EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 14.9.2016
COM(2016) 581 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN
Stärkta europeiska investeringar för tillväxt och sysselsättning –
Andra etappen av Europeiska fonden för strategiska investeringar
och en ny europeisk yttre investeringsplan
Det krävs kloka och hållbara investeringar för att främja sysselsättning och tillväxt, både i Europa och globalt.
Sedan november 2014 har kommissionen mobiliserat betydande finansiella medel från EU och det har skett på ett innovativt sätt som maximerar effekterna av offentliga medel och mobiliserar privata investeringar. Hållbara investeringar har stått i fokus för de politiska åtgärderna, särskilt inom infrastruktur och små och medelstora företag, bland annat genom effektivare användning av de begränsade resurserna i EU:s budget, tillsammans med åtgärder för att förbättra det allmänna företagsklimatet.
Kommissionen fortsätter att främja nya sätt att få ut så mycket som möjligt av varje euro av offentliga medel, mobilisera den privata sektorn och visa konkreta resultat i den reala ekonomin.
I EU har detta tillvägagångssätt redan gett positiva resultat. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som är kärnan i investeringsplanen för Europa, bör därför förstärkas och utvidgas, både tidsmässigt och i fråga om dess finansiella kapacitet.
Utanför EU kommer denna nya strategi också att vara till nytta när det gäller de många utmaningarna både i EU:s grannskap och i Afrika. Mot bakgrund av detta och i syfte att främja hållbar utveckling, tillväxt och sysselsättning i partnerländerna och ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen, lägger kommissionen idag fram en omfattande europeisk yttre investeringsplan.
I. Investeringsplanen för Europa – Efsi 2.0
Investeringsplanen för Europa har visat sig vara ett användbart verktyg för att uppnå konkreta resultat och främja en hållbar ökning av de låga investeringsnivåerna i EU efter den ekonomiska krisen. Det sätt som garantin är konstruerad på säkerställer att de knappa offentliga medlen används och utnyttjas optimalt så att konkreta resultat kan uppnås vad gäller sysselsättning och tillväxt. Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) – kommissionens strategiska partner för investeringsplanen för Europa – har via Efsi mobiliserat nästan 116 miljarder euro i 26 medlemsstater på mindre än ett år. Under samma period har mer än 200 000 små och medelstora företag redan dragit nytta av Efsi 1 . Från Finland till Grekland, från Irland till Kroatien, från avancerade industriprojekt till förnyelse av livsmedelsindustrin av små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag i Europa, från vindkraftparker till utbyggnaden av ny sjukvårdsteknik – Efsi gör verkligen skillnad genom att stödja innovativa projekt som bidrar till att skapa arbetstillfällen och tillväxt i lokalsamhällena. På så sätt kommer Efsi också att bidra till att motverka ungdomsarbetslösheten 2 .
Den 28 juni 2016 drog Europeiska rådet slutsatsen att ”investeringsplanen för Europa, i synnerhet Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), har redan gett konkreta resultat och bidrar i betydande omfattning till att mobilisera privata investeringar och samtidigt använda knappa ekonomiska resurser på ett klokt sätt. Kommissionen planerar att snart lägga fram förslag som rör Efsis framtid, vilka skyndsamt bör undersökas av Europaparlamentet och rådet 3 .” Med det förslag som antogs idag har kommissionen visat resultat på dessa områden.
Kommissionen har åtagit sig att fördubbla Efsi, både när det gäller varaktighet och finansiell kapacitet. Efsi inrättades för en inledande period på tre år och i syfte att mobilisera åtminstone 315 miljarder euro för strategiska investeringar. Eftersom Efsi varit så framgångsrikt har kommissionen beslutat att lägga fram en ändringsförordning för att förlänga Efsi och öka dess genomslagskraft. Detta kommer också att förhindra eventuella störningar när det gäller finansiering och förvissa projektansvariga om att de fortfarande kan förbereda projekt som ska lämnas in efter den inledande investeringsperioden. Den rättsliga förlängning som läggs fram i dag omfattar perioden för den nuvarande fleråriga budgetramen och bör generera sammanlagt minst en halv biljon euro i investeringar fram till 2020. För att öka genomslagskraften hos Efsi ännu mer och nå målet om att fördubbla investeringsmålet, uppmanar kommissionen medlemsstaterna att också bidra så snart som möjligt. För perioden efter 2020 har kommissionen för avsikt att lägga fram de förslag som behövs för att säkerställa att strategiska investeringar kommer att fortsätta på en hållbar nivå.
Dagens förslag innehåller följande huvuddelar:
Efsi 2.0 – Förlängning i tid, ökad genomslagskraft och förstärkt additionalitet (första pelaren)
Utöver förlängningen i tid och den ökade genomslagskraften förstärker dagens förslag additionaliteten, med fokus på marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer, så att en högre mobiliseringsnivå från den privata sektorn kan säkerställas. För att maximera effekterna av initiativet bör Efsi även fortsättningsvis främst inriktas på investeringsprojektens kvalitet (som leder till ökad produktivitet och konkurrenskraft), förutom att investeringsvolymerna ökas. Med tanke på den betydelse gränsöverskridande infrastrukturprojekt och tillhörande tjänster har för den inre marknaden, anses de särskilt viktiga vad gäller att ge additionalitet. Dessutom kommer Efsi i framtiden att fokusera ännu mer på hållbara sektorsöverskridande investeringar för att bättre uppfylla målen i Parisavtalet om klimatförändringar (COP21) och bidra till att förverkliga övergången till en resurseffektiv, cirkulär och koldioxidsnål ekonomi 4 i linje med Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling.
Vidare föreslås att en större del av finansieringen riktas in på små och medelstora företag med tanke på att marknaden särskilt snabbt har kunnat ta medel i anspråk inom småföretagsdelen, där fonden gett betydligt bättre resultat än väntat. Slutligen har ett antal nya finansiella instrument, som samlar resurser från programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och Efsi, utformats för att stärka stödet för mikrofinansiering och socialt företagande 5 .
Ett viktigt mål för Efsi 2.0 är att öka dess geografiska täckning och förstärka utnyttjandet i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner. I detta avseende är kombinationen av Efsi och andra typer av unionsfinansiering, inbegripet de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif), ett viktigt inslag 6 . Kommissionen kommer inom de närmaste veckorna att föreslå en förenkling av förordningen om gemensamma bestämmelser för att underlätta en sådan kombination. Dessutom kommer Europeiskt centrum för investeringsrådgivning att stärkas på både regional och lokal nivå för att aktivt bidra till en sektoriell och geografisk diversifiering av Efsi.
Vidare föreslås att insynen i investeringsbeslut och styrningsförfaranden ska öka. Investeringskommittén kommer att behöva förklara närmare i sina beslut varför man anser att en viss verksamhet ska omfattas av EU-garantin, särskilt när det gäller additionalitet. Besluten ska offentliggöras. Dessutom kommer resultattavlan med indikatorer att offentliggöras när en insats inom ramen för EU-garantin har undertecknats. Förslaget omfattar också en skyldighet för Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden att informera de slutliga mottagarna, inklusive små och medelstora företag, om förekomsten av stöd från Efsi.
Ökat tekniskt stöd (andra pelaren)
Europeiskt centrum för investeringsrådgivning (EIAH) kommer att tillhandahålla tekniskt stöd på lokal nivå genom avtal med berörda lokala aktörer. Mer riktat och anpassat tekniskt stöd kommer även att ges för projekt som omfattar flera medlemsstater, för projekt som bidrar till att uppnå COP 21-målen och för kombinationen av Efsi och andra källor för EU-finansiering, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. I förslaget till Efsi 2.0 ingår i detta sammanhang också att EIAH aktivt bör bidra till målet om sektorsspecifik och geografisk diversifiering av Efsi, genom att stödja EIB i dess arbete att skapa nya projekt på lokal nivå, där så behövs.
Kommissionen kommer också att undersöka möjligheten att utse särskilda representanter för europeiska investeringar hos sina representationskontor i medlemsstaterna, vilka ska arbeta tillsammans med de berörda kommissionsavdelningarna i ett enda team som ägnar sig åt investeringspolitik.
Undanröjande av hinder för investeringar och ytterligare fördjupning av den inre marknaden (tredje pelaren)
Det allmänna företagsklimatet är en viktig faktor när det gäller att främja hållbara investeringar. Vissa förbättringsinsatser måste göras på nationell nivå medan andra med fördel kan hanteras på europeisk nivå. Kommissionen har, som en del i sina satsningar för att förbättra investeringsklimatet i Europa, redan tagit konkreta initiativ för att stödja investeringar och underlätta finansieringen av den reala ekonomin. Det gäller bland annat sänkta kapitalkrav för försäkrings- och återförsäkringsbolag vid investeringar i infrastruktur, och vägledning om hur reglerna om statligt stöd ska tillämpas på offentligt finansierad infrastruktur. Energiunionen, kapitalmarknadsunionen, strategierna för den inre marknaden och den digitala inre marknaden, paketet om den cirkulära ekonomin och internationella handels- och investeringsavtal innehåller dessutom alla särskilda åtgärder för att undanröja hinder, främja innovation och förbättra investeringsmiljön, om de genomförs fullständigt. Energiunionen kommer exempelvis att bidra till ökad säkerhet på förhand om offentlig redovisning för särskilda sektorer, så som energieffektivitet. Eurostat har vidareutvecklat och förtydligat de relevanta bestämmelserna om offentliga räkenskaper (ESA), särskilt på området för offentlig-privata partnerskap. Riktlinjer för statistisk behandling av offentlig-privata partnerskap, som tagits fram i samarbete med EIB och huvudsakligen riktar sig till privata aktörer, kommer att offentliggöras den 29 september 2016. Detta offentliggörande kommer att följas av en aktiv informationskampanj. Dessutom övervakar Eurostat noga hur offentliga redovisningsregler påverkar bildandet av offentlig-privata partnerskap inom olika sektorer och kommer att vidta ytterligare åtgärder när så är lämpligt.
Kapitalmarknadsunionen 7 kommer att bidra till att undanröja finansiella hinder för investeringar. För detta ändamål övervägs ytterligare ändringar av Solvens II när det gäller försäkringsbolagens investeringar i infrastrukturbolag och reglerna om riskkapital. Som en del av den kommande översynen av banklagstiftningen som ska antas före årets slut, kommer kommissionen också att föreslå en sänkning av kapitalkraven för bankerna när de investerar i infrastrukturtillgångar. Initiativ för att ytterligare stärka den inre marknaden för varor och tjänster är också viktiga för att frigöra full potential för investeringar i Europa. Strategin för den inre marknaden kommer att bidra till att skapa nya affärsmöjligheter och avlägsna befintliga rättsliga och administrativa hinder, särskilt för tjänsteleverantörer som vill expandera i hela Europa. Arbete med konkreta förslag som är kopplade till efterlevnaden av reglerna för den inre marknaden pågår, liksom åtgärder på området för företagstjänster, företagsomstrukturering och insolvens och möjligheten att skapa ett enkelt, modernt och bedrägerisäkert momssystem. Strategin för den digitala inre marknaden kommer att öka rättssäkerheten i den digitala sektorn. Kommissionen håller på att undersöka möjligheten att utforma ett gemensamt EU-system för tillstånd, som skulle vara direkt tillämpligt på stora projekt med en gränsöverskridande dimension eller större investeringsplattformar som omfattar nationell samfinansiering.
Medlemsstaterna bör intensifiera sina insatser för att genomföra de reformer som krävs för att undanröja hinder för investeringar som upptäckts inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Detta gäller områden som insolvens, offentlig upphandling, rättsväsendet och effektiviteten i offentlig förvaltning och branschspecifika förordningar. De reformer som fastställts i de landsspecifika rekommendationerna är en nödvändig förutsättning för att upprätthålla och öka investeringarna i medlemsstaterna med hänsyn till nationella särdrag. Rekommendationerna för reformer på området för investeringar kommer att diskuteras i de olika rådskonstellationerna under hösten. Mot bakgrund av detta och som förberedelse för 2017 års europeiska planeringstermin kommer kommissionen också att uppdatera bedömningarna av arbetsdokumentet Challenges to Member States' Investment Environments som ska offentliggöras på nytt tillsammans med den årliga tillväxtöversikten.
II. Den europeiska yttre investeringsplanen
Investeringar är också en viktig faktor för att omvandla utvecklingspolitik och utvecklingsbistånd i syfte att bättre kunna stödja förverkligandet av målen för hållbar utveckling och ta itu med de många utmaningarna både i EU:s grannskap och Afrika. Kloka och hållbara investeringar kan spela en viktig roll för att stimulera tillväxt och sysselsättning i utvecklingsländerna, vilket leder till mer stabilitet och förbättrade förhållanden i instabila länder som drabbats av konflikter.
Den 28 juni 2016 godkände Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny partnerskapsram med tredjeländer 8 . Denna ram bygger på antagandet att om utmaningarna med migrationen ska kunna hanteras, krävs det en gemensam insats som helt integreras i EU:s övergripande förbindelser med partnerländerna och stöds av EU:s alla relevanta politikområden och verktyg. För att hantera migrationsströmmarna håller överenskommelser med partnerländerna på att tas fram i syfte att uppnå de kortsiktiga målen att rädda människoliv till havs, öka antalet återvändande och göra det möjligt för migranter och flyktingar att stanna kvar i sitt närområde.
Det krävs en ny strategi för att ta itu med de faktorer som utgör grundorsakerna till migration och för att stödja partner som hanterar konsekvenserna, både i Afrika och i EU:s grannländer, genom att finansiera investeringar och motverka hindren för privata investeringar. Under 2015 har mer än 60 miljoner människor lämnat sina ursprungsländer för att söka ett bättre liv, antingen på grund av att de har flytt från krig och konflikter eller för att de ekonomiska möjligheter hemma var begränsade. Cirka 40 % av alla fördrivna människor världen över kom från länder i Nordafrika och Mellanöstern, och Afrika söder om Sahara svarade för ytterligare 30 %. Kombinationen av ett stort antal människor på flykt och svaga ekonomiska utsikter är en gemensam utmaning för EU och dess partnerländer.
Unionen strävar i sin yttre politik, och särskilt i sin utvecklingspolitik och grannskapspolitik, efter att främja unionens värden och intressen, även genom att främja välstånd. Ekonomisk tillväxt är en förutsättning för hållbar utveckling men den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländerna har nu nått sin lägsta nivå sedan 2003. Instabiliteten och konflikterna i Afrika och EU:s grannskap har förvärrats av den globala ekonomiska krisen, vilket har lett till ökade skulder. Företagen står inför kreditkriser, vilket minskar tillgången till finansiering av i högsta grad nödvändiga investeringar. Ohållbart utnyttjande av naturresurser berövar ofta utvecklingsländerna potentiella källor till ekonomisk tillväxt.
När det gäller utländska direktinvesteringar till utvecklingsländerna går bara 6 % till instabila länder 9 , vilket innebär att investeringen per capita pressas ner till en nivå som är nästan fem gånger lägre än i andra utvecklingsländer. Kostnaden för att starta ett företag är också nästan tre gånger högre i instabila länder än i andra. Tillväxten i Afrika har saktat ner till de lägsta nivåerna på många år, trots fortsatt befolkningstillväxt. I kombination med stora säkerhetsproblem förvärrar denna tendens fattigdomen, hämmar hållbar utveckling och leder till ekonomiska och sociala förhållanden som ofta tillhör de bakomliggande orsakerna till migration.
En starkare inriktning på investeringar är en viktig faktor även i FN:s Agenda 2030 och dess mål för hållbar utveckling 10 , liksom i Addis-agendan för utvecklingsfinansiering. Även om det offentliga utvecklingsbiståndet fortfarande är avgörande för de fattigaste och instabila länderna i deras ansträngningar att bekämpa fattigdom och uppnå hållbar utveckling, får andra finansieringssätt i våra partnerländer allt större betydelse, däribland investeringar, handel, mobilisering av inhemska resurser och god samhällsstyrning. På det ekonomiska området behövs en ny strategi som lockar framför allt den privata sektorn till investeringar, så att investeringar görs i den utsträckning som krävs för att hantera ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Åtaganden som det internationella samfundet gjorde i Addis Abeba 11 , inklusive EU och dess medlemsstater, syftar till att främja inkluderande ekonomiskt välstånd för att förbättra människors välbefinnande och samtidigt skydda miljön. Som ett led i denna process 12 är det av största vikt att främja stabil tillgång till finansiering till ett rimligt pris.
Denna nya riktade strategi kommer att bidra till att främja hållbar utveckling i partnerländerna, som i sin tur ska bli framtidens tillväxtmarknader. Den kommer också att ge möjligheter för privata företag genom handel och investeringar, även från Europa, vilket främjar europeisk ekonomisk diplomati och bidrar till ekonomisk tillväxt i Europa. Strategin stöder dessutom den nya partnerskapsramen som EU föreslår partnerländerna.
I syfte att uppnå dessa mål, som är i linje med EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken 13 och den omarbetade europeiska grannskapspolitiken 14 , föreslår kommissionen för första gången en omfattande plan, inledningsvis för Afrika och grannskapsländerna. Detta kommer också att utgöra ett viktigt bidrag som EU kommer att lägga fram för sina partner i FN:s kommande generalförsamling i New York, där global ansvarsfördelning för att möta de långsiktiga tendenserna på migrationsområdet kommer att stå i centrum för diskussionerna.
|
Den yttre investeringsplanen Det paket som kommissionen i dag antog för den yttre investeringsplanen omfattar följande delar: 1.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFSD) och om upprättande av en garanti och en garantifond för denna. 2.Rapport från kommissionen om halvtidsöversynen av tillämpningen av beslut nr 466/2014/EU när det gäller EU-garantin till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån och lånegarantier till projekt utanför EU. 3.Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansiering av projekt utanför EU. 4.Kommissionens årsrapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s externa verksamhet med EU:s budgetgaranti. 5.Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning nr 480/2009 av den 25 maj 2009 om upprättande av en garantifond för åtgärder avseende tredje land. 6.Utkast till kommissionens beslut om den enskilda åtgärden "Den afrikanska investeringsplattformen" och om upphävande av beslut C(2015) 5210. 7.Utkast till kommissionens beslut om ”Investeringsplattform för grannskapsländer”, om ändring av kommissionens beslut C(2016)3436 om investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken inom ramen för Europeiska grannskapsinstrumentet. 8.Utkast till kommissionens beslut om den enskilda åtgärden om bidrag till EFSD:s garantifond som ska finansieras via den elfte Europeiska utvecklingsfonden. |
Huvuddragen i den europeiska yttre investeringsplanen
Den europeiska yttre investeringsplanen ger en samstämmig europeisk strategi för investeringar utanför EU genom att befintliga instrument kombineras med tre viktiga innovativa delar. För det första kombineras i en sammanhållen plan olika åtgärder som främjar ett bättre företagsklimat och en allmän politisk miljö i partnerländerna vad gäller tillgång till finansiering och utveckling av ekonomiskt bärkraftiga projekt. För det andra skapas en enda kontaktpunkt för ansökningar om finansiering till investeringar, och därmed säkerställs effektivitet och hjälp att locka till sig de offentliga finansiella institutionerna och den privata sektorn. För det tredje hanteras genom en ny mekanism för garantier särskilda behov av privata investeringar inom områden med högre risker.
Den yttre investeringsplanen är en ny strategi för hur unionen ska stödja hållbar utveckling och identifiera, förbereda och stödja investeringsprojekt i länder utanför Europa. Planen ger en ram för ett partnerskap för samarbete mellan EU, medlemsstaterna, internationella finansiella institutioner, andra givare, offentliga myndigheter och den privata sektorn. Det kommer att förbättra hur de knappa offentliga medlen används och hur offentliga myndigheter och privata investerare samarbetar i investeringsprojekt 15 . Planen kommer också att stödja nödvändiga reformer för att bekämpa korruption, stärka den ekonomiska styrningen och det lokala näringslivet, i samarbete med de berörda partnerländerna.
Planen syftar till att främja investeringar och sysselsättningsskapande åtgärder i Afrika och EU:s grannländer, genom att mobilisera finansiering från framför allt den privata sektorn. Den bygger på erfarenheterna från Efsi och drar nytta av sakkunskapen hos kommissionen, EIB och andra institutioner med investeringsinstrument för utvecklingsländer.
Planen kommer att fungera jämsides med och komplettera befintliga instrument för internationellt samarbete och utveckling. Den ska också komplettera de pågående projekt med partnerländer i EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika 16 och EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien 17 för att uppnå de kortsiktiga målen i partnerskapet. Det ska ske med hjälp av förstärkta långsiktiga utvecklingsstrategier som erbjuder reella ekonomiska möjligheter för lokalbefolkningen och återintegrerade migranter och som på sätt angriper grundorsakerna till migration. Därmed kommer planen att utgöra ett viktigt verktyg för att uppnå målen för hållbar utveckling och för att mobilisera ytterligare resurser för utveckling, i linje med handlingsplanen från Addis Abeba för finansiering av utveckling. I EU:s grannskap kommer den att främja den ekonomiska utvecklingen för att successivt uppnå stabilisering och övergång från akut hjälp till strukturella åtgärder. Möjligheten att styra investeringar enligt planen för hållbar och förnybar energi kommer också att bidra till genomförandet av COP 21.
Planen omfattar tre centrala delar i syfte att nå det överordnade målet om sysselsättning och hållbar tillväxt, nämligen
i) mobilisering av investeringar,
ii) utökade tekniska stödprogram och
iii) stöd till ekonomiska och strukturella reformer för att förbättra affärsklimatet och den allmänna politiska miljön.
Dessa prioriteringar bygger på de grundläggande principerna för och erfarenheterna av investeringsplanen för Europa. Strukturella och institutionella reformer och förbättring av det allmänna företagsklimatet är en förutsättning för långsiktig, hållbar tillväxt. Utan det kan effekten av investeringarna bli kortlivad.
Om investeringarna i partnerländerna faktiskt ska öka, krävs särskild analys och specialanpassade lösningar. Detta är särskilt fallet i länder som drabbats av instabilitet, konflikter, stor utvandring och svaga institutioner inom den offentliga sektorn. Specifika ”investeringsfönster” kommer att inrättas för detta ändamål i enlighet med planen.
1. Mobilisering av investeringar
Kommissionen föreslår att investeringsmöjligheter skapas i partnerländerna genom att EU:s befintliga resurser utnyttjas på ett liknande sätt som för investeringsplanen för Europa och Efsi. I centrum för det europeiska innovationspartnerskapet finns en ny europeisk fond för hållbar utveckling (EFSD) 18 . Denna fond ska bestå av regionala investeringsplattformar, där finansiering från befintliga kombinerade mekanismer 19 kombineras med en garanti med medel från EU:s budget och den elfte europeiska utvecklingsfonden 20 . Förvaltningsstrukturen för fonden ska säkerställa nära samordning med de åtgärder som vidtas enligt det föreslagna EIB:s förlängda mandat för extern utlåning, inbegripet det nya resiliensinitiativet och investeringsanslaget till AVS-länderna.
Europeiska fonden för hållbar utveckling förväntas generera ytterligare offentliga och privata investeringar på totalt upp till 44 miljarder euro, baserat på 3,35 miljarder euro från EU:s budget och Europeiska utvecklingsfonden. För att ytterligare öka den nya fondens genomslagskraft och effektivitet uppmanar kommissionen medlemsstaterna och andra partner att matcha dessa totala EU-bidrag. Om de matchar EU-garantin, med den flexibilitet som beskrivs nedan, skulle det totala beloppet för ytterligare investeringar kunna uppgå till 62 miljarder euro. Om de också matchar bidraget till kombinerade mekanismer skulle beloppet kunna uppgå till 88 miljarder euro.
1.1 Hur kommer det att fungera i praktiken?
Genom att kombinera de befintliga och väletablerade kombinerade mekanismerna och en ny, kompletterande garanti och sätta in dem i en enhetlig ram, skapar man en gemensam kontaktpunkt för offentliga och privata investerare Detta kommer att göra det möjligt för partner att snabbt hitta de lämpligaste produkterna och se till att projekten förverkligas, skapar arbetstillfällen och bidrar till en hållbar utveckling.
De två första regionala investeringsplattformarna omfattar Afrika och EU:s grannskap (syd och öst), med möjligheten att utvidga området till andra regioner i ett senare skede. De nya plattformarna ska kombinera de befintliga kombinerade mekanismerna (investeringsinstrumentet för Afrika och investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken) med nya mål och uppgifter. EFDS-garantin ska bidra till att förbättra och öka hävstångseffekten, vilket kommer att gynna de slutliga stödmottagarna och projekten. Den nya strategin kommer att möjliggöra investeringsinriktad riskdelning med andra investerare, särskilt privata aktörer. Det kommer att stimulera till privata investeringar genom att motverka de främsta hinder som finns just nu.
De särskilda projekten ska fastställas gemensamt av alla berörda parter i en snabb process. Även om de afrikanska länderna och grannskapsländerna ofta har gemensamma problem är det nödvändigt att beakta regionala eller branschspecifika förhållanden. Under utformningen och genomförandet av projekten kommer det därför att vara viktigt med starkt engagemang och egensansvar hos partnerländerna. Finansiella institut som redan är verksamma inom de berörda regionerna ska uppmuntras att lämna egna förslag för att dra nytta av den nya garantin. EIB är en av de viktigaste finansiella verkställande institutionerna men kommer också att ha en rådgivande roll för att ytterligare förbättra kvaliteten på och effekterna av investeringsstrategin. Socioekonomiska sektorer och särskilt infrastruktur, inbegripet energi, vatten, transporter, informations- och kommunikationsteknik, miljö och social infrastruktur, kommer att omfattas. Det gäller även investeringar i humankapital och tillgång till finansiering för mikroföretag och små och medelstora företag, med särskild inriktning på att skapa nya arbetstillfällen, bland annat för ungdomar och kvinnor.
EU:s strategiska partner för investeringar, EIB, kommer att stödja detta EU-initiativ genom att finansiera investeringar som är stödberättigande enligt EFSD, och fungera som katalysator för andra finansieringskällor, framför allt från den privata sektorn.
1.2. Ökade effekter
I likhet med Efsi och flera finansieringsinstrument som sedan 2007 stöds av EU:s kombinerade mekanismer, kommer den nya EFSD-garantin att mobilisera ytterligare investeringar, särskilt från privata investerare. Investeringarna kommer att inriktas på särskilda regioner, länder och sektorer genom att kommissionen inrättar ”investeringsfönster”. Garantin kommer att beviljas till stödberättigade motparter (finansiella institut eller investerare från den privata sektorn) genom garantiavtal som genomför investeringsfönstret. Dessa motparter kommer i sin tur att ge stöd, i form av lån, garantier, investeringar i eget kapital eller liknande produkter, till utvalda investeringsprojekt och se till att garantin kommer de slutliga stödmottagarna till godo. Enligt försiktiga uppskattningar räknar kommissionen med att varje euro som garanteras kommer att mobilisera sammanlagt mer än tio euro i investeringar.
Kommission föreslår ett innovativt system där 1,5 miljard i garanti som täcks av EU:s budget kompletteras med en garantifond med 750 miljoner euro 21 . Då kan effekten av den nya EFSD-garantin maximeras och nå resultat som överensstämmer med behoven. Effekterna av den nya EFS-garantin skulle stärkas avsevärt om medlemsstaterna beslutade om ytterligare bidrag på minst 750 miljoner euro i form av en andra förlustgaranti som endast skulle tas i anspråk i det osannolika fall att förluster på över 1,5 miljarder euro uppstår. De medlemsstater som bidrar skulle inte ha några ansvarsförbindelser som överstiger beloppet för deras garanti. Medlemsstaterna kan bidra i kontanter. Det är viktigt att påpeka att i samband med bedömningen av de offentliga finanserna inom stabilitets- och tillväxtpakten kommer kommissionen att ställa sig positiv till medlemsstaternas bidrag till fonden, vilket är den strategi som har tillämpats inom ramen för Efsi 22 . När det gäller kontanta bidrag från medlemsstaterna, bör dessa i princip utgöra engångsåtgärder. En medlemsstats garanti kommer i princip inte att påverka de offentliga underskotten om den inte tas i anspråk 23 .
Dessutom ska medlemsstater som bidrar till att förbättra EFSD-garantin kunna öronmärka sitt bidrag för särskilda ändamål. Detta kan göras per region eller sektor. Det kommer att bidra till att anpassa målet att maximera effekterna av den yttre investeringsplanen med prioriteringarna i medlemsstaterna.
1.3 Vem beslutar?
Kommissionen kommer att få hjälp av en strateginämnd och två operativa styrelser, en för varje regional investeringsplattform. Kommissionen kommer att administrera EFSD-sekretariatet, som ska säkerställa att alla uppgifter och funktioner som behövs för att uppnå målen för det europeiska innovationspartnerskapet fullgörs. Strateginämnden, där företrädare för kommissionen och för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gemensamt svarar för ordförandeskapet, består av medlemsstaterna och EIB. Nämnden ska ge strategisk vägledning och hjälpa kommissionen att fastställa övergripande investeringsmål när det gäller användningen av EFSD-garantin, säkerställa samordning och samstämmighet mellan de regionala investeringsplattformar och med mandatet för extern utlåning, resiliensinitiativet och investeringsfaciliteten för AVS-länderna som förvaltas av EIB. EIB kommer att bidra aktivt genom rådgivning till kommissionen om den operativa förvaltningen av garantin.
En god teknisk bedömning och tillbörlig aktsamhet samt ett snabbt genomförande av enskilda projekt kommer att säkerställas. Innan investeringsförslagen godkänns av kommissionen kommer projektens finansieringsmöjligheter och risker att bedömas av lämpliga motparter och kontrolleras av oberoende experter för att säkerställa trovärdigheten gentemot den privata sektorn. De praktiska metoderna för att genomföra garantin kommer att fastställas för varje investeringsfönster.
2. Öka det tekniska biståndet i partnerländerna
Om man ska kunna mobilisera mer investeringar krävs utveckling av ekonomiskt hållbara, attraktiva och färdigutvecklade projekt. Inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet har kommissionen satsat betydande medel för tekniskt stöd för att hjälpa partnerländerna att locka till sig investeringar genom att utveckla ett större antal lönsamma projekt och offentliggöra dem för internationella investerare. Kommissionen kommer att använda EU:s egen erfarenhet från investeringsplanen för Europa, särskilt när det gäller att utveckla det europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå.
Det tekniska biståndet kommer att inriktas på att bättre förbereda och främja projekt för att locka fler investeringar genom anslag för tekniskt stöd som utformats inom de EFSD:s regionala investeringsplattformar. Det befintliga tekniska biståndet i partnerländerna för att utveckla den privata sektorn genom särskilda tematiska, nationella och regionala EU-program kommer att få en ny inriktning för att säkerställa att den bidrar till de övergripande målen för partnerskapet och i synnerhet att den lockar till sig hållbara investeringar.
Synligheten och tillgängligheten när det gäller EU-finansiering och tekniskt stöd kommer att tillhandahållas via en webbportal.
Kommissionen kommer att ha en strukturerad dialog för att förstå behoven och begränsningarna hos den lokala privata sektorn och för att öka potentialen för den europeiska privata sektorn att investera i och samarbeta med företag i partnerländerna. Dessutom kommer kommissionen att, i samordning med medlemsstaterna, att underlätta för och stödja inkluderande offentlig-privata politiska dialoger med partnerländerna för att identifiera viktiga utmaningar och möjligheter. Kommissionen kommer också att tillhandahålla riktad kapacitetsuppbyggnad för företrädare för den privata sektorn, däribland handelskammare, arbetsmarknadens parter och organisationer som företräder mikroföretag, små och medelstora företag och kvinnliga företagare.
3. Förbättra den ekonomiska styrningen, den allmänna politiska miljön och företagsklimatet, och samverka med den privata sektorn
Planen syftar också till att förbättra näringslivsmiljön i partnerländerna. Det kommer att ske genom att den ekonomiska och social dialogen mellan EU och partnerländerna stärks i syfte att utarbeta effektivare lagstiftning, politik och institutioner som främjar ekonomisk stabilitet, hållbar utveckling och tillväxt för alla. Tjänstemännens förmåga att analysera den ekonomiska utvecklingen och utarbeta och genomföra en effektiv politik ska stärkas genom utbildning med praktiska policyinriktade kurser, arbetsgrupper, seminarier och projekt för partnersamverkan. Politiska dialoger och policydialoger med partnerländerna kommer att utökas för att stödja hållbar och tillväxt för alla, respekt för mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och organiserad brottslighet och olagliga finansiella flöden, och för att förbättra handelsförbindelserna med EU:s partner. Sådana dialoger bör genomföras i nära samordning med partnerländernas institutioner i de berörda länderna. Det kan bidra till bättre lagstiftning och utveckling av marknader i partnerländerna, förbättra sysselsättningsmöjligheterna och främja utvecklingen av den privata sektorn på lokal nivå.
Ett bättre företags- och investeringsklimat i partnerländerna kommer att gynna både den lokala privata sektorn och EU-företag som vill investera. Fler arbetstillfällen kommer att skapas och de ekonomiska banden mellan partnerländerna och EU kommer att stärkas till ömsesidig nytta. Det europeiska innovationspartnerskapet kompletterar på så sätt investeringsplanen för Europa.
Som en del av sitt åtagande för hållbar utveckling kommer EU till fullo att utnyttja befintliga initiativ inom energi- och klimatdiplomatins agendor. Direkta kontakter med företag och branschsammanslutningar kommer också att eftersträvas för att främja större engagemang från den privata sektorn och marknadsbaserade lösningar inom hållbart jordbruk och jordbruksindustri, hållbar energi, infrastruktur och sociala sektorer.
III. Kommande åtgärder
Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att skyndsamt behandla förslagen som antogs idag, i enlighet med begäran från Europeiska rådets junimöte. Europaparlamentet och rådet uppmanas att stärka och utvidga Efsi och lansera den yttre investeringsplanen genom att inrätta Europeiska fonden för hållbar utveckling som bör bli operativ så snart som möjligt, och senast vid toppmötet mellan EU och Afrika som planeras äga rum under hösten 2017. Kommissionen kommer att stödja Europaparlamentet och rådet under förhandlingarna och kommer att fortsätta dialogen med alla berörda parter.
Kommissionen kommer också att använda erfarenheterna från genomförandet av dessa instrument mot bakgrund av de kommande diskussionerna om den nya fleråriga budgetramen.