In LEDNING

Allmän och yrkesinriktad utbildning har en central roll när det gäller att säkerställa välfärden inom EU. ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen” är följaktligen ett av de sju huvudinitiativen i kommissionens Europa 2020-strategi. Det syftar till att anpassa utbudet till efterfrågan på arbetskraft, bl.a. genom att främja arbetskraftsrörlighet. Den här frågan är särskilt viktig på kärnenergiområdet i EU.

Kärnenergins roll är för närvarande föremål för en intensiv debatt på nationell och internationell nivå. Det är i slutänden upp till medlemsstaterna att besluta om man ska fortsätta driften ”som planerat”, satsa på långsiktig drift, uppgraderingar, nybyggnad eller utfasning. De nyligen inträffade händelserna i Fukushima, Japan (jordbävningen och den påföljande tsunamin den 11 mars 2011) talar för att man bör fortsätta arbetet med att förbättra de olika informations- och utbildningsinsatserna på kärnenergiområdet och samordna dem på global nivå.

Oberoende av vilket alternativ man väljer är tillgången till välutbildad och erfaren personal i tillräcklig omfattning en viktig förutsättning för en ansvarsfull användning av kärnenergi. Det här gäller på alla områden, från utformning, byggnad, drift och avveckling till kärnbränslecykel och avfallshantering samt strålskydd.

I kapitel 1 i Euratom-fördraget hänvisas uttryckligen till kommissionens skyldighet att genomföra utbildningsprogram.[1] Enligt artikel 33 i fördraget ska dessutom varje medlemsstat ”vidta de åtgärder som behövs i fråga om undervisning och yrkesutbildning”.

Efterfrågan på välutbildad personal ökar för närvarande eftersom genomsnittsåldern för redan verksamma experter är så hög att pensionsavgångarna kommer att bli omfattande under de närmaste åren.

I sina slutsatser om kunskapsbehovet på kärnenergiområdet (15406/08 av den 13 november 2008) konstaterar Europeiska unionens råd att det finns en klar risk för att unionen ska förlora kunskap på kärnenergiområdet om inte åtgärder vidtas. Rådet framhäver dessutom med eftertryck att det för att bevara kompetensen inom kärnenergisektorn krävs breda insatser från privata och offentliga aktörer, särskilt kärnkraftsindustrin.

Rådet uppmuntrar därför medlemsstaterna och kommissionen att för EU inrätta en ”utvärdering av yrkeskompetens och -kvalifikationer” på kärnenergiområdet och uppmanar dem att systematiskt tillhandahålla information om befintliga utbildningar i Europa som leder fram till examen.

Kommissionen uppmanas dessutom att regelbundet rapportera till rådet om uppföljningen av rådets slutsatser.

Att säkerställa en tillräckligt stor och kvalificerad personalstyrka inom kärnenergisektorn är en utmaning för sektorns olika aktörer, särskilt kärnenergiindustrin, nationella regleringsmyndigheter och tekniska stödorganisationer. Det är även en fråga som allt oftare tas upp i flera olika nationella och internationella forum. OECD:s kärnenergibyrå NEA:s styrkommitté utfärdade 2007 ett uttalande om regeringarnas roll när det gäller att trygga tillgången på kvalificerade mänskliga resurser på kärnenergiområdet.[2] I uttalandet uppmanades regeringarna att vidta åtgärder för att övervaka situationen och säkerställa det nationella och internationella samarbetet för bättre utbildning och forskning om kärnenergi. Syftet är att locka studenter och unga yrkesverksamma att bli de kärnenergiexperter som behövs i framtiden .

Även Internationella atomenergiorganet (IAEA) anser att inrättandet av hållbara utbildningsprogram är av grundläggande betydelse för säkerheten. Den här åsikten har stöd i flera resolutioner från IAEA:s generalkonferens, ända sedan 1992 års generalkonferens då IAEA bland annat uppmanades att öka utbudet av forskarutbildningar och särskilda kurser på lämpliga officiella språk, samt utveckla kursplaner och utbildningsmaterial för särskilda målgrupper.

Målet med denna första lägesrapport är att ge en så heltäckande bild som möjligt av situationen, identifiera aktuella utmaningar och presentera alla de olika aktuella och planerade initiativ inom EU samt på nationell och internationell nivå som skulle kunna bidra till att så effektivt och systematiskt som möjligt lösa de utmaningar som identifierats. Rapporten uppfyller följaktligen kraven i både Europa 2020-strategin och rådets slutsatser 15406/08.

AKTUELL SITUATION I EU NÄR DET GÄLLER MÄNSKLIGA RESURSER

Kärnsäkerhet är ett ytterst viktigt villkor för en ansvarsfull användning av kärnenergi. Därför tog kommissionen 2008 initiativet till en studie med titeln ”Nuclear Safety in a Situation of Fading Nuclear Experience” som offentliggjordes 2009. Studien innehåller inte någon granskning av den övergripande situationen inom kärnenergisektorn. Den innehåller däremot en analys av läget i EU när det gäller en mycket viktig grupp, dvs. tillgången till relevant personal för kärnsäkerhet hos kärnkraftsverksoperatörer och tillsynsorgan . I studien konstateras inte någon akut risk för underskott i någon av medlemsstaterna, men man ger uttryck för vissa farhågor för åren fram till 2020. Det har konstaterats att en följd av detta var att medlemsstaterna, organisationer och EU startade initiativ för att förbättra situationen.

I studien rekommenderas bland annat ett utökat samarbete mellan huvudaktörer och universitet samt operatörer och tillsynsorgan för att de ömsesidigt ska kunna dra största möjliga fördel av sina utbildningsprogram, bättre rapportering om personalsituationen inom ramen för konventionen om kärnsäkerhet, ökat internationellt och bilateralt informationsutbyte om driftserfarenheter, inrättande av en akademi för kärnteknisk vetenskap för utbildning av utexaminerade ingenjörer i principer för kärnsäkerhet som gäller över hela Europa, samt regelbunden kontroll av personalsituationen i EU.

Studien gjordes med avseende på kärnsäkerhet, men i rekommendationerna och påföljande diskussioner identifierades följande två grundläggande behov:

- Regelbunden och uttömmande analys av tillgång och efterfrågan på EU-nivå. När det gäller efterfrågan bör analysen gälla de kvalitativa och kvantitativa behoven av ny personal samt kända eller förväntade underskott hos de olika berörda grupperna av aktörer. När det gäller tillgången bör förmågan att utbilda nya yrkeskunniga personer samt den typ av kvalifikation som krävs analyseras.

- Kontinuerlig uppföljning av de problem som identifierats och av i vilken utsträckning de åtgärdas genom befintliga eller planerade initiativ. På så sätt skulle åtgärder kunna vidtas i ett tidigt skede för att överbrygga brister och se till att initiativen samordnas bättre så att de blir så effektiva som möjligt.

Även om ett flertal åtgärder redan har vidtagits (vilket beskrivs närmare i punkt 3), verkar det som om flera problem fortfarande skulle kunna angripas på EU-nivå och på internationell nivå.

- I många medlemsstater är antalet universitetsstuderande och utexaminerade med en gedigen bakgrund i kärnvetenskap otillräckligt, vilket kan bero på att man upplever det som om det inte finns några karriärmöjligheter på nationell nivå.

- Det blir allt svårare att få personer med en teknisk examen eller annan studiebakgrund att bli intresserade av arbete inom kärnsektorn .

- Det finns ett allt större behov av att säkerställa rörlighet och mångkulturell kompetens för att möta kärnkraftsindustrins globalisering.

- Att bibehålla och kontinuerligt förbättra expertisen hos de yrkeskunniga som redan arbetar inom kärnenergisektorn är en ständig utmaning.

Det är huvudsakligen medlemsstaternas och deras industri- och forskningsorganisationers uppgift att möta dessa utmaningar, men internationellt samarbete och initiativ på EU-nivå kan bidra till en ytterligare förbättring av situationen. EU utgör en perfekt plattform för att åstadkomma synergieffekter, samla in och sprida kunskap och expertis, hjälpa till med forskar- och yrkesutbildning samt främja och stödja rörligheten. Initiativ på EU-nivå rekommenderas särskilt för att tillföra ett mervärde till de insatser som görs på nationell nivå.

Det finns redan ganska många initiativ på EU-nivå och punkterna nedan innehåller en översikt över dessa, med särskild inriktning på de utmaningar som initiativen ska möta. En närmare beskrivning ges i ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

Initiativ PÅ EU-NIVÅ OCH PÅ INTERNATIONELL NIVÅ

Utbyggnad av universitetsstudierna i kärnvetenskap

När studenter väljer utbildningsprogram är de huvudsakligen intresserade av sådana som innebär lovande karriärmöjligheter. Det här är alltså en fråga som måste hanteras, om än främst på nationell nivå. Initiativ på EU-nivå har dock tagits fram för att underlätta och förstärka de nationella aktörernas insatser. I detta sammanhang bör de nya styrelseformerna på området för kunskap och utbildning inom ramen för EU:s politik med betoning på fri rörlighet för kunskap lyftas fram.

Nätverksorganisationen European Nuclear Education Network (ENEN ) skapades 2003 som en ideell internationell organisation och består för närvarande av 60 universitet, studiecentrum och industrier från 17 av EU:s medlemsstater. Idag är det framför allt ENEN som verkar för att säkerställa den fria rörligheten för kunskaper om kärnenergi, särskilt genom högre allmän och yrkesinriktad utbildning på EU-nivå. Organisationen samfinansieras genom medlemmarnas registreringsavgifter och genom deras deltagande i gemenskapens ramprogram.

Nätverksorganisationen ENEN verkar för en harmonisering av kursplanerna för europeisk masterexamen i kärnvetenskap (European Master of Science). Syftet är att främja forskarstudier samt utbytet av studenter och lärare inom ramen för organisationen. Man vill även öka antalet studenter genom att tillhandahålla incitament, upprätta en ram för ömsesidigt erkännande, samt utveckla och stärka förbindelserna mellan universitet, forskningsorganisationer, tillsynsorgan, industrin och alla andra organisationer som arbetar med tillämpningen av kärnvetenskap och joniserande strålning.

ENEN har även uppmärksammat behovet av forskarutbildning och kontinuerlig yrkesutbildning (livslångt lärande) och har breddat sitt verksamhetsområde i enlighet med detta, vilket beskrivs närmare i punkt 3.4 nedan.

Incitament för universitetsutbildade och andra utexaminerade som arbetar i andra sektorer att ta anställning inom kärnsektorn

Att skapa incitament för universitetsutbildade och andra utexaminerade som redan arbetar i andra sektorer att välja en karriär inom kärnenergisektorn är framför allt en uppgift för privata organisationer och företag. Samarbete på EU-nivå kan dock bidra till att stärka insatserna på detta område.

Därför upprättade sex av Europas ledande kärnkraftsföretag (AREVA, Axpo, EnBW, E.ON Kernkraft, URENCO och Vattenfall) i januari 2010 den europeiska ledarskapsakademin European Nuclear Energy Leadership Academy (ENELA) för att utbilda framtidens ledare inom kärnkraftsindustrin. Europeiska kommissionen stödde lanseringen av denna München-baserade akademi, som är resultatet av en idé som uppstod inom ramen för Europeiska kärnenergiforumet (European Nuclear Energy Forum – ENEF).[3] Genom ENELA kan unga utexaminerade och chefer med några års erfarenhet och en potential för ledande funktioner få den kompetens och expertis som de behöver för att bli framtida ledare. Samtidigt säkerställs vidareutvecklingen av hållbara europeiska lösningar på området för kärnenergi. Akademin erbjuder följaktligen attraktiva möjligheter för unga människor som är på väg att utexamineras från universitetet eller redan arbetar inom andra sektorer. Europeiska kommissionen tillhandahåller stöd in natura i form av t.ex. föreläsare och rådgivning, men inget ekonomiskt stöd.

Forskarutbildning och yrkesutbildning, bättre expertis och rörlighet

EU :s institutioner arbetar sedan lång tid mycket aktivt med att samla in och sprida kunskap och expertis, bistå forskar- och yrkesutbildning samt främja och stödja rörlighet. Även industrin, tekniska stödorganisationer och internationella organisationer uppmärksammar i allt högre grad behovet av och fördelarna med samarbete på EU-nivå.

EU -initiativ

Till de nya utmaningarna när det gäller kunskapsskapande och kompetensbyggande inom EU hör att integrera kraven på gränslös rörlighet med det livslånga lärandet, för att t.ex. utarbeta Europeiska kompetenspass där sådana är lämpliga.

För att uppnå detta är det som i andra industrisektorer i EU, som t.ex. flygtekniks- och bilindustrierna, lämpligt att använda det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) . Målet med systemet är att främja ömsesidigt förtroende, tydlighet och erkännande för meriter och kvalifikationer inom yrkesutbildningen i EU:s 27 medlemsstater (se Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009).[4]

Euratom:s utbildningsprogram riktar sig vanligen till forskare och högutbildade arbetstagare inom industrin. De är anpassade till den senaste utvecklingen inom kärnkraftsindustrin och dess regler, dvs. internationalisering, avreglering och privatisering, en trend mot ökad användning av entreprenadverksamhet, samt nya metoder för förvaltningen av avancerade tekniker och mänskliga resurser.

Nätverksorganisationen European Nuclear Education Network (ENEN ) får ekonomiskt stöd genom Euratoms sjunde ramprogram för forskning och utbildning (2007-2013). Nätverket organiserar flera europeiska utbildningsprogram om kärnklyvning (European Fission Training Schemes – EFTS) för att möta behovet av särskilda kompetenser inom några utvalda områden, där ECVET-verktygen används. Projekten och utbildningsprogrammen omfattar bland annat grundläggande kunskaper om kärnenergi samt specialiserade utbildningssystem om nukleär design och konstruktionsutmaningar för befintliga och framtida kärnkraftverk. Dessutom ingår nukleär säkerhetskultur som en huvudfråga för en ansvarsfull användning av kärnenergi.

Ytterligare mål är att utarbeta europeiska standarder för strålskydd i samverkan med de behöriga myndigheterna och att inrätta ett europeiskt utbildningssystem för strålskydd (European radiation protection training scheme – ERPTS) som är erkänt i hela EU.

En ansvarsfull användning av kärnenergi är inte bara förenad med driften av kärnkraftverk utan även med hanteringen av det radioaktiva avfall som uppstår, inklusive avfallets deponering i geologiska slutförvar. Därför syftar ett särskilt utbildningsprogram inom ramen för EFTS till att skapa den kompetens som organisationer för hantering av radioaktivt avfall behöver.

Gemensamma forskningscentrumet (JRC) har ett flertal kärnanläggningar för forskning och utbildning. Utbildning har under årens lopp varit en väsentlig del av forskningscentrumets arbete i form av praktikprogram och stipendiatprogram för personer som avlagt doktorsexamen samt forskarstuderande. Studenter och yrkesverksamma har dessutom fått utbildning genom regelbundna kurser, särskilda skolor och workshopar om kärnsäkerhet och fysiskt skydd. JRC organiserar i samarbete med forsknings- och utvecklingsorganisationen ”European Safeguards Research and Development Association” (Esarda) akademiskt erkända kurser om nukleärt skydd och nukleär icke-spridning. Ett utbildningscentrum för skyddsåtgärder och kärnsäkerhet har varit i drift sedan 2009, i samverkan med kommissionens övriga initiativ för global säkerhet. Inom ramen för en europeisk skola för kärnsäkerhet och fysiskt skydd ( European school for Nuclear Safety and Security ) arbetar JRC med att utveckla ett integrerat koncept för specialisering på områdena för kärnteknik med inriktning på kärnsäkerhet och fysiskt skydd, kärnämnen, nukleära data och aktinidvetenskap för att stödja europeiska examensprogram. Skolan har en unik möjlighet att ge studenterna en chans att få praktisk erfarenhet i det gemensamma forskningscentrumets specialiserade kärntekniska laboratorier och delta i spjutspetsforskning .

Inom ramen för JRC-programmet för kärnsäkerhet och fysiskt skydd, som genomförs vid ”Institute of Energy” i Petten (Nederländerna), är ett särskilt projekt kallat CAPTURE tillägnat nukleär kunskapshantering inom kärnreaktorsäkerhet. Projektet vilar på tre pelare: utvärdering av trender för mänskliga resurser inom kärnenergisektorn (Evaluation of Human Resources Trends in the Nuclear Energy Sector – EHRO-N, se punkt 3.4), bidrag till utbildning om kärnteknik (genom ENEN, se punkt 3.1) och kunskapsbevarande. Det bidrar till att bevara, befästa och överföra EU:s kunskaper på området för kärnteknik genom att stödja relevanta projekt inom ramen för GD Forskning och innovation och Euratoms sjunde ramprogram för forskning och utbildning samt IAEA:s huvudverksamhet på området för kunskapshantering.

Samarbetet med tredjeländer inom ramen för EU:s instrument för kärnsäkerhetssamarbete (INSC) [5] omfattar dessutom verksamhet för att öka den tekniska kunskapen och kompetensen hos kärnsäkerhetsmyndigheterna i tredjeländer. Inom ramen för INSC görs detta både genom de bilaterala samarbetsinitiativen och genom särskilda projekt med en global inriktning, t.ex. utbildning och handledning för experter vid kärnsäkerhetsmyndigheterna och deras tekniska stödorganisationer för utveckling eller förstärkning av deras tillsynskompetens eller tekniska kompetens (Projekt MC.03/10).

Allmän och yrkesinriktad utbildning ingår även i teknikplattformen för hållbar kärnenergi (Sustainable Nuclear Energy Technology Platform – SNE-TP) , som samlar alla aktörer på området för kärnklyvning och strålskydd (mer än 75 organisationer). SNE-TP syftar till att vara en av drivkrafterna bakom programmen för utbildning och kunskapshantering (ETKM-gruppen) och i december 2010 lade den tillsammans med branschorganisationen för kärnteknisk industri i Europa, FORATOM, fram en rapport med titeln ”Nuclear Education and Training: Key Elements of a Sustainable European strategy”.

Andra initiativ på EU-nivå

Fyra europeiska tekniska stödorganisationer, belägna i Frankrike, Tyskland, Tjeckien och Litauen, bildade 2010 utbildningsinstitutet European Nuclear Safety Training and Tutoring Institute (ENSTTI) .

ENSTTI är öppet för tekniska stödorganisationer och kärnsäkerhetsmyndigheter som vill ställa sin erfarenhet och kompetens till förfogande och täcker hela kompetensskalan när det gäller kärnsäkerhet. Utbildningsinstitutet erbjuder korta tillämpade utbildningar och handledningsperioder för universitetsutbildade och för dem som har viss yrkeserfarenhet från kärnsektorn. Utbildning och handledning anpassas till deltagarnas individuella profil.

I november 2010 upprättade FORATOM en arbetsgrupp för utbildning och kunskapshantering (ETKM TF) som ska ta fram en portal för kärnindustrin där aktörerna kan utbyta idéer och information med EU:s institutioner och olika initiativ på området för utbildning och kunskapshantering i hela EU.

Arbetsgruppen kommer att främja åtgärder som vidtas av kärnindustrin och fungera som en referenspunkt för frågor om utbildning och kunskapshantering som riktar sig till industrin.

Internationella initiativ

Nätverksorganisationen European Nuclear Education Network (ENEN ) är en partner till World Nuclear University (WNU) , ett världsomspännande offentlig-privat partnerskap som är engagerat i att främja internationell utbildning och internationellt ledarskap i fredliga tillämpningar av kärnvetenskap och kärnteknik. Till de mer centrala delarna i WNU-partnerskapet hör globala organisationer för kärnindustrin, mellanstatliga atomenergiorgan och ledande institutioner för nukleär utbildning i några tredjeländer.

IAEA har många projekt som rör kunskapshantering på kärnenergiområdet. Organet tillhandahåller information i publikationer om kärnenergi och det förvaltar över 20 databaser om olika kärntekniska frågor samt en internetkatalog över kärnkraftsresurser. IAEA arbetar dessutom aktivt med att organisera tätt återkommande möten, konferenser och workshopar för utbildning och kunskapshantering på området för kärnvetenskap. En viktig verksamhet för IAEA är den internationella databasen ”International Nuclear Information System” (INIS).

OECD:s kärnenergibyrå NEA inrättade i slutet av 2009 en särskild expertgrupp om utbildning och kunskapshantering, vilken samlar 23 experter som företräder 15 länder, EU och IAEA. NEA:s huvuduppgift är att utarbeta en ögonblicksbild av läget när det gäller kärnvetenskap, kärnkraftsanläggningar och utbildning samt att lägga fram en plan för hur den kärntekniska kompetensen ska säkerställas. Resultaten ska offentliggöras i slutet av 2011 i en rapport med titeln ”Nuclear Education and Training: Assuring a Competent Workforce”.

International School of Nuclear Law (ISNL) inrättades 2001 av OECD:S kärnenergibyrå NEA och universitetet i Montpellier och har stöd från IAEA. Dess mål är att tillhandahålla en intensivkurs i internationell kärnenergilagstiftning som är av hög kvalitet och riktar sig särskilt till dem som studerar kärnenergilagstiftning på doktorand- eller masternivå samt unga yrkesverksamma inom kärnsektorn. Deltagare som är inskrivna i ISNL-programmet kan ansöka om en universitetsexamen (Diplôme d'université - D.U.) i internationell kärnenergilagstiftning. Examen är erkänt inom det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (European Credit Transfer and Accumulation System – ECTS).

Nationella initiativ

I flera EU-medlemsstater har nationella utbildningsnätverk inrättats och dessa samarbetar inom ramen för ENEN. Ett relativt högt antal stora nationella initiativ innebär en ökning av antalet studerande och bättre kvalifikationer.

Flera EU-medlemsstater har startat eller kommer att starta program på området för nationella utbildningsnätverk för utbildning i kärnteknik, däribland följande program:

BELGIEN | BNEN | http://www.sckcen.be/BNEN/ |

TJECKIEN | CNEN | http://www.cenen.cz/kontakt.html |

DANMARK | NKS | http://www.nks.org/en/welcome.htm |

FINLAND | FINNEN | http://www.tkk.fi/en/ |

FRANKRIKE | INSTN | http://www-instn.cea.fr/Page-Home.html |

TYSKLAND | Kompetenzverbund Kerntechnik | http://nuklear-server.ka.fzk.de/Kompetenzverbund/start.htm |

ITALIEN | CIRTEN | http://www.cirten.it/ |

NEDERLÄNDERNA | KINT | http://www.kint.nl/ |

RUMÄNIEN | RONEN | http://www.ronen.ro/ |

SVERIGE | NKS | http://www.nks.org/en/welcome.htm |

STORBRITANNIEN | NTEC | http://www.ntec.ac.uk/ |

Tidigare var initiativen ofta inriktade på universitetsstudier, men den senare utvecklingen har lett till att befintliga metoder breddas eller ges en ny inriktning samt till nya initiativ som även omfattar program för forskningsstudier.

Kontinuerlig uppföljning av situationen

De allmänna problemen när det gäller snabb tillgång till tillräckligt kvalificerad och erfaren personal är uppenbara i många medlemsstater och ett flertal verksamheter har redan startats eller planeras inom den närmaste framtiden. För närvarande är det dock inte möjligt att få en heltäckande bild av läget i EU som gör det möjligt att nå fram till ett korrekt beslut om hur behovet av allmän och yrkesinriktad utbildning ska täckas.

Europeiska kärnenergiforumet (ENEF) är medvetet om den här utmaningen och har rekommenderat ett initiativ på EU-nivå.

Därför inrättades 2009 ett europeiskt observatorium för mänskliga resurser inom kärnenergisektorn (European Human Resource Observatory in the Nuclear Energy Sector – EHRO-N) för att regelbundet tillhandahålla kvalificerade uppgifter och analysera behoven på kort, medellång och lång sikt samt trender när det gäller utbud av och efterfrågan på mänskliga resurser för de olika aktörerna inom kärnenergisektorn. Genom att analysera styrkor, luckor och brister i den europeiska infrastrukturen för kärnteknisk utbildning kan man utarbeta rekommendationer för stödåtgärder och optimeringar som bidrar till att utveckla ett europeiskt system för kvalifikationer på kärnenergiområdet och ömsesidiga erkännanden, samt politiska beslut för att säkerställa tillräcklig kapacitet inom EU. Relevanta resultat och uppgifter kommer regelbundet att meddelas medlemsstaternas statliga, akademiska och privata organisationer som är verksamma inom kärnteknisk utbildning. Resultaten och uppgifterna kommer dessutom att granskas av en rådgivande expertgrupp med medlemmar från EU:s viktigaste aktörer i kärnenergisektorn.

SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER

Sammanfattningsvis kan det noteras att utmaningen att säkerställa tillgången till tillräckligt kvalificerad och erfaren personal för en fortsatt ansvarsfull användning av kärnenergi med tiden har vunnit ett brett erkännande på nationell, internationell och unionsnivå. De initiativ som redan tagits verkar lovande och är mycket uppskattade. Det är uppenbart att utmaningarna på universitets- och forskningsnivå främst måste hanteras på nationell nivå. EU-initiativens mervärde röner dock allt större erkännande bland regeringar och tillsynsmyndigheter samt inom industrin. Alla tillgängliga möjligheter och alternativ som kan bidra till att öka effektiviteten genom synergieffekter och samarbete bör använda för att ytterligare förbättra situationen. Mot denna bakgrund bör Gemensamma forskningscentrumets initiativ ”European School for Nuclear Safety and Security” vara ett komplement som stimulerar nya synergieffekter och förstärker befintliga universitetsprogram i samarbete med ledande universitet i Europa.

EU:s institutioner tillhandahåller ett brett utbud av möjligheter som säkerställer kontinuitet i kunskapsskapandet och kompetensbyggandet på EU-nivå. Nätverksorganisationen ”European Nuclear Education Network” (ENEN) och andra EU-initiativ bidrar till att göra universitetsstudier mer attraktiva, harmonisera kursplanerna för europeisk masterexamen i kärnvetenskap och upprätta en ram för ömsesidigt erkännande. Nätverket och initiativen syftar även till att utveckla och stärka förbindelserna mellan universitet, forskningsorganisationer, tillsynsorgan, industrin och alla andra organisationer som kompletterar de nationella verksamheterna. Dessutom stimulerar de åtgärder för livslångt lärande genom att utnyttja återkopplingen från industrin och utforska nya vetenskapliga discipliner som t.ex. riskhantering och kärnsäkerhet.

Mot denna bakgrund och med anledning av Fukushima-händelserna kommer inom kort ytterligare utbildningsinitiativ att läggas fram inom ramen för Euratoms ramprogram för att vidareutveckla den nukleära säkerhetskulturen i hela Europa. Särskild betoning kommer att läggas på den mänskliga faktorn i krissituationer, samt på åtgärder för att främja allmänhetens kunskaper om kärnklyvningstekniker och strålskyddsfrågor i allmänhet.

De initiativ som pågår på olika nivåer uppfyller kraven i rådets slutsatser från 2008 med råge. De är dessutom helt förenliga med EU:s huvudinitiativ ”En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen”. Kommissionens rekommendation är därför att fortsätta på denna lovande bana i en anda av nära samarbete mellan alla berörda aktörer.

Trots alla dessa väl mottagna initiativ finns det fortfarande ingen övergripande bedömning av om de initiativ som tagits på nationell eller internationell nivå fullt ut motsvarar behoven vare sig kvantitativt eller kvalitativt. Dessutom har Fukushima-händelsernas inverkan på trenden när det gäller utbud och efterfrågan rörande mänskliga resurser inom kärnenergisektorn ännu inte utvärderats. EHRO-N är därför det initiativ som ska fylla den luckan, särskilt eftersom man därigenom kontinuerligt kan övervaka kommande utmaningar. EHRO-N kommer att bli den centrala informationskällan för alla aktörer i EU som är intresserade av att optimera och sammanställa de initiativ som tagits. Medlemsstaterna uppmanas därför att ge kommissionen sitt fulla stöd i arbetet med att utveckla detta lovande instrument.

Kommissionen har för avsikt att lägga fram en uppföljande rapport och ytterligare rekommendationer så snart som EHRO-N:s arbete är i full gång, dvs. mot slutet av 2011, och man har en mer heltäckande bild av behoven och hur de ska täckas på EU-nivå. En rapport från EHRO-N till kommissionen är planerad till slutet av 2012. På grundval av den rapporten kommer kommissionen att lägga fram sin andra lägesrapport till rådet och parlamentet.

[1] Konsoliderad version av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, 2010/C 84/01, EUT C 84, 30.3.2010.

[2] http://www.oecd-nea.org/press/2007/2007-05.html

[3] http://ec.europa.eu/energy/nuclear/forum/forum_en.htm

[4] http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:2009:155:0011:0018:EN:PDF

[5] Upprättat genom rådets förordning (Euratom) nr 300/2007 av den 19 februari 2007 om upprättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete.