RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Kvaliteten på bensin och diesel som används för vägtransporter i Europeiska unionen: Nionde årsrapporten (Rapporteringsår 2010) /* COM/2012/0749 final */
RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL
EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Kvaliteten på bensin och diesel som används
för vägtransporter i Europeiska unionen:
Nionde årsrapporten
(Rapporteringsår 2010) Sammanfattning I direktiv 98/70/EG[1] anges
minimispecifikationer för hälso- och miljökrav på bränslen som ska användas i
fordon som har motorer med gnisttändning eller kompressionständning. Bränslekvaliteten är viktig ur miljösynpunkt, eftersom den påverkar
utsläppen från motorn och därmed luftkvaliteten. Den påverkar också hur lätt
och till vilka kostnader tillverkarna kan klara gränsvärdena för utsläpp av
föroreningar och växthusgaser. Om bränslespecifikationerna inte följs kan det
leda till ökade utsläpp (ökade mängder oxygenater kan till exempel öka
kväveoxidutsläppen) samt motorskador och skador på efterbehandlingssystem för
avgaser (katalysatorer kan skadas av för höga svavelhalter), vilket leder till
mer luftföroreningar. För att uppfylla kvalitetskraven för bränsle enligt nämnda
direktiv måste medlemsstaterna införa system för övervakning av
bränslekvaliteten. Enligt artikel 8 i direktiv 98/70/EG ska
kommissionen årligen offentliggöra en rapport om bränslekvaliteten i
medlemsstaterna. I den här nionde kommissionsrapporten sammanfattas
medlemsstaternas uppgifter för 2010 om kvaliteten på bensin och diesel samt om
sålda mängder. Samtliga medlemsstater har lämnat
in fullständiga rapporter för 2010. Vissa medlemsstater lämnade in sina
rapporter efter tidsfristen den 30 juni. Tidsfristen för att lämna in rapporterna
iakttogs något sämre än 2009. Sjutton medlemsstater lämnade in sina rapporter
för 2010 före tidsfristen, men av återstående tio rapporter lämnades fem in tre
månader eller mer efter tidsfristen. Övervakningen av bränslekvaliteten under 2010 visade
att de krav på bensin och diesel som fastställs i direktiv 98/70/EG i allmänhet
uppfylls. Få överträdelser upptäcktes. För bensin var de parametrar som främst överträddes
researchoktantal/motoroktantal (RON/MON)[2],
ångtryck sommartid[3],
destillering/förångning vid 100/150°C[4] och maximal svavelhalt. För diesel
överträddes främst parametrarna svavelhalt, destillationspunkten 95 % och
cetantal. Överträdelser är relativt ovanliga och de
flesta medlemsstaterna vidtar åtgärder för att se till att bränsle som inte
uppfyller kraven tas bort från marknaden. Kommissionen har därför inte noterat
några negativa effekter på fordonsutsläpp eller motorfunktioner. Kommissionen
uppmanar emellertid medlemsstaterna att fortsätta vidta åtgärder för att uppfylla
kraven, så att sådana problem inte uppstår i framtiden. En låg svavelhalt bidrar till att minska
luftföroreningarna och gör det lättare att införa ny motorteknik. Den 1 januari 2009 trädde en ny specifikation
för fordonsbränsle i kraft som begränsar svavelhalten i alla fordonsbränslen i EU
till 10 ppm (svavelfria bränslen). Det här är den andra rapporten sedan
kravet trädde i kraft, och även 2010 låg den genomsnittliga svavelhalten under denna
nivå, som det framgår av tabell 1: Tabell 1: Årlig utveckling av den
genomsnittliga svavelhalten i bensin och diesel EU || Genomsnittlig svavelhalt, ppm* Bränsle/År || 2002 || 2003* || 2004* || 2005* || 2006** || 2007*** || 2008*** || 2009*** || 2010 Bensin || 51 || 37 || 38 || 19 || 18 || 18 || 14 || 6 || 6 Diesel || 169 || 125 || 113 || 25 || 22 || 23 || 18 || 8 || 7,5 * Utom Frankrike, som inte lämnade in någon
rapport för 2003–2005.
** Utom Malta, som inte lämnade in någon rapport för 2006. *** Utom Luxemburg, som
inte lämnade in någon rapport för 2007 och 2008 och lämnade in en ofullständig
rapport för 2009. De nationella systemen för övervakning av
bränslekvaliteten ser fortfarande mycket olika ut. Kraven i direktivet förväntas
dock leda till enhetligare system och bättre kvalitet på rapporteringen. 2. Inledning Specifikationerna för bensin och diesel som
säljs inom EU fastställs i direktiv 98/70/EG. Enligt direktivet ska medlemsstaterna
lämna in en sammanfattning med uppgifter om kvaliteten på de bränslen som säljs
inom deras territorier. Från och med 2004 ska medlemsstaternas rapportering om
övervakningen ske i enlighet med den europeiska standarden EN 14274[5] eller system med motsvarande
grad av tillförlitlighet. I artikel 8 i direktiv 98/70/EG, i dess lydelse
enligt artikel 1.5 i direktiv 2003/17/EG, fastställs att kommissionen ska
offentliggöra resultaten av medlemsstaternas rapportering om bränslekvaliteten.
I enlighet med detta krav innehåller denna nionde rapport en sammanfattning av
kvaliteten på bensin och diesel samt av de mängder som såldes i EU under 2010. Rapporterna
från tidigare år finns på kommissionens webbplats[6]. 3. Nationella
övervakningsystem Kommissionens beslut 2002/159/EG och den europeiska standarden EN 14274 har gjort informationen mer användbar och har underlättat analysen av trenderna på EU:s bränslemarknad. Kvaliteten på övervakningssystemens utformning, överensstämmelsen med gränsvärdena och den information som lämnas i rapporterna fortsätter att förbättras. På vissa viktiga områden finns det dock fortfarande utrymme för förbättringar: Medlemsstaterna uppmuntras att fortsätta förbättra punktligheten vid inlämnandet av rapporterna. Flera medlemsstater tar inte ett tillräckligt antal prover av alla bränslen eller ett tillräckligt antal prover från bensinstationer (i motsats till depåer/raffinaderier) för att uppfylla kraven i den europeiska standarden EN 14274[7], se figur 4. Medlemsstater som använder nationella övervakningssystem bör tillhandahålla en fullständig beskrivning av dem, så att det kan kontrolleras att de överensstämmer med den europeiska standarden. Beskrivningen bör visa att övervakningssystemet är likvärdigt med EN 14274 i fråga om statistisk tillförlitlighet. För bedömningen av medlemsstaternas rapporter tillämpas lämpliga säsongsperioder för att säkerställa den EU-omfattande rapporteringens jämförbarhet. Om en medlemsstat har valt att använda en annan säsongsperiod än den angivna, bör lämplig information lämnas i den nationella bilagan i rapporten om övervakning av bränslekvaliteten. 4. Rapporteringsår 2010 4.1 Bränslekvalitet och mängder En skillnad från tidigare år är den nya
maximigränsen för svavelhalt på 10 ppm för alla fordonsbränslen som
infördes 2009 och som har påskyndat övergången från RON 95
(<50 mg/kg) till RON 95 (<10 mg/kg). I fråga om oktantal
utgjordes den största delen, dvs. 67 %, av bensinförsäljningen under 2010 av
RON 95. Av återstoden utgjordes 27 % av 95=<RON<98 medan RON 98
stod för omkring 5 % och RON 91 för 1 % av den totala
försäljningen. Figur
1: Försäljning per bränsletyp i EU under 2010 i procent* Miljoner liter || || || RON=91 || || || RON = 95 || || || RON 95=<RON<98 || || || RON 98 || || || Diesel Tabell 2: Sammanfattning per bränsletyp 2010 Bränsletyp || Miljoner liter || Marknadsandel i EU Blyfri min. RON=91 || 1 618 || 1 % Blyfri min. RON=95 || 80 308 || 67 % Blyfri 95≤RON<98 || 32 898 || 27 % Blyfri RON≥98 || 6 409 || 5 % Bensin totalt || 121 233 || 100,0 % Diesel (<10 ppm S) || 246 841 || 100,0 % Diesel totalt || 246 841 || 100,0 % || || Utveckling över tiden av bränsleförsäljningen i EU Av figur 2 framgår hur
bränsleförbrukningen i EU har utvecklats under de senaste tio åren. Förbrukningen
av diesel har ökat kraftigt jämfört med bensin. Figur 2:
Utveckling av bränsleförbrukningen i EU Miljoner
liter || Utom Frankrike 2003–2005, Luxemburg 2007–2009 och
Malta 2006 och 2009, eftersom inga rapporter lämnades in. Försäljning per
bränsletyp i EU-27 Tabell 3 visar förbrukningen per bränsletyp och
medlemsstat under 2010. Tabell 3: Förbrukning
per bränsletyp och medlemsstat Bränsletyp || Försäljning av bensin (miljoner liter) || Försäljning av diesel (miljoner liter) Medlemsstat || min. RON=91 || min. RON=95 || 95≤ RON <98 || RON ≥98 || Bensin totalt || Diesel totalt Österrike || 150 || - || 2 251 || 64 || 2 465 || 7 437 Belgien || - || 1 251 || - || 363 || 1 614 || 7 733 Bulgarien || - || 847 || - || - || 847 || 2 168 Cypern || - || 479 || - || 47 || 526 || 428 Tjeckien || 5 || - || 2 459 || 49 || 2 513 || 4 637 Danmark || 517 || 1 570 || - || 3 || 2 090 || 3 101 Estland || - || - || 338 || 33 || 371 || 572 Finland || - || 2 075 || 162 || - || 2 237 || 2 790 Frankrike || - || 8 677 || - || 2 202 || 10 879 || 39 749 Tyskland || 943 || - || 24 901 || 740 || 26 584 || 38 356 Grekland || - || 4 634 || 220 || 153 || 5 007 || 2 977 Ungern || - || 1 743 || - || 47 || 1 790 || 3 274 Irland || - || 1 974 || - || - || 1 974 || 2 672 Italien || - || 11 678 || - || - || 11 678 || 30 238 Lettland || - || - || 347 || 29 || 376 || 801 Litauen || - || 385 || - || 9 || 394 || 1 190 Luxemburg || 1 || 373 || - || 92 || 466 || 1 894 Malta || - || - || 91 || 10 || 101 || 120 Nederländerna || - || 5 496 || - || 75 || 5 571 || 7 634 Polen || - || 5 138 || - || 513 || 5 651 || 13 896 Portugal || - || - || 1 703 || 187 || 1 890 || 5 898 Rumänien || - || - || 1 274 || 793 || 2 067 || 4 997 Slovakien || - || 781 || - || 19 || 800 || 1 281 Slovenien || - || - || 660 || 79 || 739 || 1 419 Spanien || - || 6 908 || - || 766 || 7 674 || 31 540 Sverige || - || 4 394 || - || 138 || 4 532 || 5 164 Storbritannien || - || 19 444 || 953 || - || 20 397 || 24 875 Tabell 3 visar hur mycket
av olika bränsletyper som sålts i medlemsstaterna. Vissa allmänna tendenser kan
noteras: ·
Diesel dominerar marknaden i alla utom två
medlemsstater. ·
Belgien uppvisar det största beroendet av diesel,
som dominerar bränsleförsäljningen med en marknadsandel på 82,7 %, vilket
är den högsta andelen i alla medlemsstater. ·
Under 2010 såldes den största mängden bränsle i
Tyskland, som stod för 17,6 % av EU:s totala bränsleförsäljning, 21,9 %
av bensinförsäljningen och 15,5 % av dieselförsäljningen. Den näst största
marknaden var Frankrike med 13,8 % av den totala bränsleförsäljningen, 9,0 %
av bensinförsäljningen och 16,1 % av dieselförsäljningen, medan
Storbritannien stod för 12,3 % av den totala försäljningen, 16,8 % av
bensinförsäljningen och 10,1 % av dieselförsäljningen. Under 2010 såldes de största mängderna bränsle,
liksom under perioden 2001–2009, i Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och
Storbritannien. Sedan 2001 har enhetligheten ökat vad gäller bränsletyper
som rapporteras vara tillgängliga i EU. Bensin delas in i olika typer främst
beroende på oktantal (RON-kategori). I rapporterna för 2010 uppgav endast sex
medlemsstater att tre bensintyper var tillgängliga, medan övriga medlemsstater
uppgav två bensintyper (ingen medlemsstat uppgav endast en bensintyp). Före 2009 var två dieseltyper tillgängliga för
att användas i vägfordon: lågsvavlig diesel och svavelfri diesel (mindre än 10 ppm
svavel). Uppgifterna för 2010 bekräftar att alla medlemsstater, som förväntat,
har gått över till 100 % svavelfri diesel och uppfyller den obligatoriska
gränsen för svavelhalt. Antalet dieseltyper har därför minskat till en. 5. Provtagning och rapportering Den europeiska standarden EN 14274 innehåller
detaljerade krav på antalet prover som ska tas och var de ska tas. Uppgifter om
proverna ska lämnas i medlemsstaternas rapporter om bränslekvaliteten. I standarden
förtecknas ett antal faktorer som ska beaktas vid bedömningen av
provtagningssystemen, såsom antalet raffinaderier som levererar till marknaden,
antalet tillgängliga bränsletyper och antalet olika importerade bränsletyper
och källor. I standarden specificeras ett minimiantal prover per bränsletyp som
ska tas under vinter- respektive sommarperioden. Under tidigare år har viss
osäkerhet rått i medlemsstaterna om provtagningskraven, emellertid har antalet
prover och rapporteringens indelning i sommar- respektive vinterperiod
förbättrats under de senaste åren. Tabell 4 innehåller en sammanfattning av
de enskilda medlemsstaternas provtagning och rapportering 2010. När
medlemsstaterna har använt en statistisk modell som anges i EN 14274
beräknas det totala minimiantalet prover som krävs, förutsatt att kravet på
minimiantal prover är känt för respektive modell[8]. Tabellen
innehåller också uppgifter om det totala antalet prover som tagits och
provtagning på bensinstationer. Inte alla medlemsstater lämnade in dessa uppgifter
2010 (Sverige, Storbritannien, Spanien, Tyskland och Lettland). Enligt EN 14274
bör minimiantalet prover tas från tankningsstationer, vilket definieras som ”öppna
återförsäljningsställen eller företagsinterna anläggningar för tankning av
bränsle i motordrivna vägfordon”. För att kraven på minimiantalet prover ska
vara uppfyllda bör således prover från distributionsterminaler eller
raffinaderier tas utöver de som tas från bensinstationer. När en medlemsstat rapporterar att den använder ett
”nationellt övervakningssystem”[9] görs en bedömning av det minimiantal prover som krävs på grundval av
landets storlek och andra tillhandahållna uppgifter. När platsen för proverna
är känd kan det avgöras huruvida mängden prover överensstämmer med EN 14274. Sju medlemsstater (som antingen använder system baserade
på EN 14274 eller nationella övervakningssystem) uppfyllde inte
fullständigt kraven i standarden. Detta berodde på de platser där proverna tagits
samt på antalet tagna prover. Dessa problem påverkar emellertid inte
effektiviteten och trovärdigheten hos de resultat som rapporterats till
kommissionen. Kommissionen samarbetar för närvarande med
medlemsstaterna för att klargöra skälen till avvikelserna och se till att denna
situation kommer att förbättras i framtiden. I tabell 4 anges det minimiantal prover som
medlemsstaterna ska ta från bensinstationer för att uppfylla bestämmelserna i
direktivet. Tabell 4: Sammanfattning
av medlemsstaternas provtagning och rapportering jämfört med kraven i direktiv 98/70/EG
och den europeiska standarden EN 14274 Medlemsstat || Övervakningssystemets modell (1) || Storlek (2) || Separat för sommar och vinter? (3) || Prover per typ och per period (4) || Totalt antal prover som krävs (5) || Antal prover som tagits (6) || Antal prover som tagits på bensinstationer (7) Ben || Dsl || Ben || Dsl || Ben || Dsl Österrike || AT || C || L || ü || 50 || 102 || 100 || 203 || 100 || 203 || 100 Belgien || BE || N || L || ü || 100 || 400 || 200 || 2 133 || 4 985 || 2 133 || 4 958 Bulgarien || BG || B || L || ü || 100 || 200 || 200 || 427 || 468 || 418 || 456 Cypern || CY || C || L || ü || 50 || 100 || 100 || 293 || 167 || 149 || 167 Tjeckien || CZ || C || L || ü || 50 || 101 || 100 || 747 || 877 || 747 || 877 Danmark || DK || N || L || ü || 50 || 201 || 100 || 42 || 22 || 42 || 22 Estland || EE || C || L || ü || 50 || 103 || 100 || 350 || 200 || 350 || 200 Finland || FI || A || L || ü || 50 || 103 || 100 || 185 || 162 || 140 || 117 Frankrike || FR || B || S || ü || 200 || 416 || 400 || 827 || 395 || 827 || 395 Tyskland || DE || N || S || ü || 200 || 405 || 400 || 417 || 305 || - || - Grekland || EL || A || L || ü || 50 || 105 || 100 || 250 || 120 || 29 || 17 Ungern || HU || C || L || ü || 50 || 101 || 100 || 120 || 120 || 120 || 120 Irland || IE || C || L || ü || 50 || 100 || 100 || 144 || 126 || 92 || 92 Italien || IT || A || S || ü || 100 || 200 || 200 || 200 || 200 || 100 || 100 Lettland || LV || N || L || ü || 100 || 400 || 200 || 438 || 674 || - || - Litauen || LT || C || L || ü || 50 || 101 || 100 || 101 || 100 || 97 || 95 Luxemburg || LU || C || L || ü || 50 || 104 || 100 || 47 || 75 || 43 || 71 Malta || MT || N || L || ü || 100 || 209 || 200 || 49 || 43 || 39 || 30 Nederländerna || NL || A || L || ü || 50 || 100 || 100 || 100 || 100 || 100 || 100 Polen || PL || B || S || ü || 200 || 408 || 400 || 291 || 229 || 291 || 229 Portugal || PT || N || L || ü || 100 || 209 || 200 || 236 || 118 || 200 || 100 Rumänien || RO || B || L || ü || 100 || 400 || 200 || 360 || 210 || 360 || 210 Slovakien || SK || C || L || ü || 50 || 101 || 100 || 168 || 137 || 168 || 137 Slovenien || SI || C || L || ü || 50 || 103 || 100 || 149 || 181 || 145 || 115 Spanien || ES || N || S || ü || 200 || 409 || 400 || 520 || 264 || - || - Sverige || SE || N || L || ü || 100 || 203 || 200 || 553 || 620 || - || - Storbritannien || UK || N || S || ü || 200 || 404 || 400 || 2 195 || 2 428 || - || - 6. Efterlevnaden av direktiv 98/70/EG under 2010 6.1 Bensin De flesta medlemsstaterna lämnade fullständiga
uppgifter om bensinprovernas överensstämmelse med kraven under 2010. För att
fastställa överensstämmelsen är det nödvändigt att veta vilken testmetod som
har använts för parametrarna (eftersom reproducerbarhet och toleransnivåer
skiljer sig beroende på testmetod). Medlemsstaterna bör använda
rapporteringsmallen när de lämnar dessa uppgifter. Även om denna del av
rapporteringen inte är obligatorisk, är den viktig för att fastställa graden av
överensstämmelse. Under 2010 togs 11 531 bensinprover och 13 391 dieselprover. De parametrar som 2010 oftast konstaterades inte
uppfylla specifikationerna var följande: ·
Gränsvärdet för ångtrycket sommartid överskreds i 215 fall
eller 1,85 % av det totala antalet prover 2010. Det blir emellertid allt
tydligare att ett för högt ångtryck i många fall beror på bränsleblandningar
när leverantörerna byter från sommarbränsle till vinterbränsle och tvärtom. ·
Avseende RON/MON konstaterades totalt
59 prover eller 0,5 % av det totala antalet prover 2010 inte uppfylla
specifikationerna. ·
Den maximala svavelhalten på 10 ppm överskreds
i 34 prover eller 0,29 % av det totala antalet prover. Det hösta
provvärdet var 45,9 mg/kg. Den genomsnittliga svavelhalten för alla
medlemsstater ligger emellertid på 5,8 ppm och är således lägre än den
obligatoriska gränsen på 10 ppm. Nederländerna har inte lämnat fullständiga
uppgifter om prover som konstaterats ligga utanför toleransgränserna och
Tyskland kunde inte lämna uppgifter om vissa prover som inte uppfyllde kraven
för bensin RON 91. 6.2 Diesel Endast två medlemsstater underlät att lämna
uppgifter om de prover som inte uppfyllt specifikationerna för diesel (Lettland
och Nederländerna, där åtminstone ett bränsleprov i vardera medlemsstaten
överskred toleransgränserna). Av de fem parametrar för diesel som testades 2010
uppfyllde följande inte specifikationerna: ·
Även om den genomsnittliga svavelhalten i EU låg på
6,5 ppm, vilket är under den obligatoriska gränsen på 10 ppm, konstaterades
bristande överensstämmelse för 169 prover eller 1,26 % av det totala
antalet prover. Följande extremvärden uppmättes: –
Ett maximivärde på 500 mg/kg i Bulgarien (leverantören
bötfälldes på grund av att bränsleprovet inte uppfyllde kraven). –
Ett eller flera prover i Polen konstaterades inte
uppfylla kraven. Den högsta uppmätta svavelhalten var 455 mg/kg. Bränsle
som konstaterades ha en extremt hög svavelhalt drogs tillbaka från marknaden. De
polska myndigheterna anmälde även det icke-överensstämmande bränslet till
skatte- och tullmyndigheten samt den regionala miljöskyddsmyndigheten. –
294 mg/kg i Rumänien (inga uppgifter har
lämnats om vidtagna åtgärder). –
94,2 mg/kg i Cypern, där kontaminering vid bensinstationen
konstaterades bero på att fordonsdiesel blandats med diesel för uppvärmning. Straffrättsliga
åtgärder vidtogs mot bensinstationen. ·
Totalt 38 prover överskred destilleringsgränserna. ·
Totalt fyra prover som testades avseende cetantal uppfyllde
inte specifikationerna. 6.3 Sammanfattning I tabell 5 sammanfattas hur medlemsstaterna
efterlevt kraven i direktiv 98/70/EG när det gäller rapporteringen 2010. Av
tabellen framgår provernas analysresultat jämfört med toleransgränserna samt huruvida
rapporternas format och innehåll uppfyller kraven. Genom ändring av direktiv
98/70/EG (direktiv 2003/17/EG) har en punkt införts där det anges att ”[m]edlemsstaterna
skall fastställa påföljderna för överträdelse av de nationella bestämmelser som
antas i enlighet med detta direktiv. Påföljderna skall vara effektiva,
proportionella och avskräckande.” Vissa medlemsstater har angett vilka åtgärder
och påföljder de nationella myndigheterna har vidtagit när prover inte uppfyllt
specifikationerna. Av de 11 531 bensinprover som testades 2010
konstaterades 411 ligga utanför toleransgränserna för en eller flera parametrar,
vilket innebär bristande överensstämmelse för 3,6 % av proverna. Av de 13 391
prover som under 2010 testades med avseende på de fem obligatoriska
parametrarna för diesel konstaterades 211 ligga utanför de specificerade
gränserna, vilket är 1,6 % av de rapporterade proverna. Andelen prover som konstateras inte uppfylla specifikationerna
är beroende av antalet prover som tas, vilket (i respektive medlemsstat) bör
vara beroende av mängden bränsle som säljs och leveranskällorna. När
medlemsstaterna emellertid använder nationella övervakningssystem, som kanske
inte motsvarar EN 14274, är det nödvändigt att också ta hänsyn till den bristande
överensstämmelsen i unionen viktad efter volym och antal prover. Av figur 3,
som visar graden av bristande överensstämmelse viktad efter försäljningsvolym
och antal prover, framgår att trenden varit ökande fram till 2010. Figur 3: Utveckling över tiden av den
sammanlagda bristande överensstämmelsen med gränsvärdena för bensin och diesel Bristande överensstämmelse i % viktad efter försäljningsvolymen för bränsle || || År || || Diesel || || Bensin * Utom Frankrike 2003–2005, Luxemburg 2007–2009 och Malta 2006 och 2009, eftersom inga rapporter lämnades in. Tabell 5: Sammanfattning av medlemsstaternas
efterlevnad av direktiv 98/70/EG när det gäller rapporteringen 2010 || Medlemsstat || Bristande överensstämmelse med gränsvärden Antal prover som inte uppfyller kraven/totalt antal prover || Ofullständig rapportering Antal parametrar som inte mätts/totalt antal parametrar || Försenade rapporter || || || (1) || (2) || (3) || || || Bensin || Diesel || Bensin || Diesel || || || || Uppfyller inte kraven || Totalt || Uppfyller inte kraven || Totalt || Har inte mätts || Totalt || Har inte mätts || Totalt || (månader) || || AT || 6 || 203 || 3 || 100 || 0 || 18 || 0 || 5 || <1 || || BE || 103 || 2 133 || 79 || 4 985 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || BG || 39 || 427 || 56 || 468 || 3 || 18 || 0 || 5 || I tid || || CY || 41 || 293 || 1 || 167 || 0 || 18 || 0 || 5 || <1 || || CZ || >61 || 747 || 29 || 877 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || DK || 0 || 42 || 0 || 22 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || EE || 17 || 350 || 3 || 200 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || FI || 0 || 185 || 1 || 162 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || FR || 56 || 827 || 10 || 395 || 0 || 18 || 1 || 5 || I tid || || DE || >7 || 417 || 1 || 305 || 0 || 18 || 0 || 5 || <4 || || EL || 0 || 250 || 0 || 120 || 0 || 18 || 0 || 5 || <1 || || HU || 0 || 120 || 0 || 120 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || IE || 15 || 144 || 1 || 126 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || IT || 2 || 200 || 0 || 200 || 1 || 18 || 0 || 5 || <1 || || LV || 0 || 438 || 0 || 674 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || LT || 0 || 101 || >1 || 100 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || LU || 7 || 47 || 0 || 75 || 1 || 18 || 0 || 5 || <1 || || MT || 2 || 49 || 3 || 43 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || NL || >2 || 100 || >1 || 100 || 0 || 18 || 0 || 5 || <5 || || PL || 15 || 291 || 3 || 229 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || PT || 29 || 236 || 8 || 118 || 0 || 18 || 0 || 5 || <1 || || RO || >5 || 360 || 11 || 210 || 0 || 18 || 0 || 5 || <1 || || SK || 0 || 168 || 7 || 137 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || SI || 0 || 149 || 0 || 181 || 0 || 18 || 0 || 5 || I tid || || ES || 6 || 520 || 0 || 264 || 0 || 18 || 0 || 5 || <2 || || SE || 0 || 553 || 0 || 620 || 6 || 18 || 0 || 5 || I tid || || UK || 5 || 2 195 || 0 || 2 428 || 2 || 18 || 0 || 5 || I tid || || Antal länder || 18 || 18 || 5 || 1 || 10 || || || # || Kolumn || Anmärkning (1) Bristande överensstämmelse med gränsvärden (95-procentig säkerhet) || Där de rapporterade uppgifterna är ofullständiga går det inte att fastställa huruvida alla prover uppfyller gränsvärdena. I de fall där man inte med hjälp av uppgifterna har kunnat fastställa antalet prover som överskrider gränsvärdena, indikerar tecknet > att antalet prover som överskrider gränsvärdena är ett minimiantal och kan vara högre. (2) Ofullständig rapportering || För vissa parametrar får ett färre antal prover tas. För alla parametrar bör antalet prover emellertid vara tillräckligt för att korrekt bedöma bränslekvaliteten. Medlemsstaterna bör ange när provresultat erhållits och lämna uppgifter om provresultaten. (3) Försenade rapporter || I direktiv 98/70/EG anges att medlemsstaterna bör lämna in sina övervakningsrapporter senast den 30 juni varje år. 7. Slutsatser Bränslekvaliteten har ett starkt samband med
både koldioxidutsläpp och luftkvalitet. Den påverkar också hur lätt och till
vilka kostnader fordonstillverkarna kan klara gränserna för utsläpp av
föroreningar och växthusgaser. Övervakningen av bränslekvaliteten 2010 visar
att specifikationerna för bensin och diesel i direktiv 98/70/EG i allmänhet är uppfyllda.
Mycket få överträdelser upptäcktes. Att allt fler medlemsstater antar
standarden EN 14274 resulterar i enhetligare uppgifter för bedömningen av de
olika parametrarna för bränslekvalitet. Medlemsstaterna har också försökt förbättra
sin förståelse av rapporteringskraven. Det är relativt sällsynt att gränsvärdena
överskrids och de flesta medlemsstaterna vidtar åtgärder för att se till att
bränsle som inte uppfyller kraven tas bort från marknaden. Kommissionen har
därför inte noterat några negativa effekter på fordonsutsläpp eller
motorfunktioner till följd av för höga värden. Kommissionen uppmanar emellertid
medlemsstaterna att fortsätta vidta åtgärder för att garantera fullständig
överensstämmelse, så att sådana problem inte uppkommer i framtiden, och för att
se till att rapporterna lämnas in till kommissionen inom fastställda
tidsfrister. [1] Direktiv
98/70/EG om kvaliteten på bensin och dieselbränslen och om ändring av rådets
direktiv 93/12/EEG, EGT L 350, 28.12.1998, s. 58. [2] Researchoktantal (RON) är ett kvantitativt mått på det
maximala kompressionstryck vid vilket bensin kan användas i en motor utan att
en del av bränsleblandningen självantänder i motorn. Självantändning ger ökad
bränsleförbrukning och ökade utsläpp av flyktiga organiska föreningar och
koloxid. [3] Ångtrycket är ett mått på bränslets benägenhet att
förångas. Sommartid regleras ångtrycket, eftersom temperaturerna sommartid kan
leda till höga utsläpp av flyktiga organiska föreningar, som kan bidra till att
marknära ozon bildas. Om ångtrycket överskrids leder det till ökade utsläpp av
flyktiga organiska föreningar. [4] Destilleringsparametern fastställer den andel av
bränslet som förångas vid 100˚C och 150˚C. Den anger en begränsning
av de lättare komponenter som kan blandas i bensinen. Om den överskrids kan det
leda till ånglås och problem med körbarheten. [5] EN 14274:2003
– Motorbränslen – Fastställande av kvaliteten på motorbensin och dieselbränsle
– Ett system för övervakning av bränslekvaliteter. [6] https://circabc.europa.eu/faces/jsp/extension/wai/navigation/container.jsp [7] Se
avsnitt 5 för närmare uppgifter. [8] I EN 14274 fastställs minimiantal prover för varje bränsle
(beroende på vilken statistisk modell som används och försäljningens storlek).
Det anges vilket minimiantal prover som ska tas för varje bränsletyp. || Antal prover per bränsletyp och per vinter- och sommarperiod* Modell || Litet land || Stort land EN 14274 statistisk modell A || 50 || 100 EN 14274 statistisk modell B || 100 || 200 EN 14274 statistisk modell C || 50 || - Nationellt system || - || - * Det antal prover som årligen ska tas
per bränsletyp är således dubbelt så högt som det som anges i tabellen. [9] Enligt direktivet tillåts nationella övervakningssystem förutsatt
att de ger lika tillförlitliga resultat som EN 14274.