram och att utan dröjsmål enas om det reviderade fjärde direktivet om penningtvätt 19 .

IV.    STÄRKANDE AV INFORMATIONSSYSTEM OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT TÄPPA TILL LUCKOR

Ett effektivt och systematiskt informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kraftfulla, sammankopplade informationssystem är viktiga verktyg för att stärka vårt försvar mot terrorism och organiserad brottslighet. Kommissionen driver detta arbete genom att se till att medlemsstaterna genomför befintliga instrument på ett bättre sätt, och genom att påskynda det arbete som syftar till att ta fram starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet och som inleddes i april 2016 20 . Syftet är att se till att de behöriga myndigheterna systematiskt har åtkomst till den information de behöver från olika informationssystem för att ta itu med de aktuella säkerhetsutmaningarna.

En nyckelaspekt av arbetet med att förbättra informationshanteringen på EU-nivå är att åtgärda brister i de befintliga systemen och att optimera deras prestanda. I detta syfte har kommissionen lagt fram ett antal förslag för att förbättra effektiviteten och ändamålsenligheten för Schengens informationssystem (SIS) som är det viktigaste och mest använda instrumentet för informationsutbyte idag 21 . På grundval av en omfattande utvärdering syftar kommissionens nya förslag 22 till att förbättra systemets funktioner för att tillgodose nya operativa behov.

Förslaget kommer att förbättra och utvidga användningen av SIS och dess mervärde för brottsbekämpningen samt att stärka åtkomsträttigheterna för behöriga EU-organ såsom Europol och Eurojust. Genom förslaget utvidgas några av de befintliga registreringskategorierna och typerna av kontroller, och samtidigt införs en ny registreringskategori för okända efterlysta personer och en förebyggande registrering för barn som löper hög risk för att bli bortförda. Det kommer också att skapa en skyldighet att införa en registrering i SIS om en person söks i samband med ett terroristbrott. Förslaget kommer också att förbättra verkställigheten av beslut om återvändande som utfärdats till tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna genom att det införs en ny registreringskategori för beslut om återvändande. Dessutom kommer det att bidra till en effektiv verkställighet av inreseförbud för tredjelandsmedborgare vid de yttre gränserna genom att det blir obligatoriskt att föra in dem i SIS. Förslaget kommer att leda till nya funktioner i systemet, såsom mer effektiv användning av sådana uppgifter som ansiktsbilder och fingeravtryck. Det kommer också att förbättra datasäkerheten och kvaliteten på de uppgifter som förts in i SIS, till exempel genom att det införs enhetliga krav för tjänstemän på fältet om hur de ska behandla SIS-uppgifter på ett säkert sätt.

Förslaget kommer att stärka uppgiftsskyddet genom att det införs ytterligare skyddsåtgärder som ska garantera att insamlingen och behandlingen av och åtkomsten till uppgifter begränsas till vad som är absolut nödvändigt, i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning och de grundläggande rättigheterna, däribland rätten till effektiva rättsmedel.

Utöver förbättringarna av de befintliga systemens funktioner fortsätter även arbetet med samverkan mellan informationssystemen. I ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen i september 2016 och Europeiska rådets slutsatser av december 2016 påpekas vikten av att åtgärda de nuvarande bristerna i informationshanteringen och att förbättra de befintliga informationssystemens interoperabilitet och sammankoppling. Kommissionens högnivågrupp för informationssystem och interoperabilitet utvärderar alternativ för att uppnå detta. Högnivågruppen följer ett sektorsövergripande tillvägagångssätt med samarbete mellan flera organ, i enlighet med europeiska säkerhetsagendan, inbegripet möjliga synergier med informationssystem för gränsförvaltning och brottsbekämpning och tullmyndigheter i enlighet med förvaltningen av EU:s tullunion.

För att påskynda resultaten lade högnivågruppen för informationssystem och interoperabilitet den 21 december fram ordförandens delrapport med ett förslag om att skapa en gemensam sökportal som skulle göra det möjligt för brottsbekämpande myndigheter och gränsförvaltningsmyndigheter på fältet att söka samtidigt i befintliga EU-databaser och informationssystem. Medlemsstaternas behöriga myndigheter skulle också kunna göra sådana samtidiga sökningar i Europols databaser, tack vare ett systemgränssnitt som Europol tillsammans med medlemsstaterna utvecklar. I rapporten betonas också vikten av uppgifternas kvalitet och utfärdas rekommendationer om hur kvaliteten på uppgifterna i EU-systemen kan förbättras.

Högnivågruppen kommer att lägga fram sin slutrapport under första halvåret 2017. Utgående från dessa resultat och diskussioner med Europaparlamentet och rådet kommer kommissionen att överväga åtgärder för att ytterligare förbättra interoperabiliteten för EU:s informationssystem och öka deras effektivitet för att åtgärda de aktuella säkerhetshoten.

IV. SLUTSATS

Kommissionen kommer att fortsätta att driva på arbetet med genomförandet av den europeiska säkerhetsagendan i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion, och kommer att rapportera om ytterligare framsteg i januari. Januarirapporten kommer att inriktas på stärkandet av vårt försvar – bland annat att driva vidare delrapporten från högnivågruppen för informationssystem och interoperabilitet.

(1)  COM(2015) 625 final.

(2)  T.ex. tilläggsprotokollet till Europarådets konvention om förebyggande av terrorism och de standarder som fastställts av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF).

(3)  KOM(2006) 93 slutlig.

(4)  Vid mötet i Coreper den 20 december 2016 om den text som medlagstiftarna enats om avseende skjutvapendirektivet lade kommissionen fram en förklaring där man beklagade att Europaparlamentet och rådet inte stödde vissa delar av det urspungliga förslaget med en högre ambitionsnivå, i synnerhet förslaget att helt förbjuda de farligaste typerna av halvautomatiska skjutvapen.

(5)  C(2016) 7647 final, C(2016) 7650 final och C(2016) 7657 final.

(6)  COM(2015) 670 final.

(7)  COM(2016) 050 final.

(8)  COM(2016) xxx.

(9)  Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott och om finansiering av terrorism (2005, CETS nr 198), [där länder ombeds kriminalisera tvätt av vinning från ett större antal förbrott (med en lista på kategorier av förbrott) och att kriminalisera hjälpverksamheter medan det blir irrelevant om förbrottet var föremål för straffrättslig jurisdiktion i det land där penningtvätten ägde rum och krävs att länder ser till att en tidigare eller samtidig dom för förbrottet och det exakta fastställandet av förbrottet inte är förutsättningar för en dom för penningtvätt].

(10)  http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2005:309:0009:0012:SV:PDF

(11) COM(2016) xxx.

(12)  Direktiv 2014/42/EU om frysning och förverkande av hjälpmedel vid och vinning av brott i Europeiska unionen.

(13)  COM(2016) 826.

(14)  Resultat av TF Fact-Finding Initiative, FATF/PLEN(2015)36.

(15)  Kommissionen anser dock att en åtskillnad mellan intern och internationell terrorism inte har någon grund vare sig i nationell eller internationell lagstiftning.

(16)  Changes in Modus Operandi of IS revisited, Europol, den 2 december 2016.

(17)  European Union Terrorism Situation and Trend Report (TE-SAT) 2016, Europol.

(18)  Rådets beslut (Gusp) 2016/1693 om restriktiva åtgärder mot Isil (Daish) och al-Qaida samt personer, grupper, företag och enheter som har samröre med dem och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2002/402/Gusp samt rådets förordning (EU) 2016/1686 av den 20 september 2016 om införande av ytterligare restriktiva åtgärder mot Isil (Daish) och al-Qaida samt fysiska och juridiska personer, enheter eller organ som har samröre med dem.

(19)  https://ec.europa.eu/priorities/sites/beta-political/files/joint-declaration-legislative-priorities-2017_en.pdf

(20)  Se meddelandet Starkare och smartare informationssystem för gränser och säkerhet, COM(2016) 205 final av den 6 april 2016.

(21)  Under 2015 kontrollerade de nationella behöriga myndigheterna personer och föremål mot uppgifter som lagrats i SIS vid nästan 2,9 miljarder tillfällen och utbytte tilläggsinformation över 1,8 miljoner gånger.

(22)  COM(2016) 883.