BILAGA till Förslag till EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDETS FÖRORDNING om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG /* <EMPTY>/2012/0XXX draft - 2012/ () */
MOTIVERING 1. FÖRSLAGETS BAKGRUND ·
Motiv och syfte Förslagets syfte är att fastställa uppdaterade
och harmoniserade regler om trafiksäkerhetsprovning av motorfordon och
tillhörande släpfordon för att förbättra trafiksäkerheten och för att skydda
miljön. Med förslaget hoppas man kunna bidra till
målet att halvera antalet döda i trafiken till 2020 enligt de politiska
riktlinjerna för trafiksäkerhet 2011-2020[1].
Förslaget kommer även att bidra till minskade utsläpp från vägtransporter på
grund av bristande underhåll av fordon. ·
Allmän bakgrund Innan ett fordon kan släppas ut på marknaden
måste det uppfylla relevanta krav på typgodkännande eller enskilt godkännande
för att säkerställa en optimal nivå för säkerhet och miljöstandarder. Varje
medlemsstat måste registrera alla fordon som för första gången får ett
europeiskt typgodkännande enligt det intyg för överensstämmelse som utfärdats
av fordonstillverkaren. Registreringen är det officiella godkännandet för
fordonet att användas på allmän väg och överensstämmer med införandedatum för
krav på olika fordon. Efter godkännandet ska fordon i trafik
regelbundet genomgå periodiska trafiksäkerhetsprovningar. Målet med sådana provningar är att säkerställa att de
fordon som är i trafik upprätthåller trafiksäkerheten och att de inte utgör
någon fara för föraren och andra trafikanter. Bilar kontrolleras därför enligt
vissa krav, som säkerhet och miljöskydd samt enligt krav för efterjustering. De
fordon som används för kommersiell transport av varor med en totalmassa som överstiger
3,5 ton och fordon för kommersiell transport av fler än åtta passagerare
används ofta regelbundet och intensivt och ska därför genomgå tekniska
vägkontroller där fordonens överensstämmelse med tekniska krav och miljökrav
kontrolleras när som helst och var som helst inom EU. Under fordonets livscykel kan en ny
registrering vara aktuell på grund av ägarbyte eller om fordonet flyttas till
en annan medlemsstat för permanent användning. Bestämmelser för
fordonsregistrering bör införas för att säkerställa att fordon som utgör en
direkt fara för trafiksäkerheten inte används på vägarna. Målet med trafiksäkerhetsprovning är att kontrollera
säkerhetskomponenternas funktion, miljöprestanda och fordonets överensstämmelse
med godkännandet. ·
Gällande bestämmelser ”Trafiksäkerhetspaketet” kommer att omfatta de
gällande kraven som fastställts i befintlig lagstiftning om trafiksäkerhet som
omfattar trafiksäkerhetsprovning[2],
vägkontroller[3]
och regler för fordonsregistrering.[4]. I jämförelse med den gällande lagstiftningen
om trafiksäkerhetsprovning kommer det här förslaget att utöka omfattningen av
det befintliga regelverket så att det även omfattar nya fordonskategorier
inklusive motorcyklar samt antalet kontroller av äldre fordon med höga miltal.
I förslaget fastställs även nya krav på åtgärder som rör provningens standard
och kvalitet, som testutrustning, testpersonalens kunskaper och utbildning samt
kontroll av provningssystemet. ·
Överensstämmelse med andra principer och mål inom
unionen Förslaget överensstämmer med EU:s mål för
säkrare vägar som fastställts i vitboken om transport[5] och syftet är att den särskilda
strategin för säkrare fordon ska ingå i de politiska riktlinjerna för
trafiksäkerhet 2011-2020. När det gäller de miljömässiga aspekterna av
förslaget kommer kraven att leda till minskade koldioxidutsläpp och andra
luftföroreningar från motorfordon i enlighet med EU-strategin för rena och
energieffektiva fordon[6]
samt den integrerade energi- och klimatpolitiken[7],
den så kallade ”20-20-20-strategin” och bidra till att målen för en bättre
luftkvalitet enligt direktiv 2008/50/EG uppnås[8].
Slutligen följer förslaget rekommendationerna
för nystarten av politiken för den inre marknaden enligt Monti-rapporten från
maj 2010[9]
när det gäller att minska administrativa hinder för gränsöverskridande
förflyttning av begagnade bilar. 2. RESULTAT AV SAMRÅD MED
BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR ·
Samråd med berörda parter Samrådsmetoder För att utarbeta förslaget har kommissionen
samrått med de berörda parterna på flera sätt: –
Genom ett allmänt samråd på Internet som omfattade
förslagets alla delar. –
Genom workshops där samråd skett med experter och
berörda parter. –
Genom en studie av framtida alternativ för
förbättrad trafiksäkerhet i EU som har genomförts för att identifiera möjliga
åtgärder och för att utarbeta ett verktyg för kostnadsnyttoanalys för att
granska effekterna av trafiksäkerhetsprovning. Sammanfattning av svar och hur de har tagits i
beaktande Vid samrådet på Internet identifierades flera
problem av berörda parter. I konsekvensbedömningen som hör till det här
förslaget finns de viktigaste problemen samlade samt en beskrivning av på
vilket sätt de har tagits i beaktande. Ett öppet samråd genomfördes på Internet från
den 29 juli 2010 till den 24 september 2010. Kommissionen fick 9 653 svar
från medborgare, medlemsstaternas myndigheter, leverantörer av utrustning,
provningscentrum, verkstäder och fordonstillverkare. Resultaten finns på http://ec.europa.eu/transport/road_safety/take-part/public-consultations/pti_en.htm. ·
Extern experthjälp Berörda fackområden/berörd sakkunskap Förslaget kräver en bedömning av olika
alternativ samt miljöpåverkan och ekonomisk och social påverkan. Metoder En undersökning av resultaten av de olika
alternativen har genomförts av en extern konsult (Europe Economics) genom att
använda flera vetenskapliga rapporter och utvärderingsrapporter som modeller
och som information för beräkning av de olika alternativens kostnader och
fördelar. De undersökningar som använts mest omfattar följande: –
Rapport från kommissionen till rådet och
Europaparlamentet om medlemsstaternas tillämpning av Europaparlamentets och
rådets direktiv 2000/30/EG av den 6 juni 2000 om vägkontroller av
trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i gemenskapen – rapporteringsperiod
2005-2006 och 2007-2008[10], –
AUTOFORE (2007) –
”MOT Scheme Evidence-base” Department of Transport
(UK, 2008) –
DEKRA Road Safety Report 2008 – Strategier för att
förhindra olyckor på de europeiska vägarna –
DEKRA Road Safety Report on Trucks 2009 –
DEKRA Motorcycle road safety report 2010 –
TÜV Reports 2009/2010. Medel för
att göra expertråden tillgängliga för allmänheten Alla
undersökningar som slutförts och godkänts finns eller kommer att finnas på
webbplatsen för GD transport och rörlighet. ·
Konsekvensbedömning För förslagets huvudsakliga delar behandlades
följande alternativ: (a)
Tillvägagångssättet med en oförändrad politik utgör referensfall när effekterna av andra alternativ jämförs. I det
här alternativet bibehålls den nuvarande EU-lagstiftningen. Dessutom skulle
inte någon kortsiktig anpassning göras av den tekniska bilagan till direktiv
2009/40/EG som nyligen ändrades genom kommittéförfarandet i direktiv 2010/48/EU.[11]. Trafiksäkerhetsprovningarnas
omfattning och frekvens kommer därför inte att ändras och man kommer inte
heller att vidta ytterligare åtgärder för informationsutbyte. Ett ramverk för
informationsutbyte saknas fortfarande. (b)
Ett ”icke-bindande” tillvägagångssätt skulle utgå
från bättre implementering och övervakning av den befintliga lagstiftningens
tillämpning. Det här alternativet skulle inte innebära ny lagstiftning men
däremot nya åtgärder från kommissionen för att förbättra provningens standard
samt åtgärder för att uppmuntra utbyte av data. (c)
Ett ”lagstiftande” tillvägagångssätt skulle bestå
av två delar: –
För att uppfylla särskilda mål för förbättring av
trafiksäkerheten och fastställa obligatoriska standarder måste först EU:s
minimikrav på normer för periodisk trafiksäkerhetsprovning och flygande
vägkontroller av trafiksäkerheten granskas. Detta krävs för att undvika att
luckor i systemet minskar effektiviteten av förbättrad vägsäkerhet i sin
helhet. –
För att uppfylla specifika mål för att göra den
information som krävs för trafiksäkerhetsprovning tillgänglig skulle den andra
beståndsdelen i den övergripande åtgärden i ett andra skede utgöras av ett
eventuellt inrättande av ett harmoniserat system för utbyte av data som
sammankopplar de befintliga databaserna så att följande säkerställs: Alla centrum för periodisk
trafiksäkerhetsprovning har tillgång till informationen enligt intyg för
överensstämmelse och informationen om elektroniska säkerhetssystem (som ABS[12], ESC[13], krockkuddar etc.). Utbytet av kontrollresultat
mellan medlemsstater ska ske så att ansvariga myndigheter har tillgång till
systemet. Rapportering av kontrollresultat
- särskilt resultat från vägmätare från centrum för trafiksäkerhetsprovning
till nationella och europeiska myndigheter för att skapa överensstämmelse och
för att samla in statistik. I flera medlemsstater genomför ett stort antal
privata auktoriserade provningscentrum trafiksäkerhetsprovningar. För att säkerställa ett samstämmigt tillvägagångssätt ska
särskilda gemensamma förfaranden som minimitidsfrister samt typ av information
som ska vidarebefordras anges i lagstiftningen. Konsekvensbedömningen
har emellertid visat fördelarna med en kombinerad metod av icke-bindande och
bindande lagstiftning för detta syfte. Därför har de
icke-bindande åtgärderna som tidigare föreskrivits i konsekvensbedömningen
integrerats i lagstiftningstexten. 3. FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA
ASPEKTER ·
Sammanfattning av den föreslagna åtgärden Provningscentrum ska ha tillgång till den
tekniska informationen som krävs för att genomföra provningen inklusive
kontroll av elektriska säkerhetskomponenter som ABS-bromsar och antisladdsystem
(ESC). Tillverkarna ska möjliggöra åtkomst till sådan information eftersom
information om reparationer och underhåll redan finns tillgänglig. De fordon som ska provas kommer att utökas
till två- och trehjuliga motorfordon, lätta släpvagnar med en vikt på upp till
3,5 ton och traktorer med en konstruktionshastighet som överstiger 40 km/h. Med
hänsyn till fordonets ålder och årlig körsträcka kommer provningsfrekvensen att
ökas, och fordon med lång körsträcka kommer därför att provas varje år på samma
sätt som taxibilar och ambulanser. Trafiksäkerhetsprovningen ska göras inom
fyra månader vilket ger medborgare och operatörer tillräcklig flexibilitet. Utrustningen som används vid provning ska
uppfylla särskilda minimikrav för att de provningsmetoder som beskrivs ska
kunna genomföras effektivt. Identifierade brister ska bedömas enligt
harmoniserade regler som är kopplade till riskerna för trafiksäkerheten. De inspektörer som utför
trafiksäkerhetsprovningar ska besitta en viss kunskapsnivå och ha lämplig
utbildning. Inspektörerna får inte vara utsatta för intressekonflikter,
särskilt när det gäller ekonomisk, personlig eller familjär koppling till
innehavaren av fordonets registreringsbevis. Trafiksäkerhetsprovning som
utföras av auktoriserade privata företag ska granskas. Trafiksäkerhetsprovningarnas resultat samt
information om fordonens körsträcka ska samlas i nationella register, vilket
underlättar identifieringen av felaktiga körsträckor. Bedrägerier med vägmätare
ska mer systematiskt anses som en överträdelse med påföljder. I flera medlemsstater
genomför ett stort antal privata auktoriserade provningscentrum
trafiksäkerhetsprovningar. För att säkerställa ett effektivt informationsutbyte
mellan medlemsstater ska nationella kontaktpunkter utses och tillhörande
gemensamma förfaranden fastställas för minimitidsfrister och typ av information
som ska vidarebefordras. Kommissionen ska ha
befogenhet att ändra förordningen för att, där så är lämpligt, ta utvecklingen
inom lagstiftningen för EU-typgodkännande för fordonskategorier i beaktande och
att uppdatera bilagorna enligt den tekniska utvecklingen via delegerade akter
vilket bland annat inkluderar alternativa provningsförfaranden som baseras på
moderna system för avgasefterbehandling för utsläppskontroll av NOx och partiklar som fortfarande håller på
att utvecklas. ·
Rättslig grund Förslagets rättsliga grund är artikel 91 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. ·
Subsidiaritetsprincipen Subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom
förslaget inte omfattas av Europeiska unionens exklusiva behörighet. Målet med förslaget kan inte i tillräcklig
utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av följande: de tekniska kraven
för trafiksäkerhetsprovning har satts till miniminivå inom unionen och
implementeringen av kraven i medlemsstaterna har lett till stora skillnader i
kraven i unionen vilket har skapat negativa följder för trafiksäkerheten och
den inre marknaden. Förslaget överensstämmer därför med
subsidiaritetsprincipen. ·
Proportionalitetsprincipen Enligt konsekvensbedömningen överensstämmer
förslaget med proportionalitetsprincipen eftersom det ryms inom vad som krävs
för att uppnå målen med förbättrad trafiksäkerhet och miljöskydd genom att höja
kvaliteten och förstärka trafiksäkerhetsprovningarna samtidigt som man skapar
ett lämpligt ramverk för enkel informationsöverföring. Detta omfattar bland
annat fastställande av minimistandarder för inspektörernas kunskap och
utbildning eftersom dagens fordon är avancerade maskiner som är fulla av
komplex teknik. Detta gäller även för minimikraven
för provningsutrustningen som ska användas vid trafiksäkerhetsprovningar. Alla
dessa åtgärder är nödvändiga för att förbättra kvaliteten på provningarna. ·
Val av regleringsform Föreslagen regleringsform: Förordning. En förordning är lämplig eftersom den
säkerställer överensstämmelse utan att behöva införlivas i medlemsstaternas
lagstiftning. 4. BUDGETKONSEKVENSER Förslaget påverkar inte unionens budget. 5. ÖVRIGT [OM SÅ KRÄVS] ·
Upphävande av gällande lagstiftning Att förslaget antas medför att gällande
lagstiftning upphör att gälla. ·
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet Förslaget rör en fråga inom EES och omfattar
därför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2012/0184 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om periodisk provning av motorfordons och
tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG
(Text av betydelse för EES) EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA
UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt, särskilt artikel 91, med beaktande av kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till
lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av Europeiska ekonomiska och
sociala kommitténs yttrande[14],
med beaktande av Regionkommitténs yttrande[15], i enlighet med det ordinarie
lagstiftningsförfarandet, och av följande skäl: (1)
I sin vitbok Färdplan för ett gemensamt
europeiskt transportområde - ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt
transportsystem av den 28 mars 2011[16] presenterar
kommissionen en ”nollvision” för att uppnå ett mål med nästan inga dödsolyckor
i trafiken i unionen till 2050. Fordonsteknik förväntas leda till stora
förbättringar av säkerhetsresultaten inom vägtransporten, så att detta mål kan
uppnås. (2)
I sitt meddelande Mot ett
europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet
2011–2020[17], föreslog kommissionen att man ska fortsätta arbeta för att halvera
antalet döda i trafiken inom EU till 2020 med början 2010. För att uppnå detta
mål har kommissionen utarbetat sju strategiska mål som omfattar åtgärder för
säkrare fordon, en strategi för att minska antalet skador och förbättrad
säkerhet för sårbara trafikanter, särskilt motorcyklister. (3)
Trafiksäkerhetsprovning är en del av ett större system
som ska säkerställa att fordon hålls i ett säkert och i miljöhänseende
godtagbart skick under användning. Systemet bör omfatta periodiska
trafiksäkerhetsprovningar för alla fordon och vägkontroller för fordon som
används för kommersiella transporter samt bestämmelser om ett förfarande för
fordonsregistrering för att säkerställa att fordon som utgör en direkt
trafiksäkerhetsrisk inte används på vägarna. (4)
Flera tekniska standarder och krav avseende
fordonssäkerhet har antagits i unionen. Det är
emellertid nödvändigt att säkerställa, med hjälp av ett system med periodiska
trafiksäkerhetsprovningar, att fordon efter att ha släppts ut på marknaden
fortsätter att uppfylla säkerhetsstandarder under hela livscykeln. Systemet bör
gälla för fordonskategorier enligt definitionerna i Europaparlamentets och
rådets direktiv 2002/24/EG av den 18 mars 2002 om typgodkännande av två- och
trehjuliga motorfordon och om upphävande av rådets direktiv 92/61/EEG,[18] Europaparlamentets och rådets
direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för
godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system,
komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon[19] och Europaparlamentets och
rådets direktiv 2003/37/EG av den 26 maj 2003 om typgodkännande av jordbruks-
eller skogsbrukstraktorer, av släpvagnar och utbytbara dragna maskiner till
sådana traktorer samt av system, komponenter och separata tekniska enheter till
dessa fordon och om upphävande av direktiv 74/150/EEG.[20]. (5)
Det finns ett tydligt samband mellan nivån på
trafiksäkerheten och antalet tekniska brister i fordon. Under 2009
rapporterades 35 000 dödsfall på europeiska vägar. Baserat på antagandet att tekniska brister bidrar till dödsfall i
proportion till hur de bidrar till olyckor kan mer än 2 000 dödsfall per
år i EU vara kopplade till tekniska brister hos fordon. På grundval av
tillgängliga studier skulle mellan 900 och 1 100 av dessa dödsfall kunna
undvikas om lämpliga förbättringar av systemet för trafiksäkerhetsprovning
genomfördes. (6)
En stor del av den totala
mängden utsläpp från vägtransporter, särskilt koldioxidutsläpp, orsakas av ett
fåtal fordon med dåligt fungerande avgasreningssystem. Man beräknar att
5 % av fordonsbeståndet står för 25 % av alla förorenande utsläpp.
Ett periodiskt system med trafiksäkerhetsprovningar skulle därför även
förbättra miljön genom en minskning av fordonens genomsnittliga avgasutsläpp. (7)
Undersökningar visar att
8 % av olyckorna där motorcyklar är inblandade orsakas av eller kan
kopplas till tekniska brister. Motorcyklister är den grupp trafikanter som har
den högsta säkerhetsrisken, med en stigande trend när det gäller antalet
dödsolyckor. Mopedförare är överrepresenterade i antalet dödsolyckor, och mer
än 1 400 förare omkom i trafiken 2008. Fordonsprovningarna bör därför
utvidgas till att omfatta den grupp trafikanter som har de högsta riskerna,
dvs. motordrivna två- eller trehjuliga fordon. (8)
Jordbruksfordon med en maximal konstruktionshastighet
som överstiger 40 km/h användas allt oftare istället för lastbilar vid kortare
transporter. Riskpotentialen för sådana fordon kan jämföras med riskpotentialen
för lastbilar, och därför bör den här fordonskategorin behandlas på samma sätt
som lastbilar när det gäller trafiksäkerhetsprovning. (9)
Fordon av historiskt intresse anses bevara
kulturarvet från den epok då de byggdes, och man utgår från att de knappt används
på allmänna vägar; därför bör det överlåtas åt medlemsstaterna att utöka perioden
för periodisk trafiksäkerhetsprovning för sådana fordon. Det bör också
överlåtas åt medlemsstaterna att reglera trafiksäkerhetsprovningen av andra
typer av specialfordon. (10)
Trafiksäkerhetsprovning är en nationell verksamhet
och bör därför utföras av medlemsstaterna eller av för ändamålet utsedda organ
under medlemsstaternas tillsyn. Medlemsstaterna bör fortsatt ansvara för
trafiksäkerhetsprovningen i samtliga fall, även om det nationella systemet gör
det möjligt att godkänna privata organ, inklusive sådana som är involverade i reparationsverksamhet. (11)
För inspektionen av fordon och
särskilt för fordonens elektroniska säkerhetskomponenter är det av avgörande
betydelse att ha tillgång till de tekniska specifikationerna för varje enskilt
fordon. Därför bör fordonstillverkare inte bara tillhandahålla det fullständiga
dataset som omfattas av intyget om överensstämmelse, utan också ge tillgång
till data som är nödvändiga för kontroll av säkerhets- och miljörelaterade
komponenters funktion. Bestämmelserna avseende tillgång till reparations- och
underhållsinformation bör tillämpas på liknande sätt för detta ändamål, så att
inspektionscentrum får tillgång till de informationselement som krävs för trafiksäkerhetsprovning.
Detta är av avgörande betydelse särskilt när det gäller elektroniskt styrda
system och bör omfatta alla delar som har installerats av tillverkaren. (12)
För att uppnå en hög kvalitet på provningarna i
unionen bör provningsutrustning som ska användas vid testning, samt underhåll
och kalibrering av utrustningen, specificeras på unionsnivå. (13)
Inspektörer bör när de utför
trafiksäkerhetsprovningar agera oberoende, och alla intressekonflikter bör
undvikas. Resultatet av trafiksäkerhetsprovningar bör därför inte vara kopplat till
lön eller annan ekonomisk eller personlig förmån. (14)
Provningsresultat bör inte ändras i kommersiellt
syfte. Endast om resultaten av en trafiksäkerhetsprovning som utförts av en
inspektör är uppenbart felaktiga bör tillsynsmyndigheten kunna ändra resultaten
av en trafiksäkerhetsprovning. (15)
En hög standard på trafiksäkerhetsprovningar
förutsätter att provningspersonalen har kunskaper och kompetens på hög nivå. Ett utbildningssystem som omfattar en grundutbildning och
regelbunden påbyggnadsutbildning bör inrättas. En övergångsperiod bör
fastställas för att möjliggöra en smidig övergång till det periodiska
utbildningssystemet för den befintliga provningspersonalen. (16)
För att säkerställa att provningen håller hög
kvalitet över tiden bör medlemsstaterna åläggas att inrätta ett
kvalitetssäkringssystem som omfattar förfarandena för godkännande, övervakning
och återkallande samt indragning eller upphävande av godkännandet att genomföra
trafiksäkerhetsprovningar. (17)
Provningsfrekvensen bör anpassas
efter fordonstyp och fordonens miltal. Fordon är mer benägna att uppvisa
tekniska brister när de uppnår en viss ålder och, i synnerhet vid intensiv
användning, efter ett visst miltal. Därför är det lämpligt att öka
provningsfrekvensen för äldre fordon och för fordon med höga miltal. (18)
För att ge fordonsägare och operatörer viss
flexibilitet bör medlemsstaterna ha möjlighet att fastställa en period på flera
veckor under vilken den periodiska trafiksäkerhetsprovningen ska genomföras. (19)
Trafiksäkerhetsprovningarna bör
omfatta alla punkter som är relevanta för fordonets specifika design,
konstruktion och utrustning. Inom dessa punkter och med beaktande av
fordonsteknikens nuvarande nivå bör moderna elektroniska system inkluderas i förteckningen
över de punkter som ska provas. För att uppnå en harmonisering av
trafiksäkerhetsprovningen bör provningsmetoder tillhandahållas för var och en
av de punkter som ska provas. (20)
För att underlätta harmoniseringen och för att
säkerställa enhetliga standarder bör en icke uttömmande förteckning över de
vanligaste felorsakerna tillhandahållas för alla punkter som ska provas. För att uppnå enhetlighet i bedömningen av det provade
fordonets tillstånd bör upptäckta fel bedömas enligt en gemensam standard. (21)
Om brister hittas under en trafiksäkerhetsprovning,
i synnerhet brister som utgör en risk för trafiksäkerheten, bör innehavaren av
fordonets registreringsbevis åtgärda dessa brister utan dröjsmål. Vid farliga
brister bör fordonets registreringsbevis dras in tills bristerna har åtgärdats till
fullo. (22)
Ett trafiksäkerhetsintyg bör utfärdas efter varje
provning, inklusive bland annat information om fordonsidentitet och information
om provningsresultaten. För att säkerställa korrekt
uppföljning av trafiksäkerhetsprovningar bör medlemsstaterna organisera sådan
information i en databas. (23)
Bedrägerier med vägmätare anses
påverka mellan 5 och 12 % av försäljningen av begagnade bilar, vilket resulterar
i betydande samhällskostnader på flera miljarder euro varje år och felaktiga
bedömningar av fordons trafiksäkerhet. För att bekämpa bedrägerierna med
vägmätare skulle en registrering av miltalet i trafiksäkerhetsintyget,
kombinerat med skyldigheten att uppvisa intyget från föregående provning, underlätta
upptäckten av ingrepp i eller manipuleringar av vägmätaren. Bedrägerier med
vägmätare bör också mer systematiskt betraktas som en straffbar överträdelse. (24)
I flera medlemsstater genomför ett stort antal
privata auktoriserade provningscentrum trafiksäkerhetsprovningar. För att säkerställa ett effektivt informationsutbyte mellan
medlemsstater bör nationella kontaktpunkter inrättas, och det bör fastställas vissa
gemensamma förfaranden avseende åtminstone tidsfrister och arten av den
information som ska vidarebefordras. (25)
Trafiksäkerhetsprovning är en
del av ett mer omfattande regleringssystem som gäller för fordon under hela deras
livscykel från godkännande till registrering och inspektion till skrotning.
Utvecklingen och sammankopplingen av nationella och tillverkares elektroniska
fordonsdatabaser bör i princip bidra till att förbättra effektiviteten i hela
administrationskedjan för fordon och bör även bidra till att minska kostnader
och administrativa bördor. Kommissionen bör därför genomföra en undersökning av
genomförbarhet, kostnader och fördelar avseende inrättandet av en europeisk
elektronisk fordonsinformationsplattform för detta ändamål. (26)
För att komplettera den här
förordningen med ytterligare tekniska detaljer bör kommissionen ges befogenhet
att anta akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt för att, där det är lämpligt, beakta utvecklingen av
unionslagstiftning om typgodkännande i relation till fordonskategorier samt
behovet att uppdatera bilagorna mot bakgrund av tekniska framsteg. Det är
särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd, även på expertnivå,
under det förberedande arbetet. Kommissionen bör i sitt arbete med att
förbereda och utarbeta delegerade akter säkerställa att relevanta handlingar
översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt, i rätt tid och på
lämpligt sätt. (27)
För att säkerställa enhetliga
villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen ges
genomförandebefogenheter. Genomförandebefogenheterna bör utövas i enlighet med
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari
2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas
kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[21]. (28)
Provningsanläggningar och provningsutrustning som
används i provningscentrumen bör uppfylla de krav som uppställts för
genomförande av trafiksäkerhetsprovningar. Eftersom
detta medför betydande investeringar och anpassningar som kanske inte kan
genomföras omedelbart bör en period av fem år medges för att uppfylla dessa
krav. En motsvarande femårsperiod bör medges för tillsynsorganen så att de kan
uppfylla alla kriterier och krav avseende godkännande av och tillsyn över
provningscentrumen. (29)
Eftersom målet med denna förordning, nämligen att
fastställa gemensamma minimikrav och harmoniserade regler för genomförande av
trafiksäkerhetsprovning av fordon i unionen, inte i tillräcklig utsträckning
kan uppnås av medlemsstaterna utan bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen
anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel
går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. (30)
Denna förordning tar hänsyn till de grundläggande
rättigheterna och beaktar de principer som framför allt erkänns i Europeiska
unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, till vilken det hänvisas i
artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen. (31)
Genom denna förordning uppdateras de tekniska krav
som fastställts i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den 6
maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons trafiksäkerhet[22], och dess tillämpningsområde utvidgas
för att i synnerhet inkludera inrättandet av provningscentrum och deras
tillsynsorgan samt utseendet av inspektörer som ska anförtros genomförandet av
trafiksäkerhetsprovningar. Detta direktiv bör därför upphävas. Denna förordning
integrerar dessutom reglerna i kommissionens rekommendation 2010/378/EU av den
5 juli 2010 om bedömning av brister vid trafiksäkerhetsprovning enligt direktiv
2009/40/EG[23]
i syfte att bättre reglera metoderna för trafiksäkerhetsprovning. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. KAPITEL I SYFTE,
DEFINITIONER OCH OMFATTNING Artikel 1
Syfte Genom denna förordning inrättas ett system med
periodiska trafiksäkerhetsprovningar av fordon. Artikel 2
Tillämpningsområde 1. Denna förordning gäller
fordon med en konstruktionshastighet som överstiger 25 km/h i följande
kategorier enligt direktiv 2002/24/EG, direktiv 2007/46/EG och direktiv
2003/37/EG: –
Motorfordon med minst fyra hjul som används för
persontransport med högst åtta säten utöver förarsätet – fordonskategori M1. –
Motorfordon som används för persontransport med mer
än åtta säten utöver förarsätet – fordonskategorierna M2 och M3. –
Motorfordon med minst fyra hjul som vanligtvis
används för godstransport på väg och med en högsta tillåtna vikt som inte
överstiger 3 500 kg – fordonskategori N1. –
Motorfordon som används för godstransport med en
högsta tillåtna vikt som överstiger 3 500 kg – fordonskategorierna N2 och
N3. –
Släpvagnar och påhängsvagnar med en högsta tillåtna
vikt som inte överstiger 3 500 kg – fordonskategorierna O1 och O2. –
Släpvagnar och påhängsvagnar med en högsta tillåtna
vikt som överstiger 3 500 kg – fordonskategorierna O3 och O4. –
Två- eller trehjuliga fordon – fordonskategorierna
L1e, L2e, L3e, L4e, L5e, L6e och L7e. –
Hjultraktorer med en maximal konstruktionshastighet
som överstiger 40 km/h – fordonskategori T5. 2. Denna förordning gäller
inte för följande: –
Fordon av historiskt intresse. –
Fordon som tillhör försvarsmakten, brandförsvaret,
civilskyddet eller räddningstjänsten. –
Fordon som används i jordbruks-, trädgårds-,
skogsbruks-, lantbruks- eller fiskeföretag och som har en maximal konstruktionshastighet
som inte överstiger 40 km/h. –
Specialfordon för transport av cirkus- och
nöjesparksutrustning med en maximal konstruktionshastighet som inte överstiger
40 km/h och som endast används inom medlemsstatens territorium. 3. Medlemsstaterna får införa
nationella krav avseende trafiksäkerhetsprovning för fordon som förtecknas i
punkt 2 och som är registrerade på deras territorium. Artikel 3
Definitioner I denna förordning gäller följande
definitioner: (1) fordon: ett icke
spårbundet motorfordon eller dess släpvagn. (2) motorfordon: ett motordrivet
fordon på hjul som framdrivs av egen kraft med en maximal konstruktionshastighet
som överstiger 25 km/h. (3) släpvagn:
ett icke självgående fordon på hjul som har konstruerats och tillverkats för
att dras av ett motorfordon. (4) påhängsvagn:
en släpvagn som har utformats för att kopplas till ett motorfordon på så sätt
att en del av påhängsvagnen vilar på motorfordonet och att en väsentlig del av
påhängsvagnens vikt och dess lasts vikt upptas av motorfordonet. (5) två- och trehjuliga fordon:
motordrivna fordon med två hjul med eller utan sidovagn, trehjuliga motorcyklar
och fyrhjuliga motorcyklar. (6) fordon som är registrerat
i en medlemsstat: ett fordon som är registrerat eller i tjänst i en
medlemsstat. (7) fordon av historiskt
intresse: ett fordon som uppfyller samtliga följande villkor: –
Det tillverkades för minst 30 år sedan. –
Det underhålls med reservdelar som utgör
avbildningar av fordonets historiska komponenter. –
Inga förändringar har gjorts i huvudkomponenternas
tekniska karakteristika (t.ex. motor, bromsar, styrning eller fjädring). –
Fordonets utseende har inte ändrats. (8) innehavare av
registreringsbevis: den person i vars namn fordonet registrerats. (9) trafiksäkerhetsprovning:
kontroll av att ett fordons delar och komponenter uppfyller de säkerhets- och
miljökrav som gäller för fordonet vid tiden för godkännandet, den första
registreringen eller ibruktagandet samt vid tiden för eftermodifiering. (10) godkännande: alla typer
av godkännande enligt direktiv 2007/46/EG. (11) brister:
tekniska defekter och andra brister som konstaterats vid en trafiksäkerhetsprovning. (12) trafiksäkerhetsintyg:
intyg som utfärdats av den behöriga myndigheten eller ett provningscentrum och
som omfattar provningsresultatet och den övergripande bedömningen av fordonet. (13) inspektör: en person som
av en medlemsstat fått auktorisation att genomföra trafiksäkerhetsprovningar i
ett provningscentrum eller på uppdrag av en behörig myndighet. (14) behörig myndighet: en
myndighet eller ett offentligt organ som ansvarar för hanteringen av det
nationella systemet för trafiksäkerhetsprovning inklusive, när det är lämpligt,
genomförandet av trafiksäkerhetsprovningar. (15) provningscentrum:
offentliga eller privata organ eller inrättningar, inklusive de som utför fordonsreparationer,
som godkänts av en medlemsstat för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar. (16) tillsynsmyndighet: ett
organ som inrättats av en medlemsstat och som ansvarar för godkännande av och tillsyn
över provningscentrum. KAPITEL II ALLMÄNNA
SKYLDIGHETER Artikel 4
Ansvarsområden 1. Motorfordon och släpvagnar
till dessa fordon ska genomgå periodisk provning i enlighet med denna
förordning i den medlemsstat där de är registrerade. 2. Trafiksäkerhetsprovningar ska
endast genomföras av den behöriga myndigheten i en medlemsstat eller av provningscentrum
som godkänts av medlemsstater. 3. Fordonstillverkare ska ge
provningscentrumen, eller i förekommande fall den behöriga myndigheten,
tillgång till den tekniska information enligt bilaga I som krävs för
trafiksäkerhetsprovning. Kommissionen ska anta detaljerade regler avseende
förfarandena för tillgång till den tekniska informationen i bilaga I i enlighet
med det granskningsförfarande som avses i artikel 16.2. 4. Innehavaren av
registreringsbeviset ansvarar för att fordonet alltid är säkert och alltid hålls
i ett trafikdugligt skick. KAPITEL III KRAV
FÖR TRAFIKSÄKERHETSPROVNING Artikel 5
Datum och frekvens för provning 1. Fordon ska bli föremål för en
trafiksäkerhetsprovning varje årsdag från den första registreringen, med minsta
intervall enligt följande: –
Fordonskategorierna L1e, L2e, L3e, L4e, L5e, L6e
och L7e: fyra år efter första registrering, sedan med två års mellanrum och
därefter varje år. –
Fordonskategorierna M1, N1 och O2: fyra år efter
första registrering, sedan med två års mellanrum och därefter varje år. –
Fordon i kategori M1 som är registrerade som taxi
eller ambulans, fordonskategorierna M2, M3, N2, N3, T5, O3 och O4: ett år efter
första registrering och därefter varje år. 2. Om ett fordon i kategori M1
eller N1 har uppnått ett miltal på 160 000 km vid den första
trafiksäkerhetsprovningen efter den första registreringen av fordonet, ska det
därefter genomgå en trafiksäkerhetsprovning varje år. 3. Innehavaren av
registreringsbeviset får begära att provningscentrumet, eller i förekommande fall
den behöriga myndigheten, ska genomföra trafiksäkerhetsprovningen under en
period som omfattar början av den månad som föregår den månad då den årsdag som
avses i punkt 1 infaller till och med utgången av den andra månaden efter detta
datum, utan att detta påverkar datumet för nästa trafiksäkerhetsprovning. 4. Oaktat
datumet för den senaste trafiksäkerhetsprovningen får den behöriga myndigheten
begära att fordonet ska genomgå en trafiksäkerhetsprovning eller ytterligare
provning före det datum som avses i punkterna 1 och 2 i följande fall: –
Efter en olycka med allvarliga skador på fordonets
viktigaste säkerhetsrelaterade komponenter såsom hjul, fjädring,
deformationszoner, styrning eller bromsar. –
När fordonets säkerhets- och miljörelaterade system
och komponenter har ändrats eller modifierats. –
I händelse av byte av innehavaren av ett fordons
registreringsbevis. Artikel 6
Provningsmetod och innehåll 1. Trafiksäkerhetsprovningen ska
omfatta de områden som avses i punkt 2 i bilaga II. 2. För varje
område som avses i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna
eller provningscentrumet genomföra en trafiksäkerhetsprovning som minst omfattar
de punkter som anges i punkt 3 i bilaga II, med användning av den metod som är
tillämplig för provning av dessa punkter. Artikel 7
Bedömning av brister 1. För varje punkt som ska
testas återfinns i bilaga III en minimiförteckning över möjliga brister och deras
allvarlighetsgrad. 2. När inspektören
genomför en trafiksäkerhetsprovning ska han/hon tilldela varje upptäckt brist
en allvarlighetsgrad och klassificera den i en av följande grupper: –
Mindre brister som inte har någon betydande
inverkan på fordonets säkerhet samt andra mindre avvikelser från kraven. –
Större brister som kan påverka fordonets säkerhet
eller som kan innebära att andra trafikanter utsätts för risker, samt andra mer
betydande avvikelser från kraven. –
Farliga brister som utgör en direkt och omedelbar
risk för trafiksäkerheten, så att fordonet inte under några omständigheter bör
användas på väg. 3. Ett fordon med brister i fler
än en bristgrupp enligt punkt 2 ska klassificeras i den grupp som motsvarar den
allvarligaste bristen. Ett fordon som uppvisar flera
brister i samma grupp ska klassificeras i närmaste grupp med högre
allvarlighetsgrad om den kombinerade effekten av dessa brister resulterar i en
högre risk för trafiksäkerheten. Artikel 8
Trafiksäkerhetsintyg 1. Det provningscentrum, eller i
förekommande fall den behöriga myndigheten, som har genomfört en trafiksäkerhetsprovning
av ett fordon ska utfärda ett trafiksäkerhetsintyg för fordonet som åtminstone
ska omfatta de delar som fastställs i bilaga IV. 2. Provningscentrumet,
eller i förekommande fall den behöriga myndigheten, ska till den person som uppvisar fordonet för provning överlämna
trafiksäkerhetsintyget eller, om det rör sig om ett elektroniskt
trafiksäkerhetsintyg, en vederbörligen bestyrkt utskrift av ett sådant intyg. 3. Från och
med dagen för denna förordnings ikraftträdande och senast tre år därefter ska provningscentrumen
på elektronisk väg till den behöriga myndigheten i en medlemsstat överlämna den
information som nämns i trafiksäkerhetsintyg som de utfärdar. Informationen ska
överlämnas inom skälig tid efter utfärdandet av trafiksäkerhetsintygen. Fram
till detta datum får provningscentrumen överlämna informationen till den
behöriga myndigheten på valfritt annat sätt. Den behöriga myndigheten ska spara
informationen i 36 månader från datumet för mottagande. 4. För
kontroll av vägmätarställning, och om informationen inte översänts elektroniskt
efter föregående trafiksäkerhetsprovning, ska inspektören ålägga den person som
uppvisar fordonet för provning att uppvisa det intyg som utfärdats efter
föregående trafiksäkerhetsprovning. 5. Resultaten
från trafiksäkerhetsprovningen ska anmälas till fordonets
registreringsmyndighet. Denna anmälan ska innehålla den information som nämns i
trafiksäkerhetsintyget. Artikel 9
Uppföljning av brister 1. Om endast mindre brister har
konstaterats ska innehavaren av registreringsbeviset se till att sådana brister
åtgärdas utan dröjsmål. Fordonet behöver inte nödvändigtvis genomgå en ny
provning. 2. Vid
större brister ska den behöriga myndigheten besluta om villkoren enligt vilka
ett fordon får användas innan det genomgår en ny trafiksäkerhetsprovning. Provningen
ska genomföras inom sex veckor efter den första provningen. 3. Vid
farliga brister får fordonet inte användas på allmän väg och
registreringsbeviset ska dras in enligt artikel 3a i Europaparlamentets och
rådets direktiv XXX om ändring av rådets direktiv 1999/37/EG om
registreringsbevis för fordon[24] tills bristerna har åtgärdats och ett nytt trafiksäkerhetsbevis har
utfärdats som intygar att fordonet är i ett trafikdugligt skick. Artikel 10
Provningsbevis Provningscentrumet, eller i förekommande
fall den behöriga myndigheten i den medlemsstat som har genomfört en trafiksäkerhetsprovning
av ett fordon som är registrerat på dess territorium, ska utfärda ett bevis för
varje fordon som med godkänt resultat har genomgått en sådan provning. På
beviset ska datumet för nästa trafiksäkerhetsprovning
anges. Varje medlemsstat ska erkänna det bevis som
utfärdats enligt punkt 1. KAPITEL IV Andra bestämmelser Artikel 11 Provningsanläggningar
och provningsutrustning 1. Provningsanläggningar och provningsutrustning
som används för genomförande av trafiksäkerhetsprovningar ska uppfylla de
tekniska minimikraven i bilaga V. 2. Provningscentrumen,
eller i förekommande fall den behöriga myndigheten, ska underhålla provningsanläggningarna
och provningsutrustningen enligt tillverkarens specifikationer. 3. All
utrustning som används för mätningar ska kalibreras regelbundet enligt
tillverkarens specifikationer. Artikel 12
Inspektörer 1. Trafiksäkerhetsprovningar ska
utföras av inspektörer som uppfyller de minimikrav avseende kompetens och
utbildning som fastställs i bilaga VI. 2. Medlemsstaterna
ska utfärda ett intyg till inspektörer som uppfyller minimikraven avseende
kompetens och utbildning. Intyget ska åtminstone omfatta den information som
nämns i punkt 3 i bilaga VI. 3. Inspektörer
som är anställda av behöriga myndigheter i medlemsstaterna eller av ett provningscentrum
den dag då denna förordning börjar tillämpas är undantagna från kraven i punkt
1 i bilaga VI. Medlemsstaterna ska utfärda ett intyg om likvärdighet till dessa
inspektörer. 4. När
inspektören genomför en trafiksäkerhetsprovning ska han/hon vara fri från
intressekonflikter, särskilt beträffande ekonomisk anknytning eller person- och
familjeanknytning till innehavaren av registreringsbeviset för det fordon som
ska genomgå provning. 5. Provningscentrumet ska informera
den person som uppvisar fordonet för provning om de reparationer som behöver
utföras och får inte ändra provningsresultaten i kommersiellt syfte. 6. Resultaten av en
trafiksäkerhetsprovning som utförts av en inspektör får endast ändras av
tillsynsmyndigheten om slutsatserna i den trafiksäkerhetsprovning som utförts
av inspektören är uppenbart felaktiga. Artikel 13
Godkännande av och tillsyn över provningscentrum 1. En tillsynsmyndighet ska
genomföra åtminstone de uppgifter som anges i punkt 1 i bilaga VII och ska
uppfylla kraven i punkt 2 och 3 i samma bilaga. Medlemsstaterna ska offentliggöra de regler och
förfaranden som omfattar organisation, uppgifter och krav som gäller för
personal inom tillsynsmyndigheter. Tillsynsmyndigheter ska vara
oberoende av provningscentrum och fordonstillverkare. 2. Provningscentrum som drivs av
en behörig myndighet är undantagna från kraven avseende godkännande och tillsyn.
KAPITEL V SAMARBETE OCH INFORMATIONSUTBYTE Artikel 14
Administrativt samarbete mellan medlemsstaterna 1. Medlemsstaterna ska utse en
nationell kontaktpunkt som ansvarar för informationsutbytet med de andra
medlemsstaterna och kommissionen med avseende på tillämpningen av denna
förordning. 2. Medlemsstaterna ska meddela
kommissionen namn och kontaktinformation för sina nationella kontaktpunkter senast
[ett år efter denna förordnings ikraftträdande] och ska utan dröjsmål
informera kommissionen om eventuella förändringar i denna information. Kommissionen ska upprätta en förteckning över alla
kontaktpunkter och överlämna den till medlemsstaterna. Artikel 15
Elektronisk plattform för fordonsinformation Kommissionen ska utvärdera genomförbarhet,
kostnader och fördelar avseende inrättandet av en elektronisk plattform för
fordonsinformation i syfte att utbyta information om data som rör trafiksäkerhetsprovning
mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter med ansvar för provning,
registrering och godkännande av fordon, provningscentrumen och
fordonstillverkarna. På grundval av utvärderingen ska kommissionen
presentera och utvärdera olika policyalternativ, inklusive möjligheten att ta
bort kravet på ett bevis på provning enligt artikel 10. Inom två år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska
kommissionen rapportera till Europaparlamentet och rådet om undersökningens
resultat och samtidigt lägga fram ett lagstiftningsförslag om detta är lämpligt. KAPITEL VI Bestämmelser om genomförandebefogenheter och delegerade
befogenheter Artikel 16
Trafiksäkerhetskommitté 1. Kommissionen ska bistås av en
kommitté. Kommittén ska vara en kommitté i den
mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011. 2. När
hänvisning görs till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011
tillämpas. När kommitténs utlåtande ska inhämtas genom ett skriftligt
förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om ordföranden så
beslutar eller om en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär inom
tidsfristen för inlämnandet av yttrandet. Artikel 17
Delegerade akter Kommissionen ska ges befogenhet att anta
delegerade akter enligt artikel 19 i följande syfte: –
För att uppdatera artikel 2.1 och artikel 5.1 och
5.2 för att ta hänsyn till ändringarna i fordonskategorierna till följd av de
ändringar av lagstiftningen som avses i artikel 3.1. –
För att uppdatera bilagorna mot bakgrund av
tekniska framsteg eller för att ta hänsyn till ändringar i internationell
lagstiftning eller i unionslagstiftning. Artikel 18 Delegeringens utövande 1. Befogenheten att anta
delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i
denna artikel. 2. Den befogenhet att anta
delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en
obestämd tid [från datumet för denna förordnings ikraftträdande]. 3. Den
delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av
Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att
delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet
får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens
officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det
påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Så snart
kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet
och rådet denna. 5. En
delegerad akt som har antagits enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om
varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade
akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs
Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före
utgången av den perioden har underrättat kommissionen om att de inte kommer att
invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller
rådets initiativ. KAPITEL VII SLUTBESTÄMMELSER Artikel 19
Påföljder 1. Medlemsstaterna ska besluta
om vilka påföljder som ska tillämpas vid överträdelser av bestämmelserna i
denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att
de genomförs. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella, avskräckande och
icke-diskriminerande. 2. Varje medlemsstat ska vidta
alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att manipulering av eller ingrepp
i vägmätare betraktas som en straffbar överträdelse som leder till effektiva,
proportionella, avskräckande och icke-diskriminerande påföljder. 3. Medlemsstaterna ska anmäla dessa
bestämmelser till kommissionen senast [ett år efter denna förordnings
tillämpningsdag] och ska utan dröjsmål meddela den eventuella senare ändringar
som påverkar bestämmelserna. Artikel 20
Övergångsbestämmelser 1. Provningsinstrument och provningsutrustning
som avses i artikel 11 och som inte uppfyller minimikraven i bilaga V den [denna
förordnings tillämpningsdag] får användas för trafiksäkerhetsprovning under
en period som inte överstiger fem år efter detta datum. 2. Medlemsstaterna ska tillämpa
kraven i bilaga VII senast fem år efter den dag då denna förordning börjar
tillämpas. Artikel 21
Upphävande Direktiv 2009/40/EG och kommissionens rekommendation
2010/378/EU upphävs från och med den [den här förordningens tillämpningsdag]. Artikel 22
Ikraftträdande och tillämpning Denna förordning träder i kraft den tjugonde
dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella
tidning. Den är tillämplig [12
månader efter ikraftträdandet]. Denna förordning är till alla delar bindande
och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På
rådets vägnar Ordförande Ordförande [1] KOM(2010) 389 slutlig. [2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/40/EG av den
6 maj 2009 om provning av motorfordons och tillhörande släpfordons
trafiksäkerhet (EUT L 141, 6.6.2009, s.12.) [3] Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/30/EG av den
6 juni 2000 om vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i
gemenskapen i ändrad lydelse (EGT L 203, 10.8.2000, s. 1.) [4] Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om
registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57.) [5] KOM(2011) 144 slutlig. [6] KOM(2010) 186 slutlig. [7] KOM(2008) 30 slutlig. [8] Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den
21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa (EUT L 152, 11.6.2008,
s.1.) [9] http://ec.europa.eu/bepa/pdf/monti_report_final_10_05_2010_en.pdf. [10] KOM(2010) 754 slutlig. [11] EUT L 173, 8.7.2010, s. 47. [12] Låsningsfria bromsar. [13] Antisladdsystem. [14] EUT C, s. [15] EUT C, s. [16] KOM(2011) 144
slutlig. [17] KOM(2010) 389 slutlig. [18] EGT L 124, 9.5.2002, s. 1. [19] EUT L 263, 9.10.2007, s. 1. [20] EUT L 171, 9.7.2003, s. 1. [21] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. [22] EUT L 141, 6.6.2009, s. 12. [23] EUT L 173, 8.7.2010, s. 74. [24] EUT L XXX, XX.XX.XXX, s. XX BILAGA
till
Förslag till
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDETS FÖRORDNING om periodisk provning av motorfordons
och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv
2009/40/EG BILAGA I Teknisk
information som ska tillhandahållas av tillverkaren 1.
Bromsutrustning 1.1.
Färdbroms –
Allmän beskrivning som omfattar reservbromsens
verkan och möjlighet till provning på en testbänk för rullbromsar –
Systemets uppbyggnad –
Manöverorgan för broms –
Positionerings- och arbetsfunktioner för lastavkännande
automatisk bromskraftregulator –
Referenskraft –
Bromstrummor –
Bromsskivor –
Bromsbelägg och bromsklossar –
Pneumatisk broms –
Hydraulisk broms 1.2.
Parkeringsbroms –
Allmän beskrivning –
Manöverorgan för parkeringsbroms –
Axlar där parkeringsbromsen anbringas –
Elektrisk parkeringsbroms 1.3.
Tillsatsbroms –
Allmän beskrivning –
Manöverorgan för broms 1.4. Elektroniska
styrsystem –
ABS –
BAS –
ESC –
EBS 1.5. Släpvagnsbromsar –
Kopplingar för släpvagnsbromsar: Allmän beskrivning –
Beskrivning av säkerhetssystem 2. Styrning –
Allmän beskrivning av systemet –
Funktionssätt –
Styrinrättningens placering –
Servostyrningens funktion –
Rattens diameter –
Elektronisk kontroll av styrsystemet –
Övriga elektroniska funktioner 3. Sikt 3.1.
Glasrutor –
Vindruta –
Övriga yttre glasrutor (utom soltak) –
Soltak –
Inre glasrutor –
Glasrutor för nödutgång 3.2.
Backspeglar –
Antal enheter –
Kategorier –
Enheternas placering –
Typgodkännandemärke 3.3.
Vindrutetorkare –
Antal enheter –
Torkarbladens längd 3.4.
Vindrutespolare –
Antal enheter 3.5.
Avimningssystem –
Drift 4. LAMPOR,
REFLEKTORER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING 4.1.
Strålkastare –
Helljus –
Halvljus 4.2. Främre
och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor –
Främre positionslyktor –
Bakre positionslyktor –
Sidomarkeringslyktor –
Främre positionslyktor –
Bakre breddmarkeringslyktor 4.3.
Stopplyktor –
Antal enheter –
Enheternas placering –
Ljuskälla –
Typgodkännandemärke –
Justerbara bromsljus 4.4. Körriktningsvisare
och varningsljus –
Antal enheter –
Enheternas placering –
Ljuskälla –
Typgodkännandemärke –
Varningslampa –
Funktion för aktivering av varningslampor 4.5. Dimljus
fram och bak –
Främre dimljus –
Bakre dimljus –
Antal enheter 4.6. Backljus –
Antal enheter –
Enheternas placering –
Ljuskälla –
Typgodkännandemärke 4.7.
Belysning av bakre registreringsskylt –
Antal enheter –
Enheternas placering –
Ljuskälla –
Typgodkännandemärke 4.8.
Reflexanordningar, sidoreflexer och bakre skyltar –
Främre reflexer –
Bakre reflexer –
Sidoreflexer –
Bakre skyltar 4.9. Elanslutningar
mellan dragfordon och släpvagn –
Kopplingsschema –
Kopplingsstandard 4.10. Ej
obligatoriska lampor –
Förteckning över ej obligatoriska lampor –
Enheternas placering –
Typgodkännandemärke 4.11. Batteri –
Antal enheter –
Spänning (V) –
Kapacitet (Ah) –
Enheternas placering 4.12.
Elstyrda belysningssystem –
Allmän beskrivning 5. Axlar,
hjul, däck och fjädring 5.1. Axlar –
Allmän beskrivning 5.2. Hjul –
Dimensioner –
Material 5.3. Däck –
Antal –
Placering –
Dimensioner –
Hastighetskategori –
Belastningsindex –
Reservhjulsnummer –
Reservhjulsdimension –
Ersättningsenheter för reservhjul 5.4. Fjädring –
Allmän beskrivning av systemet –
Fjädrar –
Stötdämpare –
Krängningshämmare –
Luftfjädring –
Elstyrd fjädring 6. Chassi och
chassiinfästningar 6.1. Chassi
eller raminfästningar –
Allmän beskrivning 6.2.
Bränsletank och bränsleledningar –
Antal bränsletankar –
Allmän beskrivning av tankarna –
Tankens utgångsdatum (om sådant finns) –
Placering –
Kapacitet –
Märkning –
Skyddsanordningar –
Allmän beskrivning av bränsleledningarna 6.3.
Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd –
Främre underkörningsskydd –
Sidoskydd –
Bakre underkörningsskydd 6.4.
Reservhjulshållare –
Placering 6.5.
Kopplingsmekanismer och bogserutrustning –
Kopplingsmekanismer –
Bogserutrustning 6.6.
Transmission –
Allmän beskrivning –
Typ av växling –
Antal växlar –
Differential/automatiskt differentiallås –
Antal drivaxlar –
Transmissionens funktionslägen –
Koppling: Allmän beskrivning –
Elstyrning av transmission 6.7.
Motorutrymme –
Allmän beskrivning 6.8. Hytt och
karosseri –
Allmän beskrivning –
Dörrar –
Säten –
Fotsteg till hytt –
Övrig inredning och utrustning, utsida och insida –
Stänkskärmar, stänkskyddsanordningar 7. ÖVRIG
UTRUSTNING 7.1.
Säkerhetsbälten –
Typ av säkerhetsbälte för varje säte –
Typgodkännandemärke –
Pyrotekniska bältesförsträckare 7.2.
Krockkuddar –
Antal och placering –
Märkning –
Varningslampa –
Funktion för inaktivering av krockkudde på
passagerarsidan 7.3.
Brandsläckare –
Antal och placering –
Kategorier 7.4. Stöldskyddsanordning –
Kontroll blockeras av anordningen 7.5.
Hjulkilar –
Antal och placering 7.6.
Ljudsignalanordning –
Antal och placering –
Typgodkännandemärke –
Ljudnivå (dB (A)) 7.7.
Hastighetsmätare –
Mätenhet (km/h eller mile/h) –
Maxhastighet (km/h eller mile/h) –
Indelning 7.8.
Färdskrivare –
Märke och modell –
Typgodkännandemärke –
Serienummer –
Förseglingars placering –
Placering av informationsskylt 7.9.
Hastighetsbegränsande anordning –
Hastighetsinställning –
Märke och modell –
Metod för anslutning vid inspektion –
(varv/km eller impulser/km) –
w (varv/km eller impulser/km) –
Placering av informationsskylt 7.10.
Vägmätare –
Antal siffror 8. STÖRNINGAR 8.1. Buller –
Allmän beskrivning av system och enheter som är
avsedda att minska fordonets buller –
Ljudnivå vid stillastående (dB(A) vid min-1) –
Ljudnivå vid körning (dBA) –
Antal ljuddämpare på avgasröret –
Placering av ljuddämpare på avgasröret –
Märkning av ljuddämpare på avgasröret 8.2. Utsläpp
från bensinmotor –
CO (g/km eller g/kWh) –
CO tomgång (volymprocent) –
CO hög tomgång (volymprocent vid min-1) –
HC hög tomgång (volymprocent vid min-1) –
Lambda hög tomgång (min-1) –
HC (g/km eller g/kWh) –
NOx (g/km eller g/kWh) –
HC + NOx (g/km) –
CO2 (g/km) –
Miljökategori för EG-typgodkännande –
Anslutningstyp och placering av OBD-system –
OBD-systemets kommunikationsprotokoll –
Utrustning för utsläppskontroll som finns
installerat i fordonet –
Placering av utrustning för utsläppskontroll som
finns installerat i fordonet –
Märkning av katalytisk omvandlare –
Antal lambda-sensorer 8.3. Utsläpp
från dieselmotor –
CO (g/km eller g/kWh) –
HC (g/km eller g/kWh) –
NOx (g/km eller g/kWh) –
HC + NOx (g/km) –
CO2 (g/km) –
Dieselpartiklar (g/km eller g/kWh) –
Korrigerad absorptionskoefficient för diesel
(min-1) (röktäthet) –
Miljökategori för EG-typgodkännande –
OBD-anslutning –
OBD-systemets kommunikationsprotokoll –
Utrustning för utsläppskontroll installerad i
fordonet –
Placering av utrustning för utsläppskontroll
installerad i fordonet –
Märkning av katalytisk omvandlare –
Märkning av partikelfälla 8.4.
Elektromagnetiskt störningsskydd –
Beskrivning av tändstiftens ledningar –
Märkning av tändstiftens ledningar BILAGA
II MINIMIKRAV
FÖR PROVNINGSMETODER OCH PROVNINGSINNEHÅLL
1.
ALLMÄNT
I den här bilagan anges de fordonssystem och
fordonskomponenter som ska provas. Provningsmetoder och de kriterier som ska
användas för att fastställa om fordonets skick är acceptabelt beskrivs i detalj. Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter
som förtecknas i punkt 3 nedan, förutsatt att dessa hör till utrustningen i de
fordon som provas i den berörda medlemsstaten. Provningarna ska genomföras
med hjälp av teknik och utrustning som är omedelbart tillgängliga utan
användning av verktyg för att montera isär eller avlägsna någon del av fordonet. Alla nedanstående komponenter ska betraktas
som obligatoriska vid periodisk provning av fordon, förutom de som är markerade
med (X). Dessa avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men
betraktas inte som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning. ”Orsak till underkännande” är inte tillämplig
i de fall då orsakerna avser krav som inte gällde enligt relevant lagstiftning
för godkännande av fordon vid den tidpunkt då fordonet första gången
registrerades, första gången togs i bruk eller enligt efterjusteringskrav. Om en provningsmetod beskrivs som visuell
innebär det att inspektören, förutom att titta på objektet i fråga, i
tillämpliga fall även bör handha det, utvärdera buller eller använda andra
lämpliga inspektionsmedel utan att använda någon utrustning.
2.
PROVNINGENS OMFATTNING
Provningen ska omfatta minst följande delar: 0) Identifiering av fordonet 1) Bromsutrustning 2) Styrning 3) Sikt 4) Belysningsutrustning
och delar av elsystem 5) Axlar,
hjul, däck och fjädring 6) Chassi
och chassiinfästningar 7) Övrig
utrustning 8) Störningar 9) Kompletterande
provning ska utföras för fordon för persontransport, M2 och M3.
3.
PROVNINGSMETOD OCH PROVNINGENS INNEHÅLL
Provningen ska omfatta åtminstone de komponenter
som förtecknas i följande tabell, varvid de minimistandarder och metoder som
anges i tabellen ska användas: Komponent || Metod || Orsak till underkännande || || 0. IDENTIFIERING AV FORDONET || 0.1 Registreringsskyltar (om sådana behövs enligt kraven)(1) || Visuell kontroll || (a) Registreringsskylt(ar) saknas eller är så dåligt fäst(a) att de riskerar att falla av. (b) Text saknas eller är oläslig. (c) Överensstämmer inte med fordonets handlingar. || 0.2. Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer || Visuell kontroll || (a) Saknas eller kan inte hittas. (b) Ofullständigt, oläsligt. (c) Överensstämmer inte med fordonets handlingar. || 1. BROMSUTRUSTNING || 1.1. Mekaniskt skick och funktion || 1.1.1. Färdbromsens pedalaxel/manöverspak || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd. || (a) Pedalaxeln svårmanövrerad. (b) Stort slitage eller glapp. || 1.1.2. Pedalens/manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras Obs: Fordon med servobromssystem ska kontrolleras när motorn är avstängd. || (a) För stor eller för liten tillgänglig slaglängd. (b) Felaktig utväxling på manöverorganet. (c) Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned. || 1.1.3. Vakuumpump eller kompressor och behållare || Visuell kontroll av delarna vid normal drift. Kontrollera den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde och att larmsystem, flerkretsskyddsventil och övertrycksventil fungerar. || (a) Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet har utlösts (eller om manometerutslaget anger fara). (b) Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum uppfyller inte kraven1. (c) Flerkretsskyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte. (d) Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage. (e) Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion. || 1.1.4. Indikator eller mätare för otillräckligt tryck || Funktionsprovning || Felaktig eller skadad indikator eller mätare. || 1.1.5. Handmanövrerad bromsventil || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Manöverorganet spräckt, skadat eller starkt förslitet. (b) Manöverorganet bristfälligt fastsatt vid ventilen eller ventilen bristfälligt fastsatt. (c) Lösa kopplingar eller läckor i systemet. (d) Otillfredsställande funktion. || 1.1.6. Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Låsmekanismen otillräcklig. (b) För stort slitage på manöverarmens axel eller på låsmekanismen. (c) För stor slaglängd (felaktig inställning.) (d) Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte (e) Bristfällig funktion, varningsindikator felaktig || 1.1.7. Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler) || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Skadad ventil eller luftläckage. (b) Kompressorns oljeförbrukning för stor. (c) Ventil felaktig eller bristfälligt monterad. (d) Förlust eller läckage av hydraulvätska. || 1.1.8. Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska) || Koppla från och till bromssystemets koppling mellan dragfordon och släpvagn. || (a) Kran eller självtätande ventil defekt. (b) Kran eller ventil felaktig eller bristfälligt monterad. (c) Otillräcklig täthet. (d) Otillräcklig funktion || 1.1.9. Energiackumulator, tryckluftsbehållare || Visuell kontroll. || (a) Behållare skadad, korroderad eller otät. (b) Avtappningsanordning fungerar inte. (c) Behållare felaktig eller bristfälligt monterad. || 1.1.10. Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem) || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Servoenhet defekt eller otät. (b) Huvudcylinder defekt eller otät. (c) Huvudcylinder bristfälligt fastsatt. (d) Otillräcklig mängd bromsvätska. (e) Lock på huvudcylindern saknas. (f) Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt. (g) Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivå. || 1.1.11. Bromsrör || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Hög risk för funktionsfel eller brott. (b) Otätheter i rör eller kopplingar. (c) Skadade eller kraftigt korroderade rör. (d) Felmonterade rör. || 1.1.12. Bromsslangar || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Hög risk för funktionsfel eller brott. (b) Slangar skadade, skavda, snodda eller för korta (c) Otätheter i slangar eller kopplingar. (d) Slangar buktar ut under tryck. (e) Porösa slangar. || 1.1.13. Bromsbelägg och bromsklossar || Visuell kontroll. || (a) Stort slitage på belägg eller klossar. (b) Belägg eller klossar nedsmutsade (av olja, fett etc.). (c) Belägg eller klossar saknas || 1.1.14. Bromstrummor, bromsskivor || Visuell kontroll. || (a) Bromstrumma eller bromsskiva kraftigt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller skadad. (b) Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad (av olja, fett etc.) (c) Bromstrumma eller bromsskiva saknas (d) Bromsskölden bristfälligt fastsatt. || 1.1.15. Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Kabel skadad eller bockad. (b) Stort slitage eller framskriden korrosion på komponent. (c) Kabel, stång eller kopplingar bristfälligt fastsatta. (d) Bristfällig kabelmontering. (e) Begränsning i bromssystemets rörlighet. (f) Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage. || 1.1.16. Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar) || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras. || (a) Cylinder sprucken eller skadad. (b) Läckande cylinder. (c) Cylinder lös eller bristfälligt monterad. (d) Cylinder kraftigt korroderad. (e) För liten eller för stor slaglängd för cylindern. (f) Dammskydd saknas eller är skadat. || 1.1.17. Lastavkännande automatisk bromskraftregulator || Visuell kontroll av komponenterna under det att bromssystemet manövreras || (a) Defekt förbindelse. (b) Felaktigt justerad förbindelse. (c) Ventil kärvar eller fungerar inte. (d) Ventil saknas. (e) Tillverkarskylt saknas. (f) Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven(1) || 1.1.18. Bromsjusterare och indikatorer || Visuell kontroll. || (a) Bromsjusterare är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, stort slitage eller felaktig inställning. (b) Defekt bromsjusterare. (c) Felaktigt installerad eller utbytt. || 1.1.19. Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats) || Visuell kontroll. || (a) Felaktig anslutning eller montering. (b) Systemet uppenbart felaktigt eller saknas. || 1.1.20. Automatisk manövrering av släpvagnsbromsar || Koppla bort bromskoppling mellan dragfordon och släpvagn. || Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur. || 1.1.21. Hela bromssystemet || Visuell kontroll || (a) Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork etc.) har yttre skador eller är kraftigt korroderade så att bromssystemet påverkas negativt. (b) Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät. (c) Komponent felaktig eller bristfälligt monterad. (d) Felaktig reparation eller ändring av någon komponent[1] || 1.1.22. Provanslutningar (om sådana monterats) || Visuell kontroll || (a) Saknas. (b) Skadade, oanvändbara eller otäta. || 1.2. Färdbromsens prestanda och verkan || 1.2.1. Prestanda || Under provning på en maskin för statiskt bromsprov eller, om detta är omöjligt, genom bromsprov på väg där bromsarna aktiveras successivt upp till maximal verkan. || (a) Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning. (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). (d) Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul. (e) Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv. || 1.2.2. Verkan || Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller, om en sådan inte kan användas av tekniska skäl, genom bromsprov på väg med hjälp av en registrerande retardationsmätare som kontrollerar bromsverkan i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen. Fordon eller en släpvagn med en högsta tillåten vikt som överstiger 3 500 kg ska kontrolleras enligt de standarder som anges av ISO 21069 eller motsvarande metoder. Bromsprov på väg ska genomföras under torra förhållanden på en plan, rak väg. || Uppfyller ej nedanstående minimivärden: Fordon som registrerats för första gången efter ikraftträdandet av direktiv 2010/48/EU: – Kategori N1: 50 % – Kategori M1: 58 % – Kategori M2 och M3: 50 % – Kategori N2 och N3: 50 % – Kategori O2, O3 och O4: · För påhängsvagnar: 45 % · För släpvagn med dragstång: 50 % Fordon som registrerats före ikraftträdandet av direktiv 2010/48/EU: Kategori N1: 45 % Kategori M1, M2 och M3: 50 % [2] Kategori N2 och N3: 43 % [3] Kategori O2, O3 och O4: 40 % [4] Övriga kategorier: - Kategori L (båda bromsarna): Kategori L1e: 42 % Kategori L2e, L6e: 40 % Kategori L3e: 50 % Kategori L4e: 46 % Kategori L5e, L7e: 44 % - Kategori L (bakre hjulbroms): Alla kategorier: 25 % || 1.3. Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system) || 1.3.1 Prestanda || Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.1. || (a) Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning. (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). || 1.3.2. Verkan || Om reservbromssystemet är separat från färdbromssystemet används metoden enligt 1.2.2. || Bromsverkan är mindre än 50 % [5] av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen (förutom L1e och L3e). || 1.4. Parkeringsbromsens prestanda och verkan || 1.4.1. Prestanda || Aktivera bromsen under provning på en maskin för statiskt bromsprov och/eller under bromsprov på väg med en retardationsmätare. || Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller fordonet avviker för mycket från körriktningen vid inbromsning vid bromsprov på väg. || 1.4.2. Verkan || Prova med en maskin för statiskt bromsprov eller genom bromsprov på väg antingen med en registrerande retardationsmätare eller med fordonet i en backe med känd lutning. Fordon avsedda för godstransport bör om möjligt provas med last. || Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre (förutom L1e och L3e). || 1.5. Tillsatsbromsens prestanda || Visuell kontroll och om så är möjligt provning av om systemet fungerar. || (a) Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen). (b) Systemet fungerar ej. || 1.6. Låsningsfria bromsar (ABS-bromsar) || Visuell kontroll och kontroll av varningsanordning. || (a) Felaktig varningsanordning. (b) Systemfel på varningsanordningen. (c) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade (d) Ledningar skadade (e) Andra delar saknas eller är skadade || 1.7 Elektriskt bromssystem (EBS) || Visuell kontroll av varningsanordning. || (a) Felaktig varningsanordning. (b) Systemfel på varningsanordningen. || 1.8 Bromsvätska || Mätning av kokpunkt eller vatteninnehåll || (a) Bromsvätskans kokpunkt är för låg eller vatteninnehållet för högt (b) Bromsvätskan är förorenad. (c) Otillräcklig mängd bromsvätska. || 2. STYRNING || 2.1. Mekaniskt skick || 2.1.1. Styrinrättningens skick || Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen lyfta från marken eller på vändskivor. Visuell kontroll av styrinrättningens funktion. || (a) Styrningen svårmanövrerad. (b) Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna. (c) Stort slitage på styrarmsaxeln. (d) För stor rörelse på styrarmsaxeln. (e) Läckage. || 2.1.2. Infästning av styrinrättningens hölje || Vrid ratten eller styrstången medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av infästningen av styrinrättningens hölje vid chassiet. || (a) Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst. (b) Förlängda fästhål i chassiet. (c) Fästskruvar saknas eller är brottskadade. (d) Styrinrättningens hölje brottskadat. || 2.1.3. Länksystemets skick || Gunga ratten medurs och moturs med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, eller använd en särskilt anpassad kraftplatta. Visuell kontroll av styrkomponenterna med avseende på slitage, brottskador och säkerhet. || (a) Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta. (b) Stort slitage vid leder. (c) Komponent brottskadad eller deformerad. (d) Låsanordningar saknas. (e) Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag). (f) Felaktig reparation eller ändring. (g) Dammskydd saknas, är skadat eller kraftigt förslitet. || 2.1.4. Länksystemets manövrering || Vrid ratten från stopp till stopp med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjulen på marken och motorn igång. Visuell kontroll av länksystemets rörelse. || (a) Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet. (b) Styrningsstopp fungerar inte eller saknas. || 2.1.5. Servostyrning || Kontrollera styrsystemet med avseende på läckor och nivån i hydraulvätskebehållaren (om den är synlig). Kontrollera att servostyrningen fungerar med hjulen på marken och motorn igång. || (a) Vätskeläckage. (b) Otillräcklig mängd vätska. (c) Mekanismen fungerar inte. (d) Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. (e) Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter. (f) Felaktig reparation eller ändring. (g) Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade. || 2.2. Ratt, rattstång och styrstång || 2.2.1. Skick på ratt och styrstång || Vrid ratten från sida till sida med räta vinklar mot rättstången och anbringa ett lätt tryck uppåt och nedåt, med hjulen på marken. Visuell kontroll av glapp. || (a) Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp. (b) Låsanordning på rattnavet saknas (c) Rattens nav, krans eller ekrar är brottskadade eller sitter löst 2.2.2. Rattstång/styrok och styrgafflar || Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning och med hjulens vikt mot marken, dra och tryck på ratten i linje med rattstången, tryck ratten/styrstången i olika riktningar i rät vinkel mot rattstången/styrgafflarna. Visuell kontroll av glapp och skicket på elastiska kopplingar och kardanknutar. || (a) Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt. (b) Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel. (c) Slitage på elastiska kopplingar. (d) Bristfällig fastsättning. (e) Felaktig reparation eller ändring 2.3. Glapp i styrningen || Placera fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med fordonets vikt på hjulen, motorn igång för fordon med servostyrning och med hjulen riktade rakt framåt. Vrid ratten försiktigt medurs och moturs så långt som möjligt utan att hjulen förflyttar sig. Visuell kontroll av rörligheten. || För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller inte överensstämmer med kraven1. 2.4. Hjulinställning (X)(2) || Kontrollera inställningen av styrda hjul med hjälp av lämplig utrustning. || Inställningen överensstämmer inte med informationen från tillverkaren eller med kraven1. 2.5. Vändskiva för släpvagnens styraxel || Visuell kontroll eller kontroll med hjälp av en särskilt anpassad kraftplatta. || (a) Komponent skadad eller sprucken. (b) Stort glapp. (c) Bristfällig fastsättning. 2.6 Elektrisk servostyrning (EPS) || Visuell kontroll och kontroll av överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar då motorn startas/stängs av. || (a) Varningslampan för EPS anger fel på systemet. (b) Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar. (c) Hjälpsystemet fungerar inte 3. SIKT || 3.1. Siktfält || Visuell kontroll från förarsätet. || Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna. 3.2. Fönsterglasets skick || Visuell kontroll. || (a) Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten). (b) Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven(1) (XX)(3). (c) Glas eller transparent ruta ej i acceptabelt skick. 3.3. Backspeglar eller annan backanordning || Visuell kontroll. || (a) Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven(1). (b) Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt. 3.4. Vindrutetorkare || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas (b) Torkarblad saknas eller är uppenbart defekta. 3.5. Vindrutespolare || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Vindrutespolare fungerar inte tillfredsställande. 3.6 Avimningsanording (X)(2) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Anordningen fungerar inte eller är uppenbart defekt. 4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELUTRUSTNING || 4.1. Strålkastare || 4.1.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Ljuskällan felaktig eller saknas. (b) Projektionssystem (reflektor och lins) defekt eller saknas). (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.1.2 Inställning || Fastställ den horisontella inriktningen av varje strålkastare vid halvljus med hjälp av en anordning för strålkastarinställning eller skärm. || Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven1. 4.1.3. Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1) (antal strålkastare som tänds samtidigt) (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. 4.1.4. Överensstämmelse med kraven(1). || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). (b) Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. (c) Ljuskälla och lampa är inte kompatibla 4.1.5. Inställningsanordning (där sådan är obligatorisk) || Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering. || (a) Anordningen fungerar inte. (b) Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen. 4.1.6. Strålkastarrengörare (där sådan är obligatorisk) || Visuell kontroll och om möjligt kontroll genom manövrering. || Anordningen fungerar inte. 4.2. Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor || 4.2.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.2.2 Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1(1). (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. 4.2.3. Överensstämmelse med kraven(1) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1) (b) Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. 4.3. Stopplyktor || 4.3.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.3.2. Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven1(1). (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. 4.3.3. Överensstämmelse med kraven(1). || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). 4.4. Körriktningsvisare och varningsljus || 4.4.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt 4.4.2. Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). 4.4.3. Överensstämmelse med kraven(1). || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). 4.4.4. Blinkfrekvens || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven(1). 4.5. Dimljus fram och bak || 4.5.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.5.2 Inställning (X)(2) || Kontroll genom manövrering och med hjälp av en anordning för strålkastarinställning || Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns. 4.5.3. Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). 4.5.4. Överensstämmelse med kraven(1). || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1) (b) Systemet överensstämmer inte med kraven(1) 4.6. Backljus || 4.6.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt ljuskälla. (b) Defekt lins. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.6.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). (b) Systemet överensstämmer inte med kraven(1). 4.6.3. Av- och påslagning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). 4.7. Belysning av bakre registreringsskylt || 4.7.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Lampan ger direkt ljus bakåt. (b) Defekt ljuskälla. (c) Lampan bristfälligt fastsatt. 4.7.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Systemets funktion överensstämmer inte med kraven1. 4.8. Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar || 4.8.1. Skick || Visuell kontroll. || (a) Reflekterande utrustning defekt eller skadad. (b) Reflektorn bristfälligt fastsatt. 4.8.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Visuell kontroll. || Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven1. 4.9. Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen || 4.9.1. Skick och funktion || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Fungerar inte. 4.9.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Överensstämmer inte med kraven1. 4.10. Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn || Visuell kontroll: Undersök om möjligt anslutningens elektriska kontinuitet. || (a) Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta. (b) Skadad eller sliten isolering. (c) Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt. 4.11. Elkabelsystemet || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eventuellt inklusive motorutrymmet. || (a) Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat. (b) Kabelsystemet slitet (c) Skadad eller sliten isolering. 4.12. Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X)(2) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven(1). (b) Lampans funktion överensstämmer inte med kraven(1). (c) Lampan/reflexanordningen bristfälligt fastsatt. 4.13. Batteri(er) || Visuell kontroll. || (a) Bristfälligt fastsatt. (b) Otätt. (c) Defekt omkopplare (om sådan krävs). (d) Defekta säkringar (om sådana krävs). (e) Olämplig ventilation (om sådan krävs) 5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING || 5.1 Axlar || 5.1.1. Axlar || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. || (a) Axel brottskadad eller deformerad. (b) Bristfällig montering i fordonet. (c) Felaktig reparation eller ändring. 5.1.2. Axeltappar || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. Anbringa en vertikal kraft eller sidokraft på varje hjul och notera hur mycket axelbalken rör sig i förhållande till axeltappen. || (a) Axeltapp brottskadad. (b) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar. (c) För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk. (d) Sprint till axeltapp sitter löst i axeln. 5.1.3 Hjullager || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. Gunga på hjulet eller anbringa en sidokraft på varje hjul och notera hur mycket hjulet rör sig uppåt i förhållande till axeltappen. || (a) Stort glapp i hjullagret. (b) Hjullagret sitter för hårt och kärvar. 5.2. Hjul och däck || 5.2.1. Hjulhus || Visuell kontroll. || (a) Hjulmuttrar eller hjulbultar saknar eller sitter löst. (b) Hjulhuset är slitet eller skadat 5.2.2. Hjul || Visuell kontroll av båda sidorna på alla hjul med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || (a) Brottskada eller felaktig svetsning (b) Låsringar för däcken bristfälligt monterade. (c) Hjul kraftigt deformerat eller slitet. (d) Hjulens storlek eller typ överensstämmer inte med kraven(1) och påverkar trafiksäkerheten 5.2.3. Däck || Visuell kontroll av hela däcket, antingen genom att rotera hjulet upplyft från marken och med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller genom att rulla fordonet fram och tillbaka över en smörjgrop. || (a) Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven(1) och påverkar trafiksäkerheten (b) Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul. (c) Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel). (d) Allvarliga skador eller skåror på däck. (e) Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven(1). (f) Däcket skaver mot andra delar. (g) Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven(1). (h) Övervakningssystemet för lufttrycket är felaktigt eller fungerar uppenbart inte. 5.3. Fjädringssystem || 5.3.1. Fjädrar och krängningshämmare || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. || (a) Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel. (b) Fjäderdel skadad eller brottskadad. (c) Fjäder saknas (d) Felaktig reparation eller ändring 5.3.2. Stötdämpare || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, eller med hjälp av särskild utrustning om sådan finns. || (a) Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel. (b) Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel. 5.3.2.1 Provning av dämpningens effektivitet || Använd särskild utrustning och jämför skillnader mellan vänster och höger och/eller absoluta värden som anges av tillverkaren. || (a) Väsentlig skillnad mellan höger och vänster (b) Angivna minimivärden uppnås ej 5.3.3. Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. || (a) Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel. (b) Komponent skadad, brottskadad eller kraftigt korroderad. (c) Felaktig reparation eller ändring. 5.3.4. Kulleder || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. Kraftplattor kan användas och rekommenderas för fordon med en bruttofordonsvikt som överstiger 3,5 ton. || (a) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled. (b) Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet. 5.3.5. Luftfjädring || Visuell kontroll || (a) Systemet fungerar inte. (b) Komponent skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt. (c) Förnimbart läckage i systemet 6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR || 6.1. Chassi eller ram och infästningar || 6.1.1. Allmänt skick || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || a) Sidobalk eller tvärbalk brottskadad eller deformerad. b) Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta. c) Kraftig korrosion som påverkar styvheten. || 6.1.2. Avgasrör och ljuddämpare || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || a) Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt. b) Rökgaser kommer in i förarhytten eller i passagerarutrymmet. || 6.1.3. Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning) || Visuell kontroll med fordonet över en smörjgrop eller på en lyftanordning, med hjälp av anordningar för detektering av läckage vid LPG-/CNG-system || (a) Bränsletank och bränsleledningar bristfälligt fastsatta. (b) Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt. (c) Skadade eller skavda bränsleledningar. (d) Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande. (e) Brandfara på grund av - bränsleläckage, - otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem, - motorutrymmets skick. (f) System för LPG/CNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven(1). || 6.1.4. Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd || Visuell kontroll. || (a) Lösa delar eller skador som sannolikt kan orsaka personskador vid beröring. (b) Anordningen överensstämmer inte med kraven(1). || 6.1.5. Reservhjulshållare (om sådan är monterad) || Visuell kontroll. || (a) Hållaren ej i lämpligt skick (b) Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. (c) Reservhjulet sitter inte fast i hållaren och kan falla av. || 6.1.6. Kopplingsmekanismer och bogserutrustning || Visuell kontroll med avseende på slitage och korrekt manövrering, med särskild uppmärksamhet på monterade säkerhetsanordningar och/eller användning av mätinstrument. || (a) Komponent skadad, defekt eller sprucken. (b) Stort slitage på komponent. (c) Bristfällig fastsättning. (d) Säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt. (e) Indikator fungerar inte. (f) Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används) (g) Felaktig reparation eller ändring. || 6.1.7. Transmission || Visuell kontroll. || (a) Fästskruvar saknas eller sitter löst. (b Stort slitage på kraftöverföringsaxelns lager. (c) Kraftigt slitage på kardanknutar. (d) Slitage på elastiska kopplingar. (e) Axel skadad eller böjd. (f) Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt. (g) Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet. (h) Olaglig förändring av kraftöverföringen || 6.1.8. Motorutrymme || Visuell kontroll, inte nödvändigtvis över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || Slitna, uppenbart skadade, lösa eller brottskadade fästpunkter. || 6.1.9 Motordata || Visuell kontroll || (a) Olaglig ändring av styrenheten (b) Olaglig ändring av motorn || 6.2. Hytt och karosseri || 6.2.1. Skick || Visuell kontroll. || (a) Lös eller skadad panel eller annan del som sannolikt kan orsaka personskador. (b) Karosstolpe bristfälligt fastsatt. (c) Motor- eller avgasrök kan komma in. (d) Felaktig reparation eller ändring. || 6.2.2. Montering || Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || (a) Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt. (b) Hytt eller kaross uppenbart inte placerad rakt på chassiet. (c) Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar är bristfällig eller saknas. (d) Kraftig korrosion vid fästpunkter på karosser i ett stycke. || 6.2.3. Dörrar och dörrlås || Visuell kontroll. || (a) Dörren öppnas eller stängs inte ordentligt. (b) Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd. (c) Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas, sitter löst eller är sliten. || 6.2.4. Golv || Visuell kontroll över en smörjgrop eller på en lyftanordning. || Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet. || 6.2.5. Förarsäte || Visuell kontroll. || (a) Löst säte eller säte med bristfällig konstruktion. (b) Justeringsmekanismen fungerar bristfälligt. || 6.2.6. Övriga säten || Visuell kontroll. || (a) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta. (b) Monterade säten överensstämmer inte med kraven(1).. || 6.2.7. Körreglage || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt. || 6.2.8. Fotsteg till hytt || Visuell kontroll. || (a) Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt. (b) Fotsteg eller fotstegsram är i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador. || 6.2.9. Övrig inredning och utrustning, utsida och insida || Visuell kontroll. || (a) Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt. (b) Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven(1).. (c) Hydraulisk utrustning otät || 6.2.10. Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar || Visuell kontroll. || (a) Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade. (b) Otillräckligt avstånd till hjul. (c) Överensstämmer inte med kraven(1).. || 7. ÖVRIG UTRUSTNING || 7.1. Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem || 7.1.1. Säker montering av säkerhetsbälten/spännen || Visuell kontroll. || (a) Fästpunkt kraftigt försliten. (b) Fästpunkten sitter löst || 7.1.2. Skick på säkerhetsbälten/spännen. || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat. (b) Skadat säkerhetsbälte. (c) Säkerhetsbältet överensstämmer inte med kraven(1). (d) Säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt. (e) Upprullningsdon för säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt. || 7.1.3 Avlastare för säkerhetsbälten || Visuell kontroll || Avlastare saknas eller är inte lämplig för fordonet. || 7.1.4 Bältessträckare || Visuell kontroll || Bältessträckare saknas eller är inte lämplig för fordonet. || 7.1.5 Krockkudde || Visuell kontroll || (a) Krockkudde saknas eller är inte lämplig för fordonet. (b) Krockkudden fungerar inte || 7.1.6 SRS-system || Visuell kontroll av varningslampan. || Varningslampan för SRS anger fel på systemet. || 7.2. Brandsläckare (X)(2) || Visuell kontroll. || (a) Saknas. (b) Överensstämmer inte med kraven(1). || 7.3. Lås och stöldskydd || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Anordningen förhindrar inte att fordonet körs. (b) Defekt eller låser spärrar av misstag || 7.4. Varningstriangel (om sådan krävs) (X)(2) || Visuell kontroll. || (a) Saknas eller är ofullständig. (b) Överensstämmer inte med kraven(1). || 7.5. Förbandslåda. (om sådan krävs) (X)(2) || Visuell kontroll. || Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven1. || 7.6. Hjulkilar (om sådana krävs) (X)(2) || Visuell kontroll. || Saknas eller i bristfälligt skick. || 7.7. Ljudsignalanordning || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Fungerar inte. (b) Manöveranordning bristfälligt fastsatt. (c) Överensstämmer inte med kraven(1).. || 7.8. Hastighetsmätare || Visuell kontroll eller kontroll genom manövrering vid provning på väg eller med hjälp av elektronisk utrustning. || (a) Ej monterad enligt kraven1)(1). (b) Fungerar inte. (c) Belysningen fungerar inte. || 7.9. Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs) || Visuell kontroll. || (a) Ej monterad enligt kraven1)(1). (b) Fungerar inte. (c) Tätningar är defekta eller saknas. (d) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. (e) Uppenbar manipulation. (f) Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna || 7.10. Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering om utrustning finns. || (a) Ej monterad enligt kraven(1). (b) Fungerar uppenbart inte. (c) Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrollerats) (d) Tätningar är defekta eller saknas. (e) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. (f) Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna || 7.11 Vägmätare om sådan finns || Visuell kontroll || (a) Uppenbart manipulerad (bedrägeri) (b) Uppenbart ur funktion || 7.12 Antisladdsystem (ESC) om sådant finns/krävs || Visuell kontroll || (a) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade (b) Ledningar skadade (c) Andra delar saknas eller är skadade (d) Omkopplare skadad eller fungerar inte korrekt (e) Varningslampan för ESC anger fel på systemet || 8. STÖRNINGAR || 8.1. BULLER || 8.1.1 Bullerdämpning || Subjektiv utvärdering (om inspektören anser att bullernivån ligger nära ett gränsvärde kan ett bullerprov vid stillastående utföras med hjälp av en ljudnivåmätare). || (a) Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven(1). (b) Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, kan falla av, är skadad, felaktigt monterad, saknas eller är uppenbart ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt. || 8.2. Avgasutsläpp || 8.2.1 Utsläpp från bensinmotor || 8.2.1.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp || Visuell kontroll || (a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt. (b) Läckage som påverkar mätningen av utsläpp || 8.2.1.2 Gasformiga utsläpp || Mätning med hjälp av en avgasanalysator enligt kraven(1).. För fordon utrustade med lämpliga omborddiagnossystem kan funktionen hos utsläppssystemet alternativt kontrolleras genom att OBD-anordningen läses av på lämpligt sätt och samtidigt kan kontroll ske av OBD-systemets funktion, i stället för utsläppsmätningar vid tomgång i enlighet med tillverkarens rekommendationer för uppvärmning och andra krav(1). || (a) Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren (b) Om ett sådant värde inte finns tillgängligt gäller följande för koldioxidutsläpp: i) För fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system, – 4,5 % eller – 3,5 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som anges i kraven(1). ii) För fordon som har ett avancerat utsläppsbegränsande system: – vid tomgång: 0,5 % – vid hög tomgång: 0,3 % eller – vid tomgång: 0,3 %[6] – vid hög tomgång: 0,2 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som anges i kraven(1). (c) Lambda ligger utanför intervallet 1± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikationer (d) OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel || 8.2.2 Utsläpp från dieselmotor || 8.2.2.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp || Visuell kontroll || (a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt (b) Läckage som påverkar mätningen av utsläpp || 8.2.2.2 Röktäthet Fordon som registrerades eller togs i bruk före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav. || (a) Avgasernas röktäthet ska mätas vid fri acceleration (utan belastning och från tomgång till maximivarvtal) med växeln i friläge och kopplingen nedtryckt. (b) Konditionering av fordon: 1. Provningar får utföras på fordon utan konditionering. Av säkerhetsskäl är det dock lämpligt att kontrollera att motorn är varm och i tillfredsställande mekaniskt skick. 2. Krav på konditionering: (i) Motorn ska ha uppnått arbetstemperatur, vilket t.ex. innebär att temperaturen på motoroljan som mäts med en oljemätsticka ska vara minst 80 °C eller motsvara normal arbetstemperatur om den är lägre, eller att motorblocktemperaturen, mätt som nivå på den infraröda strålningen, ska vara minst lika hög. Om denna mätmetod är opraktisk på grund av fordonets konstruktion ska motorns normala arbetstemperatur uppnås på annat sätt, t.ex. genom att kylfläkten går igång. (ii) Avgassystemet ska rensas genom minst tre fria accelerationscykler eller motsvarande metod. (c) Provningsförfarande: 1. Motorn och eventuellt turboaggregat ska gå på tomgång innan varje fri accelerationscykel påbörjas. För tunga dieseldrivna fordon innebär detta minst 10 sekunder efter det att gaspedalen släppts upp. 2. För att påbörja varje fri accelerationscykel ska gaspedalen snabbt (dvs. på mindre än en sekund) och i en rörelse, men inte häftigt, tryckas i botten för att uppnå maximal insprutning från insprutningspumpen. 3. Under varje fri accelerationscykel och innan gaspedalen släpps upp ska motorn komma upp i maximivarvtal eller, när det gäller automatväxlade fordon, det varvtal som anges av tillverkaren eller, om dessa uppgifter inte finns att tillgå, två tredjedelar av maximivarvtalet. Detta kan kontrolleras t.ex. med hjälp av motorvarvet eller genom att man låter tillräckligt lång tid förflyta mellan den första tryckningen på gaspedalen och det ögonblick den släpps upp, vilket för fordon i kategorierna 1 och 2 i bilaga I bör vara minst 2 sekunder. 4. Fordon får endast underkännas om det aritmetiska medelvärdet från minst tre av de senast genomförda accelerationscyklerna överskrider gränsvärdet. Medelvärdet kan räknas fram genom att man bortser från de mätningar som i hög grad avviker från medelvärdet eller att man använder resultatet av någon annan statistisk beräkning som tar hänsyn till spridningen hos mätningarna. Medlemsstaterna får begränsa antalet provningscykler. 5. För att undvika onödiga provningar får medlemsstaterna underkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket högre än gränsvärdet. För att likaså undvika onödiga provningar får medlemsstaterna godkänna fordon om värdena efter mindre än tre fria accelerationscykler eller efter rensningscykeln ovan ligger mycket lägre än gränsvärdet. || (a) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven1, ska röktätheten anses överskrida den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt (b) om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven(1) inte medger att referensvärden används: för insugningsmotorer: 2,5 m-1 för turboladdade motorer: 3,0 m-1 eller, för fordon som identifierats i kraven1 eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven(1): 1,5 m-1.[7] || 8.3 Elektromagnetiskt störningsskydd || Radiostörningar (X)(2) || Visuell kontroll. || Något av kraven1 uppfylls inte. || 8.4 Övriga punkter som är relaterade till miljön || 8.4.1 Vätskeläckage || Visuell kontroll. || Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter. || 9. KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT M2, M3 || 9.1. Dörrar || 9.1.1 In- och utgångar || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt manövrering (b) Försämrat skick (c) Defekta nödkontroller (d) Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekta (e) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.1.2 Nödutgångar || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). || (a) Defekt manövrering (b) Nödutgångsskyltar saknas eller är oläsliga (c) Hammare för att krossa glas saknas (d) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.2. Avimnings- och avfrostningssystem (X)(2) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Fungerar inte tillfredsställande (b) Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet (c) Defekt avimning (om sådan är obligatorisk) || 9.3. Ventilations- och värmesystem (X)(2) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt manövrering (b) Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet || 9.4. Säten || 9.4.1 Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal) || Visuell kontroll || a) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta b) Fällbara säten (som sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt c) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.4.2. Förarsäte (ytterligare krav) || Visuell kontroll || a) defekta specialkomponenter som bländskydd eller solskydd b) skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven(1). || 9.5. Inre belysning och destinationsanordningar (X)2 || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Anordningen defekt eller överensstämmer inte med kraven(1). || 9.6. Gångar, områden för stående || Visuell kontroll || (a) Bristfälligt fastsatt golv. (b) Defekta ledstänger eller handtag. (c) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.7. Trappor och fotsteg || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). || (a) Dåligt eller skadat skick (b) Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt (c) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.8. System för passagerarkommunikation (X)(2) || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || Defekt system. || 9.9. Meddelanden (X)(2) || Visuell kontroll. || (a) Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga (b) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.10. Krav gällande transport av barn (X)(2) || 9.10.1 Dörrar || Visuell kontroll || Dörrskydd överensstämmer inte med kraven1 för den här typen av transport. || 9.10.2 Signalerings- och specialutrustning || Visuell kontroll || Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven(1). || 9.11. Krav gällande transport av personer med funktionshinder (X)2 || 9.11.1 Dörrar, ramper och lyftanordningar || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering. || (a) Defekt manövrering. (b) Försämrat skick. (c) Defekta kontroller. (d) Defekta varningsanordningar. (e) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.11.2 Fastsättning av rullstolar || Visuell kontroll och kontroll genom manövrering (om så är lämpligt). || (a) Defekt manövrering. (b) Försämrat skick. (c) Defekta kontroller. (d) Överensstämmer inte med kraven(1). || 9.11.3 Signalerings- och specialutrustning || Visuell kontroll || Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven(1). || 9.12. Övrig specialutrustning (X)(2) || 9.12.1 Utrymme för livsmedelsberedning || Visuell kontroll || (a) Utrymmena överensstämmer inte med kraven(1). (b) Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem. || 9.12.2. Hygienutrymmen || Visuell kontroll || Utrymmena överensstämmer inte med kraven(1). || 9.12.3. Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system) || Visuell kontroll || Överensstämmer inte med kraven(1). || ANMÄRKNINGAR: Med krav avses kraven för
typgodkännande vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då
fordonet tas i bruk för första gången, såväl som av efterjusteringskrav eller
nationell lagstiftning i registreringslandet. Anmärkningen (X) markerar förhållanden
som avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte
betraktas som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning. BILAGA III KRAV GÄLLANDE Bedömning av brister HOS FORDONET För varje fordonssystem och alla komponenter
som genomgår provning ska följande regler tillämpas trafiksäkerhetsprovning för
att fastställa om fordonets skick kan godkännas. Komponent || Orsak till underkännande || Bedömning av brister || Mindre || Större || Farliga 0. IDENTIFIERING AV FORDONET 0.1 Registrerings-skyltar (om sådana behövs enligt kraven)(1) || (a) Registreringsskyltar saknas eller är så dåligt fästa att de riskerar att falla av. || || X || (b) Text saknas eller är oläslig. || || X || (c) Överensstämmer inte med fordonets handlingar. || || X || 0.2. Fordonets identifierings-/chassi-/serienummer || (a) Saknas eller kan inte hittas. || || X || (b) Ofullständigt, oläsligt. || || X || (c) Överensstämmer inte med fordonets handlingar. || || X || 1. BROMSUTRUSTNING 1.1. Mekaniskt skick och funktion 1.1.1. Färd-bromsens pedalaxel/manöverspak || (a) Pedalaxeln svårmanövrerad. || || X || b) Stort slitage eller glapp. || || X || 1.1.2. Pedalens/manöverspakens skick och manöverorganets slaglängd || (a) För stor eller för liten tillgänglig slaglängd. || || X || (b) Manöverorganet utväxlar inte korrekt. Funktionen påverkad. || X || X || (c) Halkskyddsbeläggning på bromspedalen saknas, har lossnat eller slitits ned. || X || || 1.1.3. Vakuumpump eller kompressor och behållare || (a) Otillräckligt lufttryck/vakuum för att aktivera bromsen minst fyra gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller att manometerutslaget signalerar fara). bromsen minst två gånger efter det att larmsystemet utlösts (eller att manometerutslaget signalerar fara). || || X || X (b) Den tid som behövs för att bygga upp lufttryck/vakuum till säkert driftvärde uppfyller inte kraven1. || || X || (c) Flerkretsskyddsventilen eller övertrycksventilen fungerar inte. || || X || (d) Läckage som orsakar märkbar trycksänkning eller förnimbart läckage. || || X || (e) Yttre skada som sannolikt påverkar bromssystemets funktion. Reservbromsens prestanda uppfylls inte. || || X || X 1.1.4. Indikator eller mätare för otillräckligt tryck || Felaktig eller skadad indikator eller mätare. Lågt tryck går inte att identifiera. || X || X || 1.1.5. Handmanövrerad bromsventil || (a) Manöverorganet spräckt, skadat eller slitet. || || X || (b) Ej tillförlitlig manövrering av ventil eller ej tillförlitlig ventil || || X || (c) Lösa kopplingar eller läckor i systemet. || || X || (d) Otillfredsställande funktion. || || X || 1.1.6. Parkeringsbromsaktivator, manöverarm, låsmekanism, elektrisk parkeringsbroms || (a) Låsmekanismen otillräcklig. || || X || (b) Slitage på manöverarmens axel eller på låsmekanismen Stort slitage. || X || X || (c) För stor slaglängd (felaktig inställning.) || || X || (d) Aktivatorn saknas, är skadad eller fungerar inte || || X || (e) Bristfällig funktion, varningsindikator felaktig || || X || 1.1.7 Bromsventiler (bottenventiler, utloppsventiler, reglerventiler) || (a) Skadad ventil eller luftläckage. Funktionen påverkad. || || X || X (b) Kompressorns oljeförbrukning för stor. || X || || (c) Ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. || || X || (d) Förlust eller läckage av hydraulvätska Funktionen påverkad. || || X || X 1.1.8. Kopplingar till släpvagnens bromsanordning (elektriska och pneumatiska) || (a) Kran eller självtätande ventil defekt. Funktionen påverkad. || X || X || (b) Kran eller ventil ej tillförlitlig eller bristfälligt monterad. Funktionen påverkad. || X || X || (c) Otillräcklig täthet. Funktionen påverkad. || || X || X (d) Otillräcklig funktion Bromsens funktion påverkad. || || X || X 1.1.9. Energiackumulator, tryckluftsbehållare || (a) Behållare skadad eller lätt korroderad. Behållare svårt skadad, korroderad eller otät. || X || X || (b) Avtappningsanordningens funktion påverkad. Avtappningsanordning fungerar inte. || X || X || (c) Behållare felaktig eller bristfälligt monterad. || || X || 1.1.10. Servostyrenheter, huvudcylinder (hydraulsystem) || (a) Servoenhet defekt eller otät. || || X || (b) Huvudcylinder defekt, broms fungerar fortfarande. Huvudcylinder defekt eller otät. || || X || X (c) Huvudcylinder bristfälligt fastsatt, broms fungerar fortfarande. Huvudcylinder ej tillförlitlig. || || X || X (d) För liten mängd bromsvätska (under markering för miniminivå men mer än 50 % av tankens kapacitet) För liten mängd bromsvätska (under markering för miniminivå men mindre än 50 % av tankens kapacitet) Ingen bromsvätska synlig. || X || X || X (e) Lock på huvudcylindern saknas. || X || || (f) Kontrollampan för bromsvätska lyser eller är defekt. || X || || (g) Bristfällig funktion hos varningsanordningen för bromsvätskenivå. || X || || 1.1.11. Bromsrör || (a) Hög risk för funktionsfel eller brott. || || || X (b) Otätheter i rör eller kopplingar (tryckluftbromssystem). Otätheter i rör eller kopplingar (hydraulbromssystem). || || X || X (c) Skadade eller kraftigt korroderade rör. Påverkar bromsarnas funktion genom blockering eller hög risk för läckage. || || X || X (d) Felmonterade rör. Risk för skada. || X || X || 1.1.12. Bromsslangar || (a) Hög risk för funktionsfel eller brott. || || || X (b) Slangar snodda eller för korta Skadade eller skavda slangar || X || X || (c) Otätheter i slangar eller kopplingar. (tryckluftbromssystem). Otätheter i slangar eller kopplingar (hydraulbromssystem). || || X || X (d) Slangar buktar ut under tryck. Sladd fungerar bristfälligt. || || X || X (e) Porösa slangar. || || X || 1.1.13. Bromsbelägg och bromsklossar || (a) Stort slitage på belägg eller klossar (minimimarkering har nåtts) Stort slitage på belägg eller klossar (minimimarkering har passerats). || || X || X (b) Belägg eller klossar nedsmutsade (av olja, fett etc.). Bromsprestanda påverkad. || || X || X (c) Belägg eller klossar saknas || || || X 1.1.14. Bromstrummor, bromsskivor || (a) Bromstrumma eller bromsskiva sliten (minimimarkering har nåtts) eller repad. Bromstrumma eller bromsskiva kraftigt försliten, repad, sprucken, bristfälligt fastsatt eller skadad. || || X || X (b) Bromstrumma eller bromsskiva nedsmutsad (av olja, fett etc.) || || X || (c) Bromstrumma eller bromsskiva saknas || || || X (d) Bromsskölden bristfälligt fastsatt. || || X || 1.1.15. Bromskablar, stänger, spakar, kopplingar || (a) Kabel skadad eller bockad. Bromsprestanda påverkad. || || X || X (b) Stort slitage eller korrosion på komponent. Bromsprestanda påverkad. || || X || X (c) Kabel, stång eller kopplingar bristfälligt fastsatta. || || X || (d) Bristfällig kabelmontering. || || X || (e) Begränsning i bromssystemets rörlighet. || || X || (f) Onormala rörelser hos spakar/kopplingar till följd av felaktig inställning eller onormalt slitage. || || X || 1.1.16. Bromscylindrar (även fjäderbromsar och hydraulcylindrar) || (a) Cylinder sprucken eller skadad. Bromsprestanda påverkad. || || X || X (b) Läckande cylinder Bromsprestanda påverkad. || || X || X (c) Cylinder felaktig eller bristfälligt monterad. Bromsprestanda påverkad. || || X || X (d) Cylinder kraftigt korroderad. Risk för sprickor. || || X || X (e) För liten eller för stor slaglängd för cylindern. Bromsprestanda påverkad (ingen reserv för rörelse). || || X || X (f) Dammskydd skadat. Dammskydd saknas eller är skadat. || X || X || 1.1.17. Lastkännande ventil || (a) Defekt förbindelse. || || X || (b) Felaktigt justerad förbindelse. || || X || (c) Ventil kärvar eller fungerar inte (ABS-funktion) Ventil kärvar eller fungerar inte. || || X || X (d) Ventil saknas (om sådan krävs) || || || X (e) Tillverkarskylt saknas. || X || || (f) Informationen oläslig eller överensstämmer inte med kraven(1) || X || || 1.1.18. Bromsjusterare och indikatorer || (a) Bromsjusterare är skadad, kärvar eller rör sig onormalt, stort slitage eller felaktig inställning. || || X || (b) Defekt bromsjusterare. || || X || (c) Felaktigt installerad eller utbytt. || || X || 1.1.19. Tillsatsbromsanordning (om sådan monterats) || (a) Felaktig anslutning eller montering. Funktionen påverkad. || X || X || (b) Systemet uppenbart felaktigt eller saknas. || || X || 1.1.20. Automatisk manövrering av släpvagnsbromsar || Släpvagnens bromsanordning aktiveras inte automatiskt när bromskopplingen kopplas ur. || || || X 1.1.21. Hela bromssystemet || (a) Övriga systemenheter (t.ex. frostskyddspump, lufttork etc.) har yttre skador eller är korroderade så att bromssystemet påverkas negativt. Bromsprestanda påverkad. || || X || X (b) Lufttork eller frostskyddspump ej tillräckligt tät. Systemets funktioner har påverkats. || X || X || (c) Komponent felaktig eller bristfälligt monterad. || || X || (d) Felaktig reparation eller ändring av någon komponent[8] Bromsprestanda påverkad. || || X || X 1.1.22. Provanslutningar (om sådana monterats) || (a) Saknas. || || X || (b) Skadade Oanvändbara eller otäta. || X || X || 1.2. Färdbromsens prestanda och verkan 1.2.1. Prestanda || (a) Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul. || || X || X (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning. Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar. || || X || X (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). || || X || (d) Onormal fördröjning före bromsverkan på något hjul. || || X || (e) Alltför stora variationer i bromsverkan under ett fullständigt hjulvarv. || || X || 1.2.2. Verkan || Uppfyller ej nedanstående minimivärden: Fordon som registrerats för första gången efter ikraftträdandet av direktiv 2010/48/EU: – Kategori N1: 50 % – Kategori M1: 58 % – Kategori M2 och M3: 50 % – Kategori N2 och N3: 50 % – Kategori O2 (XX)(3), O3 och O4: · För påhängsvagnar: 45 % · För släpvagn med dragstång: 50 % Fordon som registrerats före ikraftträdandet av direktiv 2010/48/EU: Kategori N1: 45 % Kategori M1, M2 och M3: 50 % [9] Kategori N2 och N3: 43 % [10] Kategori O2 (XX)(3), O3 och O4: 40 % [11] Övriga kategorier (XX)(3): - Kategori L (båda bromsarna): Kategori L1e: 42 % Kategori L2e, L6e: 40 % Kategori L3e: 50 % Kategori L4e: 46 % Kategori L5e, L7e: 44 % - Kategori L (bakre hjulbroms): Alla kategorier: 25 % Mindre än 50 % av ovan nämnda värden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning. || || X || X 1.3. Reservbromsens prestanda och verkan (vid separata system) 1.3.1 Prestanda || (a) Otillräcklig bromsverkan på ett eller flera hjul. Ingen bromsverkan på ett eller flera hjul. || || X || X (b) Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 70 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel. Alternativt avviker fordonet vid bromsprov på väg för mycket från körriktningen vid inbromsning. Bromsverkan på det minst bromsade hjulet på en axel är mindre än 50 % av den maximala verkan på andra hjulet på samma axel om fordonet har styraxlar. || || X || X (c) Ingen gradvis bromsverkan (låsning). || || X || 1.3.2. Verkan || Bromsverkan är mindre än 50 % [12] av verkan på färdbromsen enligt avsnitt 1.2.2 i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, för påhängsvagnar, till summan av den tillåtna axelbelastningen (förutom L1e och L3e). Mindre än 50 % av ovan nämnda värden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning. || || X || X 1.4. Parkeringsbromsens prestanda och verkan 1.4.1. Prestanda || Bromsen fungerar inte på ena sidan, eller fordonet avviker för mycket från körriktningen vid inbromsning vid bromsprov på väg. Mindre än 50 % av ovan nämnda effektivitetsvärden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning. || || X || X 1.4.2. Verkan || Ger för alla fordonskategorier en bromskoefficient som är lägre än 16 % i förhållande till den tillåtna totalvikten eller, när det rör sig om motorfordon, som är lägre än 12 % i förhållande till fordonets tillåtna totalvikt, om detta värde är högre (förutom L1e och L3e). Mindre än 50 % av ovan nämnda värden har uppnåtts i förhållande till fordonets vikt vid provning. || || X || X 1.5. Tillsatsbromsens prestanda || (a) Ingen gradvis bromsverkan (gäller ej motorbromsen). || || X || (b) Systemet fungerar ej. || || X || 1.6. Låsningsfria bromsar (ABS-bromsar) || (a) Felaktig varningsanordning. || || X || (b) Systemfel på varningsanordningen. || || X || (c) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade || || X || (d) Ledningar skadade || || X || (e) Andra delar saknas eller är skadade || || X || 1.7 Elektriskt bromssystem (EBS) || (a) Felaktig varningsanordning. || || X || (b) Systemfel på varningsanordningen. || || X || 1.8 Bromsvätska || (a) Bromsvätskans kokpunkt är för låg eller vatteninnehållet för högt Kokpunkt < 180 °C eller vatteninnehåll > 1,5 % Kokpunkt < 150 °C eller vatteninnehåll > 2,0 % || X || X || (b) Bromsvätskan är förorenad. Hög risk för fel. || || X || X (c) För liten mängd bromsvätska (under markering för miniminivå men mer än 50 % av tankens kapacitet) För liten mängd bromsvätska (under markering för miniminivå men mindre än 50 % av tankens kapacitet) Ingen bromsvätska synlig. || X || X || X 2. STYRNING 2.1. Mekaniskt skick 2.1.1. Styrinrättningens skick || (a) Styrningen svårmanövrerad. || || X || (b) Styrarmsaxeln vriden eller spåren utslitna. Påverkar funktionen. || || X || X (c) Stort slitage på styrarmsaxeln. Påverkar funktionen. || || X || X (d) För stor rörelse på styrarmsaxeln. Påverkar funktionen. || || X || X (e) Läckage. Droppar. || X || X || 2.1.2. Infästning av styrinrättningens hölje || (a) Styrinrättningens hölje ej ordentligt fäst. Mer än 50 % av infästningarna är lösa eller har relativ rörlighet mot synligt chassi/karosseri. || || X || X (b) Förlängda fästhål i chassiet. Mer än 50 % av infästningarna är påverkade. || || X || X (c) Fästskruvar saknas eller är brottskadade. Mer än 50 % av infästningarna är påverkade. || || X || X (d) Styrinrättningens hölje brottskadat. Höljets stabilitet eller infästning är påverkat. || || X || X 2.1.3. Länksystemets skick || (a) Relativ rörelse mellan komponenter som bör vara fasta. För stor rörelse eller risk för brott i länksystemet. || || X || X (b) Stort slitage vid leder. Risk för brott i länksystemet. || || X || X (c) Någon komponent brottskadad eller deformerad. Påverkar funktionen. || || X || X (d) Låsanordningar saknas. || || X || (e) Felaktig inriktning av komponenter (t.ex. parallellstag eller styrstag). || || X || (f) Felaktig reparation eller ändring. Påverkar funktionen. || || X || X (g) Dammskyddet skadat eller slitet. Dammskydd saknas eller är kraftigt förslitet. || X || X || 2.1.4. Länksystemets manövrering || (a) Rörelse på länksystemet smutsar ner viss del av chassiet. || || X || (b) Styrningsstopp fungerar inte eller saknas. || || X || 2.1.5. Servostyrning || (a) Vätskeläckage. Funktionen påverkad. || || X || X (b) Otillräcklig mängd vätska. (Under minimimarkering men mer än 50 % av tankens kapacitet till minimimarkering) Mindre än 50 % av tankens kapacitet till minimimarkeringen || X || X || (c) Mekanismen fungerar inte. Styrningen påverkas. || || X || X (d) Mekanismen är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. Styrningen påverkas. || || X || X (e) Felaktig inriktning eller nedsmutsning av komponenter. Styrningen påverkas. || || X || X (f) Felaktig reparation eller ändring. Styrningen påverkas. || || X || X (g) Kablar/mantlar skadade eller kraftigt korroderade. Styrningen påverkas. || || X || X 2.2. Ratt, rattstång och styrstång 2.2.1. Skick på ratt och styrstång || (a) Relativ rörelse mellan ratt och rattstång vilket tyder på glapp. || || X || (b) Låsanordning på rattnavet saknas Risk för brott i länksystemet. || || X || X (c) Rattens nav, krans eller ekrar är brottskadade eller sitter löst Risk för brott i länksystemet. || || X || X 2.2.2. Rattstång/styrok och styrgafflar || (a) Rattens centrum rör sig för mycket uppåt eller nedåt. || || X || (b) Övre delen av rattstången rör sig för mycket radiellt från sin axel. || || X || (c) Slitage på elastiska kopplingar. || || X || (d) Bristfällig fastsättning. Risk för brott i länksystemet. || || X || X (e) Felaktig reparation eller ändring || || || X 2.3. Glapp i styrningen || För stort glapp i styrningen, till exempel om en punkt på kransen förflyttar sig mer än en femtedel av rattens diameter eller inte överensstämmer med kraven1. Säker styrning påverkad. || || X || X 2.4. Hjulinställning (X)(2) || Inställningen överensstämmer inte med informationen från tillverkaren eller med kraven1. Körning rakt fram påverkad, risk för fel i riktningsstabilitet. || X || X || 2.5. Vändskiva för släpvagnens styraxel || (a) Komponent skadad. Komponent skadad eller sprucken. || || X || X (b) Stort glapp. Körning rakt fram påverkad, risk för fel i riktningsstabilitet. || || X || X (c) Bristfällig fastsättning (mindre än 50 % av fastsättningarna lösa) Bristfällig fastsättning (mer än 50 % av fastsättningarna lösa) || || X || X 2.6. Elektrisk servostyrning (EPS) || (a) Varningslampan för EPS anger fel på systemet. || || X || (b) Bristande överensstämmelse mellan rattens och hjulens vinklar. Styrningen påverkas. || || X || X (c) Hjälpsystemet fungerar inte || || X || 3. SIKT 3.1. Siktfält || Hinder i förarens siktfält som i hög grad påverkar sikten framåt eller åt sidorna. (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde) Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga || X || X || 3.2. Fönsterglasets skick || (a) Sprucken eller missfärgad glasruta eller transparent ruta (om sådan är tillåten) (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde) Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga || X || X || (b) Glasruta eller transparent ruta (inklusive reflekterande eller tonad film) uppfyller inte kraven(1) (XX)(3) (vindrutetorkares utvändiga rengöringsområde) Vindrutetorkares invändiga rengöringsområde påverkat eller yttre speglar ej synliga || X || X || (c) Glas eller transparent ruta ej i acceptabelt skick. Sikt genom inre vindrutetorkares rengöringsområde starkt påverkad. || || X || X 3.3. Backspeglar eller annan backanordning || (a) Spegel eller annan anordning saknas eller är inte monterad enligt kraven(1) (minst två möjligheter för sikt bakåt tillgängliga) Mindre än två möjligheter för sikt bakåt tillgängliga || X || X || (b) Spegel eller enhet skadad eller lös. Spegel eller annan anordning fungerar inte, är skadad, sitter löst eller är bristfälligt fastsatt. || X || X || 3.4. Vindrutetorkare || (a) Vindrutetorkare fungerar inte eller saknas || || X || (b) Torkarblad defekt. Torkarblad saknas eller är uppenbart defekta. || X || X || 3.5. Vindrutespolare || Vindrutespolare fungerar ej korrekt (otillräcklig mängd spolarvätska men fungerande pump eller felriktad vattenstråle) Vindrutespolare fungerar ej. || X || X || 3.6 Avimningssystem (X)(2) || Systemet fungerar inte eller är uppenbart defekt. || X || || 4. LAMPOR, REFLEKTORER OCH ELEKTRISK UTRUSTNING 4.1. Strålkastare 4.1.1. Skick och funktion || (a) Lampa/ljuskälla saknas eller är defekt (flera lampor/ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mer än en tredjedel av lamporna). Enkla lampor/ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna. || X || X || (b) Defekt projektionssystem (reflektor och lins). Allvarligt defekt projektionssystem (reflektor och lins). || X || X || (c) Lampan bristfälligt fastsatt. || || X || 4.1.2 Inställning || Strålkastarens inställning är inte inom de gränser som fastställs i kraven1. || || X || 4.1.3. Av- och påslagning || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1) (antal strålkastare som tänds samtidigt) Överskrider tillåten främre ljusintensitet. || X || X || (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. || || X || 4.1.4. Överensstämmelse med kraven(1). || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). || || X || (b) Produkter på lins eller ljuskälla som uppenbart minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. || || X || (c) Ljuskälla och lampa är ej kompatibla || || X || 4.1.5. Inställningsanordning (där sådan är obligatorisk) || (a) Anordningen fungerar inte. || || X || (b) Manuell anordning kan inte manövreras från förarplatsen. || || X || 4.1.6. Strålkastarrengörare (där sådan är obligatorisk) || Anordningen fungerar inte. Om gasurladdningslampor används. || X || X || 4.2. Främre och bakre positionslyktor, sidomarkeringslyktor och breddmarkeringslyktor 4.2.1. Skick och funktion || (a) Defekt ljuskälla. || || X || (b) Defekt lins. || || X || (c) Lampan bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.2.2 Av- och påslagning || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). Bakre positionslyktor och sidomarkeringslyktor kan stängas av när strålkastare används. || X || X || (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. || || X || 4.2.3. Överensstämmelse med kraven(1) || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1) Rött ljus fram eller vitt ljus bak och starkt försämrad ljusintensitet. || X || X || (b) Produkter på lins eller ljuskälla som minskar ljusintensiteten eller ändrar färgen på det avgivna ljuset. Rött ljus fram eller vitt ljus bak och starkt försämrad ljusintensitet. || X || X || 4.3. Stopplyktor 4.3.1. Skick och funktion || (a) Defekt ljuskälla (vid LED-belysning fungerar en tredjedel av lamporna). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna. Alla ljuskällor är defekta. || X || X || X (b) Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges). || X || X || (c) Lampan bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.3.2. Av- och påslagning || (a) Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). Fördröjd manövrering (mer än 2,5 m/s2 fördröjning innan bromsbelysningen tänds). Fungerar inte. || X || X || X (b) Manöverorganet fungerar bristfälligt. || || X || 4.3.3. Överensstämmelse med kraven(1). || Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). Vitt ljus bakåt, kraftigt försämrad ljusintensitet. || X || X || 4.4. Körriktningsvisare och varningsljus 4.4.1. Skick och funktion || (a) Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mer än en tredjedel av lamporna). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna. || X || X || (b) Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges). || X || X || (c) Lampan bristfälligt fastsatt Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.4.2. Av- och påslagning || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). Fungerar inte. || X || X || 4.4.3. Överensstämmelse med kraven(1). || Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). Annat ljus än gult ljus avges. || X || X || 4.4.4. Blinkfrekvens || Blinkfrekvensen överensstämmer inte med kraven1(frekvensen avviker mer än 25 %). Frekvensen avviker mer än 50 %. || X || X || 4.5. Dimljus fram och bak 4.5.1. Skick och funktion || (a) Defekt ljuskälla (flera ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mer än en tredjedel av lamporna). Enkla ljuskällor, vid LED-belysning fungerar mindre än två tredjedelar av lamporna. || X || X || (b) Något defekt lins (påverkar inte ljuset som avges). Kraftigt defekt lins (påverkar ljuset som avges). || X || X || (c) Lampan bristfälligt fastsatt. Risk för bländande mötande trafik eller att lampan faller av. || X || X || 4.5.2 Inställning (X)(2) || Främre dimljusets horisontella inställning felaktig när ljusmönstret har en ljus/mörker-gräns (för låg ljus/mörker-gräns). Ljus/mörker-gränsen överstiger gränsen för strålkastare. || X || X || 4.5.3. Av- och påslagning || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). Fungerar inte. || X || X || 4.5.4. Överensstämmelse med kraven(1). || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1) || || X || (b) Systemet överensstämmer inte med kraven(1) || || X || 4.6. Backljus 4.6.1. Skick och funktion || (a) Defekt ljuskälla. || X || || (b) Defekt lins. || X || || Lampan bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.6.2. Överensstämmelse med kraven(1) || (a) Lampan, det avgivna ljusets färg, position eller intensitet överensstämmer inte med kraven(1). || || X || (b) Systemet överensstämmer inte med kraven(1). || || X || 4.6.3. Av- och påslagning || Omkopplarens funktion överensstämmer inte med kraven(1). Backljus kan aktiveras utan att växeln ligger i backläge. || X || X || 4.7. Belysning av bakre registreringsskylt 4.7.1. Skick och funktion || (a) Lampan ger direkt ljus bakåt. Avger direkt vitt ljus bakåt. || X || X || (b) Defekt ljuskälla, flera ljuskällor. Defekt ljuskälla, enkel ljuskälla. || X || X || Lampan bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.7.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Systemet överensstämmer inte med kraven1. || X || || 4.8. Reflexanordningar, (reflekterande) konturmärkning och bakre skyltar 4.8.1. Skick || (a) Reflekterande utrustning defekt eller skadad. Reflekterande utrustning påverkad. || X || X || (b) Reflektorn bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.8.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Anordningen, det reflekterade ljusets färg eller position överensstämmer inte med kraven1. Röd färg fram eller vit färg bak saknas eller är reflekterande. || X || X || 4.9. Varningslampor som är obligatoriska för belysningsutrustningen 4.9.1. Skick och funktion || Fungerar inte. Fungerar inte för halvljus eller bakre dimljus. || X || X || 4.9.2. Överensstämmelse med kraven(1) || Överensstämmer inte med kraven1. || X || || 4.10. Elanslutningar mellan dragfordon och släp- eller påhängsvagn || (a) Fasta komponenter är bristfälligt fastsatta. Lös sockel. || X || X || (b) Skadad eller sliten isolering. Risk för kortslutning. || X || X || (c) Elanslutningar i dragfordon eller släpvagn fungerar inte korrekt. Släpvagnens bromssystem påverkat, släpvagnens bromsbelysning fungerar inte. || || X || X 4.11. Elkabelsystemet || (a) Kabelsystemet ej tillförlitligt eller bristfälligt monterat. Lösa fästen, vidrör vassa kanter, risk för att anslutningar kopplas bort. Kablarna kan vidröra heta delar, roterande delar eller marken, anslutningar bortkopplade (delar som rör bromsning och styrning) || X || X || X (b) Kablarna något slitna. Kablarna kraftigt slitna. Kablarna extremt slitna (delar som rör bromsning och styrning). || X || X || X (c) Skadad eller sliten isolering. Risk för kortslutning. Stor risk för brand eller gnistbildning. || X || X || X 4.12. Ej obligatoriska lampor och reflexanordningar (X)(2) || (a) Monterad lampa eller reflexanordning överensstämmer inte med kraven(1). Avger/reflekterar rött ljus fram eller vitt ljus bak. || X || X || (b) Lampans funktion överensstämmer inte med kraven(1). Antalet strålkastare som används samtidigt överskrider tillåten ljusintensitet. Avger rött ljus fram eller vitt ljus bak. || X || X || (c) Lampan/reflexanordningen bristfälligt fastsatt. Risk för att lampan faller av. || X || X || 4.13. Batteri(er) || (a) Bristfälligt fastsatt. Ej korrekt fastsatt. Risk för kortslutning. || X || X || (b) Läckage. Utsläpp av farliga ämnen. || X || X || (c) Defekt omkopplare (om sådan krävs). || || X || (d) Defekta säkringar (om sådana krävs). || || X || (e) Olämplig ventilation (om sådan krävs) || || X || 5. AXLAR, HJUL, DÄCK OCH FJÄDRING 5.1 Axlar 5.1.1. Axlar || (a) Axel brottskadad eller deformerad. || || || X (b) Bristfällig montering i fordonet. Relativ rörelse mot chassi/karosseri/lös || || X || X (c) Felaktig reparation eller ändring. Försämrad stabilitet, påverkad funktion, otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar eller till marken. || || X || X 5.1.2. Axeltappar || (a) Axeltapp brottskadad. || || || X (b) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet. || || X || X (c) För stor rörelse mellan axeltapp och axelbalk. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet. || || X || X Sprint till axeltapp sitter löst i axeln. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet. || || X || X 5.1.3 Hjullager || (a) Stort glapp i hjullagret. Försämrad riktningsstabilitet, risk för demolering. || || X || X (b) Hjullagret sitter för hårt och kärvar. Risk för överhettning, risk för demolering. || || X || X 5.2. Hjul och däck 5.2.1. Hjulhus || (a) Hjulmuttrar eller hjulbultar saknas eller sitter löst (<3,5 ton: minst 4 symmetriskt placerade muttrar kvar: >3,5 ton: minst 75 % symmetriskt placerade muttrar kvar). Mer än 25 % av hjulmuttrarna eller hjulbultarna saknas eller sitter löst. || || X || X (b) Hjulhuset är slitet eller skadat Hjulhuset är slitet eller skadat på ett sätt som gör att hjulen inte sitter fast på ett säkert sätt. || || X || X 5.2.2. Hjul || (a) Brottskada eller felaktig svetsning || || || X (b) Låsringar för däcken bristfälligt monterade. Risk för att hjulen faller av. || || X || X (c) Hjul kraftigt deformerat eller slitet. Fästet i hjulhuset påverkat, säker fastsättning av däck påverkad. || || X || X (d) Hjulens storlek eller typ överensstämmer inte med kraven(1) och påverkar trafiksäkerheten || || X || 5.2.3. Däck || (a) Däckets storlek, bärförmåga, typgodkännandemärke eller hastighetsklass överensstämmer inte med kraven(1) och påverkar trafiksäkerheten Otillräcklig bärförmåga eller hastighetsklass för avsedd användning, däcken vidrör andra fordonsdelar vilket innebär risk vid körning. || || X || X (b) Olika storlek på däck på samma axel eller på dubbelmonterade hjul. || || X || (c) Olika konstruktion (radial/korsskikt) på däck på samma axel). || || X || (d) Allvarliga skador eller skåror på däck. Kord synligt eller skadat. || || X || X (e) Däckets mönsterdjup överensstämmer inte med kraven(1). Mindre än 80 % av godkänt mönsterdjup. || || X || X (f) Däcken vidrör andra komponenter (flexibla stänkskyddsanordningar). Däcken vidrör andra komponenter (ej risk vid körning). || X || X || (g) Mönsterskurna däck överensstämmer inte med kraven(1). Skyddslager för kord påverkat. || || X || X (h) Övervakningssystem för lufttryck är felaktigt Uppenbart ur funktion. || X || X || 5.3. Fjädringssystem 5.3.1. Fjädrar och krängningshämmare || (a) Bristfällig fästning av fjädrar på chassi eller axel. Synlig relativ rörelse, mer än 50 % av fästningarna lösa. || || X || X (b) Fjäderdel skadad eller brottskadad. Huvudfjäder (bladfjäder) eller mer än 50 % av de andra bladfjädrarna påverkade. || || X || X (c) Fjäder saknas Huvudfjäder (bladfjäder) eller mer än 50 % av de andra bladfjädrarna påverkade. || || X || X (d) Felaktig reparation eller ändring Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, fjädersystem fungerar ej. || || X || X 5.3.2. Stötdämpare || (a) Bristfällig fästning av stötdämpare på chassi eller axel. Stötdämpare lös. || X || X || (b) Skadad stötdämpare som visar tecken på allvarligt läckage eller fel. || || X || 5.3.2.1 Provning av dämpningens effektivitet || (a) Väsentlig skillnad mellan höger och vänster || || X || (b) Angivna minimivärden uppnås ej || || X || 5.3.3. Kardanrör, stödstag, främre och bakre bärarmar || (a) Bristfällig fästning av komponent på chassi eller axel. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet. || || X || X (b) Komponent skadad eller kraftigt korroderad. Komponenten brottskadad eller komponentens stabilitet påverkad. || || X || X (c) Felaktig reparation eller ändring. Otillräckligt avstånd till andra fordonsdelar, systemet fungerar ej. || || X || X 5.3.4. Kulleder || (a) Kraftigt slitage på spindelbult och/eller bussningar eller på kulled. Risk för att delen faller av, försämrad riktningsstabilitet. || || X || X (b) Dammskydd kraftigt förslitet. Dammskydd saknas eller är brottskadat. || X || X || 5.3.5. Luftfjädring || (a) Systemet fungerar inte. || || || X (b) Någon del skadad, ändrad eller försliten på ett sätt som påverkar systemets funktion negativt. Systemets funktion allvarligt påverkad. || || X || X (c) Förnimbart läckage på systemet || || X || 6. CHASSI OCH CHASSIINFÄSTNINGAR 6.1. Chassi eller ram och infästningar 6.1.1. Allmänt skick || a) Sidobalk eller tvärbalk något brottskadad eller deformerad. Sidobalk eller tvärbalk svårt brottskadad eller deformerad. || || X || X b) Förstärkningsplattor eller fästanordningar bristfälligt fastsatta (< 50 ). Lösa fästanordningar (> 50 %), svaga delar. || || X || X c) Kraftig korrosion som påverkar styvheten. Svaga delar. || || X || X 6.1.2. Avgasrör och ljuddämpare || a) Avgassystemet otätt eller bristfälligt fastsatt. || || X || b) Rökgaser kommer in i förarhytten eller i passagerarutrymmet. Risk för passagerares hälsa. || || X || X 6.1.3. Bränsletank och bränsleledningar (inklusive uppvärmning) || (a) Bränsletank och bränsleledningar bristfälligt fastsatta. Brandfara. || || X || X (b) Läckage av bränsle, tanklocket saknas eller är bristfälligt. Brandfara, risk för utsläpp av farliga ämnen. || || X || X (c) Skavda rör. Skadade rör. || X || X || (d) Avstängningskran för bränsle (om sådan krävs) fungerar inte tillfredsställande. || || X || (e) Brandfara på grund av bränsleläckage otillräckligt avskärmad bränsletank eller otillräckligt avskärmat avgassystem motorutrymmets skick. || || || X (f) System för LPG/CNG eller vätgas överensstämmer inte med kraven(1). Någon del av systemet defekt. || || X || X 6.1.4. Stötfångare, sidoskydd och underkörningsskydd || (a) Lösa delar eller skador som sannolikt kan orsaka personskador vid beröring. Delar riskerar att falla av, kraftigt nedsatt funktion. || || X || X (b) Anordningen överensstämmer inte med kraven(1). || || X || 6.1.5. Reservhjulshållare (om sådan är monterad) || (a) Hållaren ej i lämpligt skick || X || || (b) Hållaren är brottskadad eller bristfälligt fastsatt. || || X || (c) Reservhjulet inte ordentligt fastsatt i hållaren. Risk för att hjulet faller av. || || X || X 6.1.6. Kopplingsmekanismer och bogserutrustning || (a) Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den inte används). Komponent skadad, defekt eller sprucken (om den används). || || X || X (b) Stort slitage på komponent. Under gränsen för slitage. || || X || X (c) Bristfällig fastsättning. Någon fastsättning är lös. || || X || X (d) Säkerhetsanordning saknas eller fungerar inte korrekt. || || X || (e) Indikator fungerar inte. || || X || (f) Skymd registreringsskylt eller lampa (då den inte används) Registreringsskylt dold (då den inte används). || X || X || (g) Olämplig reparation eller modifiering (reservdelar) Olämplig reparation eller modifiering (huvuddelar) || || X || X 6.1.7. Transmission || (a) Fästskruvar saknas eller sitter löst (<30 % ) Fästskruvar saknas eller sitter löst (>30 %) || || X || X (b Stort slitage på kraftöverföringsaxelns lager. Risk att enheten släpper eller spricker. || || X || X (c) Kraftigt slitage på kardanknutar. Risk att enheten släpper eller spricker. || || X || X (d) Slitage på elastiska kopplingar. Risk att enheten släpper eller spricker. || || X || X (e) Axel skadad eller böjd. || || X || (f) Lagerhus är brottskadat eller bristfälligt fastsatt. Risk att enheten släpper eller spricker. || || X || X (g) Dammskydd kraftigt förslitet. Dammskydd saknas eller är brottskadat. || X || X || (h) Olaglig förändring av kraftöverföringen || || X || 6.1.8. Motorutrymme || Slitet och uppenbart svårt skadat. Lösa eller brottskadade anslutningar. || || X || X 6.1.9 Motorprestanda || (a) Olaglig ändring av styrenhet || || X || (b) Olaglig ändring av motorn || || X || 6.2. Hytt och karosseri 6.2.1. Skick || (a) Lös eller skadad panel eller annan del som sannolikt kan orsaka personskador. Risk för att lampan faller av. || || X || X (b) Karosstolpe bristfälligt fastsatt. Försämrad stabilitet. || || X || X (c) Motor- eller avgasrök kan komma in. Risk för passagerares hälsa. || || X || X (d) Felaktig reparation eller ändring. Otillräckligt avstånd mellan roterande och rörliga delar och vägen. || || X || X 6.2.2. Montering || (a) Kaross eller hytt bristfälligt fastsatt. Påverkad stabilitet. || || X || X (b) Hytt eller kaross uppenbart inte placerad rakt på chassiet. || || X || (c) Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas (om symmetriska och > 50 %) Fästningen av hytt/kaross vid chassi eller tvärbalkar bristfälligt fastsatt eller saknas (> 50 %). || || X || X (d) Kraftig korrosion vid fästpunkter på karosser i ett stycke. Påverkad stabilitet. || || X || X 6.2.3. Dörrar och dörrlås || (a) Dörren öppnas eller stängs inte ordentligt. || || X || (b)(c) Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd (skjutdörrar) Dörr som sannolikt kan öppnas av misstag eller dörr som inte förblir stängd (svängdörrar). || || X || X (c) Dörr, gångjärn, lås eller stolpe är sliten. Dörr, gångjärn, lås eller stolpe saknas eller sitter löst. || X || X || 6.2.4. Golv || Golvet bristfälligt fastsatt eller kraftigt förslitet. Bristfällig stabilitet. || || X || X 6.2.5. Förarsäte || (a) Säte med defekt struktur. Löst säte eller || || X || X (b) Justeringsmekanismen fungerar bristfälligt. Säte som rör sig eller där ryggstödet inte går att låsa fast. || || X || X 6.2.6. Övriga säten || (a) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (reservdelar) Säten defekta eller bristfälligt fastsatta (huvuddelar). || X || X || (b) Monterade säten överensstämmer inte med kraven(1).. Maximalt antal säten överskridet, placeringen överensstämmer ej med godkännande. || X || X || 6.2.7. Körreglage || Styrfunktion som är nödvändig för säker manövrering av fordonet fungerar bristfälligt. Bristfällig säkerhet vid drift. || || X || X 6.2.8. Fotsteg till hytt || (a) Fotsteg eller fotstegsram bristfälligt fastsatt. Bristfällig stabilitet. || X || X || (b) Fotsteg eller fotstegsram är i ett skick som sannolikt kan orsaka personskador. || || X || 6.2.9. Övrig inredning och utrustning, utsida och insida || (a) Fästanordning för övrig inredning eller utrustning defekt. || || X || (b) Övrig inredning eller utrustning överensstämmer inte med kraven(1).. Delar kan orsaka personskador, säker manövrering påverkas. || X || X || (c) Hydraulisk utrustning otät Omfattande utsläpp av farliga ämnen. || X || X || 6.2.10. Stänkskärmar (vingar), stänkskyddsanordningar || (a) Saknas, sitter löst eller är kraftigt korroderade. Kan orsaka personskador och kan falla av. || X || X || (b) Otillräckligt avstånd till hjul (stänkskydd). Otillräckligt avstånd till hjul (stänkskärmar). || X || X || (c) Överensstämmer inte med kraven(1).. Däckets trådkant täcks inte ordenligt. || X || X || 7. ÖVRIG UTRUSTNING 7.1. Säkerhetsbälten/spännen och skyddssystem 7.1.1. Säker montering av säkerhetsbälten/spännen || (a) Fästpunkt kraftigt försliten. Påverkad stabilitet. || || X || X (b) Fästpunkten sitter löst || || || X 7.1.2. Skick på säkerhetsbälten/spännen. || (a) Obligatoriskt säkerhetsbälte saknas eller är inte monterat. || || X || (b) Skadat säkerhetsbälte. Trasigt eller översträckt bälte. || X || X || (c) Säkerhetsbältet överensstämmer inte med kraven(1). || || X || (d) Säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt. || || X || (e) Upprullningsdon för säkerhetsbältet skadat eller fungerar inte korrekt. || || X || 7.1.3 Avlastare för säkerhetsbälten || Avlastare saknas eller är inte lämplig för fordonet. || || X || 7.1.4 Bältessträckare || Bältessträckare saknas eller är inte lämplig för fordonet. || || X || 7.1.5 Krockkudde || (a) Krockkudde saknas eller är inte lämplig för fordonet. || || X || (b) Krockkudden fungerar inte || || X || 7.1.6 SRS-system || Varningslampan för SRS anger fel på systemet. || || X || 7.2. Brandsläckare (X)(2) || (a) Saknas. || || X || (b) Överensstämmer inte med kraven(1). Om sådan krävs (t.ex. i bussar, långfärdsbussar etc.). || X || X || 7.3. Lås och stöldskydd || (a) Anordningen förhindrar inte att fordonet körs. || X || || (b) Defekt Oavsiktligt låst eller blockerat. || || X || X 7.4. Varningstriangel (om sådan krävs) (X)(2) || (a) Saknas eller är ofullständig. || X || || (b) Överensstämmer inte med kraven(1). || X || || 7.5. Förbandslåda. (om sådan krävs) (X)(2) || Saknas, är ofullständig eller överensstämmer inte med kraven1. || X || || 7.6. Hjulkilar (om sådana krävs) (X)(2) || Saknas eller i bristfälligt skick. Otillräcklig stabilitet eller dimension. || X || X || 7.7. Ljudsignalanordning || (a) Fungerar inte korrekt. Fungerar inte. || X || X || (b) Manöveranordning bristfälligt fastsatt. || X || || (c) Överensstämmer inte med kraven(1).. Ljudet kan förväxlas med varningssirener. || X || X || 7.8. Hastighetsmätare || (a) Ej monterad enligt kraven1)(1). Saknas om sådan krävs. || X || X || (b) Försämrad drift. Fungerar inte. || X || X || (c) Belysningen fungerar inte tillfredsställande. Belysningen tänds inte. || X || X || 7.9. Färdskrivare (om sådan är monterad/krävs) || (a) Ej monterad enligt kraven1)(1). || || X || (b) Fungerar inte. || || X || (c) Tätningar är defekta eller saknas. || || X || (d) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. || || X || (e) Uppenbar manipulation. || || X || (f) Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna || || X || 7.10. Hastighetsbegränsande anordning (om sådan är monterad/krävs) || (a) Ej monterad enligt kraven(1). || || X || (b) Fungerar uppenbart inte. || || X || (c) Hastigheten felaktigt inställd (om den kontrollerats) || || X || (d) Tätningar är defekta eller saknas. || || X || (e) Kalibreringsplatta saknas, är oläslig eller inaktuell. || || X || (f) Däckens storlek överensstämmer inte med kalibreringsparametrarna || || X || 7.11 Vägmätare om sådan finns || (a) Uppenbart manipulerad (bedrägeri) || || X || (b) Uppenbart ur funktion || || X || 7.12 Antisladdsystem (ESC) om sådant finns/krävs || (a) Hastighetssensorer på hjulen saknas eller är skadade || || X || (b) Ledningar skadade || || X || (c) Andra delar saknas eller är skadade || || X || (d) Omkopplare skadad eller fungerar inte korrekt || || X || (e) Varningslampan för ESC anger fel på systemet || || X || 8. STÖRNINGAR 8.1. BULLER 8.1.1 Bullerdämpning || (a) Bullernivåerna överstiger de som är tillåtna enligt kraven(1). || || X || (b) Någon del av bullerdämpningssystemet sitter löst, är skadad, felaktigt monterad, saknas eller är uppenbart ändrad på ett sätt som påverkar bullernivån negativt. Risk för att någon del faller av. || || X || X 8.2. Avgasutsläpp 8.2.1 Utsläpp från bensinmotor 8.2.1.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp || (a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas, har ändrats eller är uppenbart defekt. || || X || (b) Läckage som påverkar mätningen av utsläpp || || X || 8.2.1.2 Gasformiga utsläpp || (a) Gasutsläppen överskrider de nivåer som angetts av tillverkaren; || || X || (b) Om ett sådant värde inte finns tillgängligt gäller följande för koldioxidutsläpp, i) för fordon som inte har ett avancerat utsläppsbegränsande system, – 4,5 % eller – 3,5 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven(1). ii) för fordon som har ett avancerat utsläppsbegränsande system, – vid tomgång: 0,5 % – vid hög tomgång: 0,3 % eller – vid tomgång: 0,3 %[13] – vid hög tomgång: 0,2 % enligt den tidpunkt då fordonet registrerats eller tagits i bruk för första gången enligt vad som angetts i kraven(1). || || X || (c) Lambda ligger utanför intervallet 1± 0,03 eller är ej i enlighet med tillverkarens specifikationer || || X || (d) OBD-avläsningen indikerar allvarligt fel || || X || 8.2.2 Utsläpp från dieselmotor 8.2.2.1 Utrustning för kontroll av avgasutsläpp || (a) Fabriksmonterad utrustning för kontroll av utsläpp saknas eller är uppenbart defekt || || X || (b) Läckage som påverkar mätningen av utsläpp || || X || 8.2.2.2 Röktäthet Fordon som registrerades eller togs i bruk före den 1 januari 1980 är befriade från dessa krav. || (a) För fordon som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven1. Röktätheten överstiger den nivå som anges på fordonets tillverkarskylt. || || X || (b) Om ett sådant värde inte finns att tillgå eller om kraven(1) inte medger att referensvärden används: För insugningsmotorer: 2,5 m-1 För turboladdade motorer: 3,0 m-1 eller, för fordon som identifierats i kraven1 eller som registrerats eller tagits i bruk för första gången efter det datum som anges i kraven(1): 1,5 m-1.[14] || || X || 8.3 Elektromagnetiskt störningsskydd Radiostörningar (X)(2) || Något av kraven1 uppfylls inte. || X || || 8.4 Övriga punkter som är relaterade till miljön 8.4.1 Vätskeläckage || Kraftigt vätskeläckage som sannolikt kommer att skada miljön eller utgöra en säkerhetsrisk för andra trafikanter. Regelbunden droppbildning || || X || X 9. KOMPLETTERANDE PROVNING FÖR FORDON FÖR PERSONTRANSPORT M2, M3 9.1. Dörrar 9.1.1 In- och utgångar || (a) Defekt manövrering || || X || (b) Försämrat skick Risk för personskada. || X || X || (c) Defekta nödkontroller || || X || (d) Fjärrkontroll av dörrar eller varningsanordningar defekta || || X || (e) Överensstämmer inte med kraven(1). Otillräcklig dörrbredd || X || X || 9.1.2 Nödutgångar || (a) Defekt manövrering || || X || (b) Nödutgångsskyltar oläsliga Nödutgångsskyltar saknas. || X || X || (c) Hammare för att krossa glas saknas || || X || (d) Överensstämmer inte med kraven(1). Blockerad eller otillräcklig bredd. || X || X || 9.2. Avimnings- och avfrostningssystem (X)(2) || (a) Fungerar inte tillfredsställande Påverkar säker drift av fordonet. || X || X || (b) Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet Risk för passagerares hälsa. || || X || X (c) Defekt avimning (om sådan är obligatorisk) || || X || 9.3. Ventilations- och värmesystem (X)(2) || (a) Defekt manövrering Risk för passagerares hälsa. || X || X || (b) Utsläpp av giftiga gaser i förar- eller passagerarutrymmet Risk för passagerares hälsa. || || X || X 9.4. Säten 9.4.1 Passagerarsäten (inklusive säten för medföljande personal) || a) Defekta säten Säten bristfälligt fastsatta. || X || X || b) Fällbara säten (som sådana är tillåtna) fälls inte upp automatiskt Blockerar nödutgång. || X || X || c) Överensstämmer inte med kraven(1). Antalet säten överskrider det godkända antalet. || X || X || 9.4.2 . Förarsäte (ytterligare krav) || a) Defekta specialkomponenter som bländskydd eller solskydd Försämrat siktfält. || X || X || b) Skyddsanordningar för föraren ej tillförlitliga eller överensstämmer inte med kraven(1). Risk för personskada. || X || X || 9.5. Inre belysning och destinationsanordningar (X)2 || Enheten defekt eller överensstämmer inte med kraven(1). Fungerar inte. || X || X || 9.6. Gångar, områden för stående || (a) Bristfälligt fastsatt golv. Påverkad stabilitet. || || X || X (b) Defekta ledstänger eller handtag. Bristfälligt fastsatt eller oanvändbart. || X || X || (c) Överensstämmer inte med kraven(1). Otillräcklig bredd eller otillräckligt utrymme. || X || X || 9.7. Trappor och fotsteg || (a) Försämrat skick Skadat skick. Påverkad stabilitet. || X || X || X (b) Indragbara fotsteg fungerar inte korrekt || || X || (c) Överensstämmer inte med kraven(1). Otillräcklig bredd eller för höga fotsteg. || X || X || 9.8. System för passagerarkommunikation (X)(2) || Defekt system. Fungerar inte. || X || X || 9.9. Meddelanden (X)(2) || (a) Meddelanden saknas, är felaktiga eller oläsliga || X || || (b) Överensstämmer inte med kraven(1). Felaktig information. || X || X || 9.10. Krav gällande transport av barn (X)(2) 9.10.1 Dörrar || Dörrskydd överensstämmer inte med kraven(1) för den här typen av transport. || || X || 9.10.2 Signalerings- och specialutrustning || Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven(1). || X || X || 9.11. Krav gällande transport av personer med funktionshinder (X)2 9.11.1 Dörrar, ramper och lyftanordningar || (a) Defekt manövrering. Bristfällig säkerhet vid drift. || X || X || (b) Försämrat skick. Påverkad stabilitet, risk för personskador. || X || X || (c) Defekta kontroller. Bristfällig säkerhet vid drift. || X || X || (d) Defekta varningsanordningar. Fungerar inte. || X || X || (e) Överensstämmer inte med kraven(1). || || X || 9.11.2 Fastsättning av rullstolar || (a) Defekt manövrering. Bristfällig säkerhet vid drift. || X || X || (b) Försämrat skick. Påverkad stabilitet, risk för personskador. || X || X || (c) Defekta kontroller. Bristfällig säkerhet vid drift. || X || X || (d) Överensstämmer inte med kraven(1). || || X || 9.11.3 Signalerings- och specialutrustning || Signalerings- eller specialutrustning saknas eller överensstämmer inte med kraven(1). || || X || 9.12. Övrig specialutrustning (X)(2) 9.12.1 Utrymme för livsmedelsberedning || (a) Utrymmena överensstämmer inte med kraven(1). || || X || (b) Utrymmena är skadade i sådan omfattning att det skulle vara farligt att använda dem. || || X || 9. 12.2. Hygienutrymmen || Utrymmena överensstämmer inte med kraven(1). Risk för personskada. || X || X || 9.12.3. Övriga anordningar (t.ex. audiovisuella system) || Överensstämmer inte med kraven(1). Påverkar säker drift av fordonet. || X || X || ANMÄRKNINGAR: (1) Med krav avses kraven för typgodkännande
vid tidpunkten för godkännande, första registreringen eller då fordonet tas i
bruk för första gången, såväl som av efterjusteringskrav eller nationell
lagstiftning i registreringslandet. Anmärkningen (X) markerar förhållanden som
avser fordonets skick och lämplighet att användas i trafiken men som inte
betraktas som väsentliga vid trafiksäkerhetsprovning. BILAGA IV MINIMIKRAV PÅ INNEHÅLL I TRAFIKSÄKERHETSINTYG Trafiksäkerhetsintyget som utfärdas efter en
trafiksäkerhetsprovning ska omfatta åtminstone följande delar: 1) Fordonets
identifieringsnummer (VIN-nummer) 2) Registreringsnummer och
landssymbol för registreringslandet 3) Dag och plats för provningen 4) Vägmätarens ställning vid
provning, om sådan finns 5) Fordonskategori om
tillgänglig 6) Fastställda brister och deras
kategorier 7) Mätresultat: –
Kokpunkt eller vatteninnehåll för bromsvätska –
Bromskraft per hjul, lufttryck vid
tryckluftsbromssystem och resultat av beräknad bromsverkan –
Koncentration av gasformiga utsläpp och beräknat
λ-värde för bensinmotorer eller röktäthet för dieselmotorer 8) Övergripande bedömning av
fordonet 9) Datum för nästa
trafiksäkerhetsprovning, om den här informationen inte ges på annat sätt 10) Namn på organisation eller centrum
som utfört provningen samt namnteckning eller annan identifiering av
inspektören som ansvarar för provningen. BILAGA V MINIMIKRAV FÖR TRAFIKSÄKERHETSANLÄGGNINGAR OCH
PROVNINGSUTRUSTNING I – Enheter och utrustning Trafiksäkerhetsprovningar ska genomföras med anläggningar
och utrustning som åtminstone uppfyller följande minimikrav: 1) En provningsanläggning som
har tillräckligt med utrymme för att bedöma fordon och som uppfyller de hälso-
och säkerhetskrav som gäller för provningspersonalen. 2) En testbana
som är tillräckligt stor för provning, en smörjgrop eller en lyftanordning som
kan lyfta fordonet på en axel med lämplig belysning och luftningsverktyg om så
krävs. 3) En rullbromsprovare
som kan mäta, visa och spara värden för bromsverkan, pedalkraft och lufttryck
för tryckluftsbromsar enligt de tekniska kraven för rullbromsprovare i bilaga A
och ISO-standard 21069-1. 4) En rullbromsprovare
enligt punkt 3 som inte kan spara och visa värden för bromsverkan, pedalkraft
och lufttryck i tryckluftsbromsar. 5) En lamellbromsprovare
motsvarande rullbromsprovaren i punkt 3 men där bromsverkan eller pedalkraft
inte sparas och där lufttrycket i tryckluftsbromsarna inte kan visas. 6) Instrument
för registrering av inbromsningar, där icke-kontinuerliga mätinstrument ska läsa
av/lagra mätningar minst 10 gånger per sekund. 7) Anläggningar
för provning av tryckluftsbromsar. 8) En enhet
som läser av axelbelastningen (eventuellt också för mätning av belastning på
två hjul). 9) En enhet
för provning av hjulaxelns fjädring (kraftplatta) utan att lyfta axeln, som ska
uppfylla följande krav: (a) Enheten måste ha minst två elektriska
plattor som kan röras i motsatt riktning både lodrätt och vågrätt. (b) Plattornas rörelser
måste kunna styras av operatören från provningsplatsen. (c) Plattorna ska
uppfylla följande tekniska krav: i) För fordon upp till 3,5 ton: –
Minsta axelbelastning 2 000 kg. –
Minsta plattbelastning 1 000 kg. –
Minsta horisontella kraft per platta 7 000 N. –
Längsgående och tvärgående rörelse på minst 40 mm. –
Lyfthastighet 5 cm/sek till 10 cm/sek. –
ii) För fordon över 3,5 ton: –
Minsta axelbelastning 15 000 kg. –
Minsta plattbelastning 9 000 kg. –
Minsta horisontella kraft per platta 30 000 N. –
Längsgående och tvärgående rörelse på minst 100 mm. –
Lyfthastighet 5 cm/sek till 10 cm/sek. 10) Enhet för provning av
stötdämparens effektivitet. 11) En
ljudnivåmätare steg 1. 12) En 4-gasmätare
enligt direktiv 2004/22/EG om mätinstrument[15]. 13) Enhet för mätning av
absorptionskoefficient med tillräcklig noggrannhet. 14) En
anordning för strålkastarinställning som möjliggör provning av
strålkastarinställning enligt bestämmelserna för stråkastarinställning på
motorfordon (direktiv 76/756/EEG), där ljus- och mörkergränsen måste vara lätt
att urskilja i dagsljus (utan direkt solljus). 15) Enhet för
mätning av däckens mönsterdjup. 16) Enhet för
kontroll av bromsvätska som överensstämmer med följande kriterier: (a) Anordningar för provning av bromsvätska
och kontroll av vatteninnehåll är tillåtna om följande krav är uppfyllda: –
Ett vatteninnehåll på åtminstone 1,0–2,5 % kan
visas. –
Det uppmätta värdet måste visas i steg som inte
överstiger 0,5 %. –
Enheten måste vara kalibrerad, endast analoga
enheter med nollpunktsinställning tillåtna. (b) Anordningar för provning av bromsvätska som
mäter kokpunkten är tillåtna om följande krav är uppfyllda: –
Visningsområdet ska omfatta minst 120 °C till 210
°C. –
Det uppmätta värdet måste visas i steg som inte
överstiger 30. –
Enheten måste vara kalibrerad, endast analoga
enheter med nollpunktsinställning tillåtna. 17) Ett OBD-avsökningsverktyg. Enhet 12 och 13 kan kombineras i en enhet. II – Kalibrering av mätutrustning Om inte annat anges enligt
gällande europeisk lagstiftning får intervallet mellan två på varandra följande
kalibreringar inte överstiga i) 24 månader för mätning av vikt, tryck och
ljudnivå, i) 12 månader för mätning av krafter, iii) 6 månader för mätning av gasformiga utsläpp. Utrustning som krävs för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar Fordon || Kategori || Utrustning som krävs för varje del i punkt I || Maximal massa || || 1 || 2 || 3 || 4 || 5 || 6 || 7 || 8 || 9 || 10 || 11 || 12 || 13 || 14 || 15 || 16 || 17 1. Motorcyklar || || || 1 || || || || || 2 || || || || || || || || || || || || || || L1e || B || x || || || || || || || || || || X || x || || x || x || x || x || || L3e,L4e || B || x || || || || || || || || || || X || x || || x || x || x || x || || L3e,L4e || D || x || || || || || || || || || || X || || x || x || x || x || x || || L2e || B || x || x || || || || || || || || || X || || || x || x || x || x || || L2e || D || x || x || || || || || || || || || X || || x || x || x || x || x || || L5e || B || x || x || || || || || || || || x || X || x || || x || x || x || x || || L5e || D || x || x || || || || || || || || || X || || x || x || x || x || x || || L6e || B || x || x || || || || || || || || || X || || || x || x || x || x || || L6e || D || x || x || || || || || || || || || X || || x || x || x || x || x || || L7e || B || x || x || || || || || || || || x || X || x || || x || x || x || x || || L7e || D || x || x || || || || || || || || || X || || x || x || x || x || x || || || || || || || || || || || || || || || || || || || || 2. Passagerarfordon || Upp till 2 800 kg || M1,M2 || B || x || x || || x || x || || || || || x || X || x || || x || x || x || x || Upp till 2 800 kg || M1,M2 || D || x || x || || x || x || || || || || || X || || x || x || x || x || x || › 2800 till 3 500 kg || M1,M2 || B || x || x || || x || x || || || || x || x || X || x || || x || x || x || x || › 2800 till 3 500 kg || M1,M2 || D || x || x || || x || x || || || || x || || X || || x || x || x || x || x || › 3 500 kg || M2,M3 || B || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || x || || x || x || x || x || › 3 500 kg || M2,M3 || D || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || || x || x || x || x || x Fordon för godstransport || Upp till 2 800 kg || N1 || B || x || x || || x || x || || || || || x || X || x || || x || x || x || x || Upp till 2 800 kg || N1 || D || x || x || || x || x || || || || || || X || || x || x || x || x || x || › 2800 till 3 500 kg || N1 || B || x || x || || x || x || || || || x || x || X || x || || x || x || x || x || › 2 800 till 3 500 kg || N1 || D || x || x || || x || x || || || || x || || X || || x || x || x || x || x || › 3 500 kg || N2,N3 || B || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || x || || x || x || x || x || › 3 500 kg || N2,N3 || D || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || || x || x || x || x || x Specialfordon från fordon i kategori N, T5 || Upp till 2 800 kg || N1 || B || x || x || || x || x || || || || || x || X || x || || x || x || x || x || Upp till 2 800 kg || N1 || D || x || x || || x || x || || || || || || X || || x || x || x || x || x || › 2800 till 3 500 kg || N1 || B || x || x || || x || x || || || || x || x || X || x || || x || x || x || x || › 2800 till 3 500 kg || N1 || D || x || x || || x || x || || || || x || || X || || x || x || x || x || x || › 3 500 kg || N2,N3,T5 || B || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || x || || x || x || x || x || › 3 500 kg || N2,N3,T5 || D || x || x || x || || || x || x || x || x || || X || || x3 || x || x || x || x 3. Släpvagn || Upp till 750 kg || O1 || || x || || || || || || || || || || || || || || x || || || › 750 till 3 500 kg || O2 || || x || x || || x || || || || || || || || || || || x || || || › 3 500 kg || O3,O4, R3,R4 || || x || x || x || || || x || x || x || x || || || || || || x || || || Upp till 3 500 kg || R1,R2 || || x || x || || x || || || || || || || || || || || x || || 4. Jordbrukstraktorer och fordon med en hastighet upp till 40 km/h || Upp till 3 500 kg || T1,T2,T3, T4, C1,C2, C3,C4, C5 || B || x || x || || || || x || || || || || || || || x || x || x || x || Upp till 3 500 kg || T1,T2,T3 T4, C1,C2, C3,C4,C5 || D || x || x || || || || x || || || || || || || || x || x || x || x || › 3 500 kg || T1,T2,T3, T4, C1,C2, C3,C4,C5 || B || x || x || || || || x || x || || || x || || || || x || x || x || x || › 3 500 kg || T1,T2, T3 T4, C1, C2, C3,C4,C5 || D || x || x || || || || x || x || || || || || || || x || x || x || x 1) B=Bensin, D=Diesel BILAGA
VI MINIMIKRAV
FÖR INSPEKTÖRERNAS KOMPETENS, UTBILDNING OCH CERTIFIERING 1. Kompetens Innan en sökande till en tjänst som inspektör godkänns
för att utföra trafiksäkerhetsprovningar ska medlemsstaterna kontrollera att
personen uppfyller följande: (a) Personen ska en kvalifikation som
garanterar kunskap om och förståelse för fordonsteknik inom följande områden: –
Mekanik. –
Dynamik. –
Fordonsdynamik. –
Förbränningsmotorer. –
Material och materialbearbetning. –
Elektronik. –
El. –
Elektroniska fordonskomponenter. –
IT-tillämpningar. (b) Personen ska även ha minst tre års
dokumenterad erfarenhet inom fordonsteknik, reparationer eller underhåll. 2. Grundutbildning och repetitionsutbildning Medlemsstaterna ska se till att inspektörerna
får lämplig grund- och repetitionsutbildning inklusive teoretiska och praktiska
delar innan de kan godkännas för att genomföra trafiksäkerhetsprovningar. Grund- och repetitionsutbildning ska åtminstone
omfatta följande områden: (a) Grundutbildning Grundutbildningen som tillhandahålls av
medlemsstaten eller av ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten ska
åtminstone omfatta följande områden: (i) Fordonsteknik: –
Bromssystem. –
Styrsystem. –
Siktfält. –
Installation av belysning, belysningsutrustning och
elektriska komponenter. –
Axlar, hjul och däck. –
Chassi och karosseri. –
Störningar och utsläpp. –
Ytterligare krav för specialfordon. (ii) Provningsmetoder. (iii) Bedömning av
brister. (iv) Rättsliga krav som är
tillämpliga på nationell, europeisk och internationell nivå gällande fordonets
skick för godkännande. (v) Rättsliga krav på
nationell, europeisk och internationell nivå gällande trafiksäkerhetsprovning. (vi) Administrativa
bestämmelser avseende godkännande av fordon, registrering och
trafiksäkerhetsprovning. (vii) IT-tillämpningar som
rör provning och administration. (b) Repetitionsutbildning Medlemsstaterna ska se till att inspektörerna varje
år genomgår en repetitionsutbildning som tillhandahålls av medlemsstaten eller av
ett godkänt utbildningscentrum i medlemsstaten. Medlemsstaterna ska säkerställa att innehållet
i repetitionsutbildningen gör det möjligt att underhålla och uppdatera
inspektörens kunskaper inom de områden som anges i punkterna a) och i) till
vii) ovan. 3. Behörighetsbevis Beviset som utfärdas för
den inspektör som får genomföra trafiksäkerhetsprovningar ska omfatta
åtminstone följande information och ska uppdateras om så är lämpligt: –
Identifikation av inspektören (förnamn, efternamn,
födelsedatum). –
Fordonskategorier för vilka inspektören får
genomföra trafiksäkerhetsprovningar. –
Datum för nästa repetitionsutbildning. –
Utfärdande myndighet. –
Utfärdandedatum. BILAGA
VII TILLSYNSORGAN Regler och förfaranden för tillsynsorgan som
utsetts av medlemsstaterna enligt artikel 13 ska omfatta åtminstone följande
krav: 1. Tillsynsorganets uppgifter
Tillsynsorgan ska åtminstone genomföra
följande uppgifter: (a) Godkännande av provningscentrum: –
Kontrollera om minimikraven för lokaler och
provningsutrustning har uppfyllts. –
Kontrollera att den godkända enheten uppfyller obligatoriska
krav. –
Kontroll av att provningscentrumets chef och
inspektörerna uppfyller kravet på gott anseende. (b) Utbildning och examination av
inspektörer: –
Kontroll av inspektörernas grundutbildning. –
Kontroll av inspektörernas regelbundna
repetitionsutbildning. –
Utbildning av ledande personal på
provningscentrumen. –
Regelbunden repetitionsutbildning för inspektörerna
i tillsynsorganen. –
Genomföra eller kontrollera examination. (c) Granskning: –
Förhandsgranskning av provningscentrum före
godkännande. –
Regelbundna granskningar av provningscentrum. –
Särskild granskning vid oegentligheter. –
Granskning av
utbildningscentrum/examinationscentrum. (d) Kontroll genom att använda minst fem
av följande åtgärder: –
Ny provning av en statistiskt signifikant del av
provade fordon. –
Vägkontroller av en statistiskt signifikant del av
fordonsparken. –
Mystery shopper-kontroller
(kan genomföras med defekt fordon). –
Analys av resultat från trafiksäkerhetsprovningar (statistiska
metoder). –
Överklaga provningar. –
Utreda klagomål. (e) Kontroll av mätresultat vid
trafiksäkerhetsprovningar (f) Tillbakadragande eller upphävande
av godkännande för provningscentrum och/eller inspektörer: –
Uppfyller inte kraven för godkännande. –
Större oegentligheter upptäckta. –
Flera negativa granskningsresultat –
Uppfyller inte kravet på gott anseende. 2. Krav på tillsynsorganet (a) Överensstämmelse med standarden
ISO/IEC 17020, ”Allmänna krav på verksamhet hos olika typer av organisationer
som utför kontroll” typ A. (b) Krav som gäller för personalen som
anställts av tillsynsorganet ska omfatta följande områden: –
Teknisk kompetens –
Opartiskhet –
Standarder för kvalificering och utbildning. 3. Innehåll i regler och
förfaranden Varje behörig myndighet ska fastställa regler
och förfaranden för tillsynsorgan som åtminstone ska omfatta följande delar: (a) Krav som rör godkännande och
kontroll av provningscentrum: –
Ansökan för att bli provningscentrum. –
Ansvarsområden för provningscentrum. –
Besök före godkännande för att kontrollera att alla
krav är uppfyllda. –
Godkännande av provningscentrum. –
Regelbundna granskningar av provningscentrum. –
Regelbundna kontroller av provningscentrum för att
säkerställa fortsatt överensstämmelse med kraven. –
Evidensbaserade oannonserade specialkontroller
eller granskningar av provningscentrum. –
Analys av testdata som bevis på bristande
överensstämmelse. –
Återkallande eller upphävande av godkännanden för
provningscentrum. (b) Inspektörer på provningscentrum: –
Krav för att bli inspektör. –
Grundutbildning, repetitionsutbildning och
examination. –
Återkallande eller upphävande av certifiering av
inspektör. (c) Utrustning och lokaler: –
Krav på provningsutrustning. –
Krav på provningslokaler. –
Krav på skyltning. –
Krav på underhåll och kalibrering av provningsutrustning. –
Krav på datorsystem. (d) Tillsynsorgan: –
Tillsynsorganens befogenheter. –
Krav på tillsynsorganens personal. –
Godkännanden och begränsningar. [1] Felaktig reparation eller
ändring innebär en reparation eller ändring som påverkar fordonets trafiksäkerhet
negativt eller har en negativ inverkan på miljön. [2] 48 % för fordon som inte försetts med ABS eller
typgodkänts före den 1 oktober 1991. [3] 45 % för fordon som är
registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven, om detta
datum infaller senare. [4] 43 % för släpvagnar och
påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum som anges i
kraven, om detta datum infaller senare. [5] 2,2 m/s2 för fordon i
kategori N1, N2 och N3. [6] Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga
I till rådets direktiv 70/220/EEG eller registrerat eller taget i bruk för
första gången efter den 1 juli 2002. [7] Typgodkänt enligt gränserna i
rad B avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG, rad B1, B2 eller C i
avsnitt 6.2.1 i bilaga I till direktiv 88/77/EEG eller första registrering
eller i bruk efter den 1 juli 2008. [8] Felaktig
reparation eller ändring innebär en reparation eller ändring som påverkar
fordonets trafiksäkerhet negativt eller har en negativ inverkan på miljön. [9] 48 % för
fordon som inte försetts med ABS eller typgodkänts före den 1 oktober 1991. [10] 45 % för fordon
som är registrerade efter 1988 eller från och med det datum som anges i kraven,
om detta datum infaller senare. [11] 43 % för
släpvagnar och påhängsvagnar som registrerats efter 1988 eller från det datum
som anges i kraven, om detta datum infaller senare. [12] 2,2 m/s2
för fordon i kategori N1, N2 och N3. [13] Typgodkänt enligt gränserna på rad A eller B i avsnitt 5.3.1.4 i bilaga
I till rådets direktiv 70/220/EEG eller registrerat eller taget i bruk för
första gången efter den 1 juli 2002. [14] Typgodkänt enligt gränserna i
rad B avsnitt 5.3.1.4 i bilaga I till direktiv 70/220/EEG som ändrats av
direktiv 98/69/EG eller senare, rad B1, B2 eller C i avsnitt 6.2.1 i bilaga I
till direktiv 88/77/EEG eller registrerat eller taget i bruk för första gången
efter den 1 juli 2008. [15] EUT L 135, 30.4.2004, s.1.