22.9.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 316/224

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2013 om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 19 februari 2009 om den sociala ekonomin (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om kooperativs bidrag till att övervinna krisen (3),

—

med beaktande av artikel 184 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 346/2013 av den 17 april 2013 om europeiska fonder för socialt företagande,

—

med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (4),

—

med beaktande av sin förklaring av den 10 mars 2011 (5),

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om främjande av ungt företagande för ungdomars sociala delaktighet (6),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), som introducerar programdelen ”Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap”,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Initiativ för socialt företagande (COM(2011)0682),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0247/2015), och av följande skäl:

A.

Den sociala och solidariska ekonomin sysselsätter över 14 miljoner människor, vilket motsvarar nästan 6,5 procent av arbetstagarna i EU. EU:s sociala och solidariska ekonomi består av två miljoner företag, vilket motsvarar 10 procent av alla företag i EU.

B.

Till följd av den ekonomiska och finansiella krisen har fattigdomen och den sociala utestängningen ökat, liksom långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och de sociala klyftorna.

C.

De som drabbats värst av den ekonomiska och finansiella krisen är de mest utestängda och missgynnade grupperna på arbetsmarknaden, såsom personer med funktionsnedsättning, ungdomar, äldre, kvinnor, långtidsarbetslösa och arbetstagare med sämre förutsättningar.

D.

Den ekonomiska och finansiella krisen bör ses som ett tillfälle att arbeta för en hållbarare ekonomisk modell för EU, vilken tar större hänsyn till social och territoriell sammanhållning och miljömässig hållbarhet. Alla förbättringar av den ekonomiska och finansiella situationen bör kompletteras med ett starkt stöd för en hållbar, högkvalitativ sysselsättning för alla. Den sociala och solidariska ekonomin kan bidra till att uppnå detta mål och bör också betraktas som en drivkraft i denna övergång, som kan hjälpa till att skapa en balans mellan sociala, miljömässiga och ekonomiska frågor.

E.

Tillhandahållare av socialt stöd och hälso- och sjukvård, varav många är sociala företag, utgör ett av de viktigaste tillväxtområdena för sysselsättningen i EU och har skapat 1,3 miljoner arbetstillfällen mellan 2009 och 2013. Detta visar sektorns dubbla förmåga att skapa nya arbetstillfällen, även i kristider, och samtidigt stärka den sociala och territoriella sammanhållningen i EU, särskilt genom att hjälpa tjänsteanvändare att få arbete.

F.

Vid konferensen om att tillvarata den sociala ekonomins potential för EU:s tillväxt, som hölls i Rom den 17–18 november 2014, bekräftades att den sociala och solidariska ekonomin spelar en central roll i de europeiska länderna och bidrar till genomförandet av flera viktiga EU-mål, såsom skapande och bevarande av arbetstillfällen, social sammanhållning, social innovation, landsbygdsutveckling och regional utveckling samt miljöskydd.

G.

Att öka sysselsättningsgraden i åldrarna 20–64 år från 69 procent till minst 75 procent och minska antalet EU-medborgare som lever under de nationella fattigdomströsklarna med 25 procent genom att lyfta över 20 miljoner människor ur fattigdom är mål i Europa 2020-strategin som ännu inte uppnåtts.

H.

I Strasbourgförklaringen från januari 2014 fastslås att de sociala företagen bör spela en viktigare roll i Europas framtid.

I.

EU är den region i världen som har störst andel äldre i befolkningen och lägst befolkningstillväxt. Enligt prognoserna kommer medelåldern i EU 2050 att vara över 50 år. Den åldrande befolkningen i kombination med de demografiska förändringarna innebär en utmaning för de sociala trygghetssystemen.

J.

Den sociala och solidariska ekonomins företag strävar inte bara efter att förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena, utan kan också erbjuda flexibla och innovativa arbetsvillkor och anpassa sig bättre till de ekonomiska och sociala omständigheterna.

K.

Utmärkande för de sociala och solidariska företagen är att de har en demokratisk styrning, att dess medlemmar eller partner i hög grad är delaktiga i förvaltningen av företaget och att det råder stor insyn i verksamheten, och de möter allmänhetens växande efterfrågan på ett etiskt, socialt och miljövänligt agerande från företagens sida.

L.

Det finns en mängd olika typer av sociala och solidariska företag, varav majoriteten inte erkänns genom någon rättslig ram på europeisk nivå, utan endast på nationell nivå i vissa medlemsstater, i olika juridiska former.

M.

Kooperativa företag skapar arbetstillfällen av hög kvalitet som sällan utlokaliseras, är öppna för alla och är motståndskraftiga mot krisen. Tack vare den kooperativa affärsmodellen lyckades dessa företag öka omsättningen och tillväxten under krisen och drabbades av färre konkurser och uppsägningar.

N.

I artikel 2.1 och 2.5 i förordning (EU) nr 1296/2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) definieras ”socialt företag” och ”social innovation”.

O.

Social innovation handlar om utvecklingen och genomförandet av nya idéer, som omfattar såväl produkter och tjänster som sociala organisationsmodeller, som är inriktade på att möta nya krav och utmaningar på det sociala, territoriella och miljömässiga planet, såsom den åldrande befolkningen, avfolkningen, möjligheten att förena yrkes- och familjeliv, mångfaldshantering, hur man ska tackla ungdomsarbetslöshet, integrationen av de mest utestängda från arbetsmarknaden och hur man ska bekämpa klimatförändringarna.

P.

Sociala investeringar är investeringar i människor för att stärka deras färdigheter och kapacitet och hjälpa dem att delta fullt ut i arbets- och samhällslivet. I allmänhet handlar sociala investeringar om åtgärder inom utbildning, barnomsorg, hälso- och sjukvård, fortbildning, stöd till arbetssökande och rehabilitering.

Q.

Det bristande erkännande som de sociala och solidariska företagen ofta möts av, då de ibland inte ens erkänns som ekonomiska aktörer, gör det svårare för dem att få tillgång till finansiering, både offentlig och privat. EU:s strukturfonder och program bör bidra till moderniseringen av ekonomiska strukturer, inbegripet den sociala och solidariska ekonomin, som utgörs av en rad olika företagsformer och storlekar på företag (kooperativ, ömsesidiga organisationer, stiftelser, föreningar eller nya former av sociala och solidariska företag), de flesta av dem små och medelstora företag och mikroföretag.

R.

Utbildning och fortbildning bör vara prioriterade områden för främjandet av en entreprenörskapskultur bland ungdomar.

S.

Könsklyftan är mindre inom socialt entreprenörskap än i traditionella former av entreprenörskap. Kvinnliga sociala entreprenörer bidrar starkt till att minska den sociala utestängningen och till att skapa nya utvecklingsmöjligheter.

T.

Det är nödvändigt att tillhandahålla fortbildning och omskolning inom den sociala sektorn för långtidsarbetslösa för att kunna erbjuda dem nya möjligheter i en innovativ miljö såsom den sociala och solidariska ekonomin.

U.

Den sociala och solidariska ekonomins företag, i synnerhet arbetsintegrerande sociala företag, erbjuder arbetsmöjligheter särskilt för de mest utestängda från arbetsmarknaden, för vilka arbetslöshet ofta förvandlas till långtidsarbetslöshet. Medlemsstaterna bör överväga sätt att stödja sociala och solidariska företag som anställer arbetslösa eller bidragstagare, inklusive, om tillämpligt, genom minskade skatter och sociala avgifter.

V.

Den kompetterande och ytterligare effekten av den sociala och solidariska ekonomin är också viktig, vid sidan av andra sysselsättningsfrämjande åtgärder. Större uppmärksamhet måste ägnas åt lösningar som främjar återintegrering på arbetsmarknaden för personer som saknar grundläggande färdigheter och konkurrenskraftiga resurser, så att de i ett senare skede kan utnyttja den sociala och solidariska ekonomins mer innovativa lösningar.

W.

Den sociala dialogen är nödvändig för att EU:s sociala marknadsekonomi ska fungera och är avgörande för att främja både konkurrenskraft och rättvisa. Den sociala dialogen och samrådet med arbetsmarknadens parter inom ramen för EU:s beslutsfattande utgör en mycket viktig social innovation.

X.

Upphandling genomförs ofta i form av ett enda stort anbudsförfarande avseende tjänster eller varor, vilket kan utestänga mindre aktörer.

1.

Europaparlamentet framhåller att de sociala och solidariska företagen, som inte nödvändigtvis behöver vara ideella organisationer, är företag vars syfte är att uppnå sitt sociala mål, till exempel att skapa arbetstillfällen för utsatta grupper, tillhandahålla tjänster för sina medlemmar eller mer generellt, att ha en positiv inverkan på samhället och miljön, och som i första hand låter återinvestera sin vinst för att nå dessa mål. Parlamentet påpekar att sociala och solidariska företag utmärks av sitt åtagande att upprätthålla följande värden:

2.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör erkänna mångfalden av sociala företag och se till att åtgärder vidtas på EU-nivå för att stödja sociala och solidariska företag av alla slag.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omgående och konsekvent genomföra alla åtgärder i initiativet för socialt företagande från 2012. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt inleda en andra etapp av initiativet, tillsammans med medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter, det civila samhällets organisationer och den sociala och solidariska ekonomins nyckelaktörer, som skulle utvidga och fördjupa initiativets tillämpningsområde.

4.

Europaparlamentet påpekar att den sociala och solidariska ekonomin inte kan ersätta välfärdsstaten och de offentliga tjänsterna.

5.

Europaparlamentet konstaterar att socialt entreprenörskap ofta lockar unga och ger dem möjlighet att erbjuda innovativa lösningar på dagens ekonomiska och sociala problem och miljöproblem.

6.

Europaparlamentet betonar att de sociala och solidariska företagen har en stark lokal och regional förankring, vilket ger dem fördelen att de har en bättre uppfattning om de specifika behoven och gör att de kan erbjuda produkter och tjänster – de flesta av dem lokalt förankrade – som är anpassade därefter och på så vis förbättra den sociala och territoriella sammanhållningen. Parlamentet anser att sociala och solidariska företags samarbete över gränser och sektorer måste främjas, så att kunskap och praxis kan utbytas på ett sådant sätt att tillväxten inom dessa företag stöds.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå planer och åtgärder för att förbättra den territoriella strukturen, särskilt i områden med naturbetingade eller demografiska nackdelar. Detta bidrar inte bara till att skapa och utveckla sociala och solidariska företag och främja social innovation och socialt entreprenörskap, utan även till att förstärka EU:s sociala och territoriella sammanhållning och göra det lättare att framgångsrikt ta itu med de demografiska utmaningarna.

8.

Europaparlamentet ser mycket positivt på det ökade antalet konventionella företag som tillämpar strategier för företagens sociala ansvar inom sina verksamhetsplaner. Parlamentet betonar dock att det inte räcker att tillämpa sådana strategier för att betraktas som ett socialt och solidariskt företag.

9.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att ta reda på orsakerna till att könsklyftan är mindre inom socialt entreprenörskap, så att beslutsfattarna kan ta hänsyn till dessa faktorer i arbetet med att främja socialt och traditionellt entreprenörskap.

10.

Europaparlamentet anser att social innovation avsevärt bidrar till att lägga grunden för en mer hållbar och inkluderande tillväxt som främjar ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Parlamentet framhåller att syftet med social innovation måste vara att förbättra tjänsternas kvalitet på ett effektivt sätt och inte enbart att skära ned på kostnaderna.

11.

Europaparlamentet ser positivt på att fyra EU-medlemsstater (Spanien, Frankrike, Portugal och Belgien) har infört nationella lagar om den sociala och solidariska ekonomin, att Polen har inlett en strategi för att utveckla den sociala och solidariska ekonomin och att man i Rumänien diskuterar antagandet av en lag om reglering av den sociala och solidariska ekonomin.

12.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör erkänna och stödja den roll som icke vinstdrivande tillhandahållare av sociala tjänster spelar, såväl politiskt som ekonomiskt.

13.

Europaparlamentet framhåller behovet av att främja utbyte av bästa praxis mellan innovativa sociala och solidariska företag, skolor, den akademiska världen och aktörer inom sociala investeringar, samtidigt som hänsyn tas till samhällets behov, för att främja entreprenörsfärdigheter och stärka de förutsättningar som kommer att göra det möjligt för de sociala och solidariska företagen att utvecklas och växa samt för att skapa kluster för social innovation. Det är viktigt att ta hänsyn till synpunkter från de olika aktörerna, däribland arbetsmarknadens parter och konsumentorganisationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja modellen med kooperativa företag.

14.

Europaparlamentet betonar att det krävs samarbete mellan alla medlemsstater för att skapa nödvändiga ramvillkor för ett system med social innovation i alla medlemsstater, eftersom den sociala och solidariska ekonomin inte på egen hand kan bekämpa de mest akuta sociala problemens symptom och orsaker.

15.

Europaparlamentet erkänner att EU är långt från att uppnå de mål som ingår i Europa 2020-strategin, särskilt målen med anknytning till sysselsättning och innovation samt minskning av fattigdom och social utestängning. Den sociala och solidariska ekonomin bidrar inte bara till en mer hållbar, smart och inkluderande ekonomisk modell, utan även till den europeiska sociala modellen, och utgör en del av den inre marknaden och förtjänar ett starkt erkännande och stöd från EU:s och medlemsstaternas sida, vilket också föreskrivs i vissa medlemsstaters författningar och i olika centrala EU-dokument. Parlamentet begär därför att man överväger att ta hänsyn till den sociala och solidariska ekonomin vid översynen av Europa 2020-strategin, med tanke på att den på ett avsevärt sätt kan bidra till uppnåendet av strategins mål.

16.

Europaparlamentet påpekar att de demokratiska trenderna hänger ihop med nya konsumtionsmodeller och att den åldrande befolkningen i de utvecklade länderna innebär en ökad efterfrågan på sociala tjänster men också möjligheter att skapa socialt ansvarstagande företag.

17.

Europaparlamentet understryker att den sociala och solidariska ekonomin på grund av sin sociala och inkluderande karaktär ger möjlighet till sysselsättning för de grupper som oftast utestängs från den öppna arbetsmarknaden och att den därigenom bidrar till såväl solidaritet och social sammanhållning som ekonomisk tillväxt.

18.

Europaparlamentet anser att sociala och solidariska företag kan utveckla processer som bidrar till att förvalta de allt knappare resurserna mer effektivt, ansvarsfullt och öppet och att de kan fortsätta genomförandet av socialt ansvarstagande åtgärder.

19.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre integrera sociala och solidariska företag i sina handlingsplaner för sysselsättning och social integration, liksom i de nationella reformprogrammen, i syfte att frigöra och tillvarata deras sysselsättningsskapande potential och deras möjligheter att bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins huvudmål.

20.

Europaparlamentet ser positivt på att budgeten för förfinansiering av ungdomssysselsättningsinitiativet har ökat till 30 procent. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samordna åtgärder för främjande av socialt entreprenörskap med sina nationella genomförandeplaner för ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra socialt entreprenörskap och social innovation i Europeiska socialfondens nationella operativa program. Parlamentet kräver att ungdomsgarantisystemen genomförs effektivt och ändamålsenligt.

21.

Europaparlamentet betonar att de sociala och solidariska företagen har svårt att få tillgång till offentliga kontrakt, bland annat på grund av hinder som har att göra med företagens storlek och finansiella kapacitet. Parlamentet kräver att direktiven om offentlig upphandling och koncessioner (direktiv 2014/24/EU, 2014/25/EU och 2014/23/EU) genomförs snabbt och effektivt för att öka de sociala och solidariska företagens deltagande i offentliga upphandlingar, i större utsträckning reservera kontrakt för sådana företag, lyfta fram deras roll och främja social delaktighet och social innovation. Parlamentet kräver att man underlättar för sådana företag att delta i offentliga upphandlingar genom lämplig rådgivning, förenklade förfaranden och utformning av anbudsförfaranden på ett sätt som gör dem tillgängliga för mindre aktörer. Parlamentet kräver att man i den offentliga upphandlingen prioriterar anbudsansökningar med större ekonomiskt och socialt värde framför lägsta pris och att man har med sociala och miljömässiga kriterier i de offentliga kontrakten.

22.

Europaparlamentet ser positivt på översynen av direktiven om offentlig upphandling och koncessioner, som inbegriper sociala klausuler och kriterier för att främja social delaktighet och social innovation och även reserverade kontrakt för att främja sysselsättning för de mest missgynnade personerna på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra dessa upphandlingsprinciper korrekt i alla anbuds- och urvalsförfaranden och att i stor utsträckning utgå från det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, i enlighet med miljö-, social- och arbetslagstiftningen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att i förfarandena för offentlig upphandling ha med sociala klausuler och kriterier i syfte att stärka ställningen för arbetstagare med sämre förutsättningar, minska de administrativa bördorna, förenkla förfarandena och vidta effektivare åtgärder mot korruption.

23.

Europaparlamentet beklagar att de sociala och solidariska företagen och deras möjlighet att bidra till att förverkliga EU:s mål inte tas upp i kommissionens strategi för en digital inre marknad i Europa. Parlamentet beklagar djupt att denna strategi inte lyckas ta hänsyn till behovet att säkerställa en fullständig, jämlik och obegränsad tillgång till alla nya digitala tekniker och marknader och all ny telekommunikation, särskilt för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet framhåller att teknikbaserade sociala och solidariska företag kan spela en avgörande roll för att hantera samhällsutmaningar på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt.

24.

Europaparlamentet beklagar att de sociala och solidariska företagen har ännu mer problem än de traditionella företagen med att få finansiering, vare sig offentlig eller privat, och kräver därför att den offentliga sektorn och sektorn för finansiella tjänster tar fram ett brett urval av finansiella instrument för att stödja sociala företag i alla faser av deras utveckling, särskilt vid bildandet, och skapar en ram för att sammanföra potentiella investerare och specialiserade fonder.

25.

Europaparlamentet betonar att tillgången till finansiering försvåras av de finansiella intermediärernas begränsade kunskap om hur verkligheten ser ut för de sociala och solidariska företagen. Parlamentet framhåller vikten av att bättre utbilda dessa förvaltare om denna typ av företag för att underlätta deras tillgång till finansiering. Parlamentet kräver därför att det införs en europeisk kvalitetsstämpel för ”socialt entreprenörskap” för att göra det lättare för investerare att identifiera fonder vars portfölj består av sociala företag, framför allt den europeiska fonden för socialt företagande.

26.

Europaparlamentet framhåller behovet att i högre grad stimulera skapandet av och stödet till nätverk av sociala företag för att främja synergieffekter i fråga om organisation, utbyte och spridning av teknik samt utveckling av tjänster bland produktionsenheter i olika regioner.

27.

Europaparlamentet understryker behovet att främja en mer strukturerad dialog mellan små och medelstora företag, sociala och solidariska företag och finansinstitut genom särskilda plattformar på internet.

28.

Europaparlamentet ser positivt på antagandet av förordningen om europeiska fonder för socialt företagande.

29.

Europaparlamentet ser positivt på att en viss del av de finansiella medlen för EaSI-programmet har avsatts för att hjälpa sociala och solidariska företag att få tillgång till finansiering. Parlamentet betonar den roll som EaSI:s programdel för socialt entreprenörskap, de europeiska strukturfonderna och alla andra relevanta EU-program bör spela för att sådana företag ska kunna fungera bättre, och betonar att det behövs bättre information om finansieringsmöjligheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta nationella kontaktpunkter eller gemensamma kontaktpunkter som kan hjälpa aktörer i den sociala och solidariska ekonomin att få tillgång till EU:s finansieringsprogram.

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över det tak för lån till sociala företag som fastställs i EaSI och att fastställa huruvida detta är förenligt med marknadsförhållandena.

31.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att stödja de sociala och solidariska företagen med tillräckliga finansiella medel på lokal, regional, nationell och europeisk nivå och skapa synergieffekter bland de olika typerna av företag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att erkänna att nödvändiga finansiella medel måste anslås. Parlamentet anser därför att den sociala och solidariska ekonomins tillgång till finansiering behöver förbättras genom olika verktyg, såsom europeiska fonder, riskkapitalfonder, mikrokrediter och gräsrotsfinansiering (crowdfunding).

32.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka de offentliga tjänsterna (till exempel hälso- och sjukvård och utbildning) genom sina lokala myndigheter och att utnyttja dem som en pådrivande kraft för att förbättra kvaliteten på tjänsterna, erbjuda sysselsättningsmöjligheter och höja nivån på de tjänster som tillhandahålls i syfte att minska fattigdom och social utestängning.

33.

Europaparlamentet påpekar att reglerna om statligt stöd inte bör hindra offentlig finansiering av sociala och solidariska företag och sociala tjänster. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att vara flexibel vid tillämpningen av reglerna om statligt stöd till sådana företag och tjänster och att bidra till att se till att de lokala och regionala myndigheterna förstår och korrekt tillämpar de statliga stöden för dessa företag och tjänster.

34.

Europaparlamentet beklagar att den sociala och solidariska ekonomin endast nämns i skälen till förordningen om Europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja strategin för sociala investeringar som presenteras i paketet om sociala investeringar och ta hänsyn till investeringar i den sociala och solidariska ekonomin vid utvärdering av projekt inom Europeiska fonden för strategiska investeringar.

35.

Europaparlamentet är kritiskt till att arbetsintegrerande företag, som har inrättats genom partnerskap mellan sociala och solidariska företag, oftast inte kan få tillgång till medel för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett nytt undantag till den rättsliga definitionen av små och medelstora företag, som liknar de befintliga undantagen för offentliga investeringsbolag, riskkapitalföretag eller universitet eller forskningscentrum utan vinstsyfte, som gör att ett arbetsintegrerande företag kan klassificeras som ett fristående företag trots att ett annat företag, ensamt eller gemensamt med andra företag, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösträtterna i det arbetsintegrerande företagets styrelse.

36.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja en entreprenörskultur och modellen med kooperativa företag och att låta socialt entreprenörskap samt den sociala och solidariska ekonomins principer ingå i läroplanerna. Parlamentet uppmanar dem även att främja inrättandet av företagsinkubatorer för sociala och solidariska företag vid universiteten.

37.

Europaparlamentet påpekar att den sociala och solidariska ekonomin avsevärt skulle kunna bidra till att minska ungdomsarbetslösheten i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja ett ökat deltagande av de sociala och solidariska företagen i utbildningsprogram i medlemsstaterna, särskilt genom varvad utbildning.

38.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt anpassa arbetsförmedlingarna så att de kan ge ändamålsenlig information till personer som har för avsikt att arbeta inom sektorn för sociala och solidariska företag.

39.

Europaparlamentet betonar att vissa företag i den sociala och solidariska ekonomin är konkurrenskraftiga och har en ledarroll i sin sektor, medan andra kräver specialkunskaper för sitt uppstartande, sin utveckling och sin förvaltning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram utbildningsprogram som riktar sig och är särskilt anpassade till entreprenörer i den sociala sektorn, med särskild hänvisning till grupper med lägre sysselsättningsgrad, såsom kvinnor, ungdomar eller arbetstagare med sämre förutsättningar, för att utveckla färdigheter och grundkunskaper i företagsledning.

40.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja livslångt lärande och yrkesvägledning bland äldre arbetstagare, långtidsarbetslösa och personer med funktionsnedsättning genom sociala och solidariska företag, för att på så vis hjälpa dem att komma in på arbetsmarknaden.

41.

Europaparlamentet konstaterar att en korrekt förståelse av de mänskliga rättigheterna är en viktig aspekt för att uppnå de sociala och solidariska företagens sociala mål. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta fram utbildnings- och fortbildningsprogram för att ge yrkesverksamma på det sociala området utbildning i hur de mänskliga rättigheternas principer ska genomföras på ett korrekt sätt i Europa.

42.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja möjligheterna med program som Erasmus+ för att på så sätt främja utbyten mellan studenter och lärare samt andra innovativa entreprenörer.

43.

Europaparlamentet påpekar att den sociala och solidariska ekonomin har en stark närvaro i sektorer med stora marginaler för tillväxt och sysselsättningsskapande, såsom den vita och den gröna sektorn. Parlamentet uppmanar därför eftertryckligen medlemsstaterna att främja utbildning och fortbildning inom dessa sektorer.

44.

Europaparlamentet beklagar djupt det bristande erkännandet av den sociala och solidariska ekonomin på europeisk nivå. Parlamentet anser att bättre insamling av könsuppdelade uppgifter och bättre utbyte av information och bästa praxis på europeisk nivå, tillsammans med mer mediefokus på den sociala och solidariska ekonomin och dess framgångar, skulle bidra till ett ökat engagemang från samhällets sida för den sociala och solidariska ekonomin och därmed öka förståelsen och erkännandet av sektorn och göra den mer synlig.

45.

Europaparlamentet stöder skapandet av en flerspråkig digital plattform för informationsutbyte mellan sociala företag, företagsinkubatorer, företagskluster och investerare i sociala företag samt förenklad informationsspridning och tillgång till stöd från EU-program. Parlamentet anser att samråd bör ske med berörda grupper innan plattformen skapas.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en jämförande studie om de nationella systemen för certifiering och märkning av den sociala och solidariska ekonomin och att underlätta utbytet av bästa praxis, i nära samarbete med de sociala och solidariska företagen.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja upprättandet av företagsinkubatorer för de sociala och solidariska företagen och att förverkliga och effektivt marknadsföra den internetplattform för utbyte av uppgifter mellan sociala investerare och sociala entreprenörer (Social innovation Europe Platform) som det redan finns en konkret överenskommelse om.

48.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka utbytet av bästa praxis när det gäller möjliga sätt att stödja sociala och solidariska företag samt sociala investeringar, inbegripet, om tillämpligt, skattelättnader eller skatteincitament för företag som arbetar med utsatta grupper, såsom personer med funktionsnedsättning.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa medlemsstaternas konkreta åtgärder för att säkerställa att alla som väljer att driva sociala och solidariska företag får samma rättigheter som andra arbetstagare i fråga om socialt skydd, hälsoskydd och anställningstrygghet.

50.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att medlemsstaterna inte vidtar några åtgärder som hindrar arbetstagarnas fria rörlighet och att alla som väljer att driva sociala och solidariska företag kan utveckla sin verksamhet var som helst inom EU.

51.

Europaparlamentet stöder tanken att sociala och solidariska företag skulle kunna utgöra en egen företagskategori med egen rättslig ställning, som utmärks av andra mål än bara vinst för aktieägarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med Romstrategin, som antogs av europeiska företrädare för den sociala och solidariska ekonomin, lägga fram en rättslig ram för sådana företag, vilken ska förverkligas genom stadgan för europeiska kooperativa företag, föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka den sociala dialogen inom den sociala och solidariska ekonomin för att underlätta social innovation, förbättra arbetsvillkor och se till att sektorns potential att skapa sysselsättning erkänns fullt ut.

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.