28.4.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 140/13

1.

Regionkommittén välkomnar det samråd som inletts i anslutning till kommissionens grönbok Tillvarata Europas traditionella kunnande på bästa sätt: en möjlig utvidgning av Europeiska unionens skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter och påminner om att artikel 3 i EU-fördraget erkänner skyddet och utvecklingen av Europas kulturarv som mål vilka ska beaktas i utvecklingen av den inre marknaden, att artikel 118 i EUF-fördraget syftar till att säkerställa ett enhetligt skydd för immateriella rättigheter på EU:s inre marknad och att artikel 169 i EUF-fördraget säkerställer skydd av konsumenternas rättigheter (inbegripet främjande av konsumenternas rätt till information).

2.

Skyddet av Europas sociala och kulturella arv handlar också om att utnyttja det hantverksmässiga och industriella kunnande som historiskt sett finns i EU:s olika regioner. En korrekt information om hantverk och industriprodukter kan bidra till att säkerställa skyddet av konsumenternas rättigheter.

3.

De europeiska regionerna är ytterst rika på andra produkter än jordbruksprodukter förknippade med ett traditionellt kunnande, som ofta hålls i liv av mikroföretag och små företag, och genom att på ett lämpligt sätt förbättra dessa produkters status och skydda dem skulle man kunna bidra till utvecklingen i EU:s kommuner och regioner, i synnerhet ur ekonomisk och social synvinkel, men också till att hejda de beklagansvärda fenomenen med förfalskning och imitation.

4.

Kommittén håller med om att det är helt nödvändigt att säkerställa efterlevnaden av reglerna om skydd av geografiska ursprungsbeteckningar i enlighet med avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips-avtalet), som gäller för samtliga medlemmar i Världshandelsorganisationen (WTO).

5.

Kommittén ber kommissionen om att aktivt få delta och rådfrågas när svaren på samrådet har analyserats, med beaktande av kommitténs centrala roll som institutionell företrädare för de lokala och regionala myndigheterna och med hänsyn till att geografiska ursprungsbeteckningar har regional och lokal karaktär.

6.

ReK betonar att EU-domstolen har bekräftat att geografiska ursprungsbeteckningar är en immateriell rättighet (1) och att systemet för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar är en exklusiv behörighet för EU. Kommittén anser därför att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att samla de befintliga oenhetliga systemen i medlemsstaterna i ett gemensamt europeiskt system (2).

7.

Kommittén påminner om att man bör ta hänsyn till erfarenheterna med befintliga geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter i diskussionen om en möjlig utvidgning av beteckningarna till andra produkter än jordbruksprodukter.

8.

Kommittén anser att ett stärkt och harmoniserat skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter skulle bidra till att stärka den inre marknaden tack vare direkta positiva effekter (ökade möjligheter att få tillgång till medel för marknadsföring och bevarande av arbetstillfällen i ekonomiskt sårbara områden) och indirekta positiva effekter (såsom möjliga följdverkningar på turismen), som redan behandlats i kommissionens grönbok.

9.

ReK anser att en utvidgning av skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter skulle medföra potentiella fördelar för konsumenterna, som skulle få ytterligare ett instrument för att göra välgrundade val (trots det digra produktutbudet på marknaden) och bättre kunna identifiera autentiska och ursprungliga kvalitetsprodukter.

10.

Kommittén betonar att ett harmoniserat system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter skulle vara fördelaktigt också för EU:s förbindelser med tredjeländer. En gemensam strategi skulle stärka EU:s ställning i förhandlingar om handelsavtal och i åtgärder för att skydda de egna produkterna på utländska marknader.

11.

Kommittén håller med om att skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter skulle kunna bidra till att bevara det kulturella och konstnärliga arvet i anslutning till de europeiska lokala och regionala traditionerna, och föreslår att man inkluderar aspekter såsom företagens sociala ansvar i eventuella produktstandarder för att stärka dessa produkters kapacitet att bygga upp ett socialt kapital i produktionsområdena.

12.

ReK önskar att man uppnår ett enklare system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter jämfört med det nuvarande systemet för jordbruksprodukter, som i dag – på grund av efterföljande utvidgningar av skyddet – omfattar ett ansenligt antal typer av geografiska ursprungsbeteckningar, vilket ibland kan förvirra konsumenterna.

13.

Kommittén vill att märkningarna med geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter ska vara enkla och lätt igenkännbara, och att de ska utformas på språket i produktens ursprungsort och/eller på engelska.

14.

Kommittén anser att ett nytt system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter bör göra det möjligt att – på samma sätt som när det gäller geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter – skydda andra namn än geografiska namn som otvetydigt associeras till en viss plats, i överensstämmelse med de undantag från skyldigheten att garantera skydd som redan föreskrivs i Trips-avtalet.

15.

ReK påpekar att en sektorsövergripande strategi för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter i hög grad skulle vara att föredra framför en sektorsspecifik strategi, eftersom en gemensam regeluppsättning för alla typer av produkter utan tvivel skulle vara enklare för företagen och de nationella, regionala och lokala myndigheterna att förvalta.

16.

Kommittén betonar att det för geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter skulle vara ändamålsenligt att ha två (och inte flera) olika nivåer för koppling till territoriet, som motsvarar den nuvarande indelningen i SUB-produkter (med starkare koppling) och SGB-produkter (med svagare koppling) när det gäller geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter.

17.

ReK önskar att eventuella produktstandarder (en avgörande faktor för att registrera en geografisk ursprungsbeteckning) ska innehålla information om vilka råvaror som används, en beskrivning av produktionsprocessen, information om produktens koppling till territoriet och företagens eventuella sociala ansvar (som garanti för åtagandet gentemot det berörda området).

18.

De kriterier som producenterna ska uppfylla för att få geografisk beteckningsstatus bör inte förhindra eventuella produktinnovationer eller förbättringar av produktionsprocessens effektivitet.

19.

ReK påminner om att geografiska ursprungsbeteckningar bland annat har som mål att fungera som kvalitetssäkring för konsumenterna, och därför skulle det – även om det inte anses vara möjligt att utforma ett enhetligt kvalitetsriktmärke – vara meningsfullt att införa kontrollåtgärder för produktstandarder under hela skyddsperioden. Dessa kontrollåtgärder skulle kunna genomföras av regionala offentliga myndigheter (eller offentlig-privata partnerskap som t.ex. handelskamrar).

20.

ReK anser att skapandet av ett enda system på EU-nivå för skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter skulle vara att föredra framför en harmonisering av de enskilda nationella lagstiftningarna, eftersom ett sådant system skulle vara mer rättvist och skulle säkerställa samma tidsfrister i hela EU.

21.

Kommittén föreslår att det för de medlemsstater som redan har ett system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter införs en kortvarig övergångsperiod som bygger på att två system samexisterar (t.ex. fram till 2020), varefter de definitivt ska övergå till den gemensamma EU-mekanismen.

22.

Kommittén anser att ett registreringsförfarande för geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter bör göras obligatoriskt och att det ska bygga på ett tvåstegssystem (vilket i nuläget är fallet när det gäller geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter). Den regionala nivån ska sköta kontrollen av de lokala egenskaperna och EU-nivån kontrollen av gemensamma EU-övergripande kriterier.

23.

ReK påpekar att inskrivningen i registret över geografiska beteckningar bör ske inom ramen för lagstadgade fasta maximala tidsfrister, så att man undviker att mindre effektiva offentliga administrationer saktar ner processen och orsakar skada för producenterna.

24.

Kommittén anser att främst producenter, deras organisationer och handelskamrar bör ha rätt att ansöka om registrering av en geografisk ursprungsbeteckning för andra produkter än jordbruksprodukter. I särskilda och välmotiverade fall skulle det dock vara rimligt att tillåta att en enskild producent, en lokal eller regional myndighet eller en konsumentorganisation ansöker om registrering. De kategorier som har rätt att ansöka om registrering bör också ha rätt att eventuellt invända mot en registrering.

25.

Kommittén betonar att det mot bakgrund av den aktuella uppmärksamheten på de offentliga budgetarna bör vara möjligt att begära ett bidrag från producenter som ansöker om geografisk beteckningsstatus, förutsatt att det handlar om ett engångsbelopp, att det står i förhållande till utgifterna och att det tillämpas på samma sätt i hela EU.

26.

Regionkommittén önskar att den skyddsnivå som beviljas geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbuksprodukter ska vara densamma som föreskrivs i artikel 23 i Trips-avtalet för vin och spritdrycker, som säkerställer ett tillräckligt skydd av producenternas rättigheter.

27.

Kommittén föreslår att systemet för att övervaka efterlevnaden av rätten till geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter ska göras offentligt eller offentlig-privat, men att man i båda fallen utnyttjar de lokala och regionala organens kompetens, eftersom de är i direkt kontakt med territoriet.

28.

ReK anser att införandet av ett system för geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter i viss grad kan öka risken för förfalskning och imitation av konkurrenter. Därför bör man införa snabba skyddsförfaranden som omedelbart kan identifiera och avlägsna förfalskade eller imiterade produkter.

29.

Kommittén anser att skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter inte bör vara tidsbegränsat, men att det däremot bör vara möjligt att annullera skyddet på samma villkor som för geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter.

30.

Kommittén anser att potentiella konflikter mellan geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter och varumärken bör regleras på samma sätt som konflikter som rör geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter.

31.

Med tanke på kommitténs särskilda rådgivande kompetens i lokal- och regionalpolitiska frågor bör ReK:s ståndpunkt kunna stärka och utveckla förslaget om att inrätta ett EU-system för skydd av geografiska ursprungsbeteckningar för andra produkter än jordbruksprodukter. Vi uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett lagförslag i denna riktning.