7.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 68/1

—

med beaktande av artiklarna 311 och 312 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av kommissionens förslag av den 29 juni 2011 och kommissionens ändrade förslag av den 6 juli 2012 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 (COM(2011)0398 och COM(2012)0388),

—

med beaktande av kommissionens utkast av den 29 juni 2011 till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2011)0403),

—

med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 29 juni 2011 om en budget för Europa 2020 (COM(2011)0500),

—

med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 27 april 2010 om hur det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning har fungerat (COM(2010)0185),

—

med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel (1),

—

med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla (2),

—

med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2012 om den fleråriga budgetramen och egna medel (3),

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet om frågor i samband med den fleråriga budgetramen som är bifogat de reviderade finansiella bestämmelserna för unionens allmänna budget,

—

med beaktande av artikel 81.3 i arbetsordningen,

—

med beaktande av interimsbetänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0313/2012), och av följande skäl:

A.

Enligt artikel 312.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska rådet i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande anta en förordning om fastställande av den fleråriga budgetramen. Rådet ska besluta med enhällighet efter godkännande av Europaparlamentet.

B.

Enligt artikel 310.1 i EUF-fördraget måste alla EU:s inkomst- och utgiftsposter visas i budgeten.

C.

I enlighet med artikel 295 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet, rådet och kommissionen samråda och i samförstånd reglera formerna för sitt samarbete, och för detta ändamål ska ett interinstitutionellt avtal ingås för att förbättra det årliga budgetförfarandet och det interinstitutionella samarbetet i budgetfrågor.

D.

I artikel 312.5 i EUF-fördraget uppmanas Europaparlamentet, rådet och kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att underlätta antagandet av budgetramen.

E.

Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik, och den ska helt finansieras av egna medel. Rådet måste höra parlamentet innan det antar ett nytt beslut om reformen av systemet för egna medel, och måste även inhämta parlamentets godkännande innan det antar en förordning om åtgärder för att genomföra systemet för egna medel.

F.

Detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilket därför innebär nya samarbetsarrangemang mellan institutionerna på ett sätt som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för befogenheterna enligt fördraget.

G.

Genom Lissabonfördraget ges Europeiska unionen betydande nya befogenheter, till exempel inom områdena yttre åtgärder (artikel 27.3 i EUF-fördraget), idrott (artikel 165 i EUF-fördraget), rymden (artikel 189 i EUF-fördraget), klimatförändring (artikel 191 i EUF-fördraget), energi (artikel 194 i EUF-fördraget), turism (artikel 195 i EUF-fördraget) och civilskydd (artikel 196 i EUF-fördraget).

H.

I sin resolution av den 8 juni 2011, som antogs med överväldigande majoritet, fastställde parlamentet sina allmänna politiska prioriteringar för nästa fleråriga budgetram, både avseende lagstiftningen och budgeten.

I.

I sin resolution av den 13 juni 2012, som antogs med en överväldigande majoritet, framförde parlamentet sina allmänna budgetmässiga prioriteringar för nästa fleråriga budgetram både när det gäller utgifts- och inkomstsidan.

J.

De berörda parlamentsutskotten har genomfört en fullständig och genomgripande analys av behoven för att identifiera politiska prioriteringar, vilket framgår av deras bifogade yttranden.

K.

Det cypriotiska tjänstgörande ordförandeskapet har för avsikt att lägga fram ett förhandlingspaket som även ska innehålla belopp för taken (men även politiska val inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet) vid ett extra möte i Europeiska rådet i november 2012.

L.

EU-budgeten ger redan nu garantier för medelfristigt ekonomiskt stöd på upp till 50 miljarder EUR till betalningsbalanserna i medlemsstaterna utanför euroområdet, samt garantier för Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) för upp till 60 miljarder EUR (utestående lånebelopp totalt).

M.

Det är nödvändigt att EU har både en budget och ett budgetförfarande som till fullo återspeglar det transparenta och demokratiska väsentliga innehållet i den parlamentariska processen för beslutsfattande och kontroll, på grundval av ett iakttagande av de allmänna principerna om enhet och universalitet, vilket innebär att samtliga inkomster och utgifter måste tas upp som bruttobelopp utan att justeras mot varandra och att det ska finnas en parlamentarisk debatt och omröstning om både inkomsterna och utgifterna i överensstämmelse med de befogenheter som följer av fördraget.

1.

Europaparlamentet är fullständigt medvetet om att förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 äger rum i en mycket svår social, ekonomisk och finansiell situation, där medlemsstaterna gör avsevärda ansträngningar för att göra de nationella budgetarna hållbara och för att stabilisera banksektorn och den gemensamma valutan. Parlamentet insisterar på att unionen inte får anses lägga en extra skattemässig börda på skattebetalarna. Parlamentet är emellertid övertygat om att EU-budgeten är en del av lösningen som ska göra det möjligt för Europa att ta sig ur den nuvarande krisen genom att främja investeringar i tillväxt och sysselsättning och hjälpa medlemsstaterna att kollektivt och på ett samordnat och hållbart sätt hantera de nuvarande strukturella utmaningarna, särskilt försämrad konkurrenskraft, ökande arbetslöshet och fattigdom.

2.

Europaparlamentet anser emellertid att balanserade strukturella reformer på både nationell nivå och EU-nivå utgör en nödvändig förutsättning för ett sunt och effektivt genomförande av EU:s medel samtidigt som det påminner om vikten av sunda offentliga finanser.

3.

Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet vid åtskilliga tillfällen har insisterat på behovet av en stärkt ekonomisk styrning i EU och att det har uttryckt sitt stöd för målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, det vill säga att främja sysselsättning, förbättra förutsättningarna för – och de offentliga utgifterna för – innovation, forskning och utveckling, uppnå klimatförändrings- och energimålen, höja utbildningsnivån och främja social integration, framför allt genom att minska fattigdomen.

4.

Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet i juni 2012 antog en pakt för tillväxt och sysselsättning, vilken framhäver den hävstångseffekt som EU:s budget har när det gäller att stärka tillväxten och sysselsättningen, och betonar vilken viktig roll den spelar för att hjälpa hela unionen att övervinna den nuvarande ekonomiska och finansiella krisen.

5.

Europaparlamentet anser att unionen har drabbats särskilt hårt av de finanskriser som avlöst varandra de senaste fyra åren, delvis på grund av att finansiella aktörer, internationella partner och den allmänna opinionen har ifrågasatt solidaritetsnivån inom EU. Parlamentet anser att EU-budgeten bör stå i centrum för en sådan solidaritet. Parlamentet är därför övertygat om att beslutet om nästa fleråriga budgetram antingen kommer att få en betydande positiv inverkan på de nationella regeringarnas ansträngningar att övervinna krisen eller leda till ytterligare en recession i EU.

6.

Europaparlamentet påminner om att alla de makroekonomiska stabiliseringsåtgärder som vidtagits sedan 2008 ännu inte har inneburit att den ekonomiska och finansiella krisen har upphört. Parlamentet anser därför att medlemsstaterna bör fortsätta sina ansträngningar att frigöra sin potential för hållbar tillväxt och att en målinriktad, robust och tillräcklig EU-budget är nödvändig för att ytterligare bidra till att samordna och förstärka de nationella ansträngningarna.

7.

Europaparlamentet noterar att EU-budgeten endast utgör ungefär 2 procent av de totala offentliga utgifterna i unionen och därför är mer än 45 gånger mindre än beloppet för de offentliga utgifterna i medlemsstaterna.

8.

Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 310 i EUF-fördaget måste inkomsterna och utgifterna i EU-budgeten vara balanserade och att budgeten därför inte kan ge upphov till något underskott eller någon offentlig skuld.

9.

Europaparlamentet betonar att EU-budgeten främst är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala avkastning investeras i medlemsstaterna eller används för unionens yttre prioriteringar. Parlamentet betonar att för regionerna och medlemsstaterna skulle offentliga investeringar minimeras eller vara omöjliga utan bidragen från EU-budgeten. Parlamentet anser att varje minskning av EU-budgeten oundvikligen skulle öka obalanserna och hindra tillväxten och konkurrensförmågan i hela unionens ekonomi och skada sammanhållningen, samt undergräva solidaritetsprincipen som ett grundläggande värde för EU.

10.

Europaparlamentet understryker att Lissabonstrategin har misslyckats med att uppnå sina mål, vilket bland annat beror på den otillräckliga samordningen och otillräckliga åtaganden från alla nivåer, både budget- och lagstiftningsmässigt. Parlamentet är fullkomligt övertygat om att Europa 2020-strategin måste genomföras nu för att vara effektiv och att den inte får skjutas upp längre.

11.

Europaparlamentet påminner om att genomförandet av de sju huvudinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin kommer att kräva en betydande mängd framtidsinriktade investeringar, vilka uppgår till så mycket som 1 800 miljarder EUR fram till 2020 (4). Parlamentet betonar att ett av de främsta målen för Europa 2020-strategin, det vill säga att främja tillväxt och anställningar av hög kvalitet för alla européer – bara kommer att uppnås om de nödvändiga investeringarna i utbildning, forskning och utveckling, innovation, små och medelstora företag samt grön och ny teknik görs nu och inte försenas längre, samtidigt som social delaktighet främjas. Parlamentet förordar en tvåspårsstrategi med tillväxtvänliga budgetkonsolideringsåtgärder för att minska underskotten och de offentliga skulderna kombinerat med främjandet av sådana investeringar.

12.

Europaparlamentet anser att den alarmerande situation som ungdomar står inför i hela EU, bland annat en arbetslöshet som är högre än någonsin och ökande fattigdoms- och utbildningsutmaningar, kräver en särskild ansträngning genom integrerande åtgärder, för att även de nya generationerna ska ställa upp för de värden som EU står för när det gäller fred, demokrati och mänskliga rättigheter, ekonomiskt välstånd och social rättvisa, och att tillräckliga program för budgetstöd ställs till förfogande.

13.

Europaparlamentet betonar att en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industriell grund är avgörande för att uppnå en smart och hållbar europeisk ekonomi för alla. Parlamentet understryker den viktiga roll industrin spelar för att främja konkurrenskraften och skapandet av arbetstillfällen i EU och att den därför på ett avgörande sätt kan bidra till att den ekonomiska krisen övervinns.

14.

Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens förslag att integrera klimatåtgärderna med målet att minst 20 procent av utgifterna ska vara klimatrelaterade. Parlamentet anser att det är nödvändigt att EU-budgeten kan mobilisera investeringar för en hållbar och välmående ekonomi med låga koldioxidutsläpp, tillhandahålla tillräckligt stöd för att Europa 2020-målen för klimat, energi, resurseffektivitet och biologisk mångfald ska uppnås, och gynna EU:s medborgare genom att garantera en hälsosammare miljö.

15.

Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att överväga synergieffekter mellan de nationella konsolideringsansträngningarna och det mervärde som en välprioriterad EU-budget tillför, för att möjliggöra genomförandet av de politiska åtaganden som redan ingåtts på högsta nivå.

16.

Europaparlamentet betonar att de nationella budgetarna sedan 1988 i genomsnitt ökat snabbare än EU-budgeten. Parlamentet konstaterar att till och med sedan krisen bröt ut 2008 har de totala offentliga utgifterna i medlemsstaterna ökat med en årlig nominell tillväxttakt på 2 procent. Parlamentet drar den slutsatsen att denna krympning av EU-budgeten i förhållande till de nationella budgetarna går stick i stäv med utökningen av de befogenheter och uppgifter som unionen påförs via fördraget och med större politiska beslut som Europeisk rådet självt fattat, särskilt utvecklingen av en förbättrad europeisk ekonomisk styrning.

17.

Europaparlamentet betonar att sedan 2000 har gapet mellan taket för EU:s egna medel (1,29 procent av BNI i åtagandebemyndiganden och 1,23 procent i betalningsbemyndiganden) och taken för den fleråriga budgetramen vuxit dramatiskt. Parlamentet noterar dessutom att den fleråriga budgetramen endast fastställer de högsta nivåerna för utgifterna, medan EU-budgeten alltid har hållit sig långt under dessa nivåer.

18.

Europaparlamentet anser att kommissionens förslag, som innebär en frysning av den fleråriga budgetramen för 2014-2020 till nivån för taken 2013 inte kommer att räcka för att finansiera de befintliga politiska prioriteringar som är kopplade till Europas strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla, de nya uppgifter som Lissabonföredraget medför, eller oförutsedda händelser, för att inte nämna de politiska mål och åtaganden som Europeiska rådet självt har fastställt.

19.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt av den 8 juni 2011 om att flera av EU:s prioriteringar och politikområden kommer att behöva justeras neråt eller till och med överges om inte budgeten ökas i tillräckligt hög grad utöver taken för 2013.

20.

Europaparlamentet varnar rådet för alla försök att ytterligare sänka EU:s utgiftsnivå, enligt kommissionens förslag. Parlamentet motsätter sig i högsta grad alla försök att åberopa linjära, generella nedskärningar som skulle kunna äventyra genomförandet och effektiviteten när det gäller all EU-politik, oavsett europeiskt mervärde, politisk tyngd eller resultat. Parlamentet uppmanar i stället rådet, om det skulle föreslå nedskärningar, att tydligt och offentligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet.

21.

Europaparlamentet betonar den nyckelroll som EU-budgeten måste spela för att uppnå de gemensamt överenskomna målen inom Europa 2020-strategin. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-finansieringen, om den är väl utformad, faktiskt kan utlösa och katalysera åtgärder av tydligt EU-mervärde som medlemsstaterna är oförmögna att utföra på egen hand, och dessutom skapa synergier och komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att bistå dem att fokusera på framtidsinriktade nyckelinvesteringar.

22.

Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sin ståndpunkt att det ställer sig bakom en betydande ökning av de medel som är tillgängliga för unionens program på områdena konkurrenskraft, små och medelstora företag, företagaranda och hållbar infrastruktur, som står i centrum för Europa 2020-strategin. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att ytterligare nedskärningar med avseende på kommissionens förslag allvarligt skulle äventyra EU:s trovärdighet och politiska åtagande till förmån för tillväxt och arbetstillfällen.

23.

Europaparlamentet ställer sig mycket positivt till kommissionens förslag om fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) och dess realistiska tilldelning av budgetmedel i syfte att förbättra Europas transport- och energinät samt digitala nät. Parlamentet begär med eftertryck att det belopp som överförts från Sammanhållningsfonden till FSE under de första åren ska användas helt i överensstämmelse med de nationella anslagen under denna fond.

24.

Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och innovation för att påskynda övergången till en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi som använder sina naturtillgångar effektivt och ansvarsfullt. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att enas om en specifik färdplan för att uppnå målet att avsätta 3 procent av BNP till investeringar i forskning. Parlamentet betonar det mycket stora ekonomiska åtagande som detta mål skulle innebära i form av ytterligare utgifter på totalt 130 miljarder EUR årligen, som skulle finansieras från samtliga källor. Parlamentet betonar därför behovet av att förbättra, stimulera och säkra finansieringen av forskning och innovation i unionen via en avsevärd ökning av utgifterna, och när det gäller EU:s finansiering av forskning och innovation, särskilt genom Horisont 2020-programmet.

25.

Europaparlamentet påminner om att de små och medelstora företagen är de viktigaste drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, innovationer och sysselsättning, och erkänner den viktiga roll de spelar för att garantera återhämtning och främja en hållbar ekonomi i EU. Parlamentet välkomnar därför den tonvikt som Europa 2020-strategin lägger på innovation och industripolitik. Parlamentet avvisar bestämt varje försök att ytterligare minska anslagen till program såsom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), som är centrala för Europas konkurrenskraft och sysselsättning.

26.

Europaparlamentet anser att EU:s sammanhållningspolitik (strukturfonderna och Sammanhållningsfonden) är ett strategiskt redskap för investeringar, hållbar tillväxt och konkurrenskraft, och en grundpelare för europeisk solidaritet, med ett odiskutabelt mervärde för EU. Parlamentet noterar också de betydande spridningseffekter som finansieringen av sammanhållningspolitiken har för alla EU-medlemsstater. Parlamentet insisterar på att för att denna politik på ett ändamålsenligt sätt ska kunna minska de makroekonomiska obalanserna i EU och bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste den kunna förlita sig på en stabil, solid och hållbar finansiell ram. Parlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt att med anledning av det stora behovet att säkra offentliga investeringar i tillväxt och arbetstillfällen bör finansieringen av sammanhållningspolitiken bibehållas på minst samma nivå som för perioden 2007–2013 och fortsätta omfatta samtliga EU-regioner, med fokus på de minst utvecklade regionerna. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag att öronmärka 25 procent av det totala anslaget till sammanhållningspolitiken för ESF.

27.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet, med tanke på den stora variationen uppgifter, utmaningar och mål som den gemensamma jordbrukspolitiken står inför, anser att man bör avsätta minst lika stora belopp som för budgetåret 2013 till den gemensamma jordbrukspolitiken för nästa budgetperiod. Parlamentet anser att den nya gemensamma jordbrukspolitiken bör syfta till att uppnå en mer effektiv fördelning och användning av den gemensamma jordbrukspolitikens budget, bland annat genom en rättvis fördelning av direktbetalningar och landsbygdsutvecklingsbidrag mellan medlemsstater, regioner och jordbrukare, för att minska den nuvarande klyftan. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare och dess stora bidrag till investeringar och arbetstillfällen i landsbygdsområden samt till jordbrukssektorns ökade effektivitet och konkurrenskraft, särskilt i ljuset av de nya utmaningar som bland andra definieras i Europa 2020-strategin samt till miljövården och bevarandet av den biologiska mångfalden.

28.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förstärka det välinriktade och välfungerande unionsprogrammet för miljön och klimatet och att integrerade utgifter för klimatet och miljön bör ges aktivt stöd inom berörda EU-fonder.

29.

Europaparlamentet är medvetet om de allvarliga utmaningar som EU:s ungdomar står inför till följd av den ekonomiska krisen. Parlamentet anser att delaktighet, sysselsättning, utbildning, icke-formell utbildning, yrkesutbildning, rörlighet och social integrering av unga i EU är frågor av strategisk betydelse för utvecklingen av EU och det europeiska samhället. Parlamentet insisterar på att dessa frågor införlivas och prioriteras i all relevant politik och i alla relevanta program som finansieras från EU:s budget, vid sidan av den nödvändiga ökningen av anslagen till konkreta ungdomsinstrument som föreslås av kommissionen, såsom införandet av en ungdomsgaranti som ska garantera att alla ungdomar i Europa som inte kan hitta något arbete erbjuds möjligheten att delta i ytterligare utbildning eller yrkesutbildning.

30.

Europaparlamentet betonar behovet att fortsätta med programmet för de personer som är mest utsatta. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att i tid lägga fram ett lagstiftningsförslag i detta avseende för att garantera att stödet till ett sådant program fortsätter efter 2013, med stöd av en ny rättslig grund med en självständig budget.

31.

Europaparlamentet anser att de sammanlagda belopp som kommissionen avsätter för området med frihet, säkerhet och rättvisa inte i tillräcklig utsträckning återspeglar den förstärkning av detta område som skett genom Lissabonfördraget och dess utökade uppgifter och större utmaningar. Parlamentet betonar behovet av ett europeiskt mervärde av den finansierade verksamheten och en rättvis, balanserad och transparent fördelning av medlen mellan de olika mål som ska uppnås av dessa program.

32.

Europaparlamentet påminner om att EU:s program för utbildning, ungdom, media och kultur står medborgarna nära, har en ytterst hög genomförandegrad liksom märkbara hävstångs- och spridningseffekter, bland annat betydande ekonomiska resultat, samt ger ett tydligt europeiskt mervärde genom att resurser används gemensamt, rörligheten och ett aktivt medborgarskap främjas och samarbetet stärks bland olika sektorer och intressenter.

33.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att de nya ansvarsområden som tilldelats EU genom fördragen kommer att kräva ytterligare, tillräckliga anslag jämfört med den fleråriga budgetramen för 2007–2013, för att EU ska kunna leva upp till sin roll som internationell aktör och samtidigt fullgöra sina befintliga åtaganden, framför allt uppnåendet av medlemsstaternas mål att avsätta 0,7 procent av bruttonationalinkomsten till offentligt utvecklingsbistånd och uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen senast 2015. Parlamentet betonar unionens roll för att främja demokrati, fred, solidaritet, stabilitet och minska fattigdomen i grannskaps- och partnerskapsländer. EU-finansieringen utgör ett komplement till finansiering som lämnas av medlemsstaterna, och den har också en katalysatoreffekt, så att ingripanden görs i områden där bilateralt stöd inte ges. Parlamentet stöder särskilt den programplanering som är gemensam för medlemsstaternas och EU:s åtgärder. Parlamentet betonar därför att kommissionens förslag om ”EU i världen” och europeiska utvecklingsfonden måste ses som ett strikt minimum för att uppnå Europas ambitioner i världen. Parlamentet noterar särskilt behovet av att ge Europeiska utrikestjänsten budgetmedel som motsvarar dess ansvar.

34.

Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av storskaliga infrastrukturprojekt (exempelvis Iter, Galileo och GMES) för EU:s framtida konkurrenskraft. Parlamentet avvisar därför alla försök att omvandla GMES till ett mellanstatligt program.

35.

Europaparlamentet anser bestämt att finansieringen av dessa storskaliga projekt bör säkras i EU:s budget, men bör samtidigt öronmärkas för att garantera att eventuella kostnadsöverdrag inte hotar finansieringen och det framgångsrika genomförandet av annan unionspolitik.

36.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att fastställa ett maximibelopp för Galileo i förordningen om den fleråriga budgetramen och öronmärker därmed budgetanslaget för detta projekt. Parlamentet anser dessutom att maximibeloppen för Iter och GMES också bör fastställas i förordningen. Parlamentet anser att anslagen till dessa tre projekt bör tilldelas utöver taken för den fleråriga budgetramen för att vid behov göra det lättare att ställa ytterligare anslag till förfogande från medlemsstaternas sida.

37.

Europaparlamentet upprepar att principerna om att åstadkomma europeiskt mervärde och trygga en sund ekonomisk förvaltning – effektivitet, ändamålsenlighet, sparsamhet – nu ännu mer än tidigare bör utgöra riktlinjer för EU:s budget. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens uppsättning av lagstiftningsförslag om den nya generationen av fleråriga program som ska antas genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet insisterar på att synergieffekterna mellan EU:s stödprogram och nationella investeringar måste maximeras.

38.

Europaparlamentet anser att det i det aktuella läget med begränsade offentliga budgetar är absolut nödvändigt att fullt ut utnyttja andra finansieringskällor för att förverkliga långsiktiga investeringar som behövs för att genomföra Europa 2020-strategin. Parlamentet tror bestämt att mervärde för unionen framför allt kan finnas i långsiktiga investeringar som enskilda medlemsstater inte har möjlighet att själva genomföra. Parlamentet betonar i detta hänseende slutsatserna och rekommendationerna i sin resolution om innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram (5).

39.

Europaparlamentet understryker behovet av att trygga konsekvens mellan sektorsspecifika bestämmelser och budgetförordningens övergripande ram och att åstadkomma balans mellan förenkling och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet noterar den resultattavla för förenkling som kommissionen lagt fram och bekräftar sitt åtagande att stödja förenklingsplanen. Parlamentet är övertygat om att man behöver minska de administrativa bördorna för stödmottagarna ytterligare och efterlyser ett genomförande av grundliga ”byråkratikontroller” av den nya generationen av fleråriga program för att förhindra någon ytterligare administrativ börda på EU-nivå och nationell nivå.

40.

Europaparlamentet anser att ett effektivt utnyttjande av EU:s utgifter är beroende av att det finns sunda politiska, rättsliga och institutionella ramar på alla nivåer. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 310.5 och 317 i EUF-fördraget ska genomföra budgeten i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras rättsliga skyldighet att se till att anslagen i budgeten används i enlighet med denna princip och att de måste ta sin del av ansvaret för att göra EU:s stödinsatser effektivare. Parlamentet påminner om att 90 procent av de fel som upptäckts av revisionsrätten uppkommit i medlemsstaterna och att majoriteten av dessa fel kunde ha undvikits. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att utfärda nationella förvaltningsförklaringar som ska undertecknas på lämplig politisk nivå.

41.

Europaparlamentet stöder införandet av bestämmelser om förhandsvillkor för att se till att EU:s stödinsatser, särskilt avseende Sammanhållningsfonden, strukturfonderna, landsbygdsutvecklingsfonden och fiskerifonden, riktas in bättre för att Europa 2020-målen ska kunna nås. Parlamentet anser att om tillämpningen av dessa villkor baserades på dels en princip om stärkt partnerskap genom ökad involvering av lokala och regionala myndigheter och dels på villkor som är relevanta för de olika fondernas mål, skulle dessa bestämmelser kunna förbättra EU-stödets legitimitet och effektivitet.

42.

Europaparlamentet begär att stöd inom ramen för partnerskapsavtalen ska bli föremål för vissa särskilda åtaganden som ska fastställas i förväg i en dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna. Parlamentet anser att det framför allt bör finnas en koppling till ett fullständigt genomförande av befintlig EU-lagstiftning (när det gäller till exempel prisregleringar, upphandlingar, transport, miljö och hälsa), så att man kan undvika oegentligheter och säkra effektivitet. Parlamentet anser emellertid inte att medlemsstaterna bör avkrävas några sociala eller ekonomiska reformer. Alla villkor bör till fullo överensstämma med subsidiaritets- och partnerskapsprinciperna.

43.

Europaparlamentet betonar emellertid att det inte finns något direkt samband mellan en medlemsstats regionala politiska prestationer och dess makroekonomiska resultat, och att regionerna inte bör straffas för att den nationella nivån inte lyckats fullfölja förfarandena relaterade till ekonomisk styrning. Parlamentet anser att införande av ytterligare påföljder sålunda skulle kunna förvärra problemen för medlemsstater som redan brottas med makroekonomiska svårigheter, och anser därför att makroekonomiska villkor inte kan accepteras.

44.

Europaparlamentet understryker det viktiga arbete som decentraliserade EU-byråer utför när det gäller att stödja EU:s mål och att de måste ges budgetmedel som motsvarar deras ansvar.

45.

Europaparlamentet anser samtidigt att de decentraliserade EU-byråernas arbete bör resultera i avsevärt större inbesparingar på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma de effektivitetsvinster som dessa byråer bidrar med på nationell nivå och att till fullo utnyttja dem och på detta sätt rationalisera sina nationella utgifter. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att kartlägga områden där överlappande arbete eventuellt förekommer eller där minskat mervärde uppstår när det gäller dessa byråer, i syfte att rationalisera deras arbete.

46.

Europaparlamentet är övertygat om att inrättandet av Europeiska utrikestjänsten bör leda till stordriftsfördelar på EU-nivå och betydande besparingar på nationell nivå, särskilt i de nationella diplomattjänsterna i tredjeländer.

47.

Europaparlamentet föreslår att en oberoende utvärdering ska göras av de offentliga utgifternas ändamålsenlighet på tre nivåer – nationell, regional och europeisk – för att på djupet undersöka mervärdet och möjligheterna att gemensamt använda resurser och för kostnadsbesparingar på områden såsom försvar, utvecklingspolitik, decentraliserade organ, Europeiska utrikestjänsten och vetenskaplig forskning, inte bara genom att uppmuntra stordriftsfördelar på EU-nivå, utan även för att iaktta subsidiaritetsprincipen. Parlamentet anser att denna utvärdering bör leda till kostnadsbesparingar. Parlamentet påminner om att bedömningen som avser decentraliserade organ bör ta hänsyn till relevanta bestämmelser i den gemensamma ansatsen som bifogats Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om decentraliserade organ, som undertecknades den 19 juli 2012.

48.

Europaparlamentet stöder kommissionens åsikt om behovet av att rationalisera de administrativa utgifterna. Parlamentet betonar dock att det är mycket viktigt att nå en balans mellan målet att uppnå ytterligare besparingar och behovet av att se till att institutionerna förmår sköta sina uppgifter och plikter i överensstämmelse med sina fördragsenliga skyldigheter och befogenheter, med beaktande av de svåra utmaningarna från den pågående ekonomiska krisen.

49.

Europaparlamentet är starkt emot att genomföra en linjär personalminskning för alla institutioner, organ och byråer då deras fördragsenliga roller och ansvarsområden skiljer sig så mycket åt. Parlamentet framhåller att för att behandla institutionerna individuellt bör var och en av dem själva få bestämma var nedskärningar kan göras och på vilket sätt så att de inte hindras från att fungera korrekt.

50.

Europaparlamentet påpekar de betydande besparingar som skulle kunna göras om Europaparlamentet bara hade ett säte. Parlamentet uppmanar med eftertryck budgetmyndigheten att ta upp frågan i förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram för 2014-2020.

51.

Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram, under en sjuårsperiod fram till 2020, bör betraktas som en övergångslösning, eftersom den är tydligt kopplad till Europa 2020-strategin. Parlamentet anser emellertid att en 5- eller 5+5-period bättre skulle anpassa budgetramens löptid med mandatperioden inom institutionerna och på detta sätt förbättra den demokratiska redovisnings- och ansvarskyldigheten. Parlamentet påminner om att det krävs en maximal flexibilitetsgrad för att den fleråriga budgetramen ska vara livskraftig och effektiv.

52.

Europaparlamentet betonar behovet av att införa en halvtidsöversyn i förordningen om den fleråriga budgetramen, inbegripet ett särskilt förfarande med en bindande tidsplan som garanterar att nästa parlament involveras till fullo. Parlamentet anser att kommissionen bör lägga fram ett lagstiftningsförslag som gör det möjligt att se över den fleråriga budgetramen och som bör antas i god tid innan budgetförfarandet för 2018 inleds. Parlamentet betonar att halvtidsöversynen inte bör hindra investeringsutsikternas stabilitet och att den bör skydda stödmottagarna och den långsiktiga programplaneringens och de långsiktiga investeringarnas stabilitet.

53.

Europaparlamentet är övertygat om att förändrade politiska och ekonomiska omständigheter liksom oförutsedda händelser kommer att kräva anpassningar av den fleråriga budgetramen under sjuårsperioden. Parlamentet framhåller att nästa fleråriga budgetram måste öka budgetflexibiliteten, både inom och mellan budgetrubriker, samt mellan budgetår inom den fleråriga budgetramen, för att man ska kunna sörja för att de tillgängliga budgetresurserna utnyttjas fullt ut.

54.

Europaparlamentet anser att en flexibilitetsgrad på 5 procent är nödvändig när det gäller taken för (under)rubrikerna för att möjliggöra en anpassning till nya förhållanden utan att öka det totala beloppet och utan att kräva en översyn av den fleråriga budgetramen.

55.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka lagstiftningsflexibiliteten (möjlighet att avvika från ett visst belopp för hela det berörda programmets löptid) från 5 procent till 10 procent.

56.

Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja taken i den fleråriga budgetramen på bästa sätt. Parlamentet föreslår därför att de marginaler som finns kvar under taken för åtagandebemyndigandena under ett budgetår bör föras över till nästa år och betraktas som en övergripande marginal för den fleråriga budgetramen, som under framtida år ska tilldelas olika rubriker i enlighet med uppskattade behov och tas i bruk inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

57.

Europaparlamentet understryker likaså behovet att införa en övergripande marginal för den fleråriga budgetramen för betalningsbemyndiganden, vilken gör det möjligt att till följande år föra över de marginaler som kvarstår under taken för betalningsbemyndigandena och ta i bruk dem inom ramen för det årliga budgetförfarandet.

58.

Europaparlamentet är särskilt bekymrat över den nuvarande allt högre nivån för de utestående åtagandena. Parlamentet vill se en gemensam interinstitutionell strategi för att hålla nivån för de utestående åtagandena under kontroll i den fleråriga budgetramen för 2014-2020 och att lämpliga åtgärder vidtas i detta avseende. Parlamentet uppmuntrar till en diskussion om hur nivån för betalningsbemyndigandena kan göras mer jämnt fördelade över perioden för den fleråriga budgetramen för att i största möjliga utsträckning undvika risken att genomförandet av EU-program hindras på grund av brist på betalningsbemyndiganden i slutet av budgetramen.

59.

Europaparlamentet noterar att EU-budgeten varje år uppvisar ett överskott och att medlemsstaternas bidrag till EU-budgeten sänks med detta belopp. Samtidigt beklagar parlamentet rådets regelbundna linjära nedskärningar av kommissionens beräkningar av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget samt att rådet de senaste åren gång på gång har motsatt sig att anslå den betalningsnivå som kommissionen behöver i slutet av budgetåret för att EU ska kunna uppfylla sina ekonomiska åtaganden. Parlamentet anser att en sådan strategi inte är god budgetering och att det återbetalade överskottet inte har någon betydelse för den totala underskottsnivån i medlemsstaterna, men att detta belopp skulle kunna göra en tydlig skillnad för EU:s allmänna budget. Parlamentet påminner om att institutionerna förbundit sig att se över budgetförordningen i syfte att möjliggöra överföringar av outnyttjade anslag och budgetsaldot.

60.

Europaparlamentet stöder helhjärtat marginalen för oförutsedda uppgifter, men understryker att om den ska vara effektiv bör utnyttjandet inte förutsätta obligatorisk avräkning mot taken, och marginalen bör antas genom omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.

61.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att öka anslagen för flexibilitetsinstrumentet och utnyttjandet av de årliga beloppen upp till år n+3.

62.

Europaparlamentet understryker sitt starka stöd för kommissionens förslag att reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för kriser i jordbrukssektorn, på grund av sin karaktär som icke programplanerat stöd, ska införas i budgeten utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna.

63.

Europaparlamentet framhåller mervärdet av den europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som ett snabbt interventionsinstrument för att hjälpa arbetslösa att återinträda på arbetsmarknaden. Parlamentet insisterar på att fonden måste fortsätta och utökas efter 2013, som ett instrument som är tillgängligt enligt samma villkor för alla kategorier av arbetstagare. Parlamentet betonar vidare att det dessutom behövs ett förenklat och påskyndat förfarande för utbetalningen av bidrag för att förbättra fondens effektivitet.

64.

Europaparlamentet påminner om att EU:s budget omfattar alla inkomster och utgifter som är en följd av beslut fattade av EU-institutionerna inom respektive behörighetsområden, och att den gör en åtskillnad mellan unionens finansiella operationer i form av utlåning, inlåning och garantier.

65.

Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och rådet att i en separat bilaga förteckna de budgetåtaganden eller finansiella åtaganden och garantier som unionen och några medlemsstater gjort inom ramen för de europeiska stabiliseringsmekanismerna (EFSM, EFSF och ESM) i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 122.2, 136.3 och 143 i EUF-fördraget, samt det direkta bilaterala ekonomiska stödet till andra medlemsstater eller andra projekt som har samband med ”bankunionen”.

66.

Europaparlamentet betonar att alla beslut som är avsedda att stärka den ekonomiska och monetära unionen bör fattas på grundval av fördragen och involvera berörda institutioner. Parlamentet betonar att varje avsteg från gemenskapsmetoden och ökad användning av mellanstatliga avtal endast kommer att dela upp och försvaga Europeiska unionen, inklusive euroområdet.

67.

Europaparlamentet uttrycker sin fasta övertygelse om att alla former av en ny finanspolitisk kapacitet för medlemsstaterna i euroområdet som syftar till anpassningar till landsspecifika chocker och strukturreformer, och vars finanspolitiska funktioner inte omfattas av den fleråriga budgetramen, måste utvecklas inom unionens ramar och omfattas av adekvat demokratisk redovisningsskyldighet via de befintliga institutionerna. Parlamentet påminner om bestämmelserna i fördragen, enligt vilka alla former av ny budgetkapacitet måste utgöra del av EU-budgeten, varvid budgetens enhetsprincip respekteras. Parlamentet anser dessutom att en särskild, ny budgetrubrik i den fleråriga budgetramen bör skapas för att förbättra synligheten och garantera additionaliteten för en sådan ny budgetkapacitet. Parlamentet motsätter sig starkt alla försök att sänka taken i kommissionen förslag om den fleråriga budgetramen i syfte att trygga resurser för denna nya kapacitet.

68.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ingå ett fast åtagande för att införliva Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget för 2021. Parlamentet noterar att en sådan reform skulle kräva att taken i den fleråriga budgetramen skulle behöver höjas i motsvarande mån.

69.

Europaparlamentet bekräftar sin avsikt att i framtiden anordna en särskild offentlig diskussion och en omröstning om budgetens inkomstsida, som en del av parlamentets granskning av det årliga budgetförslaget. Parlamentet tror fullt och fast på att man på detta sätt kan föra en fortgående diskussion om unionen samtidigt som det är uppenbart att budgetmyndigheten för närvarande inte har befogenheter att föreslå ändringar till denna del av budgeten.

70.

Europaparlamentet anser att förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram, som inleddes för över ett år sedan, tydligt visar det dödläge som uppstått till följd av att det saknas ett riktigt system för egna medel. Dessa förhandlingar organiseras i rådet kring två motsatta läger, som å ena sidan leds av EU-budgetens nettobetalare och å andra sidan av EU-budgetens nettomottagare, i ett system som skapar en rent räkenskapsbaserad syn på rättvis avkastning som i slutändan gör att en överenskommelse om den fleråriga budgetramen alltid är kopplad till en överenskommelse om en lång förteckning över undantag och kompensationer som förhandlats fram inom stängda dörrar och som de europeiska medborgarna inte kan förstå.

71.

Europaparlamentet tror fullt och fast på att man vid finansieringen av unionens budget bör återgå till ett äkta system för egna medel, i enlighet med bestämmelserna i Romfördraget och alla senare EU-fördrag. Parlamentet beklagar djupt att det nuvarande systemet enligt vilket den överväldigande andelen medel härrör från de nationella bidragen saknar transparens och är orättvist och inte omfattas av parlamentariska kontroller på vare sig europeisk eller nationell nivå. Parlamentet betonar att ett sådant system i grunden kränker andan och bokstaven i fördraget.

72.

Europaparlamentet påpekar att omstruktureringen av systemet för egna medel som sådant inte avser storleken på EU:s budget, men syftar till att finna en mer effektiv resurssammansättning för att finansiera EU-politik och EU-mål som man kommit överens om. Parlamentet understryker att införandet av ett nytt system inte skulle öka medborgarnas skattebörda totalt, utan i stället minska bördan för de nationella statskassorna.

73.

Europaparlamentet bekräftar sin grundläggande åsikt som framfördes i resolutionen av den 13 juni 2012 om att parlamentet inte är berett att ge sitt godkännande till förordningen om nästa fleråriga budgetram utan en politisk överenskommelse om reformen av systemet för egna medel, i linje med kommissionens förslag av den 29 juni 2011, samt parlamentets lagstiftningsförslag om nya helt egna medel. Parlamentet anser att en sådan reform bör syfta till att minska andelen BNI-baserade bidrag som medlemsstaterna betalar in till EU-budgeten till högst 40 procent fram till 2020 för att på detta sätt bidra till medlemsstaternas insatser för att konsolidera sina budgetar.

74.

Europaparlamentet tror fullt och fast på att den nödvändiga politiska överenskommelsen bör omfatta följande aspekter:

75.

Europaparlamentet understryker att det ställs stränga krav på majoritet inom både parlamentet och rådet för att anta den fleråriga budgetramen, och pekar på vikten av att till fullo utnyttja bestämmelserna i artikel 312.5, vilka ålägger institutionerna att föra förhandlingar i syfte att nå en överenskommelse om en text som parlamentet kan godkänna.

76.

Europaparlamentet betonar att detta kommer att vara första gången som en förordning om den fleråriga budgetramen antas enligt de nya bestämmelserna i Lissabonfördraget, vilka innebär nya samarbetsarrangemang mellan institutionerna på ett sätt som kombinerar ett effektivt beslutsfattande med respekt för respektive befogenheter. Parlamentet välkomnar i detta hänseende de åtgärder som vidtagits av de ungerska, polska, danska och cypriotiska tjänstgörande ordförandeskapen för att etablera en strukturerad dialog och ett regelbundet informationsutbyte med parlamentet.

77.

Europaparlamentet är redo att inleda ingående diskussioner med rådet om både förordningen om den fleråriga budgetramen och det institutionella avtalet, och uppmanar rådet att intensifiera sina kontakter på alla nivåer inför Europeiska rådets möte den 22–23 november 2012. Parlamentet betonar behovet att så snart som möjligt nå en slutlig överenskommelse om den fleråriga budgetramen.

78.

Europaparlamentet konstaterar att den politiska överenskommelse som kan komma att nås i rådet endast utgör ett förhandlingsmandat för rådet. Parlamentet framhåller att efter det att Europeiska rådet nått en politisk överenskommelse måste fullständiga förhandlingar mellan parlamentet och rådet föras innan rådet formellt lägger fram sina förslag om förordningen om den fleråriga budgetramen för parlamentets godkännande.

79.

Europaparlamentet erinrar om att parlamentet och rådet i enlighet med EUF-fördraget är de lagstiftande organen, och att Europeiska rådet inte har någon lagstiftande roll. Parlamentet betonar att förhandlingarna om lagstiftningsförslagen relaterade till fleråriga program kommer att föras enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

80.

Europaparlamentet betonar att förhandlingarna om förordningen om den fleråriga budgetramen och de relaterade fleråriga programmen bör styras av en kvalitativ metod. Parlamentet understryker att de måste behandlas som ett paket, och bekräftar principen om att ”ingenting är överenskommet förrän allt är överenskommet”.

81.

Europaparlamentet betonar vikten av yttrandena från parlamentets utskott som bifogas interimsbetänkandet, eftersom de kompletterar och ger värdefull vägledning och ytterligare uppgifter om riktlinjerna för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen/det interinstitutionella avtalet i denna resolution. Parlamentet insisterar på att de specifika rekommendationer för varje politikområde som finns i dessa yttranden bör ses som bidrag till förhandlingarna om de berörda fleråriga programmen. Parlamentet upprepar i detta avseende sin bestämda uppfattning att det särskilda lagstiftningsförfarandet för den fleråriga budgetramen inte bör behandla frågor som omfattas av det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

82.

Europaparlamentet uppmärksammar rådet på det bifogade arbetsdokument som belyser ändringar till förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och till förslaget till ett interinstitutionellt avtal om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet påpekar att ytterligare ändringar kan komma att bli nödvändiga beroende på hur förhandlingarna om den fleråriga budgetramen fortskrider. Parlamentet påpekar att det interinstitutionella avtalet inte kan slutföras förrän förfarandet för den fleråriga budgetramen har avslutats.

83.

Europaparlamentet påpekar slutligen att om ingen flerårig budgetram antagits före utgången av 2013 kommer de tak och andra bestämmelser som gäller för 2013 att fortsätta att gälla tills en ny flerårig budgetram har antagits. Parlamentet signalerar att det i en sådan situation skulle vara berett att nå en snabb överenskommelse med rådet och kommissionen om att anta den interna strukturen för den fleråriga budgetramen för att återspegla de nya politiska prioriteringarna.

84.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, medlemsstaternas nationella regeringar och parlament och övriga berörda institutioner och organ.