MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA SOCIALA KOMMITTEN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Europeisk strategi för ett bättre internet för barn

De långsiktiga effekterna av att inte investera tillräckligt i politik som rör barn[1] kan få allvarliga konsekvenser för våra samhällen, vilket betonas i EU-agendan för barns rättigheter[2]. Den digitala agenda för Europa[3] syftar till att digitalisera hela EU; barn har emellertid särskilda behov och är särskilt utsatta på internet, och detta måste hanteras särskilt så att internet blir något som barn kan utnyttja för att få tillgång till kunskaper, kommunicera, utveckla sina färdigheter och förbättra sina utsikter till arbete och anställbarhet[4].

Barn kommer, genom allt fler produkter och i lägre ålder, mer och mer i kontakt med internet. Det är därför nödvändigt att nu utveckla en lämplig strategi för att uppfylla deras behov. Nytt innehåll och nya tjänster av högre kvalitet, som riktas till barn, måste utvecklas. Säkerheten på nätet för barn måste garanteras. Samtidigt visar analyser att en bättre och bredare användning av internet bland barn banar väg för en intensiv affärsutveckling när det gäller innovativt innehåll och innovativa onlinetjänster. Den inre marknadens storlek gör att europeiska företag har goda förutsättningar att ta tillvara dessa möjligheter för tillväxt och sysselsättning.

För att skapa ett bättre internet för barn krävs en kombination av strategier, vilket betonas i rådets slutsatser om skyddet av barn i den digitala världen av den 28 november 2011. Åtgärder håller på att tas fram på nationell nivå, europeisk nivå eller sektorsnivå. Dessa måste ingå i en EU-omfattande strategi, som utvecklar baskrav och undviker splittring. Reglering är fortfarande ett alternativ, men där så är lämpligt bör detta helst undvikas till förmån för mer anpassningsbara självreglerande instrument samt utbildning och egenmakt.

Strategin är uppbyggd kring följande fyra pelare som kompletterar varandra: 1) stimulera kvalitetsinnehåll online för ungdomar; 2) öka medvetenhet och egenmakt; 3) skapa en säker miljö för barn på nätet; 4) bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn. Den innehåller förslag till en rad åtgärder som ska genomföras av kommissionen, medlemsstaterna och hela värdekedjan inom industrin.

1.           Varför behövs en europeisk strategi nu?

1.1.        Nya möjligheter för barn och för affärsutveckling

Även om internet inte skapades med barn i åtanke använder 75 % av barnen och ungdomarna i 6–17-årsåldern i Europa internet, enligt föräldrarnas uppgift[5]. 15- och 16-åringarna rapporterar att de började använda nätet när de var 11. Som jämförelse anger 9- och 10-åringarna att de i genomsnitt började använda nätet när de var 7. 33 % av de 9–16-åringar som använder nätet uppger att de gör detta med mobiltelefon eller annan handhållen utrustning[6].

Barn har särskilda behov och är särskilt utsatta, och skillnaden måste beaktas. Internet och IKT ger barn många olika möjligheter att leka, lära, vara innovativa och kreativa, att kommunicera och uttrycka sig, att samarbeta och delta i samhället, att bli mer medvetna om världen omkring sig, och att utveckla grundläggande färdigheter och utöva sina rättigheter[7]. Men barn behöver också skyddas.

Att uppmärksamma barns behov banar väg för en lång rad affärsmöjligheter. Den globala marknaden för digitalt innehåll förväntas överstiga 113 miljarder euro 2012[8]. Marknaden för mobilapplikationer motsvarade ett värde på 5 miljarder euro och förväntas växa till 27 miljarder euro fram till 2015 (främst till följd av spel) och med mer än 5 miljarder mobilabonnemang världen över. Försäljningen på den globala marknaden för tv-spel förutspås överstiga 62 miljarder euro[9]. Med den breda spridningen av handdatorer, smarta telefoner och bärbara datorer som barn använder i mycket hög grad är den potentiella marknaden för interaktivt kreativt och pedagogiskt innehåll online för både små barn och tonåringar betydande. Applikationer och spel online och i mobilen medför enorma möjligheter för affärsutveckling, särskilt för små och medelstora företag och konstruktörer, eftersom de möjliggör direkt kontakt med potentiella användare/kunder. Barnen skulle själva kunna bli innovatörer på nätet och starta företag.

1.2.        Aktuella brister och problem

1.2.1.     Marknadsfragmentering

Kommissionens rapport[10] om hur befintliga rekommendationer om skydd av barn genomförs i medlemsstaterna visar att de i stort sett gör allt större ansträngningar för att ta itu med digitala utmaningar, men de åtgärder som vidtas räcker inte. Olika insatser, antingen reglerande eller självreglerande, genomförs i medlemsstaterna – t.ex. för föräldrakontroll, innehållsklassificering och rapportering av skadligt och olagligt innehåll.

I Storbritannien har internetleverantörer antagit en uppförandekod[11] som främjar ”aktivt val”[12], vars genomförande varje tjänsteleverantör får besluta om; i Frankrike är internetleverantörerna skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla programvara för föräldrakontroll; i Tyskland kan en certifierad ”programvara för skydd av ungdomar” användas för att förhindra att barn får tillgång till webbplatser med skadligt innehåll. I andra länder finns inga sådana bestämmelser.

I Tyskland införs även en ram för självreglering som gör det möjligt för tjänsteleverantörer att klassificera olika typer av innehåll online, t.ex. video, webbplatser eller onlinespel. I Storbritannien var en av rekommendationerna i Bailey-rapporten[13] att åldersklassificera musikvideor. I andra länder finns inga bestämmelser för klassificering av innehåll online.

I Finland och Belgien har uppförandekoder för industrin också förhandlats fram, för sociala medier i det första fallet och avseende ett större antal leverantörer i det andra.

I länder som Storbritannien, Spanien, Italien och Tjeckien införs olika rapporteringsmekanismer för skadligt och olagligt innehåll och beteende med stöd av olika aktörer som t.ex. polisen, icke-statliga organisationer och industrin.

Även om dessa åtgärder kan ha en positiv inverkan på marknader och användare nationellt kan de också leda till ökad marknadsfragmentering och hinder, särskilt för europeiska leverantörer, däribland små och medelstora företag som inte har tillräckliga resurser för att hantera olika strategier i olika länder och inte kan dra nytta av den digitala inre marknaden. Samtidigt är det tydligt att inte alla barn i Europa har samma möjligheter till egenmakt och skydd på nätet.

1.2.2.     Marknadens oförmåga att leverera skyddsåtgärder och kvalitetsinnehåll i hela Europa

Det återstår att identifiera barn som en målgrupp värd att investera i. Integrering av verktyg som skyddar dem och ger dem möjlighet att hantera sin närvaro på nätet på ett säkert och ansvarsfullt sätt (t.ex. föräldrakontroll) i produkter eller tjänster ses ofta som en tilläggskostnad, och företagen är desto mer motvilliga att utveckla och införa sådana verktyg om de inte är säkra på att det kommer att finnas en tillräckligt stor marknad för att sådana investeringar ska kunna motiveras.

I samband med benchmarking av föräldrakontroll[14] har det visat sig att de flesta verktyg bara är effektiva på engelska. Nya produkter medför ytterligare problem; det finns inte många verktyg lämpade för spelkonsoler, handdatorer och mobiltelefoner – produkter som barn i allt högre grad använder för att koppla upp sig på nätet – och det finns inga lösningar för användare som utnyttjar innehåll i en mobiltelefon eller en handdator via en applikation och inte en webbläsare.

Samtidigt finns inte tillräcklig mycket kvalitetsinnehåll tillgängligt. Enligt en Europaomfattande undersökning[15] tycker endast 32 % av 9–12-åringarna att det finns tillräckligt mycket ”bra saker för barn” i deras ålder att göra på nätet[16].

På områden som t.ex. applikationer används system för innehållsklassificering som inte utvecklats för marknader och användare i Europa.

1.2.3.     Hantering av risker i syfte att bygga upp förtroende för tjänster och innehåll

Forskning visar att riskerna rankas tämligen likartat i varje land i Europa, trots stor variation mellan länderna[17]. Under 2010 rapporterade fyra av tio barn i Europa att de hade stött på någon av följande risker: kommunicerat online med någon de aldrig hade träffat i verkligheten; användargenererat innehåll som propagerar för anorexi, självskada, drogmissbruk eller självmord; sexuella bilder online och missbruk av personuppgifter; möten med människor de först träffat online; nätmobbning[18]. Nya beteendemönster uppstår också, t.ex. att sprida upptagningar med mobilkamera av fysiskt våld mot andra barn[19] eller att skicka/ta emot sexuella bilder/meddelanden till/från kamrater[20].

Nya tjänster med potentiell inverkan på integriteten, t.ex. geolokalisering, blir alltmer populära. Även reklamen blomstrar på nätet, och barn har inte utvecklat förmågan att förhålla sig kritiskt till den[21].

Dessutom används internet i allt högre grad för att rekrytera offer för människohandel och för att göra reklam för denna verksamhet, inklusive barn[22]. Det är också en miljö där det är lätt att distribuera material med övergrepp mot barn. Även om detta inte är förknippat med barns användning av internet är det ett problem som påverkar barn som offer. Enligt Internet Watch Foundation (IWF) är över 40 % av de bekräftade webbadresserna (webbhotellets lokalisering) med sexuella övergrepp mot barn lokaliserade i Europa och Ryssland. Bilder på sexuella övergrepp mot barn distribueras nu även online via andra kanaler än webbplatser (t.ex. peer-to-peer). Med tanke på att internet är gränslöst och att bilder på övergrepp mot barn är olagliga i Europa krävs åtgärder på europeisk nivå på detta område.

1.2.4.     Bristande färdigheter

2015 förväntas 90 % av jobben inom alla sektorer kräva teknisk kompetens; endast 25 % av ungdomarna i EU uppger emellertid att deras grundläggande färdigheter rörande internet ligger på en ”hög” nivå (t.ex. användning av internet för telefonsamtal, skapa en webbsida, fildelning peer-to-peer)[23]. Forskning visar att det finns allvarliga brister beträffande de digitala färdigheterna bland barnen i Europa, trots den allmänna uppfattningen att de är ”digitala infödingar”. Exempelvis uppger 38 % av de 9–12-åringar i Europa som använder internet att de har en personlig profil på en mötesplats på nätet. Det är dock bara 56 % av 11–12-åringarna som säger att de vet hur man ändrar sekretessinställningarna[24]. Forskning tyder också på ett samband mellan omfattningen på de digitala färdigheterna och aktiviteterna på nätet[25]. Att utveckla kunskaperna om säkerhet kan därför uppmuntra andra färdigheter i samband med andra aktiviteter online.

2.           Ett nytt ekosystem: en europeisk strategi för ett bättre internet för barn

En rad strategier har under åren utvecklats på europeisk nivå till stöd för barn. De var emellertid ofta specifika, t.ex. med inriktning på mediekanaler[26] eller teknikplattformar[27], och har inte kombinerats i en sammanhängande ram. Hittills har EU:s politik inte tillräckligt tagit hänsyn till att barn utgör en särskild målgrupp för internet, som kräver ett nytt ekosystem till stöd för sina behov. Europa behöver en strategi som förhindrar marknadsfragmentering och skapar en säkrare och berikande miljö för alla barn som använder nätet i EU.

Det föreslås att en rad instrument kombineras som grundar sig på lagstiftning, självreglering och finansiellt stöd. Lagstiftning kommer att tillämpas, men självreglering kommer att ges företräde eftersom den fortfarande är den mest flexibla formen för att uppnå konkreta resultat på området. Det måste dock vara en dynamisk process som reagerar på nya utmaningar, t.ex. teknisk konvergens[28], och som tillhandahåller lämpliga mekanismer för benchmarking och oberoende kontroll. Kommissionen kommer också att finansiera åtgärder inom ramen för strategin genom programmet Säkrare Internet[29] (2009–2013), Fonden för ett sammanlänkat Europa[30] och Horisont 2020 från 2014[31].

2.1.        Högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar

Att stimulera produktionen av högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar gynnar både dem själva och utvecklingen av den digitala inre marknaden. Strategin ligger till grund för två typer av åtgärder som helt klart är nära sammankopplade och endast kan ge resultat om de vidtas parallellt.

2.1.1.     Stimulera produktionen av kreativt och pedagogiskt innehåll online för barn

Barn behöver ”lekplatser” på nätet där de kan både leka och lära; tonåringar kan använda kreativa och pedagogiska spel för att stimulera fantasin, och samtidigt uppmuntras att använda internet på ett positivt sätt. Samtidigt kommer tekniken att användas mer och mer i klassrummen och bland alla åldrar. Interaktivt lärande med hjälp av teknik kan stimulera kreativitet och kritiskt tänkande. För att underlätta detta är det nödvändigt att stimulera produktionen av innehåll som både gynnar barns utveckling och den europeiska digitala inre marknaden. Vissa medlemsstater, t.ex. Tyskland, har tagit initiativ till att stimulera produktion och synlighet när det gäller kvalitetsinnehåll för barn med särskilda kriterier och/eller krav.

2.1.2.     Främja positiva erfarenheter på nätet för barn

Majoriteten av ungdomarna ”konsumerar” fortfarande snarare än skapar på nätet. Syftet är att uppmuntra kreativitet och en positiv användning av internet som inte bara kommer att hjälpa dem att utveckla sina digitala färdigheter utan också ge dem möjlighet att växa och utforma sin värld på ett säkert och kreativt sätt, att bygga gemenskaper, och att vara aktiva i ett deltagarinriktat samhälle. Detta kan också leda till teknisk innovation och nya företag som bidrar till den digitala inre marknaden.

Kommissionen kommer att

· stödja driftskompatibla plattformar för verktyg som säkerställer tillgång till åldersanpassat innehåll (t.ex. vita listor[32] eller barnvänliga webbläsare), och samtidigt överväga frågan om fortlöpande kvalitetskontroll,

· stimulera innovation i kreativt innehåll av och för barn genom att stödja projekt och initiativ som t.ex. tävlingen Best Children’s Online Content.

Industrin bör

· utveckla och erbjuda riktat och interaktivt innehåll av god kvalitet för barn samt användarvänliga verktyg som uppmuntrar deras kreativitet och underlättar deras lärande,

· ge finansiellt och/eller tekniskt stöd till barns, skolors eller icke-statliga organisationers initiativ på området.

Medlemsstaterna bör

· se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till initiativ som syftar till att skapa högkvalitativt innehåll online för barn, och de bör aktivt främja sådana initiativ,

· sinsemellan samordna insatserna på detta område, med stöd från kommissionen, och införa normer för kvalitativt innehåll online för barn[33].

2.2.        Öka medvetenhet och egenmakt

Barn, deras föräldrar, vårdnadshavare och lärare måste vara medvetna om de risker barn kan utsättas för på nätet samt om de verktyg och strategier som finns för att skydda sig eller hantera dem. Barn måste utveckla sitt kritiska tänkande och sina digitala färdigheter och mediekunskaper för att aktivt kunna bidra i ett deltagarinriktat samhälle. De behöver tillgång till och råd om hur man använder verktyg som är anpassade till deras ålder som kan hjälpa dem att agera säkert och ansvarstagande på nätet. Åtgärderna för medvetenhet och egenmakt bör vara inriktade på utveckling av egenskydd och eget ansvar i miljön på nätet för barn.

2.2.1.     Digital kompetens och mediekunskap[34] samt undervisning om säkerhet på nätet i skolor

Digital kompetens och mediekunskap är avgörande för barns användning av internet. Eftersom barn börjar använda internet i mycket låg ålder måste utbildningen i säkerhet på nätet börja i den tidiga barndomen, och strategierna för genomförande anpassas till behov och nivå avseende självständighet hos små barn och tonåringar. Skolor är den bästa platsen för att nå merparten av alla barn, oavsett ålder, inkomst eller bakgrund, liksom även andra viktiga mottagare av information angående säkerheten på internet, t.ex. lärare och (indirekt) föräldrar. Säkerhet på nätet som särskilt ämne ingår för närvarande i läroplanen i 23 utbildningssystem i Europa[35], men genomförs inte i tillräcklig grad på grund av brist på relevant undervisningsmaterial online. Undervisning om säkerhet på nätet i skolor är en åtgärd som också efterlyses i den digitala agendan för Europa.

Medlemsstaterna bör

· intensifiera genomförandet av strategier för att senast 2013 införa undervisning om säkerhet online i skolornas läroplaner,

· förstärka den informella undervisningen om säkerhet online och se till att det finns en policy för säkerhet online i skolorna och lämplig utbildning för lärarna,

· stödja offentlig-privata partnerskap för att uppnå ovannämnda mål.

Kommissionen kommer att

· främja kartläggning och utbyte av bästa metoder bland medlemsstaterna för formell och informell utbildning om säkerhet online, införande av relevant utbildningsinnehåll samt offentlig-privata partnerskap som syftar till att nå barn, föräldrar, lärare och vårdnadshavare,

· utveckla en specifik modul inom Europass för digital kompetens och förbättra indikatorerna för användning och effekter av IKT i utbildning.

Industrin bör

· delta i offentlig-privata partnerskap för att stödja utveckling av interaktiva verktyg och plattformar för material för utbildning och information för lärare och barn, på grundval av befintliga initiativ[36].

2.2.2.     Öka informationsverksamheten och ungdomars deltagande

God praxis måste spridas så att informationskampanjer alltid når alla barn, föräldrar, lärare och vårdnadshavare i EU[37]. Strategier för ökad medvetenhet måste ta hänsyn till olika utvecklingsnivåer hos yngre barn och tonåringar, och särskilt beakta de mest utsatta barnen, även barn med inlärnings- och förståndshandikapp. Samtidigt är kamratutbildning en värdefull strategi för barn i alla åldrar för att lära känna sina rättigheter och skyldigheter på nätet.

Kommissionen kommer att

· fr.o.m. 2014 finansiera inrättandet av en EU-omfattande driftskompatibel tjänsteinfrastruktur för att stödja centrumen för ett säkrare internet, som tillhandahåller information om säkerhet online och verktyg för information till allmänheten, samt plattformar för ungdomars deltagande (plattformen ska också innefatta riktmärken för utbyte av bästa praxis[38]),

· modernisera Europeiska ungdomsportalen, i linje med EU-strategin för ungdomar[39], för att kunna erbjuda en säker och dynamisk virtuell miljö för informationsutbyte för ungdomar; syftet är att den ska bli en referens när det gäller kvalitativ information för ungdomar om studier, arbete, volontärarbete, ungdomsutbyte, kultur, kreativitet, hälsa och andra ungdomsrelaterade områden i Europa, och för ungdomars deltagande på nätet, och ska nå alla unga i Europa, också ungdomar med sämre förutsättningar.

Medlemsstaterna bör

·           se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till offentliga informationskampanjer på nationell nivå,

· engagera barn i utvecklingen av nationella kampanjer och/eller nationell lagstiftning med inverkan på deras aktiviteter på nätet,

· se till att det nationella stödet motsvarar kommissionens stöd till de nationella ungdomspanelerna.

Industrin bör stödja en ökning av informationsverksamheten genom

· bidrag med finansiering och tekniskt stöd till icke-statliga organisationer och utbildningsanordnare för utveckling av resurser,

· spridning av informationsmaterial till sina kunder, antingen vid försäljningsstället eller på nätet.

2.2.3.     Enkla och robusta rapporteringsverktyg för användarna

För att öka barns möjligheter att hantera risker som t.ex. nätmobbning och gromning[40] bör robusta mekanismer för rapportering av innehåll och kontakter som verkar vara skadliga för barn finnas tillgängliga i hela EU och i anslutning till alla tjänster och anordningar online.

Dessa mekanismer kompletterar också målet att underlätta för medborgarna att rapportera it-brottslighet, särskilt i samband med utvecklingen av nätverket av nationella plattformar för rapportering om it-brottslighet och det framtida Europeiska it-brottscentrumet[41].

Samtidigt kommer de att komplettera telefonjourerna för 116-nummer som erbjuder hjälp och stöd till försvunna barn och deras föräldrar[42] eftersom våld mot barn via nätet kan ligga bakom en del fall då barn försvinner från hemmet.

Industrin bör

· i samarbete med berörda nationella aktörer inrätta och utveckla en EU-omfattande mekanism som gör det möjligt för barn som använder deras tjänster att rapportera skadligt innehåll och beteende. Den bör vara synlig, lätt att hitta, igenkännlig och tillgänglig för alla och överallt där ett barn kan behöva den vid aktiviteter på nätet. Den bör ha tydliga och allmänt kända rapporteringskategorier och en tydlig back-office-infrastruktur som säkerställer snabb och lämplig uppföljning. Rapporthanteringen bör ske i enlighet med gällande lagstiftning om uppgiftsskydd.

Kommissionen kommer att

· underlätta samarbete mellan parterna i branschen som är inblandade i alleuropeiska avtal om självreglering och hjälptjänsterna för ett säkrare internet,

· överväga lagstiftning om resultaten från industrins initiativ uteblir,

· fortsätta att se till att direktivet om samhällsomfattande tjänster genomförs korrekt när det gäller kravet på medlemsstaterna att göra telefonjourerna för 116 000-nummer operativa, och ska också ge ekonomiskt stöd för inrättande och drift av telefonjourer för försvunna barn.

Medlemsstaterna bör

· ge det stöd som krävs för inrättande och utbyggnad av rapporteringsmekanismerna, särskilt om samarbete med partner som t.ex. hjälptjänster och brottsbekämpande organ är nödvändigt,

· kontrollera att de fungerar effektivt på nationell nivå,

· göra telefonjourerna för 116 000-nummer operativa.

2.3.        Skapa en säker miljö för barn på nätet

Egenmakt och utbildning måste ökas, men också kompletteras med skydd. Detta beror på att barn inte alltid ser de potentiella risker de står inför på nätet och/eller är inte alltid medvetna om de möjliga konsekvenserna av sitt handlande. Barns exponering för skadligt beteende eller innehåll kan emellertid leda till smärtsamma erfarenheter på nätet eller risker i den verkliga världen. Det är därför nödvändigt att vidta åtgärder som gör att barn inte kommer i kontakt med sådant innehåll eller beteende. De föreslagna åtgärderna omfattar både yngre barn och tonåringar eftersom barn i olika åldrar använder ny teknik på olika sätt och det inte är möjligt att hitta en lösning som passar för alla barn eller för deras säkerhet på nätet. Skillnaderna i angreppssätt mellan åldersgrupperna beskrivs där så krävs.

2.3.1.     Åldersanpassade sekretessinställningar

Även om integritetsrisker finns för alla användare är barn en särskilt utsatt grupp. Framför allt mycket unga barn vet inte hur man ändrar sekretessinställningarna och förstår inte vilka konsekvenserna av deras handlingar kan bli, t.ex. att bli ett lätt mål för gromning eller att riskera sitt rykte på nätet. De förinställda sekretessinställningarna för barn bör därför hanteras på ett sätt som garanterar att de är så säkra som möjligt.

Industrin förväntas

· införa[43] klara förinställda åldersanpassade sekretessinställningar, med tydlig information och varningar till minderåriga om de potentiella konsekvenserna för integriteten av att ändra de förinställda sekretessinställningarna och kontextuella uppgifterna, med avseende på varje uppgift som krävs eller förslås för att skapa en profil på nätet,

· införa tekniska hjälpmedel för elektronisk identifiering och autentisering.

Kommissionen

· har föreslagit en ny dataskyddsförordning som tar särskild hänsyn till barns integritet och inför ”rätten att glömmas bort”,

· avser att under 2012 föreslå en alleuropeisk ram för elektronisk autentisering som kommer att möjliggöra användning av personliga attribut (i synnerhet ålder) för att säkerställa efterlevnad av de åldersrelaterade bestämmelserna i den förslagna dataskyddsförordningen,

· kommer att stödja FoU för utveckling av tekniska hjälpmedel för elektronisk identifiering och autentisering för relevanta tjänster inom hela EU, och utnyttjande av dem.

Medlemsstaterna bör

· se till att EU:s lagstiftning på detta område genomförs på nationell nivå,

· uppmuntra antagandet av självreglerande åtgärder inom industrin och följa genomförandet av dem på nationell nivå,

· stödja informationsverksamheten på nationell nivå.

2.3.2.     Ökad tillgänglighet till och användning av föräldrakontroll

80 % av föräldrarna tror att bättre tillgänglighet till och prestanda hos verktygen för föräldrakontroll skulle bidra till att barnens användning av internet blir både säkrare och effektivare[44]. I genomsnitt är det emellertid endast 28 % av föräldrarna i Europa som blockerar eller filtrerar webbplatser som deras barn besöker[45]. Föräldrakontroll är, med vederbörlig hänsyn till yttrandefriheten, en kompletterande åtgärd som ger möjlighet att ställa in filtreringen av innehåll och övervaka aktiviteter på nätet, och bidrar därmed till att skydda yngre barn från att se olämpligt innehåll på internet. Det är nödvändigt att se till att verktygen för föräldrakontroll i större utsträckning finns tillgängliga på flera språk så att föräldrarna kan göra ett väl underbyggt val huruvida dessa verktyg ska användas.

Industrin bör

· säkerställa att det för alla produkter som är tillgängliga i Europa och som kan anslutas till internet finns föräldrakontroll som är enkel att konfigurera, användarvänlig och tillgänglig för alla. Verktygen bör vara effektiva för varje typ av produkt och för alla typer av innehåll, inbegripet användargenererat innehåll. De bör motsvara bästa praxis så att ansvarighet och insyn kan säkerställas. Man bör informera om verktygen så att medvetenheten om att de finns och kan användas blir så stor som möjligt.

Kommissionen kommer att

· stödja benchmarking och provning av verktyg för föräldrakontroll och relevanta stödtjänster för att ge föräldrar och barn egenmakt,

· stödja FoU i syfte att undersöka hur system för åldersmärkning och innehållsklassificering ska kunna tolkas av effektiv föräldrakontroll som kan hantera ett större antal språk,

· överväga lagstiftningsåtgärder om självregleringen inom industrin inte leder till resultat.

Medlemsstaterna uppmanas att

· stödja industrins insatser på detta område och följa upp genomförandet av dem på produkter som säljs på deras territorium,

· regelbundet prova och certifiera verktyg för föräldrakontroll,

· främja tillgången på dem.

2.3.3.     Bredare användning av åldersmärkning och innehållsklassificering

En av riskerna för barn på nätet är att se olämpligt innehåll (t.ex. pornografi eller våld). Ambitionen är en allmänt tillämplig, öppen och konsekvent strategi för åldersmärkning och innehållsklassificering i hela EU för olika innehåll/tjänster (inbegripet onlinespel, applikationer, utbildningsinnehåll och annat kulturellt innehåll), och att utforska innovativa lösningar (t.ex. användarmärkning eller automatisk märkning). Systemet bör innefatta åldersgrupper som föräldrarna begriper, och samtidigt beakta att samma innehåll kan märkas som lämpligt för olika åldersgrupper i olika länder. Detta tillvägagångssätt bör användas konsekvent inom alla sektorer för att därmed ta itu med olikheterna i genomförandet av nuvarande system för olika media, i syfte att gynna konkurrensen på marknaden.

Industrin bör

· införa en EU-strategi för åldersmärkning och innehållsklassificering för olika tjänster enligt ovan, och som bygger på framgångarna med befintliga initiativ som t.ex. PEGI,

· undersöka hur dessa system ska kunna tolkas av föräldrakontroller.

Kommissionen kommer att stödja

· självreglering på detta område, men kommer också att undersöka eventuella lagstiftningsåtgärder om självregleringen inom industrin inte leder till resultat,

· utbyggnad av driftskompatibla plattformar, från och med 2014, för tillhandahållande av åldersanpassade tjänster.

Medlemsstaterna uppmanas att

· samarbeta i linje med sina egna bestämmelser på området och uppmuntra relevanta berörda parter på nationell nivå att bidra till utformningen och genomförandet av EU:s system för åldersmärkning och innehållsklassificering,

· stödja den process för klagomål som krävs för att sådana system ska fungera korrekt.

2.3.4.     Annonsering på nätet och slöseri med pengar

Barn, framför allt yngre barn, har inte utvecklat förmågan att förhålla sig kritiskt till reklambudskap. I virtuella världar kan barn ofta betala för virtuella varor via sina mobiltelefoner, genom att ringa eller skicka sms, och därmed behövs inte föräldrarnas förhandsgodkännande[46]. Barn kan också försöka få tillgång till sidor för spel om pengar online eller till onlinespel. De kan ladda ner ringsignaler till mobiltelefonen eller oavsiktligt ansluta till internet på sina mobiltelefoner. Alla detta kan innebära höga avgifter.

Syftet är att se till att normer för annonsering på nätet som är riktad till barn möjliggör en skyddsnivå som är jämförbar med den som gäller för annonsering i samband med audiovisuella tjänster[47] och att, med avseende på beteendestyrd annonsering, inga sådana segment skapas med barn som målgrupp, samt att se till att barns onlineköp eller via mobiltelefon inte leder till oförutsedda höga kostnader.

Industrin ska följa gällande lagstiftning[48], särskilt vad gäller internetprofiler och beteendestyrd annonsering. Den bör

· tillhandahålla öppen, tydlig och åldersanpassad information om kostnaderna för onlinetjänster och undvika standardinställningar som lätt gör det möjligt för barn att få tillgång till betaltjänster som kostar extra,

· undvika att direkt vända sig till barn och uppmuntra dem att köpa virtuella varor eller krediter via sina mobiltelefoner eller andra metoder som inte kräver föräldrakontroll i förväg; i sådana sammanhang bör tidiga varningar om tilläggskostnader övervägas för att ge barn och föräldrar egenmakt,

· utgå ifrån självreglerande standarder, såsom de som definieras av European Advertising Standards Alliance for beteendestyrd annonsering[49], och aktivt vidta åtgärder för att undvika att barn utsätts för olämplig reklam i någon form genom medier online,

· vidta åtgärder för att hindra barn från att få tillgång till sidor för spel om pengar online.

Kommissionen kommer att

· skynda på förstärkningen av befintlig EU-lagstiftning och stimulera till ytterligare självreglerande åtgärder i syfte att skydda barn bättre från olämplig annonsering och slöseri med pengar,

· undersöka ytterligare lagstiftning om resultaten från självreglerande åtgärder uteblir,

· utreda den mer omfattande frågan om barn som konsumenter i den kommande konsumentagendan,

· i ett meddelande om spel om pengar online på den inre marknaden, som ska presenteras 2012, undersöka hur minderåriga bäst kan skyddas.

Medlemsstaterna uppmanas att

· se till att företag som är verksamma på nationell nivå respekterar lagstiftningen på detta område,

· stödja industrin i utvecklingen av uppförandekoder beträffande olämplig annonsering på nätet och övervaka genomförandet av dem på nationell nivå.

2.4.        Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn

Internet används i allt högre grad för att sprida bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det finns ett antal problem som måste lösas; det är nödvändigt att identifiera, rädda och stödja offren, vidta åtgärder mot förövarna och se till att den fortsatta spridningen av bilder minskar genom att man upptäcker och tar bort bilder på sexuella övergrepp mot barn från internet och förhindrar att de laddas upp på nytt.

2.4.1.     Snabbare och systematisk identifiering av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika kanaler på nätet; anmälan och avlägsnande av sådant material

Möjligheterna för rapportering (telefonjourer) som för närvarande finns, där invånarna kan anmäla olagligt innehåll, måste göras mer synliga, liksom även kopplingarna till EU-omfattande system och åtgärder för rapportering av it-brottslighet som kan komma att utvecklas i framtiden. De systematiska insatserna för upptäckt, avlägsnande och förebyggande av uppladdning på nytt av bilder på sexuella övergrepp mot barn måste förbättras.

Åtgärderna på detta område måste uppfylla bestämmelserna i det nya direktivet om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn och barnpornografi[50], direktivet om e-handel[51] samt med gällande lagstiftning om dataskydd och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

Kommissionen kommer att

· stödja samarbetet mellan industrin, brottsbekämpande organ och telefonjourer för att förbättra processen och förkorta tiden för avlägsnande av bilder på sexuella övergrepp mot barn, samordna delningen av verktyg och resurser och fortsätta att stödja nätverket med telefonjourer INHOPE som underlättar för allmänheten att rapportera olagligt innehåll, och att följa upp med lämpliga åtgärder för att fortsätta förkorta tiderna för avlägsnande, samt att undersöka hur synlighet för allmänheten kan förbättras,

· stödja FoU och spridning avseende innovativa tekniska metoder för polisutredningar, dvs. för mer effektiv kartläggning och matchning av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika kanaler på internet, och för att avlägsna bilder på sexuella övergrepp mot barn och förhindra att de laddas upp på nytt,

· stödja utbildning för brottsbekämpande organ,

· anta ett horisontellt initiativ om förfaranden för anmälan och insats. Det kommer särskilt att inriktas på hinder för effektiva mekanismer för anmälan och avlägsnande avseende samtliga typer av olagligt innehåll, inbegripet bilder på sexuella övergrepp mot barn.[52]

Medlemsstaterna bör

· öka resurserna till brottsbekämpande organ som arbetar mot material med övergrepp mot barn på nätet,

· se till att det, i enlighet med direktivet om bekämpande av sexuellt utnyttjande av barn, finns effektiva utredningsverktyg så att utredarnas möjligheter att identifiera barn som fallit offer för övergrepp kan förbättras, och som garanterar att det finns effektiva skyddsmekanismer för att säkerställa den demokratiska ansvarigheten när sådana verktyg används,

· bidra med motsvarande stöd för telefonjourernas drift och synlighet på nationell nivå, där allmänheten kan rapportera olagligt innehåll som upptäckts på nätet,

· bidra till en förbättring av samarbetet mellan telefonjourerna och industrin i syfte att ta bort material med övergrepp mot barn.

Industrin

· kommer att uppmuntras till att vidta åtgärder, bl.a. proaktiva insatser, för att ta bort material med sexuella övergrepp mot barn från internet,

· bör stärka samarbetet med brottsbekämpande organ och telefonjourer för att förbättra förfarandena för anmälan och avlägsnande och fastställa riktmärken,

· kommer att uppmuntras att utveckla och använda verktyg för att effektivisera identifieringen av bilder på sexuella övergrepp mot barn, förfarandena för anmälan och avlägsnande samt det förebyggande arbetet mot uppladdning på nytt av sådant material.

2.4.2.     Samarbete med internationella partner för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn

Eftersom det inte finns några nationsgränser för internet är det internationella samarbetet viktigt. En övergripande strategi behövs för att man ska kunna ta itu med problemen på ett mer samordnat och hållbart sätt. Material med sexuella övergrepp mot barn kan betraktas och rapporteras i ett land, samtidigt som det lagras i ett tredjeland och har laddats upp från ytterligare ett annat land; mer än hälften av det material med sexuella övergrepp mot barn som rapporterades till Internet Watch Foundation under 2011 konstaterades vara lagrat utanför Europa.[53] I samma rapport konstateras att metoderna för distribution och åtkomst av materialet fortsätter att ändras allt eftersom tekniken förändras; detta innebär att telefonjourerna måste fortsätta att utveckla sina strategier och verktyg så att de gemensamt kan identifiera och bekämpa förekomsten av material med övergrepp mot barn i dess ständigt nya sammanhang online.

Kommissionen kommer att

· uppmuntra nätverket med telefonjourer INHOPE att bredda medlemskapet globalt; för närvarande ingår länder som Ryssland, Japan, Förenta staterna, Sydafrika, Australien och Sydkorea,

· stödja genomförandet av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet och främjandet av dess principer genom tekniska och rättsliga skyddsåtgärder,

· samarbeta med internationella partner via strukturer som t.ex. EU:s och Förenta staternas arbetsgrupp för it-säkerhet och it-brottslighet, där gemensamma prioriteringar på området fastställs, inbegripet samarbete för att få bort barnpornografi från internet och för att öka barns egenmakt online,

· samorganisera en konferens för EU och Förenta staterna hösten 2012,

· försöka nå ut till andra regioner i världen och stödja samarbete på global nivå.

Medlemsstaterna uppmanas att

· stödja kommissionen i insatserna för att stärka samarbetet med internationella partner.

Industrin uppmanas att

· utbyta bästa praxis på området och samarbeta med partner över hela världen.

3.           Slutsatser

Även om internet, de produkter som används för att få tillgång till internet och de tjänster som finns att tillgå idag inte utvecklades särskilt för barn visar forskningen att barn blivit alltmer framträdande som användare. Barn är därför en särskild grupp som behöver uppmärksammas – barns beteende på nätet idag kommer att vara till hjälp för utformningen av morgondagens digitala värld. En samlad europeisk insats på detta område kommer att stödja utvecklingen av kompatibel och hållbar infrastruktur för ett bättre internet för barn, och kommer att främja tillväxt och innovation. Ökad medvetenhet, digitala färdigheter och mediekunskap för barn kommer att förbättra deras anställbarhet och möjligheter att hitta jobb, och hjälpa dem att bli trygga digitala medborgare. Stimulans av potentialen för interaktivt innehåll för barn kommer att bidra till en livskraftig europeisk digital inre marknad. Pågående effektiv självreglering inom industrin för skydd av och ökad egenmakt hos ungdomar, med lämpliga riktmärken och oberoende övervakningssystem, behövs för att bygga upp förtroende för en hållbar och ansvarsfull modell för styrning som skulle kunna medföra flexiblare, lämpligare och mer marknadsanpassade lösningar än något lagstiftningsinitiativ. Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta att verka för att frågor om barns säkerhet på nätet hamnar på dagordningen vid evenemang som t.ex. Forumet för förvaltning av internet, och utbyta bästa metoder med andra internationella organisationer som är verksamma på detta område. Kommissionen kommer att fortsätta att uppmuntra EU-finansierade projekt för samarbete med internationella partner, och kommer att fortsätta att anordna den internationella konferensen Safer Internet Forum som har sammanfört berörda parter från hela världen för diskussion om barns säkerhet på nätet sedan 2004.

Myndigheterna i medlemsstaterna, industrin och andra berörda parter uppmanas att stödja den föreslagna strategin och att vidta åtgärder för att den ska kunna genomföras med framgång genom samarbete med alla andra berörda grupper.

Kommissionen kommer att införa riktmärken för strategier och åtgärder för barns säkerhet på nätet i Europa, inbegripet en analys av använda resurser och fördelningen av dem mellan kommissionen, medlemsstaterna, den privata och den frivilliga sektorn. Den kommer också att noga övervaka genomförandet av befintliga avtal om självreglering som undertecknats av industrin.

Översikt av åtgärder

Åtgärd || Huvudaktörer || Tidsram

Första pelaren – Högkvalitativt innehåll online för barn och ungdomar

Stimulera produktionen av kreativt och pedagogiskt innehåll online för barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012

Främja positiva erfarenheter på nätet för barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012

Andra pelaren – Öka medvetenhet och egenmakt

Digital kompetens och mediekunskap samt undervisning om säkerhet på nätet i skolor || Medlemsstaterna, med stöd från kommissionen och industrin || Senast 2013

Öka informationsverksamheten och ungdomars deltagande || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012

Enkla och robusta rapporteringsverktyg för användarna || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader

Tredje pelaren – Skapa en säker miljö för barn på nätet

Åldersanpassade sekretessinställningar || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader

Ökad tillgänglighet till och användning av föräldrakontroll || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Fullständigt genomförande inom 18 månader

Bredare användning av åldersmärkning och innehållsklassificering || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || De första resultaten senast slutet av 2012. Färdiga förslag inom 18 månader

Annonsering online och slöseri med pengar || Industrin, med stöd från kommissionen och medlemsstaterna || Kontinuerligt från 2012

Fjärde pelaren – Bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn

Snabbare och systematisk identifiering av material med sexuella övergrepp mot barn som sprids via olika kanaler på nätet; anmälan och avlägsnande av sådant material || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012, med de första resultaten senast slutet av 2012

Samarbete med internationella partner för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering av barn || Kommissionen, med stöd från medlemsstaterna och industrin || Kontinuerligt från 2012

[1]               Med barn avses i detta sammanhang personer under 18 år enligt definitionen i FN-konventionen om barnets rättigheter.

[2]               KOM(2011) 60 slutlig.

[3]               KOM(2010) 245 slutlig/2.

[4]               Huvudprioriteringar i EU:s strategi för e-kompetens, E-kompetens för 2000-talet, KOM(2007) 496.

[5]               Flash Eurobarometer 2008.

[6]               Källa: Livingstone, S., Haddon, L., Görzig, A., & Ólafsson, K: Risks and safety on the internet: The perspective of European children. Full findings. (2011), framtagen inom ramen för projektet EU Kids Online II.

[7]               Enligt EU-agendan för barns rättigheter – KOM(2011) 60 slutlig – som innehåller allmänna principer för att se till att EU:s insatser kan tjäna som föredöme när det gäller att garantera efterlevnaden av stadgan om de grundläggande rättigheterna och FN-konventionen om barnets rättigheter. Som en del av EU-agendan för barns rättigheter har kommissionen inrättat Barnhörnan online (http://europa.eu/kids-corner/) och EU:s webbplats om barnets rättigheter (http://ec.europa.eu/0-18/).

[8]               http://www.tavess.com/DigitalContentDelivery_June11.php, 20 mars 2012. Alla uppgifter i dollar omräknades till euro den 20 mars 2012.

[9]               The Economist, nätutgåvan, den 20 mars 2012. Alla uppgifter i dollar omräknades till euro den 20 mars 2012. http://www.economist.com/node/21541164?frsc=dg%7Cb.

[10]             Att skydda barn i den digitala världen, KOM(2011) 556 slutlig.

[11]             Code of Practice on Parental controls, som undertecknats av BT, Talk Talk, Virgin Media och Sky. http://www.productsandservices.bt.com/consumer/assets/downloads/BT_TalkTalk_Sky_Virgin_Code_of_Practice_28_Oct.pdf.

[12]             Detta innebär att kunderna i samband med köpet tillfrågas om de vill ha föräldrakontroll, och erbjuds detta kostnadsfritt.

[13]             http://www.education.gov.uk/inthenews/inthenews/a0077662/bailey-review-of-the-commercialisation-and-sexualisation-of-childhood-final-report-published.

[14]             Kommissionen finansierar studien SIP Bench för expertbedömning av produkter, verktyg och tjänster som gör att användarna kan kontrollera barns tillgång till olämpligt innehåll online.

[15]             Se fotnot 6.

[16]             En europatävling för kvalitetsinnehåll online för barn arrangerades 2011 av kommissionen tillsammans med centrum för ett säkrare internet i Belgien, Tjeckien, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Island, Italien, Lettland, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovenien och Spanien. Tävlingen hade två kategorier – innehåll som gjorts av vuxna och innehåll som gjorts av tonåringar för yngre barn. Innehållet som lämnades in i kategorin ”innehåll som gjorts av vuxna” var mycket ojämnt mellan de deltagande länderna, med alltifrån 3 bidrag i Portugal, 6 i Italien och 7 i Slovenien, till 84 i Polen, 92 i Tyskland och 200 i Nederländerna.

[17]             Källa: Livingstone, S., & Haddon, L.: EU Kids Online Final Report (2009), framtagen inom ramen för projektet EU Kids Online I.

[18]             Källa: O'Neill, B., Livingstone, S., & McLaughlin, S: Final recommendations for policy, methodology and research (2011), framtaget inom ramen för projektet EU Kids Online II.

[19]             Allmänt känt som ”happy slapping”.

[20]             Allmänt känt som ”sexting”.

[21]             OECD (2011) The protection of children online: Risks faced by children online and policies to protect them, OECD Digital Economy Papers, nr 179, OECD Publishing.

[22]             Se Europols rapport Organised Crime Threat Assessment (2011) och Europarådets studie Misuse of the Internet for the recruitment of victims of trafficking in human beings (2007).

[23]             E-skills faktablad: http://eskills-week.ec.europa.eu/c/document_library/get_file?uuid=6f0a6d8e-49e7-42ac-8f2b-f5adba460afc&groupId=10136.

[24]             Källa: Livingstone, S., Ólafsson, K. & Staksrud, E.: Social Networking, Age and Privacy (2011) , framtaget inom ramen för projektet EU Kids Online II.

[25]             Se fotnot 6.

[26]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktiv om audiovisuella medietjänster); Rådets rekommendation 98/560/EG av den 24 september 1998 om utvecklingen av konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och informationstjänster genom främjande av nationella system för att uppnå en jämförbar och effektiv skyddsnivå för minderåriga och för den mänskliga värdigheten; Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/952/EG av den 20 december 2006 om skyddet av minderåriga och människans värdighet och om rätten till genmäle med avseende på konkurrenskraften hos den europeiska industrin för audiovisuella tjänster och nätverksbaserade informationstjänster.

[27]             European Framework for the Safer Use of Mobile Phones by Younger Teenagers and Children är undertecknat av mobiloperatörer och visar på deras vilja att tillhandahålla mekanismer för åtkomstkontroll, öka medvetenheten och främja utbildning, klassificera kommersiellt innehåll och ta itu med olagligt innehåll i produkter för mobila sociala nätverk eller på internet; Safer Social Networking Principles for the EU är undertecknat av tjänsteleverantörer för sociala nätverk och förpliktar dem att öka säkerhetsmedvetenheten med hjälp av pedagogiska meddelanden, säkerställa åldersanpassade tjänster, ge användarna inflytande genom verktyg och teknik, tillhandahålla rapporteringsmekanismer som är lätta att använda, reagera på underrättelser om olagligt innehåll eller beteende, möjliggöra och främja säkra tillvägagångssätt när det gäller personuppgifter och integritet, och att utvärdera metoder för granskning av olagligt eller förbjudet innehåll/beteende; PEGI är ett europeiskt avtal för åldersmärkning av datorspel och tv-spel, och omfattar 30 europeiska länder.

[28]             Självregleringen kommer inledningsvis att bygga på Coalition to make the internet a better place for kids som förhandlades fram med hjälp av kommissionen och som har stöd av större företag verksamma i Europa inom alla industrisektorer, och som har åtagit sig att arbeta för att genomföra fem konkreta åtgärder senast december 2012.

[29]             Europaparlamentets och rådets beslut nr 1351/2008/EG av 16 december 2008 om inrättande av ett flerårigt gemenskapsprogram för att skydda barn som använder Internet och annan kommunikationsteknik.

[30]             Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som inrättats inom ramen för den fleråriga budgetramen – En budget för Europa 2020, KOM(2011) 500, delarna I och II; Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, KOM(2011) 665 – utan att det påverkar det slutliga beslutet och de slutliga beloppen för förslagen till FSE och EU:s fleråriga budgetram, med beaktande av det bredare politiska sammanhanget för Europa 2020-strategin.

[31]             EU:s ramprogram för forskning och innovation, utan att det påverkar det slutliga beslutet och de slutliga beloppen för förslagen till Horisont 2020 och EU:s fleråriga budgetram, med beaktande av det bredare politiska sammanhanget för Europa 2020-strategin.

[32]             I detta sammanhang avser termen en kontrollerad lista med webbplatser med högkvalitativt innehåll online för ungdomar. Listan skulle upprättas och underhållas av specialister på området (offentliga och/eller privata) efter förslag på webbplatser från användare eller direkta ansökningar från företag om att föras upp på listan, som exempelvis det tyska initiativet fragFINN.

[33]             En inventering av riktlinjerna för framställning och tillhandahållande av innehåll online för barn och ungdomar gjordes 2010 inom ramen för programmet Säkrare Internet,

http://ec.europa.eu/information_society/activities/sip/docs/competition/final_draft.pdf.

[34]             I sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön, KOM(2007) 833, och i sin rekommendation av den 20 augusti 2009 om mediekunskap i den digitala miljön för en mer konkurrenskraftig audiovisuell industri och innehållsindustri och för ett kunskapssamhälle för alla, K(2009) 6464, beskriver kommissionen en europeisk strategi för mediekunskap i den digitala miljön.

[35]             http://eacea.ec.europa.eu/education/eurydice/documents/thematic_reports/121EN.pdf.

[36]             T.ex. www.teachtoday.eu.

[37]             Även befintliga insatser ska användas, t.ex. European e-Skills week.

[38]             Med förbehåll för antagandet av nödvändig lagstiftning.

[39]             KOM(2009) 200 slutlig och rådets resolution av den 27 november 2009 om förnyade ramar för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018).

[40]             Gromning avser handlingar som vidtas avsiktligen för att vinna barns förtroende och upprätta en känslomässig kontakt med ett barn, i sexuellt syfte eller för utnyttjande.

[41]             KOM(2012) 140 slutlig

[42]             Kommissionens beslut 2007/116/EG av den 15 februari 2007 om att reservera den nationella nummerserien som börjar med ”116” för harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av samhälleligt värde. Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/22/EG av den 7 mars 2002 om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter avseende elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (direktiv om samhällsomfattande tjänster).

[43]             Åtgärder som rör integritetsskydd och skydd av personuppgifter måste överensstämma med relevant europeisk lagstiftning, inbegripet resultaten av översynen av den pågående översynen av det gällande dataskyddsdirektivet. Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter. Kommissionen har lagt fram ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, KOM(2012) 11 slutlig.

[44]             Se fotnot 5.

[45]             Se fotnot 6.

[46]             Den nederländska stiftelsen My Child online presenterade 2011 rapporten Pas op je Portemonnee enligt vilken det finns ett ökande antal klagomål avseende pengar som barn spenderar i virtuella världar. Det brittiska dokumentet Briefing on the internet, e-commerce, children and young people ger en översikt över aspekter som rör barn och e-handel.

[47]             I enlighet med direktivet om audiovisuella medietjänster.

[48]             Inbegripet de gällande dataskyddsdirektivet och direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Reklam och affärsmetoder med barn som målgrupp bör uppfylla reglerna i Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG.

[49]             http://www.easa-alliance.org/page.aspx/386.

[50]             Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi kriminaliseras barnpornografibrott, gromning, sexuella övergrepp med webbkamera och betraktande av barnpornografi på nätet utan att ladda ner filer.

[51]             Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) utgör grunden för förfarandena för anmälan och avlägsnande.

[52]             I enlighet med meddelandet om samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster, KOM(2011) 942.

[53]             Internet Watch Foundation (telefonjouren i Storbritannien), Annual and Charity Report, 2011.