19.8.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 303/73

Föredragande:

Brenda KING

Medföredragande:

Roman HAKEN

1.1

Kommittén välkomnar FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling. Kommittén betraktar antagandet av denna agenda tillsammans med det i Paris antagna COP 21-avtalet om klimatförändringar som ett stort framsteg när det gäller att upprätta en global handlingsstrategi för att utrota fattigdom, främja välstånd för alla och skydda jordens naturresurser på ett integrerat sätt.

1.2

EESK rekommenderar att man inrättar ett europeiskt forum för hållbar utveckling tillsammans med kommissionen och företrädare för det civila samhället. Forumet bör fungera som en plattform där ett brett spektrum av organisationer och aktörer i det civila samhället medverkar i fastställandet av ramen för genomförandet av denna agenda i EU samt i den löpande övervakningen och översynen av densamma.

1.3

Den nya agendan med dess 17 mål för hållbar utveckling är universellt tillämpbar för både utvecklingsländer och utvecklade länder och kommer att kräva genomgripande förändringar av alla parter. EU och medlemsstaterna kommer att behöva anpassa all sin politik, inte enbart utvecklingspolitiken, på ett balanserat och enhetligt sätt.

1.4

Som en av drivkrafterna i förberedelserna av FN:s Agenda 2030 bör EU och dess medlemsstater föregå med gott exempel genom att genomföra agendan i praktiken och upprätta en styrningsram. Kommittén välkomnar därför kommissionens avsikt att utfärda ett nytt initiativ år 2016, Kommande steg för en hållbar europeisk framtid. Det är en ny och brådskande strategi som syftar till att säkerställa Europas ekonomiska tillväxt och sociala och miljömässiga hållbarhet efter 2020 samt till att på ett integrerat sätt genomföra målen för hållbar utveckling i EU:s interna och externa politik (1). Kommittén uppmanar kommissionen att ge hög prioritet åt detta initiativ, också genom att införa en ram för delaktighetsbaserad styrning. Kommittén anser att initiativet är ett nödvändigt steg för att stärka begreppet hållbar utveckling i hela Europa genom att införa en integrerad strategi för ett hållbart Europa i en globaliserad värld, med en tidshorisont åtminstone fram till 2030 som ska utgöra ramen för det nationella genomförandet.

1.5

Kommittén åtar sig att bidra till det fullständiga genomförandet av 2030-agendan för hållbar utveckling i EU. Med utgångspunkt i sin långa erfarenhet av kontakter med det civila samhället anser sig kommittén vara särskilt lämpad att bidra till ett aktivt deltagande från det civila samhällets sida i detta sammanhang.

1.6

På EU-nivå måste arrangemang för delaktighetsbaserad styrning utvecklas ytterligare i syfte att stärka det demokratiska och inkluderande beslutsfattandet och för att ge det civila samhället en starkare roll.

1.7

Det forum för hållbar utveckling som EESK rekommenderar kommer att underlätta dialog och kommunikation såväl mellan EU:s institutioner och icke-statliga aktörer som mellan icke-statliga aktörer från olika områden avseende framstegen mot en hållbar utveckling i EU. Det kommer att öka medvetenheten om Agenda 2030, sörja för en informerad debatt och främja egenansvar för alla berörda parter.

1.8

Kommittén är övertygad om att det vore praktiskt möjligt att anordna forumet och att det skulle gynna de olika berörda parterna. Vår övertygelse om detta bygger på en fördjupad utvärdering i detta yttrande, inklusive hearingar och sammanträden där aktörerna uttryckt sitt stöd för att inrätta forumet, och hänsyn tagen till det mycket framgångsrika exemplet med det europeiska migrationsforumet.

1.9

Eftersom förvaltningen av målen för hållbar utveckling på olika nivåer är ett nytt politiskt område, måste lämpliga förvaltningsstrukturer fortfarande fastställas och befästas under de kommande åren. Därför bör forumets sammansättning möjliggöra flexibilitet så att det kan anpassas den till den nya övergripande förvaltningsramen.

1.10

Forumet bör involvera ett brett spektrum av företrädare för det organiserade civila samhället och för intresseorganisationer, bland annat den privata sektorn och fackföreningar. Sammansättningen bör vara så inkluderande som möjligt utan att äventyra möjligheterna att effektivt förvalta och använda forumet. Det bör också vara öppet för gräsrotsinitiativ inom hållbar utveckling. Deltagande av den akademiska världen och forskningssamfundet bör bidra till en faktabaserad debatt.

1.11

Deltagande av Europeiska kommissionen på hög nivå är av avgörande betydelse, företrädare för rådet och parlamentet kommer att bjudas in och samarbete med Regionkommittén planeras. De nationella råden för hållbar utveckling och de nationella ekonomiska och sociala råden bör vara företrädda, liksom liknande nationella organ som arbetar med att främja en hållbar utveckling.

1.12

Forumet bör ledas av en styrelse som består av en majoritet av medlemmar från civilsamhällesorganisationer och intresseorganisationer samt andra medlemmar från kommissionen och EESK.

1.13

Forumet bör vara väl integrerat i processen för genomförande, övervakning och översyn av målen för hållbar utveckling. Det bör organiseras som ett fortlöpande arbete, sammanträda minst en gång om året och bland annat behandla EU:s förberedelser inför FN:s årliga politiska högnivåforum för hållbar utveckling. Forumet bör fungera som en plattform där man kan diskutera utformningen och inrättandet av och formerna för EU:s ram för genomförande av målen för hållbar utveckling. Forumet bör dessutom underlätta det civila samhällets deltagande i mellanstatliga granskningar av målen för hållbar utveckling i medlemsstaterna.

2.1

Vid Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling den 25–27 september 2015 antog världens ledare Agenda 2030 för hållbar utveckling, som omfattar 17 mål för hållbar utveckling som ska uppnås senast 2030.

2.2

För den europeiska regionen kommer EU att spela en central roll när det gäller att integrera den nya agendan i EU-politiken, informera om den, fastställa milstolpar, samordna och tillhandahålla vägledning samt övervaka framsteg och säkerställa kvaliteten på (nationella) inbördes utvärderingar.

2.3

För att målen för hållbar utveckling ska kunna genomföras krävs lämpliga styrningsmekanismer på global, regional, nationell och lokal nivå. Med utgångspunkt i en deltagarbaserad strategi och på grundval av principerna om insyn, ansvarsskyldighet och ökad egenmakt åt medborgarna måste lokalsamhällen, företag, fackföreningar, icke-statliga organisationer och andra aktörer i det civila samhället spela en aktiv roll på samtliga politiska nivåer.

2.4

I sin informationsrapport (2) har kommittén utrett metoder när det gäller det civila samhällets deltagande i genomförandet av Agenda 2030 i EU och lagt fram rekommendationer för stärkt deltagardemokrati. Det föreslagna forumet bygger på centrala rekommendationer i denna rapport.

2.5

Efter det att rapporten presenterats för kommissionen, FN:s politiska högnivåforum, rådets arbetsgrupper och andra konferenser, begärde det nederländska rådsordförandeskapet att kommittén skulle utarbeta ett förberedande yttrande om hur en mekanism för det civila samhällets deltagande på EU-nivå skulle kunna inrättas, förvaltas och finansieras i praktiken i syfte att utgöra ett effektivt verktyg för delaktighetsbaserad styrning av Agenda 2030. Rekommendationerna i detta yttrande bör underlätta de kommande politiska besluten om att införa ett sådant instrument.

3.1

Den process som ledde fram till FN:s Agenda 2030 har baserats på en bred dialog med det civila samhället och olika intresseorganisationer, som bidragit väsentligt till utformningen av målen för hållbar utveckling i FN:s öppna arbetsgrupp. Detta inkluderande tillvägagångssätt måste fortsättas, eftersom det civila samhället har en central roll att spela i varje skede av den politiska cykeln för hållbarhet (dvs. fastställande av mål, utarbetande av genomförandestrategier och politiska program, genomförande och övervakning). Framsteg i hållbarhetsarbetet kommer endast att ske om de kommer direkt från engagerade och innovativa företag, lokalsamhällen och medborgare.

3.2

En av de viktigaste slutsatserna i EESK:s senaste informationsrapport var att de berörda parternas engagemang i hållbar utveckling fungerar bäst om det organiseras i form av en strukturerad och kontinuerlig process snarare än genomförs på grundval av enskilda tematiska samråd eller ad hoc-samråd. En strukturerad process gör det möjligt för berörda parter att planera i förväg och lämna väl underbyggda bidrag.

3.3

Förekomsten av olika definitioner av det civila samhället i detta sammanhang bör noteras. Medan det på vissa håll görs en åtskillnad mellan å ena sidan det civila samhällets organisationer som deltar i skyddet av kollektiva nyttigheter och å andra sidan den privata sektorn, gör kommittén en vid tolkning av det organiserade civila samhället som inkluderar alla grupper och organisationer där människor arbetar tillsammans och uttrycker sina ståndpunkter, inklusive organisationer i den privata sektorn, fackföreningar och andra intressegrupper (3). Rekommendationerna i detta yttrande bygger på en vid tolkning av det civila samhället som omfattar alla icke-statliga aktörer på ett inkluderande och omfattande sätt, eftersom medverkan av alla grupper och sektorer behövs för att möta den utmaning som det innebär att genomföra målen för hållbar utveckling.

4.1

EESK har lång erfarenhet av kontakter med det civila samhällets organisationer inom alla sektorer och av att skapa värde genom dialog och konkreta åtgärder i samarbete med europeiska beslutsfattare. Kommittén har under årens lopp främjat en ambitiös agenda för tiden efter 2030 via flera yttranden samt en rad konferenser och workshoppar som anordnats i samarbete med kommissionen och olika FN-organ. I samband med förhandlingarna om Agenda 2030 har detta utgjort en plattform för dialogen med det civila samhället på EU-nivå. Kommittén föreslår nu att denna praxis vidareutvecklas inom ramen för en fast och mer stabil struktur.

4.2

Med utgångspunkt i utvärderingen i rapporten har EESK för avsikt att inrätta ett europeiskt forum för hållbar utveckling i partnerskap med kommissionen och företrädare för det organiserade civila samhället och berörda aktörer.

4.3

Forumet bör utgöra en regelbunden, stabil, strukturerad och oberoende plattform för en dialog med det civila samhället om hållbar utveckling på EU-nivå. Det bör inriktas på följande uppgifter:

4.4

Forumets mervärde kommer att vara följande:

4.5

Forumet ger möjlighet att fördjupa dialogen, skapa samförstånd och kartlägga kontroverser. Forumet yttrar sig inte i egenskap av företrädare för det civila samhällets organisationer och ersätter inte heller deltagande organisationers opinionsbildande kampanjer. Kommittén uppskattar det effektiva arbete som utförs av icke-statliga organisationer och andra sammanslutningar som satsar på ett ambitiöst genomförande av Agenda 2030 i EU. EESK inbjuder alla dessa att delta i forumet, för att använda det som en plattform för att främja sitt budskap och föra en dialog med en bredare krets av intressenter och EU-institutionerna.

4.6

Kommittén utgår i sitt förslag också från de positiva erfarenheterna i flera EU-medlemsstater när det gäller det effektiva bidrag som nationella råd för hållbar utveckling ger med avseende på det nationella beslutsfattandet i regeringar, lokalsamhällen och företag, som också återspeglar den bredare debatten om hållbarhet. Medlemmarna i de nationella råden för hållbar utveckling företräder det civila samhället, intressegrupper och intresseorganisationer samt näringslivsorganisationer och fackföreningar. De utnämns av regeringen, och deras institutionella utformning kan variera beroende på nationella förhållanden. Utan att ersätta ett formellt påverkansarbete samarbetar dessa råd med höga beslutsfattare och är verksamma när det gäller en bred bas av aktiviteter och uppgifter:

4.7

Det europeiska migrationsforumet visar på fördelarna med en plattform som EESK står bakom i stil med det föreslagna forumet. Det europeiska migrationsforumet inrättades som ett europeiskt integrationsforum 2009 av kommissionen i samarbete med EESK (4). Med hänsyn till forumets framgång beslutade man att utvidga verksamhetsområdet till att även omfatta frågor om invandring och asyl. Forumet samlar ca 200 deltagare, däribland ca 120 organisationer i det civila samhället, 20 företrädare för lokala och regionala myndigheter samt företrädare för EU:s medlemsstater och EU:s institutioner.

4.8

År 2012 inrättade GD Internationellt samarbete och utveckling med stor framgång ett ”utvecklingspolitiskt forum” på EU-nivå som ett utrymme där många olika berörda aktörer kan föra en dialog med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i EU-länder och i partnerländer för att garantera ett effektivt samråd med och bidrag från dem till EU:s utvecklingspolitik och utvecklingsprogram. Bland deltagarna finns bl.a. icke-statliga organisationer, fackföreningar, kooperativ, stiftelser och välgörenhetsorganisationer, lokala myndigheter, handelskamrar, människorättsorganisationer, hjälporganisationer/humanitära organisationer, miljöorganisationer och ungdomsorganisationer. Det politiska forumet omfattar dock endast aspekter som rör EU:s utrikes- och utvecklingspolitik, framför allt genom en grundlig dialog med det civila samhället om utvecklingspolitik och utvecklingsprojekt. Det utgör ett idealiskt komplement till den bredare agenda för hållbar utveckling som är målsättningen för det europeiska forumet för hållbar utveckling och dess syfte att integrera de hållbara utvecklingsmålens inre och yttre aspekter. Det innebär i praktiken att en stor del av diskussionen i detta forum kommer att ägnas åt EU:s interna genomförande av målen för hållbar utveckling. Forumets arbete kommer att behöva vara nära samordnat med det utvecklingspolitiska forumet för att skapa synergieffekter.

5.1

Eftersom målen för hållbar utveckling är utan motstycke och styrningsramarna fortfarande är under utarbetande bör forumets struktur vara särskilt inriktad på förvaltningsaspekterna när det gäller det aktuella arbetet och den bör även vara flexibel. Forumet kommer att behöva integreras i hela den politiska processen för hållbar utveckling. För detta ändamål kommer det att behövas en ingående översyn när EU:s och medlemsstaternas förvaltningsmässiga ramar för Agenda 2030 omsätts i praktiken.

5.2

Efter att ha utvärderat forumets huvuddrag i samband med utarbetandet av detta yttrande är kommittén övertygad om att dess lansering bör bestå av följande delar:

5.3.1

När det gäller deltagandet av icke-statliga aktörer är målet att vara så inkluderande som möjligt, såsom påpekades i punkt 3.3, och att involvera företrädare för

5.3.2

De grupper inom det civila samhället vars intressen normalt inte är väl representerade på EU-nivå måste bli delaktiga. Deltagarna bör också omfatta inte bara företrädare för organisationer utan verkliga initiativ och aktörer inom hållbar utveckling som kan bidra med erfarenheter av bästa praxis.

5.3.3

Sammansättningen bör säkra att olika sektorer och intressegrupper är företrädda på ett balanserat sätt, och att alla dimensioner av hållbar utveckling tillgodoses på lämpligt sätt. Man måste också ta hänsyn till de olika specifika temana för varje sammanträde. Detta kommer att leda till att vissa centrala kärngrupper med avseende på strategier för hållbar utveckling kommer att vara permanent representerade medan andra kommer att delta beroende på vilka specifika teman som man fokuserar på. Kärngrupperna är sådana som följer upp alla 17 målen för hållbar utveckling och som inriktar sig på övergripande styrningsfrågor. Deltagande av särskilda fokusgrupper kommer att utgå från en öppen inbjudan där dagordningen fastställs för varje sammanträde.

5.3.4

Medlemssammansättningen i forumet bör återspegla flernivåstyret samt ge kontinuitet och flexibilitet med avseende på sakkunskapen. Särskild tonvikt kommer att läggas vid organisationer som arbetar på europeisk nivå. Från den nationella nivån och nivåerna under den nationella nivån bör råden för hållbar utveckling, de ekonomiska och sociala råden samt lokala och regionala myndigheter finnas företrädda i forumet. Man bör planera för samarbete med Regionkommittén.

5.3.5

På den institutionella sidan bör kommissionen, särskilt vice ordföranden med ansvar för samordning av politiken för hållbar utveckling, närvara vid sammanträdena och inbjudas att hålla anföranden och föra en dialog med berörda parter. Företrädare för rådet och Europaparlamentet bör bjudas in.

5.3.6

Forskning och vetenskap bör vara representerat i forumet. Att involvera den vetenskapliga pelaren skulle också kunna underlätta samverkan mellan vetenskap och politik vid genomförandet av Agenda 2030 på EU-nivå.

5.3.7

Finansiering av resor och uppehälle måste tillhandahållas de organisationer i det civila samhället som har begränsad kapacitet att delta.

5.3.8

För att uppnå en balans mellan kontinuitet och flexibilitet, bör valet av icke-permanenta deltagare göras före varje sammanträde i forumet, med beaktande av sammanträdets tematiska inriktning och på grundval av en öppen ansökningsomgång. Ett liknande förfarande har med framgång använts i det europeiska migrationsforumet.

5.3.9

För att säkerställa delaktighet och förtroende kommer villkoren för deltagande att vara transparenta, och deltagarna måste underteckna EU:s öppenhetsregister och lämpliga principer, t.ex. Istanbulprinciperna för biståndseffektivitet hos det civila samhällets organisationer (5).

5.4.1

Forumets många olika funktioner måste beaktas för att man ska kunna fastställa dess institutionella ställning och organisatoriska utformning på lämpligt sätt. Forumets oberoende och trovärdighet är av stort värde. Styrningen av forumet måste vara så tydlig och öppen för insyn som möjligt för att undvika en oklar ansvarsfördelning.

5.4.2

EESK bör i egenskap av det organ vars syfte är att underlätta det civila samhällets deltagande på EU-nivå stå som värd för och samordna forumet.

5.4.3

Förberedelsen av sammanträden bör handhas av en styrelse med en blandad sammansättning av företrädare från civilsamhällesorganisationer och intresseorganisationer, som kommer att utgöra majoriteten av styrelseledamöterna, samt företrädare för kommissionen och EESK. Liksom i fallet med det europeiska migrationsforumet, skulle styrelseledamöterna kunna väljas av deltagarna i forumet för hållbar utveckling enligt ett system som bygger på rotation.

5.5.1

Forumet bör utformas som en kontinuerlig arbetsprocess. Varje år kommer det att hållas regelbundna sammanträden åtföljda av förberedande sammanträden, som kan anordnas i form av ”Open Space”-sammanträden, arbetsgrupper och kontinuerligt samarbete med utgångspunkt i onlineplattformar som använder sig av innovativa metoder för att organisera kommunikationsprocesser och evenemang.

5.5.2

Forumets sammansättning och arbetsmetoder bör respektera det civila samhällets berörda organisationers rätt att utforma sina bidrag på ett oberoende och självorganiserande sätt.

5.5.3

Forumet kommer att sträva efter en meningsfull anknytning till genomförandet av målen för hållbar utveckling på europeisk nivå, liksom på FN-nivå och medlemsstatsnivå. På medlemsstatsnivå förväntas de nationella regeringarna anpassa sig till de globala målen och rapportera till FN där FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling har inrättats för att leda och övervaka genomförandet av FN:s 2030-agenda. Forumet ska sammanträda i plenum minst en gång om året inför det årliga politiska högnivåforumets sommarmöte, så att resultatet kan förmedlas till detta organ.

5.5.4

Vad gäller tidpunkten för övriga sammanträden bör man beakta den europeiska planeringsterminen, budgetförhandlingarna och kommissionens arbetsprogram. Forumet ska göra det lättare för företrädare för det civila samhället och olika intressenter att delta i de nationella regeringarnas strukturer för sakkunnigbedömning som håller på att utvecklas och som för närvarande granskas av Europeiska nätverket för hållbar utveckling.

5.5.5

En annan viktig referenspunkt för att göra berörda aktörer delaktiga i övervakningen anges i övervakningsrapporterna om genomförandet av Agenda 2030 i EU, särskilt Eurostats övervakningsrapporter som kan utgöra en solid kunskapsbas för debatterna i forumet.

5.6.1

Dagordningen för plenarsammanträdena måste fokusera på Agenda 2030:s framsteg och villkor på ett övergripande sätt. Dessutom skulle dagordningen kunna fokusera på ett specifikt tema, som återspeglar en uppsättning mål för hållbar utveckling eller ett tema av övergripande betydelse för många mål för hållbar utveckling (t.ex. att samtidigt halvera fattigdomen och ojämlikheten). Dagordningen bör utformas på ett sätt som uppmuntrar samarbete mellan aktörer med olika bakgrund.

5.6.2

Eftersom forumet bör fungera som ett oberoende och transparent organ kommer deltagarna att rådfrågas i processen för fastställandet av dagordningen via forumets styrelse.

5.7.1

För att vara effektiva och meningsfulla måste debatterna i forumet bygga på en mycket solid kunskapsbas. Eurostat förväntas gå vidare med sina rapporter vartannat år (6) om genomförandet av FN:s agenda 2030 i EU. Dessa rapporter kommer att utgöra en del av kunskapsbasen för diskussionerna i forumet.

5.7.2

Information från oberoende källor måste ingå i processen. Det kan röra sig om rapporter och initiativ från det organiserade civila samhället, de nationella ekonomiska och sociala råden och råden för hållbar utveckling, den akademiska världen, forskningsorganisationer (t.ex. IISD:s kunskapshanteringssystem om målen för hållbar utveckling), europeiska byråer samt medborgarnas övervakningsverksamhet. Informationsinhämtning skulle kunna stödjas genom webbaserade plattformar. För att inhämta sakkunskap genom att bjuda in experter eller initiera forskning bör forumet sträva efter att knyta an till befintlig forskningskapacitet.

5.7.3

Med utgångspunkt i god praxis från de nationella råden för hållbar utveckling bör forumet etablera kontakter med forskningsfinansierande institutioner och inleda tvärvetenskaplig forskning om övergången till en hållbar utveckling i hela Europa.

5.8.1

Resultaten av forumets sammanträden och diskussionsprocesser bör sammanfattas i rapporter eller med hjälp av andra lämpliga dokumentationsmetoder. Samtliga företrädares åsikter och rekommendationer bör återspeglas i slutdokumentet. Styrelsen ansvarar för att lösa intressekonflikter. Slutdokumentet bör även ge deltagande organisationer möjlighet att lägga fram sina resultat och rapporter.

5.8.2

Om regelbundna lägesrapporter om hållbar utveckling läggs fram av Eurostat eller kommissionen, kommer forumet att föreslå att dess iakttagelser ska beaktas i en skuggrapport som återspeglar det civila samhällets perspektiv.

5.8.3

Det måste säkerställas att resultatet bidrar till det arbete som utförs av kommissionen och de andra EU-institutionerna avseende Agenda 2030, och all återkoppling kommer att följas upp noga.

5.8.4

Resultatet kan också bli en rad europeiska dialoger med särskilda intressegrupper eller andra målgrupper, t.ex. ungdomar som är nästa generations beslutsfattare och som kommer att uppnå pensionsålder år 2050.

5.8.5

Vidare kan forumet välja att inrätta nya samverkansformer. Att inrätta ett europeiskt hållbarhetspris är en möjlighet. Priset skulle kunna tilldelas för extraordinära insatser och framstående ledarskap från det civila samhällets sida.

5.9.1

EESK skulle kunna tillhandahålla teknisk infrastruktur och bistå med förvaltning av sekretariatet. Finansiering av ersättning för resekostnader för deltagare och talare samt förvaltning av webbplattformar och sammanställande av rapporter och slutdokument kommer att behöva granskas tillsammans med samarbetspartnerna.