Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Portugals nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Portugals stabilitetsprogram 2014

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken[1], särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation[2],

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner[3],

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från ekonomiska och finansiella kommittén,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1) Den 26 mars 2010 antog Europeiska rådet kommissionens förslag till en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 2020, som bygger på en ökad samordning av den ekonomiska politiken med inriktning på ett antal nyckelområden där åtgärder behövs för att stärka förutsättningarna för hållbar tillväxt och konkurrenskraft i EU.

(2) Den 13 juli 2010 antog rådet på grundval av kommissionens förslag en rekommendation om de allmänna riktlinjerna för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik (2010–2014) och den 21 oktober 2010 ett beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, vilka tillsammans utgör de så kallade integrerade riktlinjerna. Medlemsstaterna uppmanades att beakta de integrerade riktlinjerna i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik.

(3) Den 29 juni 2012 beslutade stats- och regeringscheferna om en tillväxt- och sysselsättningspakt, som utgör ett enhetligt ramverk för insatser på nationell nivå, EU-nivå och euroområdesnivå med hjälp av alla tänkbara medel, instrument och politiska åtgärder. De beslutade om insatser som ska utföras på medlemsstatsnivå och uttryckte i synnerhet sitt helhjärtade åtagande att uppnå målen i Europa 2020-strategin och genomföra de landsspecifika rekommendationerna.

(4) Fram till den 17 maj 2014 omfattades Portugal av ett makroekonomiskt anpassningsprogram i enlighet med artikel 1.2 i beslut 2011/344/EU, där det fastställdes att det ekonomiska stödet skulle vara tillgängligt under tre år. Den 19 mars 2014 beslutade rådet att förlänga det ekonomiska stödet med sex veckor, för att möjliggöra en omfattande och noggrann bedömning av överensstämmelsen med villkoren i programmet och utbetalning av det sista delbeloppet. I enlighet med artikel 12 i förordning (EU) nr 472/2013 undantogs sålunda Portugal från övervakningen och bedömningen i den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken så länge programmet pågick. Eftersom Portugal avslutat programmet bör landet på nytt integreras fullt ut i den europeiska planeringsterminen.

(5) Den 13 november 2013 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten[4], och i och med detta inleddes 2014 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Samma dag antog kommissionen i enlighet med förordning (EU) nr 1176/2011 rapporten om förvarningsmekanismen[5].

(6) Den 20 december 2013 godkände Europeiska rådet prioriteringarna för att säkerställa finansiell stabilitet, budgetkonsolidering och åtgärder för att främja tillväxt. Europeiska rådet betonade behovet av att eftersträva differentierad och tillväxtvänlig budgetkonsolidering, återställa en normal utlåning till ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft, bekämpa arbetslöshet och krisens sociala följdverkningar samt modernisera den offentliga förvaltningen.

(7) I enlighet med förordning (EU) nr 472/2013 undantogs Portugal från skyldigheten att lämna in ett stabilitetsprogram och ett nationellt reformprogram så länge det makroekonomiska anpassningsprogrammet pågick. Portugal lämnade dock in ett uppdaterat dokument om den finanspolitiska strategin den 30 april 2014 och en skrivelse från den portugisiska regeringen med en uppdatering av hur Europa 2020-målen utvecklats. Den 17 maj lade regeringen fram sitt pågående reformprogram och nya initiativ för hållbar tillväxt i The Road to Growth, a medium-term reform strategy for Portugal.

(8) Enligt dokumentet om den finanspolitiska strategin 2014 är målet att korrigera det alltför stora underskottet på ett hållbart sätt senast 2015 och nå det medelfristiga budgetmålet senast 2017. Enligt strategin ska det offentliga underskottet minskas till 4,0 % av BNP 2014 och ytterligare till 2,5 % av BNP 2015, i linje med de mål i rekommendationen om förfarandet vid alltför stora underskott av den 21 juni 2013 som bekräftades på nytt i den tolfte översynen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet. Den 30 maj 2014 annullerade den portugisiska författningsdomstolen konsolideringsåtgärder som förväntas påverka budgetresultatet 2014 med omkring 0,35 % av BNP och möjligtvis också påverka resultatet 2015. I syfte att nå de överenskomna målen måste regeringen vidta ersättningsåtgärder av samma storleksklass. Författningsdomstolen måste dock ännu fatta beslut i två fall innan man kan avgöra omfattningen på de åtgärder som måste vidtas. Med tanke på den begränsade tidsramen kan det hända att regeringen måste tillgripa mindre tillväxtfrämjande åtgärder, särskilt på inkomstsidan. Enligt strategin är målet efter 2015 att nå det medelfristiga budgetmålet senast 2017 genom en strukturanpassning på 0,5 % av BNP 2016 och ett strukturellt underskott på 0,5 % 2017. Enligt strategin kommer den offentliga bruttoskulden att nå en topp på ungefär 130,5 % av BNP 2014 för att därefter gradvis minska från och med 2015. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för prognoserna i strategin är i linje med vad man kommit överens om i den tolfte översynen av det makroekonomiska anpassningsprogrammet och håller på att analyseras av det portugisiska finanspolitiska rådet. Budgetkonsolideringsåtgärderna 2014 uppskattas vara tillräckliga för att nå underskottsmålet om 4 % av BNP. Nedåtrisker återstår dock i samband med målet, framför allt till följd av oklarheter i lagstiftningen och den statistiska effekten av insatser i syfte att effektivisera förvaltningen av de stora skulderna i vissa statsägda företag. Budgetanpassningsprocessen 2015 stöds av budgetkonsolideringsåtgärder som uppgår till 0,8 % av BNP och som anses vara tillräckliga för att målet om 2,5 % av BNP ska nås. På grundval av bedömningen av programmet och kommissionens prognos, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1466/97, anser rådet att målen i strategin är förenliga med kraven i stabilitets- och tillväxtpakten.

(9) Budgetkonsolideringen måste stödjas av ytterligare reformer av förvaltningen av de offentliga finanserna. Trots de framsteg som gjorts under det makroekonomiska anpassningsprogrammet måste i synnerhet den omfattande reformen av budgetramlagen slutföras. Ytterligare insatser krävs för att garantera en strikt utgiftskontroll med hjälp av en lag om kontroll av åtaganden och för att förhindra en ökning av de sena betalningarna inom den offentliga sektorn. Det är oerhört viktigt att fortsätta med omstruktureringen av de statsägda företagen, att garantera att de är ekonomiskt bärkraftiga och att begränsa pensions- och hälso- och sjukvårdsutgifterna på ett effektivt sätt. På inkomstsidan finns det utrymme för att göra skattesystemet mer tillväxtvänligt och ytterligare förbättra skattedisciplinen.

(10) Portugal står inför utmaningar i fråga om arbetslösheten som fortsatt är mycket hög, särskilt bland de unga, även om den sjunkit under den senaste tiden. Arbetslösheten uppgick till 17 % 2013. Ungdomsarbetslösheten uppgick till 37,7 %, vilket är klart över genomsnittet i EU, liksom andelen unga som varken arbetar eller studerar. Den traditionellt sett höga sysselsättningen i Portugal har minskat markant sedan den ekonomiska krisen började, från 73,1 % 2008 till 65,6 % 2013. I linje med målen i ungdomsgarantin är de viktigaste utmaningarna när det gäller ungdomsarbetslösheten att man nästan inte alls når ut till oregistrerade unga och att utbildningen i större utsträckning måste anpassas till arbetsmarknadens behov. Under det makroekonomiska anpassningsprogrammet genomförde Portugal flera arbetsmarknadsreformer som syftade till att luckra upp det alltför restriktiva anställningsskyddet, göra lönesättningsmekanismerna mer flexibla och förbättra arbetsförmedlingen och aktiveringsåtgärderna. Fler utmaningar kvarstår dock, framför allt behovet av att avskaffa segmenteringen av arbetsmarknaden och göra det lättare att anpassa lönerna till de ekonomiska förhållandena. En oberoende utvärdering av effekterna av den senaste tidens reformer av anställningsskyddslagstiftningen skulle göra det lättare att bedöma reformernas inverkan på nya arbetstillfällen, de otrygga anställningarna, de totala arbetskostnaderna och antalet domstolsfall rörande uppsägningar och resultaten av dem. Trots insatser för att lindra de negativa sociala effekterna har den ekonomiska anpassning som måste görs på grund av krisen haft negativa konsekvenser i form av fattigdom.

(11) Portugal har gjort avsevärda framsteg för att reformera sitt utbildningssystem genom flera åtgärder för att minska andelen ungdomar med enbart grundskoleutbildning, öka andelen högskoleutbildning och anpassa arbetskraftsutbudet till efterfrågan på arbetsmarknaden. Det är dock fortsatt viktigt att de ekonomiska resurserna används fullt ut och på ett effektivt sätt. Framför allt måste mer göras för att minska kompetensglappet. Bland annat måste kvaliteten på yrkesutbildningen förbättras så att den blir mer lockande. Åtgärder som kan vidtas är att införa lärande i arbete, uppmuntra arbetstagarna att bidra till att utforma utbildningsprogram och tillhandahålla lämpliga praktikplatser. Yrkesvägledning måste ges till gymnasieelever och universitetsstuderande med utgångspunkt i arbetsmarknadens behov och vilken kompetens som kommer att behövas och kontakterna med näringslivet måste utökas.

(12) Under det makroekonomiska anpassningsprogrammet har Portugal gjort betydande framsteg för att stärka banksektorns kapitalbas och ramen för övervakning och rekonstruktion av bankerna. Viktiga utmaningar återstår dock, och dessa måste noggrant övervakas och åtgärdas, bl.a. när det gäller de portugisiska bankernas lönsamhet. Uppgifter från det första kvartalet 2014 visar att vissa av de banker som fick stöd uppvisar positiva resultat. Tillgångarnas försämrade kvalitet är fortsatt ett problem. Värdeminskningen har varit fortsatt hög, omkring 6 % av de totala bruttolånen, och andelen nödlidande lån är något förhöjd (10,6 %), särskilt inom företagssegmentet (över 16 %). Portugal har antagit en rad åtgärder för att underlätta utlåningen till bärkraftiga företag, men finansieringsvillkoren är fortfarande tunga, särskilt för små och medelstora företag. Företagens finansieringsmöjligheter inom icke-banksektorn är fortsatt begränsade. Andelen nybeviljade lån till små och medelstora företag sjönk med 4,8 % 2013 jämfört med 2012. De genomsnittliga räntorna på nya lån till portugisiska företag har sjunkit något sedan början på 2013, men de ligger fortfarande avsevärt över genomsnittet i euroområdet. Till följd av de stora företagsskulderna och behovet av att ytterligare minska skuldsättningen inom banksektorn är bankernas möjligheter att utöka lånen till bärkraftiga företag till en rimlig kostnad fortsättningsvis begränsade. 

(13) I syfte att garantera en effektiv och hållbar energisektor och sänka näringslivets energikostnader har två åtgärdspaket antagits under det makroekonomiska anpassningsprogrammet. Avgifterna inom energisektorn måste emellertid sjunka, och den höga och ökande energitaxeskulden måste stoppas. Portugal har därför nyligen meddelat att ett tredje åtgärdspaket kommer att antas, samt att den särskilda skatten från 2014 för energioperatörer även kommer att tillämpas 2015. Hur man ska stärka den gränsöverskridande integrationen av energinäten och påskynda genomförandet av el- och gassammanlänkningsprojekten är frågor som fortfarande måste lösas och som kräver ytterst noggrann uppföljning. Inom transportsektorn har framsteg gjorts under programmet, särskilt för att öka de portugisiska hamnarnas konkurrenskraft, utarbeta en övergripande långsiktig transportplan efter att brister och klyftor åtgärdats och förbättra den rättsliga ramen. Ytterligare insatser är dock nödvändiga för att den övergripande långsiktiga transportplanen och handlingsplanen för att reformera hamnarna ska kunna genomföras på ett effektivt sätt  Åtgärder måste också vidtas för att garantera att tillsynsmyndigheten för transporter är oberoende och har tillräckligt med kapacitet och att de statsägda företagen inom sektorn är ekonomiskt bärkraftiga samt för att öka effektiviteten och konkurrensen inom järnvägstransporten.

(14) Hyreslagen för tätortsområden har varit föremål för en historisk reform för att göra bomarknaden mer dynamisk. Man har försökt skapa en bättre balans mellan hyresvärdens och hyresgästens rättigheter och skyldigheter, infört mer flexibilitet beträffande hyreskontraktets längd och sporrat till renoveringsarbeten. Mer måste ännu göras för att man på ett övergripande sätt ska kunna utvärdera effekten av denna reform på basis av uppgifter om de viktigaste marknadskrafterna och om skuggekonomin på den portugisiska hyresmarknaden. Portugal har gjort avsevärda framsteg för att förbättra företagsklimatet, framför allt genom att skapa bättre ramvillkor, främja entreprenörsanda och förbättra insolvensförfarandena för företag i ekonomiska trångmål. Vad som nu krävs är handling. Förvaltningen och tillståndsförfarandena har förenklats, men en del arbete återstår. Ytterligare insatser krävs för att avlägsna hindren för konkurrens inom tjänstesektorn, framför allt genom att anta ändringar för vissa sektor. På området för de fria yrkena måste lagar införas om de återstående yrkessammanslutningarna. Vad gäller reglering och konkurrens är uppföljningsåtgärder nödvändiga för att garantera de nationella sektoriella tillsynsmyndigheternas och konkurrensmyndighetens oberoende. Det är fortfarande så att de offentliga myndigheterna betalar sina fakturor alltför sent.

(15) Goda framsteg har gjorts under det makroekonomiska anpassningsprogrammet för att rationalisera och modernisera den offentliga förvaltningen när det gäller sysselsättningen, lönepolitiken, arbetsförhållandena, effektiviteten inom organisationen och tjänsternas kvalitet. Vissa av de planerade reformåtgärderna måste fortfarande slutföras och insynen ökas. Trots betydande framsteg för att förbättra rättsväsendets effektivitet är ytterligare förbättringar nödvändiga, framför allt vad gäller förfarandenas längd, antalet avslutade respektive pågående ärenden och övervaknings- och utvärderingsprocessen.

(16) Den [17 juni 2014] avslutade kommissionen sin tolfte och slutliga översyn under det makroekonomiska anpassningsprogrammet för Portugal. På basis av analyserna drog kommissionen slutsatsen att det framgångsrika genomförandet av programmet var avgörande för att hantera de ekonomiska och finanspolitiska riskerna och minska obalanserna. Portugal har antagit en rad omfattande strukturella reformer under programmet. Dessa reformer har börjat bära frukt i form av ökad konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt, men fler åtgärder är nödvändiga för att bedöma reformernas inverkan på ekonomin. En fortsatt övervakning av alla genomförda reformer är därför nödvändig för att utvärdera om de bidrar till att öka konkurrensen, produktionen och sysselsättningen.

(17) Eftersom Portugal efter avslutandet av det makroekonomiska anpassningsprogrammet den 28 juni 2014 på nytt kommer att vara fullt ut integrerat i den europeiska planeringsterminen har kommissionen därför i ljuset av sin tolfte och slutliga översyn under det makroekonomiska anpassningsprogrammet utvärderat de handlingar som Portugal lagt fram. Kommissionen har inte bara beaktat programmens relevans för en hållbar finanspolitik och socioekonomisk politik i Portugal utan också i vilken utsträckning EU:s regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på EU-nivå. Kommissionens rekommendationer för Portugal inom ramen för den europeiska planeringsterminen återspeglas i rekommendationerna 1–8.

(18) Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat Portugals stabilitetsprogram och dess yttrande[6] återspeglas särskilt i rekommendation 1. Dessa rekommendationer har utarbetats efter det helt nyligen framgångsrika slutförandet av anpassningsprogrammet och bygger därför på de resultat som programmet nått för att garantera ett hållbart genomförande.

(19) Kommissionen har också inom den europeiska planeringsterminen analyserat den ekonomiska politiken i euroområdet i dess helhet. Mot denna bakgrund har rådet utfärdat specifika rekommendationer till euroländerna. Portugal bör också se till att dessa rekommendationer genomförs fullständigt och i tid.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Portugal att vidta följande åtgärder under perioden 2014–2015:

1.           Genomföra den finanspolitiska strategin för 2014 fullt ut, i syfte att uppfylla de finanspolitiska målen och förhindra att antalet sena betalningar på nytt ökar. Strikt genomföra den finanspolitiska strategin för 2015 enligt dokumentet om den finanspolitiska strategin för 2014, i syfte att minska underskottet till 2,5 % av BNP i linje med målet i rekommendationen om förfarandet vid alltför stora underskott och samtidigt åstadkomma den strukturanpassning som krävs. Så snart som möjligt ersätta de konsolideringsåtgärder som författningsdomstolen betraktar som oförenliga med konstitutionen med åtgärder av samma storlek och kvalitet. Det alltför stora underskottet bör korrigeras på ett hållbart och tillväxtfrämjande sätt, och tillgripandet av engångsåtgärder och tillfälliga åtgärder bör begränsas. Efter att ha korrigerat det alltför stora underskottet, fortsätta med den planerade årliga strukturella anpassningen i riktning mot det medelfristiga budgetmålet, i linje med kravet på en årlig strukturell anpassning på minst 0,5 % av BNP, samt mer under goda tider, och garantera att skuldkriteriet uppfylls, i syfte att göra den generellt sett höga skuldkvoten mer hållbar. Prioritera en utgiftsbaserad budgetkonsolidering och ytterligare förbättra de offentliga utgifternas effektivitet och kvalitet. Fortsätta med en strikt utgiftskontroll inom den centrala, regionala och lokala förvaltningen. Fortsätta omstruktureringen av de statsägda företagen. Utarbeta en hållbar lösning för att garantera pensionssystemets medelfristiga hållbarhet senast i slutet av 2014. Begränsa utgifterna för hälso- och sjukvård och fortsätta med reformen av hälso- och sjukvården. Se över skattesystemet och göra det mer tillväxtfrämjande. Fortsätta att förbättra skattedisciplingen och bekämpa skatteundandragandet genom att öka skatteförvaltningens effektivitet. Stärka systemet för förvaltning av de offentliga finanserna genom att snabbt besluta om den omfattande reformen av budgetramlagen och genomföra den senast i slutet av 2014. Se till att lagen om kontroll av åtaganden strikt efterlevs. Effektivt införa en enda löneskala och en enda skala för lönetillägg inom den offentliga sektorn från och med 2015.

2.           Se till att utvecklingen av minimilönen är förenlig med målen att främja sysselsättningen och konkurrenskraften. Garantera en lönesättning som främjar en anpassning av lönerna till produktiviteten på sektors- och/eller företagsnivå. I samråd med arbetsmarknadens parter och i enlighet med nationell praxis undersöka möjligheten för företag att tillfälligt göra undantag från de branschavtal som slutits mellan företrädarna för arbetsmarknadens parter. Senast i september 2014 lägga fram förslag om hur företag kan göra undantag från de branschavtal som slutits mellan företrädarna för arbetsmarknadens parter samt om en översyn av förlängningen av kollektivavtalen.

3.           Senast i mars 2015 lägga fram en oberoende utvärdering av den senaste tidens reformer av anställningsskyddet och en handlingsplan om eventuella ytterligare reformer för att avskaffa segmenteringen av arbetsmarknaden. Fortsätta den pågående reformen av aktiva arbetsmarknadsåtgärder och arbetsförmedlingen som syftar till att öka sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet, särskilt genom att förbättra yrkesvägledningen/arbetsförmedlingen och aktiverings-/påföljdssystemen, i syfte att minska långtidsarbetslösheten och integrera dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Ta itu med den höga ungdomsarbetslösheten, framför allt genom att försöka förutse vilken kompetens som kommer att behövas och nå ut till oregistrerade unga, i linje med målen i ungdomsgarantin. Höja tröskelvärdet för när minimiinkomstsystemet ska tillämpas. Garantera att det sociala biståndet är tillräckligt täckande och att bidragstagare aktiveras på ett effektivt sätt.

4.           Förbättra utbildningssystemets kvalitet och dess relevans för arbetsmarknaden, i syfte att minska andelen unga med enbart grundskoleutbildning och förbättra yrkesutbildningens resultat. Använda de offentliga utgifterna för utbildning på ett effektivt sätt och minska kompetensglappet, bl.a. genom att förbättra kvaliteten på yrkesutbildningen och göra den mer lockande för unga, samt främja samarbetet med näringslivet. Förbättra samarbetet mellan den offentliga forskningen och näringslivet och främja kunskapsöverföring.

5.           Övervaka bankernas behållning av likvida medel och eventuella kapitalunderskott, bland annat genom tematiska inspektioner på plats och stresstestning. Fortsätta utvärderingen av bankernas återhämtningsplaner och vid behov förbättra utvärderingen. Genomföra en omfattande strategi för att minska de stora företagsskulderna. Öka insatserna för att bredda finansieringsmöjligheterna, bl.a. under de tidiga stadierna av företagsutvecklingen, genom att förbättra skuldsaneringsverktygens effektivitet för bärkraftiga företag, särskilt Per (det särskilda revitaliseringsförfarandet för företag som befinner sig i allvarliga finansiella svårigheter) och Sireve (system för återhämtning genom utomrättsliga avtal för företag som befinner sig i en svår ekonomisk situation eller överhängande eller faktisk konkurs). Finansieringsmöjligheterna kan även breddas genom incitament för banker och gäldenärer att delta i omstruktureringsprocesserna i ett tidigt skede och genom förbättrad tillgång till finansiering på kapitalmarknaden. Garantera att de fastställda åtgärderna stöder en omfördelning av finansieringen i riktning mot de produktiva sektorerna i näringslivet. Senast före slutet av september 2014 införa ett system för tidig varning för att upptäcka företag, inklusive små och medelstora företag, med en svag ekonomi, i syfte att stödja en omstrukturering av företagens skulder i ett tidigt skede, minska de små och medelstora företagens sena amorteringar och påskynda avvecklingen av nödlidande lån.

6.           Genomföra det andra och tredje åtgärdspaketet inom energisektorn som syftar till att minska energikostnaderna inom näringslivet och avskaffa underskottet när det gäller eltaxorna senast 2020, samt noggrant övervaka genomförandet. Stärka den gränsöverskridande integrationen av energinäten och påskynda genomförandet av el- och gassammanlänkningsprojekten. Genomföra den övergripande långsiktiga transportplanen och tidsplanen för reformen av hamnsektorn. Se till att de nuvarande hamntillstånden omförhandlas och att de nya tillståndssystemen är resultatinriktade och i linje med principerna för den inre marknaden, framför allt när det gäller bestämmelserna om upphandling. Se till att den nationella tillsynsmyndigheten för transport (AMT) är fullständigt oberoende och fullt verksam senast i slutet av september 2014. Se till att de statsägda företagen inom transportsektorn är ekonomiskt bärkraftiga. Öka effektiviteten och konkurrensen inom järnvägssektorn, genom att genomföra CP Cargas konkurrensplan, efter överföringen av godsterminalerna, och genom att garantera den statsägda infrastrukturförvaltarens och de statsägda järnvägsföretagens förvaltningsoberoende.

7.           Ytterligare förbättra utvärderingen av den portugisiska bomarknaden, bland annat genom att senast i slutet av november 2014 införa en mer systematisk övervaknings- och rapporteringsram och utarbeta en omfattande rapport om skuggekonomin på bomarknaden. Fortsätta undersöka regelbördan i syfte att senast i mars 2015 inbegripa de sektorer som ännu inte behandlats. Senast i slutet av september 2014 anta och tillämpa de tillståndslagar och sektoriella ändringar som man ännu inte fattat beslut om. Senast i slutet av september 2014 undanröja återstående hinder när det gäller tjänster inom de fria yrkena och anta de lagändringar rörande yrkessammanslutningar som ännu inte godkänts under det makroekonomiska anpassningsprogrammet. Sätta stopp för den offentliga sektorns sena betalningar. Garantera de nationella tillsynsmyndigheterna och konkurrensmyndigheterna ändamålsenliga resurser och omedelbart anta förordningen om den nationella konkurrensmyndigheten.

8.           Fortsätta att rationalisera och modernisera den centrala, regionala och lokala offentliga förvaltningen. Genomföra reformerna för att effektivisera rättsväsendet och öka insynen. Öka insatserna för att utvärdera genomförandet av reformerna under det makroekonomiska anpassningsprogrammet samt planerade och framtida reformer. Framför allt införa obligatoriska och systematiska förhands- och efterhandsutvärderingar i lagstiftningsprocessen. Inrätta en verksamhetsmässigt oberoende utvärderingsenhet på statlig nivå för att varje halvår utvärdera och rapportera om genomförandet av dessa reformer, bland annat om förenligheten med förhandskonsekvensbedömningen, samt vid behov vidta korrigerande åtgärder.

Utfärdad i Bryssel den

                                                                       På rådets vägnar

                                                                       Ordförande

[1]               EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.

[2]               COM(2014) 423 final.

[3]               P7_TA(2014)0128 och P7_TA(2014)0129.

[4]               COM(2013) 800 final.

[5]               COM(2013) 790 final.

[6]               Enligt artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 1466/97.