Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar {SEK(2008) 2860} {SEK(2008) 2861} /* KOM/2008/0779 slutlig - COD 2008/0221 */

Bryssel den 13.11.2008

KOM(2008) 779 slutlig

2008/0221 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar

(framlagt av kommissionen)

{SEK(2008) 2860}

{SEK(2008) 2861}

MOTIVERING

1. Bakgrund |

110 | Motiv och syfteSå mycket som 23 % av de totala koldioxidutsläppen kommer från vägtrafiken [1]. Därför är en av EU:s viktigaste utmaningar att minska energiintensiteten hos och utsläppen från fordon.I handlingsplanen för energieffektivitet [2] och meddelandet om grönare transporter [3] aviserades att ett förslag om energimärkning av däck skulle läggas fram senast 2008. Syftet är att främja en marknadsförändring mot drivmedelseffektiva däck, även kallade däck med lågt rullmotstånd.Förslaget om märkning är ett led i en integrerad strategi för däck, som ska säkerställa att standardiserad information tillhandahålls inte bara om drivmedelseffektivitet utan även om väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller. Målet är att konsumenterna och slutanvändarna ska kunna göra väl underbyggda val. Tanken är att man ska utnyttja marknadskrafterna för att främja en dynamisk förbättring av alla parametrar utöver minimikraven för typgodkännande (det förfarande som ger tillträde till EU-marknaden). |

120 | Allmän bakgrundDäck kan i hög grad bidra till att minska energiintensiteten hos och utsläppen från transporter, eftersom däcken står för 20–30 % av fordonens totala drivmedelsförbrukning. Denna andel drivmedel förbrukas för att komma över rullmotståndet som huvudsakligen beror på hysteretisk förlust (energiförlust genom uppvärmning och deformering av hjulen vid rullning). Med hjälp av ny teknik kan rullmotståndet minskas, och detta medför att rullmotståndet för olika däckkategorier kan variera med upp till 100 %. För personbilar betyder detta upp till tio procents skillnad i drivmedelsförbrukning mellan de sämsta och de bästa däcken.Undersökningar har visat att drivmedelseffektiva däck också är kostnadseffektiva: Det högre priset på bättre däck kommer att kompenseras av besparingar under deras livslängd. Den som köper däck har därmed ett direkt intresse av att minska sina drivmedelskostnader och samhället som helhet av att minska utsläppen från vägtrafiken. Det här kan ge stora effekter på EU-nivå. Den externa undersökning som genomfördes inom ramen för konsekvensanalysen visade att det fanns en besparingspotential på mellan 0,56 och 1,51 miljoner ton per år beroende på hur snabbt marknaden förändras. Det är lika mycket som om 0,5–1,3 miljoner personbilar skulle tas bort från vägarna i EU (eller mellan 3 och 8 % av de nya personbilar som registreras).Rullmotståndet har förbättrats och ytterligare förbättringar kommer att drivas fram på marknaden för fabriksmonterad utrustning [4] av biltillverkarna som har incitament att utrusta sina fordon med drivmedelseffektiva däck för att minska de fordonsutsläpp som uppmäts i enlighet med lagstiftningen om typgodkännande. Förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon [5] kommer dessutom att förbjuda de däck som har sämst drivmedelseffektivitet genom införandet av minimikrav för rullmotstånd. Den marknadsförändring som uppnås genom dessa två pådrivande krafter kan dock inte nå sin optimala nivå på grund av bristen på information till slutanvändarna, i synnerhet på reservdelsmarknaden.På reservdelsmarknaden, vars marknadsandel är 78 % [6], saknar konsumenter och företag tillgång till objektiva uppgifter om däckens rullmotstånd och kan därmed inte jämföra ökade inköpskostnader med drivmedelsbesparingar. Marknadsundersökningar har också visat att konsumenterna skulle vara intresserade av att köpa drivmedelseffektiva däck.Alla aspekter av däckens prestanda är kopplade till varandra, vilket innebär att om man gör något åt en parameter (som energieffektivitet) kan det ha en negativ inverkan på andra parametrar (som väggrepp på vått underlag), och om man optimerar väggreppet kan det ha en negativ inverkan på det externa däck- och vägbanebullret. Det har fastställts att det är möjligt att förbättra däckens prestanda vad gäller väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller utöver de minimikrav som fastställs i lagstiftningen om typgodkännande [7]. Det är därför i samhällets intresse att främja en optimering av dessa två parametrar liksom av rullmotståndet.Ett märkningssystem på EU-nivå för däck är en reaktion på att drivmedelseffektiva däck har fått för litet genomslag på marknaden, vilket beror på bristande information. Ett märkningssystem skulle hjälpa konsumenterna att göra väl underbyggda val, ge däcktillverkarna incitament att förbättra sina produkter och rent allmänt bidra till en ökad medvetenhet. |

130 | Gällande bestämmelserFörslaget om märkning av däck är ett led i en integrerad strategi för att minska drivmedelsförbrukningen och utsläppen från vägtrafiken. Förslaget inriktas på efterfrågeledet och kommer att kompletteras med lagstiftning om typgodkännande av däck, som inriktas på utbudssidan och omfattar minimikrav. De minimikrav avseende rullmotstånd, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller som enligt planen ska börja gälla i oktober 2012, och som ingår i förslaget till förordning om allmän säkerhet hos motorfordon, kommer att garantera en standardnivå på däckkvaliteten. Ytterligare förbättringar utöver dessa nivåer kommer att drivas fram med hjälp av märkningssystemet. Mot bakgrund av den ökade konkurrensen på marknaden för däck, kommer det här att ge alla samma spelregler, och det blir möjligt för producenter att dra nytta av produktdifferentiering, så att konkurrensen inte bara baseras på priset utan även på produktens kvalitet. Det kommer förmodligen också att minska de hinder för nya aktörers inträde på marknaden som är ryktesbaserade. Branschen kommer för sin del att få bättre avkastning på sina FoU-investeringar eftersom konsumenterna och slutanvändarna kommer att få tillgång till objektiv, tillförlitlig och jämförbar information om däckparametrar.Harmoniserade och tillförlitliga testmetoder kommer att vara avgörande för tillhandahållandet av jämförbar information om däckparametrar. För att minska den administrativa bördan för tillverkare och testkostnaderna bör man använda samma testmetoder som de i lagstiftningen om typgodkännande av däck. |

140 | Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områdenDet ökade genomslag på marknaden för drivmedelseffektiva däck som uppnås genom införandet av ett system för energimärkning kommer att bidra till förverkliga den energibesparingspotential på 20 % fram till 2020 som identifierades i handlingsplanen för energieffektivitet [8] – och som sedan har stötts av rådet (energi), Europeiska rådet och Europaparlamentet [9].Förslaget är i linje med kommissionens reviderade strategi för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon [10] och synpunkterna från högnivågruppen CARS 21 [11]. Det rör sig om en integrerad strategi för att uppnå målet på högst 120 g koldioxid per kilometer fram till 2012, varav 130 g/km ska uppnås genom ett lagstiftningsinstrument om utsläpp från bilar som uppmäts vid typgodkännandet [12] och ytterligare 10 g/km eller motsvarande genom en fast uppsättning kompletterande åtgärder, som även omfattar främjandet av drivmedelseffektiva däck. Samordning med det reviderade förslaget om märkning av bilar [13] kommer också att öka erkännandet av märkningssystemet för däck.Främjandet av en marknadsförändring mot drivmedelseffektiva däck är i enlighet med Lissabonstrategin och den förnyade strategin för hållbar utveckling, eftersom det kommer att främja investeringar i forskning och utveckling, ge alla samma spelregler och minska vägtransporternas koldioxidavtryck. Därmed bidrar det till det politiska målet att uppnå hållbar rörlighet.Ett av de viktigaste mål som uppställs i gemenskapens Lissabonprogram för 2008–2010 [14] är främjandet av en ”industripolitik som är inriktad på hållbarare konsumtion och produktion”, vilket vidareutvecklas i handlingsplanen handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik [15].Märkningen av däck kommer också att ha stor betydelse för målet att få ”starkare konsumenter” som formulerades i EU:s konsumentpolitiska strategi för 2007-2013 [16], eftersom den kommer att ge konsumenterna möjlighet att göra väl underbyggda val när de köper ersättningsdäck. |

2. Samråd med berörda parter och konsekvensanalys |

| Samråd med berörda parter |

211 | Samrådsmetoder, huvudsakliga målgrupper och de svarandes allmänna profilAktörernas synpunkter samlades konsekvent in under hela samrådsprocessen genom bilaterala möten och olika samråd med medlemsstaternas företrädare, icke-statliga organisationer, konsument- och branschorganisationer, däckbranschen, ansvariga för fordonsparker, däckförsäljare och biltillverkare.- Några första reaktioner mottogs under GD Näringslivs offentliga samråd om avancerad säkerhet för motorfordon, som genomfördes från augusti till oktober 2007. Detta samråd omfattade även ett förslag om en klassificering grundad på däcks drivmedelseffektivitet. Det här förslaget lyftes senare ut ur GD Näringslivs förslag så att det kunde analyseras mer ingående. Synpunkterna från samrådet har dock beaktats.- Ett expertmöte med företrädare för däckbranschen hölls den 21 april 2008 för att klargöra tekniska frågor.- Ett seminarium med aktörerna hölls det 26 maj 2008. Ett arbetsdokument med frågor om olika policyalternativ som skulle behandlas vid seminariet, aktörernas svar och protokollet från seminariet lades ut på webbplatsen Europa. |

212 | Sammanfattning av svaren och hur dessa beaktatsSamrådet med aktörerna var till stor hjälp i arbetet med att fastställa de olika alternativen och den tänkbara utformningen av ett märkningssystem. Alla som inkom med bidrag i samband med samrådsprocessen stödde allmänt sett införandet av ett märkningssystem, men hade reservationer angående en del tekniska frågor:- Det första offentliga samrådet, som genomfördes av GD Näringsliv, belyste det faktum att egenskaper som ökar däckens säkerhetsprestanda inte får få till följd att däcken nedgraderas inom ett märkningssystem som ska främja drivmedelseffektiva däck. Däckbranschen utvecklade ett koncept med en ”integrerad syn på däckprestanda” och ville att alla relevanta parametrar skulle beaktas samtidigt. Dessa synpunkter beaktades vid utformningen av märkningssystemet, som omfattar en klassificering på grundval av många olika kriterier.- Mer ambitiösa drivmedelseffektivitetsklasser efterlystes också, liksom att systemet skulle få samma utformning som det för hushållsapparater (A–G-skalan) [17]. Som uppföljning gjordes en omfattande utredning inom ramen för den externa studien för att exakt fastställa teknikens utvecklingsnivå och de tekniska möjligheterna för ytterligare förbättringar av däckens drivmedelseffektivitet och de därmed sammanhängande produktionskostnaderna. Resultaten beaktades vid utarbetandet av drivmedelseffektivitetsklasser och tanken var att kraven för ett A skulle vara tillräckligt krävande för att styra marknaden mot drivmedelseffektiva däck, men att det samtidigt skulle säkerställas att däcken var fortsatt kostnadseffektiva för slutanvändarna. Med andra ord ska drivmedelsbesparingar kompensera de ökade inköpskostnaderna.- Några aktörer ville att externt däck- och vägbanebuller skulle ingå i märkningssystemet. Denna aspekt, som inte ursprungligen omfattades av konsekvensanalysen, behandlades därför också.- Slutligen fördes omfattande diskussioner om relevansen av att ta med C2- och C3-däck (däck till lätta och tunga nyttofordon) i märkningssystemet. Vägtransportföretagen och deras sammanslutning Internationella vägtransportunionen (IRU) ansåg att dessa däckklasser skulle ingå i märkningssystemet. Konsekvensanalysen visade att drivmedelsförbrukningen i så fall skulle sänkas avsevärt på dessa marknader, och därför beslöt man att de skulle omfattas av lagstiftningsförslaget. |

213 | Ett öppet samråd på Internet organiserades mellan den 28 april och den 30 maj 2008. Kommissionen fick in 14 svar. Resultaten finns på http://ec.europa.eu/energy/demand/legislation/under_discussion_en.htm. |

| Extern experthjälp |

221 | Berörda fackområden/sakkunskaperEuropean Policy Evaluation Consortium gavs i uppdrag att göra en extern undersökning mellan december 2007 och juli 2008 för att ge underlag till konsekvensanalysen. |

222 | MetoderI undersökningen tittade man på den tekniska bakgrunden för utformningen av ett märkningssystem, t.ex. marknadsstruktur, kostnad-intäktsanalys och hur man ska jämka samman olika däckparametrar.Den konkreta utformningen av kategorierna för drivmedelseffektivitet och väggrepp i vått väglag grundas bland annat på följande faktorer: (1) teknikens utvecklingsnivå, (2) produktionskostnaderna för att uppnå en viss nivå av rullmotstånd eller väggrepp på vått underlag, som i förhållande till relaterade drivmedelsbesparingar eller säkerhetsvinster kommer att avgöra (3) de kostnadseffektiva nivåer som man realistiskt sett kan vänta sig att driva marknaden mot, samt (4) tillförlitligheten hos testmetoderna, som kan påverka kategoriernas spännvidd. |

223 | De viktigaste organisationer och experter som rådfrågatsMedlemsstaternas företrädare, icke-statliga organisationer, konsument- och branschorganisationer, däckbranschen, däckförsäljare och biltillverkare rådfrågades. |

2249 | Sammanfattning av de råd som mottogs och utnyttjadesInga allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser påtalades. |

225 | De tekniska synpunkterna och kostnads-intäktsanalysen togs med i konsekvensanalysen. |

226 | Tillvägagångssätt för att göra experternas rekommendationer allmänt tillgängligaDen externa undersökningen finns på http://ec.europa.eu/energy/demand/legislation/under_discussion_en.htm. |

230 | KonsekvensanalysKonsekvensanalysen behandlade följande tillvägagångssätt för att främja en marknadsförskjutning mot mer drivmedelseffektiva däck.Alternativ 1: Inga EU-åtgärder. Detta baslinjescenario innebär att man antar minimikrav för föreskrivet rullmotstånd såsom föreslås i förordningen om allmän säkerhet hos motorfordon och utnyttjar existerande incitament som ska locka biltillverkare att utrusta sina fordon med drivmedelseffektiva däck för att minska de typgodkända utsläppsnivåerna.Alternativ 2: Ett märkningssystem för däck till personbilar (C1-däck) med drivmedelseffektivitet (rullmotstånd) som enda kriterium och med minimikriterier för andra parametrar (väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller). Alternativ 3: Dubbelt märkningssystem för C1-däck omfattande drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag med minimikrav för externt däck- och vägbanebuller.Alternativ 4: Ett märkningssystem med flera olika kriterier för C1-däck som omfattar både drivmedelseffektivitet, väggrepp i vått väglag och externt däck- och vägbanebuller.Alternativ 5: En utvidgning av det märkningssystem som utvecklats för C1-däck (alternativ 2, 3 eller 4) till C2- och C3-däck.Alternativ 6: Ekonomiska styrmedel och offentlig upphandling.En jämförelse mellan alternativen visar att ett klassificeringssystem baserat på flera olika kriterier för C1-däck (alternativ 4) ger mest fördelar om det också utvidgas till C2- och C3-däck (alternativ 5). Det långsammare marknadsgenomslaget för drivmedelseffektiva däck jämfört med alternativ 2 (märkningssystem med ett enda kriterium) skulle kompenseras av säkerhetsvinster, medan en utvidgning av märkningssystemet till C2- och C3-däck skulle öka de totala drivmedelsbesparingarna betydligt. |

231 | Kommissionen har i enlighet med arbetsprogrammet genomfört en konsekvensanalys. Rapporten från denna konsekvensanalys är tillgänglig på http://ec.europa.eu/governance/impact/cia_2008_en.htm |

3. Rättsliga aspekter |

305 | Sammanfattning av den föreslagna åtgärdenFörslaget avser införandet av ett märkningssystem avseende däckparametrar för drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller. Systemet ska omfatta C1-, C2- och C3-däck (däck till personbilar och lätta och tunga nyttofordon). Det kommer att ge harmoniserad och lättbegriplig information till konsumenter, företag och återförsäljare genom att klassificera däcken utifrån deras egenskaper. Det kommer att garantera att slutanvändarna får del av informationen via olika medier (t.ex. elektroniska medier, kataloger och dekaler). |

310 | Rättslig grundFörslagets rättsliga grund är artikel 95 i fördraget. |

320 | SubsidiaritetsprincipenSubsidiaritetsprincipen är tillämplig, eftersom förslaget inte avser ett område där gemenskapen är ensam behörig. |

| Förslagets mål kan av följande skäl inte nås av medlemsstaterna. |

321 | Såsom belysts i samband med genomförandet av direktivet om märkning av bilar [18] blir det mycket betungande för tillverkarna om det finns 27 olika system, eftersom de då måste klassificera sina produkter på olika sätt beroende på det land där produkterna ska säljas. Detta är inte ett effektivt sätt att främja en marknadsförändring. De skillnader som finns mellan olika produktklassificeringar förvirrar konsumenterna och underminerar deras möjligheter att göra väl underbyggda val. Medlemsstaterna, konsumentorganisationer och däckbranschen har uttryckt sitt stöd för ett harmoniserat märkningssystem. |

| Syftet med förslaget kan bättre uppnås genom gemenskapsåtgärder av följande skäl: |

324 | Ett harmoniserat märkningssystem kommer att minska den administrativa bördan för medlemsstaterna och däckbranschen. Det kommer att motverka fragmentering av den inre marknaden och ge samma spelregler för alla. |

327 | Förslagets räckvidd begränsas till harmonisering av produktinformation. Tillämpningen och marknadsövervakningen kommer att tillhöra medlemsstaternas ansvarsområde. |

| Förslaget överensstämmer därför med subsidiaritetsprincipen. |

| ProportionalitetsprincipenFörslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: |

331 | Förslaget går inte längre än vad som krävs för att uppnå målen i lagstiftningsförslaget. För att sänka kostnaderna för däckproducenterna planerar man att använda samma testförfarande som i typgodkännandeförfarandet. Kostnaderna för tester, som beräknas till allra högst 0,03 euro per däck, skulle också kunna minskas genom egendeklarationer. Det föreslås också att man ska ta fram en dekal där märkningen utformas på ett sådant sätt att den är begriplig utan översättning. För att minska logistikkostnaderna kommer man med hjälp av piktogram att se till att märkningssystemet kan förstås utan att industrin eller däckförsäljarna behöver förse däcken med en särskild dekal på alla officiella EU-språk. Kompletterande information som förklarar märkningen på berörda språk kommer att tillhandahållas online (Internet). För att göra det lättare för konsumenterna att tolka märkningens budskap kommer den att ges en layout som liknar den som används för vitvaror inom ramen för direktivet om energimärkning av hushållsapparater. |

332 | Märkningen av däck får inte leda till höjda däckpriser. Lågbudgetdäck kommer att finnas kvar på marknaden. Den enda förändringen är att konsumenterna får objektiv information om däckkvaliteten, så att konkurrensen inte bara bygger på pris utan även på faktiska prestanda. |

| Val av instrument |

341 | Föreslaget instrument: direktiv. |

342 | Andra former är av följande skäl inte lämpliga.Marknadsövervakningen och efterlevnaden av direktivet kommer att vara avgörande för systemets framgång. Medlemsstaterna bör därför utveckla sina egna övervakningsförfaranden. Informationskampanjer som förklarar märkningssystemet kan anpassas bättre till slutanvändarna och konsumenterna om de utarbetas på nationell nivå. Det föreslås därför att ett direktiv ska antas och därefter genomföras i medlemsstaternas lagstiftning.Förslaget bygger på en uppdelning som innebär att de grundläggande bestämmelserna i direktivet kommer att antas genom medbeslutandeförfarande, medan de tekniska specifikationerna och anpassningen till den tekniska utvecklingen kommer att antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll enligt artikel 5a i beslut 1999/468/EG. |

4. Budgetkonsekvenser |

409 | Förslaget påverkar inte gemenskapens budget. |

5. Övriga upplysningar |

560 | Europeiska ekonomiska samarbetsområdetFörslaget rör en fråga med anknytning till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och bör därför omfatta detta. |

| |

2008/0221 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

om märkning av däck vad gäller drivmedelseffektivitet och andra väsentliga parametrar

Text av betydelse för EES

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 95,

med beaktande av kommissionens förslag [19],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande [20],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande [21],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget [22], och

av följande skäl:

(1) Hållbara transporter är en av gemenskapens stora utmaningar mot bakgrund av klimatförändringarna och behovet av att främja Europas konkurrenskraft, såsom betonas i kommissionens meddelande om grönare transporter [23].

(2) Kommissionens meddelande Handlingsplan för energieffektivitet: Att förverkliga möjligheterna [24] visade att det var möjligt att minska den totala energiförbrukningen med 20 % fram till 2020 genom ett antal målinriktade åtgärder som t.ex. märkning av däck.

(3) Däckens rullmotstånd står för 20–30 % av fordonens drivmedelsförbrukning. Detta betyder att ett minskat rullmotstånd kan bidra avsevärt till energieffektivare vägtransporter och därmed till minskade utsläpp.

(4) Däck kännetecknas av ett antal parametrar som är kopplade till varandra. Om en enskild parameter som rullmotståndet förbättras kan det ha en negativ inverkan på andra parametrar som väggreppet på vått underlag och det externa däck- och vägbanebullret. Däcktillverkarna bör uppmuntras att optimera alla parametrar.

(5) Drivmedelseffektiva däck är även kostnadseffektiva, eftersom den minskade drivmedelsförbrukningen mer än väl kompenserar dessa däcks högre inköpspris på grund av högre produktionskostnader.

(6) I [förordning (EG) nr …/… om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon] [25] fastställs minimikrav för rullmotstånd för däck. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska energiförlusterna på grund av däckens rullmotstånd betydligt mer än enligt dessa minimikrav. För att minska vägtrafikens miljöeffekter bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa mer drivmedelseffektiva däck genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(7) Trafikbuller är en betydande olägenhet som även har skadlig inverkan på hälsan. I [förordning (EG) nr …/… om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon] fastställs minimikrav för externt däck- och vägbanebuller. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att minska det externa däck- och vägbanebullret betydligt mer än enligt dessa minimikrav. För att minska trafikbullret från vägtransporter bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa däck som ger mindre externt däck- och vägbanebuller genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(8) Tillhandahållandet av harmoniserad information om externt däck- och vägbanebuller skulle också främja genomförandet av åtgärder mot trafikbuller och bidra till en ökad medvetenhet om vilken effekt däck har på trafikbullret inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller [26].

(9) I [förordning (EG) nr …/… om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon] fastställs minimikrav för däck vad gäller väggrepp på vått underlag. Den tekniska utvecklingen gör det möjligt att förbättra det externa väggreppet på vått underlag betydligt mer än enligt dessa minimikrav, och därmed att korta bromssträckorna på vått underlag. För att förbättra trafiksäkerheten bör det därför fastställas bestämmelser som uppmuntrar slutanvändarna att köpa däck med bättre väggrepp på vått underlag genom att ge dem harmoniserad information om denna parameter.

(10) Andra däckparametrar, som vattenplaning och väghållning i kurvor påverkar också trafiksäkerheten. I dagsläget finns det dock inga harmoniserade testmetoder för sådana parametrar. Det är därför lämpligt att fastställa möjligheten att senare, och om nödvändigt, fastställa bestämmelser om harmoniserad information till slutanvändare om sådana däckparametrar.

(11) Det faktum att information om däckparametrar tillhandahålls i form av en standardiserad märkning kommer förmodligen att påverka slutanvändarnas inköpsbeslut på ett sätt som gagnar säkrare, tystare och mer drivmedelseffektiva däck. Detta kommer i sin tur förmodligen att påverka däcktillverkarna att optimera dessa däckparametrar, vilket kan bana vägen för mer hållbar konsumtion och produktion.

(12) Förekomsten av en mångfald olika bestämmelser om märkning av däck i olika medlemsstater kan upprätta hinder för handel inom gemenskapen och öka den administrativa bördan och testkostnaderna för däcktillverkarna.

(13) Ersättningsdäck utgör 78 % av däckmarknaden. Det är därför motiverat att informera slutanvändarna om parametrarna för både ersättningsdäck och däck monterade på nya fordon.

(14) Behovet av mer information om däckens drivmedelseffektivitet och andra parametrar är relevant för konsumenter, inklusive ansvariga för fordonsparker och transportföretag, som inte kan jämföra parametrarna för olika däckmärken på ett enkelt sätt i avsaknad av märkning och ett harmoniserat testsystem. Därför bör C1-, C2- och C3-däck omfattas av direktivet.

(15) En energimärkning som klassificerar produkter på en skala från ”A till G”, såsom märkningen av hushållsapparater enligt direktiv 1992/75/EG om märkning och standardiserad konsumentinformation som anger hushållsapparaters förbrukning av energi och andra resurser [27] är välbekant för konsumenterna och har visat sig framgångsrik när det gäller att främja effektivare apparater. Märkningen avseende däcks drivmedelseffektivitet bör utformas på samma sätt.

(16) En märkning av däcken som syns på försäljningsstället och i tekniskt reklammaterial bör säkerställa att både distributörer och potentiella slutanvändare får harmoniserad information om däckens drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externa däck- och vägbanebuller.

(17) En del slutanvändare väljer däck innan de kommer till försäljningsstället eller köper däck via postorder. För att ge även dessa slutanvändare möjligheten att göra ett väl underbyggt val på grundval av harmoniserad information om däckens drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externa däck- och vägbanebuller bör märkningen synas på allt tekniskt reklammaterial, även sådant material som tillhandahålls via Internet.

(18) Information bör tillhandahållas i enlighet med de harmoniserade testmetoder som fastställs i [förordning (EG) nr …/… om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon].

(19) Då medlemsstaterna inför incitament som främjar drivmedelseffektiva däck är det lämpligt att minimikriterier fastställs för drivmedelseffektivitetsklasserna för att undvika fragmentering av den inre marknaden. Sådana incitament kan utgöra statligt stöd. Detta direktiv bör inte påverka utgången av framtida förfaranden beträffande statligt stöd vilka genomförs med stöd av artiklarna 87 och 88 i fördraget i det hänseendet.

(20) En förutsättning för att uppnå syftet med dessa bestämmelser är att tillverkare, leverantörer och distributörer uppfyller märkningskraven. Medlemsstaterna bör därför övervaka efterlevnaden genom marknadsövervakning och regelbundna efterhandskontroller.

(21) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta direktiv bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter [28].

(22) Kommissionen bör särskilt ges befogenhet att införa klassificeringskrav för däckklasserna C2 och C3 när det gäller väggrepp på vått underlag, att införa krav avseende andra väsentliga däckparametrar än drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller samt att anpassa bilagorna till den tekniska utvecklingen. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke väsentliga delar av detta direktiv genom att komplettera det, måste de antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

Detta direktiv syftar till att göra vägtransporterna mer drivmedelseffektiva genom att främja drivmedelseffektiva däck.

Genom direktivet fastställs en ram för tillhandahållande av information om däckparametrar genom märkning.

Artikel 2

Tillämpningsområde

1. Detta direktiv ska tillämpas på C1-, C2- och C3-däck.

2. Genom undantag från punkt 1 ska denna förordning inte tillämpas på följande:

(a) Regummerade däck.

(b) Terränggående däck för yrkesmässigt bruk.

(d) Reservdäck för temporärt bruk (T-typ).

(e) Däck avsedda för hastigheter under 80 km/h.

(f) Däck vars nominella fälgdiameter inte överstiger 254 mm eller som är 635 mm eller större.

(g) Däck som försetts med tilläggsutrustning för att förbättra friktionsegenskaperna, som t.ex. dubbdäck.

Artikel 3

Definitioner

I detta direktiv avses med

(1) C1-, C2- och C3-däck: de däcksklasser som definieras i artikel 8 i [förordning (EG) nr …/… om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon] [29],

(2) reservdäck för temporärt bruk (T-typ): reservdäck för temporärt bruk avsedda att användas med högre tryck än vad som används i standarddäck och förstärkta däck,

(3) försäljningsställe: en plats där däck ställs ut, lagras eller bjuds ut för försäljning, inklusive bilförsäljningslokaler när däck som inte är monterade på fordon ställs ut,

(4) tekniskt reklammaterial: allt tryckt och elektroniskt material som används i marknadsföringen av däck eller fordon, som riktas till slutanvändare eller distributörer och som beskriver de specifika parametrarna för ett däck; hit hör tekniska manualer, broschyrer, Internetreklam, flygblad och kataloger,

(5) teknisk dokumentation: information om däck (inklusive tillverkare och däckmärke), beskrivning av den däcktyp eller däckkategori som fastställts för deklaration av drivmedelseffektivitetsklass, klass vad gäller väggrepp på vått underlag och uppmätt värde för externt däck och vägbanebuller, samt testrapporter och testernas tillförlitlighet,

(6) tillverkare: varje fysisk eller juridisk person som tillverkar en produkt eller som låter konstruera eller tillverka en produkt och saluför den produkten, i eget namn eller under eget varumärke,

(7) importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i gemenskapen och som släpper ut en produkt från ett tredjeland på gemenskapsmarknaden,

(8) leverantör: tillverkaren, tillverkarens ombud i gemenskapen eller importören,

(9) distributör: varje fysisk eller juridisk person i leveranskedjan utom tillverkaren eller importören som tillhandahåller ett däck på marknaden,

(10) tillhandahållande på marknaden: varje leverans av en produkt för distribution eller användning på gemenskapsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, antingen mot betalning eller kostnadsfritt,

(11) slutanvändare: en konsument, även ansvariga för fordonsparker eller vägtransportföretag, som köper eller förväntas köpa ett däck,

(12) väsentlig parameter: en däckparameter som t.ex. rullmotstånd, väggrepp på vått underlag eller externt däck- och vägbanebuller som har en betydande påverkan på miljö, trafiksäkerhet eller hälsa vid användning.

Artikel 4

Däckleverantörernas ansvarsområden

Medlemsstaterna ska säkerställa att leverantörer uppfyller följande krav:

(1) Leverantörerna ska se till att C1- och C2-däck som levereras till distributörer eller slutanvändare förses med en dekal på slitbanan som visar däckets drivmedelseffektivitetsklass enligt bilaga I, del A och det uppmätta värdet för däck- och vägbanebuller enligt bilaga I, del C; märkningen av C1-däck ska också ange däckets klass i fråga om väggrepp på vått underlag enligt bilaga I, del B.

(2) Dekalen enligt punkt 1 ska utformas enligt föreskrifterna i bilaga II.

(3) Leverantörerna ska ange däckets klassificering vad gäller drivmedelseffektivitet och externt däck- och vägbanebuller samt uppmätt värde vad gäller externt däck- och vägbanebuller i tekniskt reklammaterial enligt bilaga I i den ordning som fastställs i bilaga III.

(4) Leverantörerna ska göra den tekniska dokumentationen tillgänglig för medlemsstaternas myndigheter på begäran, för en period som löper ut fem år efter det att det sista däcket av en viss däcktyp har tillhandahållits på marknaden; den tekniska dokumentationen ska vara så detaljerad att myndigheterna kan kontrollera tillförlitligheten för informationen på märkningen när det gäller drivmedelseffektivitet, väggrepp på vått underlag och externt däck- och vägbanebuller.

Artikel 5

Däckdistributörernas ansvarsområden

Medlemsstaterna ska säkerställa att distributörer av däck uppfyller följande krav:

(1) Distributörerna ska se till att däcken, på försäljningsstället, är försedda med den dekal som tillhandahålls av leverantörerna i enlighet med artikel 4.1 och att dekalen är fäst på väl synlig plats.

(2) I de fall då däck som bjuds ut till försäljning inte förvaras synliga för slutanvändarna ska distributörerna ge slutanvändaren information om dessa däcks klassificering vad gäller drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag samt uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller.

(3) För C1- och C2-däck ska distributörerna tillhandahålla drivmedelseffektivitetsklass och uppmätt värde vad gäller externt däck- och vägbanebuller tillsammans med de fakturor som slutanvändarna får vid inköp av däck. För C1-däck ska även klassen vad gäller väggrepp i vått väglag tillhandahållas.

Artikel 6

Billeverantörernas och bildistributörernas ansvarsområden

Medlemsstaterna ska säkerställa att billeverantörerna och bildistributörerna uppfyller följande krav:

(1) Billeverantörer och bildistributörer ska se till att tekniskt reklammaterial innehåller information om de däck som nya fordon utrustas med. Informationen ska innefatta drivmedelseffektivitetsklass enligt bilaga I, del A och uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller enligt bilaga I, del C, samt för C1-däck även klass i fråga om väggrepp på vått underlag enligt bilaga I, del B.

(2) Då ett nytt fordon kan utrustas med olika däcktyper, utan att slutanvändarna erbjuds möjlighet att välja mellan dem, ska den lägsta drivmedelseffektivitetsklassen, den lägsta klassen vad gäller väggrepp på vått underlag och det högsta uppmätta värdet för däck- och vägbanebuller för dessa däcktyper anges i det tekniska reklammaterialet i den ordning som fastställs i bilaga III.

(3) Då slutanvändarna har möjlighet att välja mellan olika däcktyper till ett nytt fordon ska billeverantörerna i det tekniska reklammaterialet ange drivmedelseffektivitetsklass, klass vad gäller väggrepp på vått underlag och uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller för dessa däcktyper i den ordning som fastställs i bilaga III.

(4) Då slutanvändarna har möjlighet att välja mellan olika däcktyper till ett nytt fordon ska bildistributörerna tillhandahålla information om drivmedelseffektivitetsklass, klass vad gäller väggrepp i vått väglag och uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller för dessa däcktyper före försäljningen.

Artikel 7

Harmoniserade testmetoder

Den information som ska tillhandahållas enligt artiklarna 4, 5 och 6 om däckens drivmedelseffektivitetsklass, uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller och klass i fråga om väggrepp vid vått väglag ska tas fram genom tillämpning av de harmoniserade testmetoder som avses i bilaga I.

Artikel 8

Kontrollförfarande

Medlemsstaterna ska bedöma överensstämmelsen för de deklarerade klassificeringarna i fråga om drivmedelseffektivitet och väggrepp på vått underlag, i den mening som avses i bilaga I delarna A och B, och det deklarerade uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller i den mening som avses i bilaga I del C i enlighet med förfarandet i bilaga IV.

Artikel 9

Inre marknaden

1. När kraven i detta direktiv uppfylls får medlemsstaterna varken förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av däck på marknaden på grundval av produktinformation som omfattas av detta direktiv.

2. Medlemsstaterna ska anse att märkning och produktinformation uppfyller kraven i detta direktiv om det inte finns bevis om motsatsen. De kan kräva att leverantörer tillhandahåller teknisk dokumentation så att de kan bedöma tillförlitligheten för deklarerade värden.

Artikel 10

Incitament

Medlemsstaten ska inte tillhandahålla några incitament som omfattar däck med drivmedelseffektivitetsnivå som är lägre än klass C i den mening som avses i bilaga I del A.

Artikel 11

Ändringar och anpassning till den tekniska utvecklingen

Följande åtgärder, som avser att ändra icke väsentliga delar i detta direktiv genom att bland annat komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.2:

(1) Införande av krav som rör kategorisering avseende väggrepp på vått underlag för C2- och C3-däck, under förutsättning att lämpliga harmoniserade testmetoder finns tillgängliga.

(2) Införande av krav som rör andra väsentliga parametrar i den mån som dessa parametrar påverkar miljö, hälsa eller säkerhet, under förutsättning att lämpliga harmoniserade testmetoder finns tillgängliga och att sådana krav är kostnadseffektiva.

(3) Anpassning av bilagorna I–IV till den tekniska utvecklingen.

Artikel 12

Påföljder

Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder vid överträdelser av de nationella bestämmelser som antas enligt detta direktiv och ska vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att de tillämpas. Påföljderna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa bestämmelser till kommissionen senast 18 månader efter det att detta direktiv har trätt i kraft och utan dröjsmål anmäla varje senare ändring av dem.

Artikel 13

Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a.1–4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 14

Översyn

Senast fem år efter det att detta direktiv har börjat tillämpas ska kommissionen bedöma om det behövs en översyn av klassificeringen avseende energieffektivitet och väggrepp på vått underlag enligt bilaga I.

Artikel 15

Införlivande

1. Medlemsstaterna ska senast den 1 november 2011 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser tillsammans med en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 november 2012.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 16

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 17

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

Bilaga I

Klassificering av däckparametrar

Del A: Drivmedelseffektivitetsklasser

Drivmedelseffektivitetsklassen ska fastställas på grundval av rullmotståndskoefficienten (RRC) enligt den A–G-skala som anges nedan och mätas i enlighet med [Föreskrifter nr … från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) EUT-hänvisning ska läggas till för det slutliga antagandet av direktivet av lagstiftarna].

Om däcktypen är godkänd för mer än en däcksklass (t.ex. C1 och C2) ska man för fastställande av drivmedelseffektivitetsklassen för denna däcktyp använda den klassificeringsskala som tillämpas på den högsta däcksklassen (t.ex. C2, inte C1).

C1-däck | C2-däck | C3-däck |

RRC≤6,5 | A | RRC≤5,5 | A | RRC≤4,0 | A |

6,6≤RRC≤7,7 | B | 5,6≤RRC≤6,7 | B | 4,1≤RRC≤5,0 | B |

7,8≤RRC≤9,0 | C | 6,8≤RRC≤8,0 | C | 5,1≤RRC≤6,0 | C |

Tomt | D | Tomt | D | 6,1≤RRC≤7,0 | D |

9,1≤RRC≤10,5 | E | 8,1≤RRC≤9,2 | E | 7,1≤RRC≤8,0 | E |

10,6≤RRC≤12,0 | F | 9,3≤RRC≤10,5 | F | RRC≥8,1 | F |

RRC≥12,1 | G | RRC≥10,6 | G | Tomt | G |

Del B: Klasser avseende väggrepp i vått väglag

Klasserna avseende väggrepp på vått underlag för C1-däck måste fastställas på grundval av indexet för väggrepp på vått underlag (G) enligt den A–G-skala som anges nedan och mätas i enlighet med Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag [30].

G | Klasser – väggrepp på vått underlag |

155≤G | A |

140≤G≤154 | B |

125≤G≤139 | C |

Tomt | D |

110≤G≤124 | E |

G≤109 | F |

Tomt | G |

Del C: Externt däck- och vägbanebuller

Det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller ska deklareras i decibel och mätas i enlighet med Föreskrifter nr 117 från Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa (FN/ECE) – Enhetliga bestämmelser om godkännande av däck med avseende på däck-/vägbanebuller och väggrepp på vått underlag.

Bilaga II: Märkningens utformning

Den dekal som avses i artiklarna 4.1 och 5.1 består av två delar: (1) ett märke upptryckt i det format som beskrivs nedan och (2) ett utrymme där leverantörens namn, däckgrupp, däckdimension, belastningsindex, hastighetskategori och andra tekniska specifikationer anges (nedan kallat varumärkesutrymmet).

1. Märkningens design

1.1 Det märke som är tryckt på dekalen som avses i artiklarna 4.1 och 5.1 ska vara utformat i enlighet med illustrationen nedan:

(...PICT...)

1.2 Nedan tillhandahålls specifikationer för märkningen:

(...PICT...)

1.3 Märkningen ska vara minst 75 mm bred och 110 mm hög. Om märkningen trycks upp i ett större format måste den ha samma proportioner som specifikationerna ovan.

1.4 Märkningen ska uppfylla följande krav:

a) Färgerna är CMYK – cyan, magenta, gult och svart – och anges i följande exempel: 00-70-X-00: 0 % cyan, 70 % magenta, 100 % gul, 0 % svart.

b) De nummer som anges nedan avser siffrorna i avsnitt 1.2:

(...PICT...)

Drivmedelseffektivitet

Piktogram enligt förlaga: bredd: 19,5 mm, höjd: 18,5 mm – Linjen i piktogrammets ram: 3.5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 23 mm – Ram runt klassificeringen: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3.5 pt, bredd: 36 mm – Färg: X-10-00-05.

(...PICT...)

Väggrepp på vått underlag

Piktogram enligt förlaga: bredd: 19 mm, höjd: 19 mm – Piktogrammets ram: linje: 3.5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 23 mm – Ram runt klassificeringen: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3.5 pt, bredd: 26 mm – Färg: X-10-00-05.

(...PICT...)

Externt däck- och vägbanebuller

Piktogram enligt förlaga: bredd: 23 mm, höjd: 15 mm – Piktogrammets ram: linje: 3.5 pt, bredd: 26 mm, höjd: 24 mm – Ram runt värdet: linje: 1 pt – Ramens ändar: linje: 3.5 pt, höjd: 24 mm – Färg: X-10-00-05.

(...PICT...)

Kant runt märkningen: linje: 1.5 pt – Färg: X-10-00-05.

(...PICT...)

A-G-skala

– Pilar: höjd: 4,75 mm, mellanrum: 0,75 mm, svart streck: 0.5 pt – färg:

A: X-00-X-00.

B: 70-00-X-00.

C: 30-00-X-00.

D: 00-00-X-00.

E: 00-30-X-00.

F: 00-70-X-00.

G: 00-X-X-00.

– Text: Helvetica fetstil 12 pt, 100 % vit, svart kontur: 0.5 pt.

(...PICT...)

Klassificering

– Pil: bredd: 16 mm, höjd: 10 mm, 100 % svart.

– Text: Helvetica fetstil 27 pt, 100 % vit.

(...PICT...)

Skala – rader: linje: 0,5 pt, streckad linje: 5,5 mm, 100 % svart.

(...PICT...)

Skala – text: Helvetica fetstil 11 pt, 100 % svart.

(...PICT...)

Bullervärde

– Ruta: bredd: 25 mm, höjd: 10 mm, 100 % svart.

– Text: Helvetica fetstil 20 pt, 100 % vit.

– Enhet text: Helvetica fetstil normal för ”(A)” 13 pt, 100 % vit.

(...PICT...)

EU:s logotyp: bredd: 9 mm, höjd: 6 mm.

(...PICT...)

Hänvisning till direktiv: Helvetica normal 7.5 pt, 100 % svart.

Hänvisning till däckklass: Helvetica fetstil 7.5 pt, 100 % svart.

c) Bakgrunden ska vara vit.

1.5 Däckklassen (C1, C2 eller C3) ska anges på märkningen i det format som föreskrivs i illustrationen i avsnitt 1.2.

2. Varumärkesutrymme

2.1 Leverantörerna måste lägga till sitt namn, däckgruppen, däckens dimension, belastningsindex, hastighetskategori och andra tekniska specifikationer på dekalen i valfri färg, utformning och design, under förutsättning att varumärkesutrymmets proportionella storlek inte överstiger 4:5 i förhållande till märkningens storlek och att det meddelande som tryckts upp tillsammans med märkningen inte stör märkningens budskap.

Bilaga III

Information som tillhandahålls i tekniskt reklammaterial

1. Information om däck ska tillhandahållas i följande ordning:

(i) Drivmedelseffektivitetsklass (bokstav A–G)

(ii) Klass vad gäller väggrepp på vått underlag (bokstav A–G)

(iii) Uppmätt värde för externt däck- och vägbanebuller (dB).

2. Denna information ska uppfylla följande krav:

(i) Vara lätt att läsa.

(ii) Vara lättbegriplig.

(iii) Om olika klassificeringar finns tillgängliga för en viss typ av däck beroende på dimensionen eller andra parametrar, bör spännvidden mellan de däck som har bästa och sämsta prestanda anges.

3. Leverantörerna ska på sin webbplats också

(i) förklara piktogrammen på märkningen, och

(ii) lägga ut ett meddelande som belyser det faktum att de faktiska drivmedelsbesparingarna och trafiksäkerheten i hög grad beror på förarnas beteende, i synnerhet följande:

– Miljövänlig körning kan minska drivmedelsförbrukningen avsevärt.

– Däcktrycket bör kontrolleras regelbundet för bättre väggrepp på vått underlag och bättre drivmedelseffektivitet.

– Säkerhetsavstånden bör alltid följas strikt.

Annex IV: Kontrollförfarande

Överensstämmelsen för de deklarerade klasserna vad gäller drivmedelseffektivitet och väghållning på vått underlag samt det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller ska bedömas för varje däcktyp eller varje grupp av däck såsom fastställd av leverantören; detta ska ske i enlighet med följande förfarande:

(1) Först ska ett enda däck testas. Om det uppmätta värdet uppfyller kraven för den deklarerade klassen eller för det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller godkänns testet.

(2) Om det uppmätta värdet inte uppfyller kraven för den deklarerade klassen eller för det uppmätta värdet för externt däck- och vägbanebuller ska ytterligare tre däck testas. Genomsnittsvärdet för de fyra däck som testats ska användas som underlag för bedömningen av om den deklarerade informationen är korrekt.

[1] Europeiska miljöbyrån, Annual European Community Greenhouse Gas Inventory 1990-2005 and Inventory Report 2007, s. 88.

[2] KOM(2006) 545.

[3] KOM(2008) 433.

[4] Däck på nya bilar, som har en marknadsandel på 22 %.

[5] Förslag KOM(2008) 316 under behandling, EUT C , , s. .

[6] Däck som monteras på fordon när originaldäcken blivit utslitna, vanligtvis efter 40 000 km för personbilar.

[7] KOM(2008) 316, se fotnot 5.

[8] KOM(2006) 545.

[9] TTE, rådet (energi) av den 23 november 2006, 15210/06, Europeiska rådet i Bryssel den 8–9 mars 2007 – Ordförandens slutsatser, 7224/07, Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2007 om gemenskapens strategi för minskade koldioxidutsläpp från personbilar och lätta nyttofordon (2007/2119(INI)), punkt 32.

[10] KOM(2007) 19.

[11] KOM(2007) 22.

[12] KOM(2007) 856.

[13] Omarbetning av direktiv 1999/94/EG.

[14] KOM(2007) 804.

[15] KOM(2008) 397, s. 3.

[16] KOM(2007) 99.

[17] Direktiv 1992/75/EG.

[18] Direktiv 1999/94/EG.

[19] EUT C , , s. .

[20] EUT C , , s. .

[21] EUT C , , s. .

[22] EUT C , , s. .

[23] KOM(2008) 433.

[24] KOM(2006) 545.

[25] Förslag KOM(2008) 316 under behandling, EUT C , , s. .

[26] EGT L 189, 18.7.2002, s. 12.

[27] EGT L 297, 13.10.1992, s. 16.

[28] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[29] [Obs: I den nuvarande däcksklassificeringen i förslaget till förordning (KOM(2008) 316) har lätta nyttofordon uteslutits (N1). Det finns en överenskommelse på rådsnivå om att den definition som föreslås i artikel 8 i KOM(2008) 316 ska ändras till att även omfatta N1-däck, enighet kommer att nås under oktober och senast före antagandet av det här förslaget till direktiv om märkning av däck – Detta är endast avsett som information under lagstiftningsprocessen och måste strykas i samband med antagandet].

[30] EUT L 231, 29.8.2008, s. 19.

--------------------------------------------------

52008PC0779