27.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/8


Rådets slutsatser om att maximera den roll som idrott på gräsrotsnivå spelar för att utveckla övergripande färdigheter, särskilt bland ungdomar

(2015/C 172/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD OCH FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET,

SOM ERINRAR OM DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA, SOM ANGES I BILAGAN, OCH SÄRSKILT OM:

1.

Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ, som framhäver behovet av att ge ungdomar de färdigheter och den kompetens de behöver och av att ta itu med den höga ungdomsarbetslösheten i Europa, samt den sammanfattande rapporten om halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin (1), enligt vilken ett av dess viktigaste resultat är idrottssektorns viktiga roll som ett verktyg för social sammanhållning och social delaktighet,

2.

EU-arbetsplanen för idrott för tiden 2014–2017 (2), där man framhåller idrottens viktiga bidrag till de övergripande målen i Europa 2020-strategin, med tanke på att idrotten har en stor potential för att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, och där en av de tre prioriteringarna – ”Idrott och samhälle” – lyfter fram kopplingarna mellan idrotten och sysselsättning och utbildning,

3.

rådets resolution av den 20 juli 2006 om erkännande av värdet av icke-formellt och informellt lärande på ungdomsområdet (3) där det betonas att icke-formellt och informellt lärande kan göra det möjligt för unga människor att förvärva ytterligare kunskaper, färdigheter och kompetens och bidra till deras personliga utveckling, sociala delaktighet och aktiva medborgarskap och därigenom förbättra deras utsikter till anställning, och att ett större erkännande av dessa vederbörligen bör beaktas av arbetsgivarna, det formella utbildningssystemet och det civila samhället i allmänhet,

4.

rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (4), där det anges möjligheter och mekanismer som gör det möjligt för kunskap, färdigheter och kompetens som erhållits genom icke-formellt och informellt lärande att spela en viktig roll för att förbättra anställbarheten och rörligheten samt öka motivationen till livslångt lärande,

KONSTATERAR ATT:

5.

även om deltagande i idrott på gräsrotsnivå (5) först och främst är en fysisk fritidssysselsättning ger det också ett ytterligare mervärde med avseende på ett sundare och i allmänhet mer hållbart samhälle för alla i Europa och kan det utveckla positiva sociala attityder och värderingar samt individers färdigheter och kompetens, bland annat övergripande färdigheter (6) som kritiskt tänkande, initiativtagande, problemlösning och samarbete (7),

6.

det föreligger ett behov av att bemöta de ökande krav som en välutvecklad kunskapsbaserad ekonomi ställer, särskilt när det gäller utvecklingen av övergripande färdigheter och förmågan att effektivt tillämpa sådana färdigheter inom olika sektorer; i en tid som kännetecknas av snabbt växlande krav på arbetsmarknaden värdesätter arbetsgivarna övergripande färdigheter, men påtalar likväl ofta att nyanställda saknar sådana färdigheter,

7.

det när det gäller idrottens bidrag till utvecklingen av övergripande färdigheter finns outnyttjade möjligheter, särskilt för ungdomar, eftersom färdigheter som förvärvas genom icke-formellt (8) och informellt lärande (9) är värdefulla för den personliga och yrkesmässiga utvecklingen, även på arbetsmarknaden och för livslångt lärande (10),

8.

de första stegen för erkännandet av värdet av övergripande färdigheter som förvärvas genom icke-formellt och informellt lärande via idrott på gräsrotsnivå är åtgärder för att öka medvetenheten och synligheten i första hand bland deltagarna själva, föräldrar, frivilliga och personal, men också samhället i stort, bl.a. arbetsgivare,

FRAMHÅLLER ATT:

9.

idrotten bidrar till unionens strategiska mål tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning, även när det gäller de överhängande utmaningar som Europa för närvarande står inför, t.ex. den ihållande höga ungdomsarbetslösheten (11) i Europa, och att det för att idrotten ska kunna vidareutveckla sin fulla potential i detta avseende är viktigt att verka för ett sektorsövergripande tillvägagångssätt som inbegriper andra politikområden som allmän utbildning och yrkesutbildning, ungdomsfrågor och sysselsättning, sociala frågor och folkhälsa,

10.

icke traditionella idrotter (12) är ofta särskilt lockande för ungdomar, även för dem med färre möjligheter, och de möjligheter som dessa erbjuder skulle kunna utforskas ytterligare,

11.

kompetent personal, inklusive frivilligarbetare, inom idrott på gräsrotsnivå är av avgörande betydelse för att öka medvetenheten och frigöra det mervärde och de fördelar som idrotten kan erbjuda när det gäller utveckling av övergripande färdigheter,

UPPMANAR I DETTA SAMMANHANG EU:s MEDLEMSSTATER, MED VEDERBÖRLIGT BEAKTANDE AV SUBSIDIARITETSPRINCIPEN, ATT

12.

öka medvetenheten hos berörda parter inom idrott på gräsrotsnivå, i samhället och hos arbetsgivare om att övergripande färdigheter som förvärvats genom deltagande i idrott på gräsrotsnivå har ett personligt, socialt och ekonomiskt mervärde som kan användas inom andra sektorer,

13.

samarbeta och utbyta god praxis med andra relevanta sektorer och bland EU:s medlemsstater om de positiva effekterna av färdigheter som förvärvats utanför formell utbildning genom icke-formellt och informellt lärande i idrott på gräsrotsnivå,

14.

uppmuntra utvecklingen av kunskaper, färdigheter och kompetens hos kompetent personal, inklusive frivilligarbetare inom idrott på gräsrotsnivå i syfte att befästa sociala och fostrande värderingar och stärka övergripande färdigheter genom idrott på gräsrotsnivå,

15.

uppmuntra till innovativa partnerskap mellan utbildningsanordnare inom formellt och icke-formellt lärande, samt mellan ungdoms- och idrottssektorn, i syfte att utveckla strategier för lärande som kan vara lämpliga inom idrott på gräsrotsnivå,

16.

främja självutvärdering av färdigheter, särskilt bland ungdomar, som omfattar övergripande färdigheter som förvärvats genom idrott på gräsrotsnivå samt användningen av de vanligaste färdighetspassen och meritförteckningsmallarna, särskilt Europass,

17.

använda sig av befintliga arrangemang i syfte att göra det möjligt att validera färdigheter och erfarenheter som förvärvats genom icke-formellt och informellt lärande inom idrotten,

18.

ytterligare öka ungdomars allmänna deltagande i idrott på gräsrotsnivå, även bland ungdomar med färre möjligheter, på nationell och lokal nivå och utnyttja den positiva potentialen hos icke-traditionella idrotter i detta avseende,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN OCH MEDLEMSSTATERNA ATT INOM RAMEN FÖR SINA RESPEKTIVE BEHÖRIGHETSOMRÅDEN

19.

främja värdet av de övergripande färdigheter som inlärare förvärvat genom idrott på gräsrotsnivå så att dessa färdigheter kan användas på ett verkningsfullt sätt i olika sektorer med tanke på sysselsättning, rörlighet i utbildningssyfte och livslångt lärande,

20.

erkänna och integrera positiva resultat av de övergripande färdigheter som utvecklats genom idrotten på gräsrotsnivå i nationell politik och EU-politik och i strategier som gäller idrott, ungdomsfrågor, sociala frågor, hälso- och sjukvård, utbildning och sysselsättning,

21.

erkänna och stödja de bidrag som lämnas av idrottsorganisationer på gräsrotsnivå när det gäller att tillhandahålla möjligheter till icke-formellt lärande,

22.

undersöka möjligheterna till samarbete med ungdomssektorn, särskilt när det gäller

a)

tillämpningen av metoder och verktyg för icke-formellt lärande på idrottsområdet,

b)

användningen av idrottsverksamhet inom metoder för icke-formellt lärande på ungdomsområdet,

c)

främjandet av fler projekt som finansieras inom ramen för Europeisk volontärtjänst för ungdomar med deltagande av unga volontärer från ideella organisationer på idrottsområdet,

d)

användningen av idrottsverksamhet som ett verktyg för social integration och uppsökande arbete, bland annat när det gäller dess bidrag till genomförandet av ungdomsgarantin i Europa,

23.

där så är lämpligt uppmuntra initiativ, bland annat i samband med den europeiska idrottsveckan, som tar upp det pedagogiska värdet av idrotten samt av att stärka lokalsamhällen som är präglade av social delaktighet,

24.

samarbeta för att höja standarden på utbildning och handledning samt utbildningen av utbildare, handledare och frivilligarbetare genom att underlätta utbyte av information och erfarenheter mellan beslutsfattare och idrottens aktörer,

25.

främja volontärverksamhet inom idrotten och informera om värdet av volontärtjänst inom idrotten, särskilt när det gäller att förvärva övergripande färdigheter, uppmärksamma volontärverksamhet som en viktig form av icke-formellt lärande och öka unga volontärers nationella och gränsöverskridande rörlighet,

26.

främja effektiv användning av EU:s finansieringsinstrument, t.ex. programmet Erasmus+, som ett tillfälle att utveckla övergripande färdigheter, särskilt bland ungdomar, även för att stärka social integration, aktivt medborgarskap samt ökat deltagande i idrott på gräsrotsnivå,

27.

använda sig av uppföljningen av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande för att behandla frågan om övergripande färdigheter som förvärvats genom idrott,

UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT

28.

genomföra en studie om hur idrotten kan bidra till ungdomars anställbarhet inom ramen för Europa 2020-strategin, inbegripet aspekter på övergripande färdigheter som förvärvats genom deltagande i idrott på gräsrotsnivå,

29.

integrera idrott i befintliga policydiskussioner och evenemang som tar upp färdigheter för att öka medvetenheten och undersöka mer konkreta sätt att förvärva övergripande färdigheter inom och genom idrott,

30.

bland annat inom ramen för uppdraget för de expertgrupper som inrättades genom EU-arbetsplanen för idrott fortsätta insamlingen av uppgifter och bästa praxis samt analysen av idrottens sociala och ekonomiska betydelse och av hur idrott på gräsrotsnivå bidrar till områden som sysselsättning, allmän utbildning och yrkesutbildning, inbegripet en fokusering på utvecklingen av personliga och övergripande färdigheter,

31.

underlätta utbyte av information och bästa praxis, effektivt ömsesidigt lärande och arbete i nätverk bland medlemsstaterna, särskilt när det gäller utvecklingen av mer tillgängliga, attraktiva och diversifierade idrotter på gräsrotsnivå, i synnerhet för unga,

UPPMANAR IDROTTSRÖRELSEN ATT ÖVERVÄGA

32.

att skapa en medvetenhet, särskilt bland ungdomar och deras föräldrar, om att de färdigheter som förvärvats inom och genom idrotten kan ha ett särskilt värde som kan användas inom andra sektorer,

33.

att investera i kompetent personal som använder de mest aktuella metoderna i sitt arbete som gör att de kan dra full nytta av de mervärden som idrotten kan ge, däribland kompetensutveckling,

34.

att öka medvetenheten hos personal inom idrotten om fördelarna med övergripande färdigheter som förvärvats inom idrottsaktiviteter genom icke-formellt och informellt lärande och om det allmänna sociala och ekonomiska mervärde som idrotten på gräsrotsnivå ger,

35.

att undersöka möjligheterna till samarbete och utbyte av god praxis med ungdomsorganisationer, särskilt när det gäller tillämpningen av metoder och verktyg för icke-formellt lärande på idrottsområdet,

36.

att utbyta bästa praxis om hur man kan främja och diversifiera idrottsrörelsen på gräsrotsnivå samt att utbyta god praxis när det gäller utvecklingen av nya typer av idrotter på gräsrotsnivå, t.ex. icke-traditionella idrotter.


(1)  Dok. 16559/14.

(2)  EUT C 183, 14.6.2014, s. 12.

(3)  EUT C 168, 20.7.2006, s. 1.

(4)  EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(5)  Idrott på gräsrotsnivå: idrott i organiserad form som utövas på lokal nivå av amatöridrottare, samt idrott för alla. Källa: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(6)  Olika organ och organisationer har satt olika etiketter på dessa färdigheter, från ”nyckelkompetenser” till ”mjuka färdigheter”, ”överförbara färdigheter” eller ”grundläggande färdigheter”, ”grundläggande yrkesfärdigheter” eller ”viktiga färdigheter för anställbarhet”. Enligt den ordlista som europeiska nätverket för utveckling av en politik för livslång vägledning har tagit fram är övergripande färdigheter relevanta för andra arbeten och yrken än dem som de för närvarande har eller nyligen har haft. Dessa färdigheter kan också ha förvärvats genom verksamhet utanför arbetet eller fritidsaktiviteter eller genom deltagande i utbildning. Mer allmänt är dessa sådana färdigheter som har man har lärt sig i ett visst sammanhang eller för att hantera en särskild situation eller ett särskilt problem och som kan överföras till andra sammanhang.

(7)  COM(2012) 669 final.

(8)  Definition: icke-formellt lärande: lärande som äger rum genom planerad verksamhet (vad gäller mål och tid för lärande), där det finns visst stöd till lärandet (till exempel kontakt mellan elev och lärare), men som inte ingår i de formella utbildningssystemen. Källa: EUT L 347, 20.12.2013, s. 50

(9)  Definition: informellt lärande: lärande till följd av daglig verksamhet i samband med arbete, familj eller fritid och som inte är organiserat eller strukturerat vad gäller mål, tid eller lärandestöd. Det kan vara oavsiktligt ur inlärares perspektiv. Källa: EUT L 347, 20.12.2013, s. 50

(10)  Det finns uppgifter som tyder på att när det gäller färdigheter som kan erhållas utanför den formella utbildningen bedömer 52 % av européerna att det är möjligt att lära sig färdigheter som senare kan användas inom andra sektorer (t.ex. problemlösning, samarbetsförmåga osv.). Källa: Särskild Eurobarometer 417 (2014) Europeiska området för färdigheter och kvalifikationer, s. 12.

(11)  Över 5 miljoner ungdomar (under 25 år) var arbetslösa i EU-28 under andra kvartalet 2014, vilket betyder en arbetslöshet på 21,7 %, medan andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar uppgick till 13 %. Källa: Eurostat

(12)  Nya framväxande former av idrott som är tilltalande för ungdomar, exempelvis gatufotboll, freerunning och parkour, skateboard/longboard, aggressive inline, streetbasket och streetdance.


BILAGA

DEN POLITISKA BAKGRUNDEN TILL DENNA FRÅGA

1.

Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (1), där det anges att social kompetens har ett samband med personlig och social välfärd, vilket kräver kunskaper om hur människor kan uppnå optimal fysisk och mental hälsa, även som en resurs för den egna familjen och den närmiljö i samhället de lever i, och kunskap om hur en sund livsstil kan bidra till detta. För att kunna samarbeta med andra och delta i samhällslivet krävs att man förstår de sociala koderna och är medveten om vilka beteenden som är acceptabla i olika grupper och miljöer (t.ex. på arbetet). Kärnan av denna kompetens är förmågan att kommunicera på ett konstruktivt sätt i olika miljöer, att visa tolerans, att uttrycka och förstå olika åsikter, att förhandla med förmåga att skapa förtroende och att känna empati. Man bör också kunna hantera stress och frustration och kunna uttrycka detta på ett konstruktivt sätt samt skilja mellan den privata och den yrkesrelaterade sfären.

2.

I Europeiska riktlinjer för validering av icke-formell och informell inlärning (2) framhålls att validering av icke-formell och informell inlärning i allt högre grad betraktas som ett sätt att förbättra livslångt och livsvitt lärande. Allt flera europeiska länder betonar vikten av att synliggöra och värdesätta lärande som äger rum utanför formella utbildningsanstalter, t.ex. på arbetsplatsen, på fritiden och i hemmet.

3.

I rådets slutsatser av den 18 november 2010 om idrottens roll som upphov till och pådrivande faktor för aktiv social integration (3) framhålls att tillgång till och deltagande i olika former av idrott är viktigt för den personliga utvecklingen, för känslan av identitet och tillhörighet, för fysiskt och psykiskt välbefinnande, för egenmakt, social kompetens och sociala nätverk samt för interkulturell kommunikation och möjligheten att finna arbete.

4.

I rådets slutsatser av den 29 november 2011 om främjande av aktivt medborgarskap genom frivilligarbete inom idrotten (4) betonas behovet att främja frivilligarbete inom idrotten som ett viktigt verktyg för att förbättra kompetenser och färdigheter, också i form av icke-formellt och informellt lärande.

5.

I rådets slutsatser av den 15 februari 2013 om att investera i utbildning, ett svar på meddelandet En ny syn på utbildning: att investera i färdigheter för att uppnå bättre socioekonomiska resultat och den årliga tillväxtöversikten för 2013 (5) uppmanas medlemsstaterna att lansera åtgärder för att utveckla övergripande färdigheter och kompetens, vilket beskrivs i rekommendationen om nyckelkompetenser för livslångt lärande från 2006.

6.

I rådets slutsatser av den 26 november 2013 om idrottens bidrag till EU:s ekonomi, särskilt vad gäller ungdomsarbetslöshet och social delaktighet (6) konstaterar man att ungdomar genom att delta i idrott förvärvar särskilda personliga och yrkesmässiga färdigheter och kompetenser som ökar anställbarheten. Till dessa hör att lära att lära, social och medborgerlig kompetens, ledarskap, kommunikation, lagarbete, disciplin, kreativitet och entreprenörskap.


(1)  EUT L 394, 30.12.2006, s. 10.

(2)  Europeiska riktlinjer för validering av icke-formellt och informellt lärande. Cedefop (2009).

(3)  EUT C 326, 3.12.2010, s. 5.

(4)  EUT C 372, 20.12.2011, s. 24.

(5)  EUT C 64, 5.3.2013, s. 5.

(6)  EUT C 32, 4.2.2014, s. 2.