[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 23.1.2008

KOM(2008) 17 slutlig

2008/0014 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020

(framlagt av kommissionen) {KOM(2008) 30 slutlig}{SEK(2008) 85}

MOTIVERING

INLEDNING

Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringen, som antogs på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring[1], syftar främst till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger farliga, antropogena interferenser med klimatsystemet.

Kommissionen har vid upprepade tillfällen betonat att ökningen av den genomsnittliga globala yttemperaturen inte bör överstiga 2°C jämfört med den förindustriella nivån, om man vill uppnå detta mål. Detta innebär att växthusgasutsläppen skulle behöva minskas med minst 50 % under 1990 års nivåer till 2050. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Industriländerna bör fortsätta att gå i spetsen genom att åta sig att tillsammans minska sina växthusgasutsläpp med uppemot 30 % jämfört med 1990 års nivåer till 2020.

I detta sammanhang bekräftade Europeiska rådet vid sitt möte i mars 2007 EU:s mål att minska sina växthusgasutsläpp med 30 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer, som bidrag till ett globalt och omfattande avtal för perioden efter 2012, förutsatt att andra industriländer också åtar sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och förmåga.

Europeiska rådet betonade också att EU har åtagit sig att omforma Europa till en energieffektiv ekonomi med låga växthusgasutsläpp. Rådet beslutade också att fram till dess att ett omfattande avtal för tiden efter 2012 har slutits, och utan att det påverkar EU:s position i internationella förhandlingar, åtar sig EU att oberoende minska sina växthusgasutsläpp med minst 20 % till 2020, jämfört med 1990 års nivåer.

För att uppnå en sådan minskning av växthusgasutsläppen med 20 % till 2020 på ett kostnadseffektivt sätt måste ytterligare strategier och åtgärder genomföras så att utsläppen av växthusgaser även från källor som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter[2] minskas till nivåer enligt bilagan till detta direktiv.

Man bör också fastställa de insatser som varje enskild medlemsstat måste göra för att bidra till uppnåendet av gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 genom att begränsa utsläppen från källor som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Detta bör fastställas mot bakgrund av staternas växthusgasutsläpp 2005, som är de senaste kontrollerade siffrorna för växthusgasutsläpp.

RÄCKVIDD: BIDRAG TILL DET ALLMÄNNA EU-MÅLET GENOM MINSKNING AV VÄXTHUSGASUTSLÄPP FRÅN SEKTORER SOM INTE OMFATTAS AV EU-SYSTEMET FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER

I detta beslut fastställs medlemsstaternas bidrag till uppnåendet av EU:s åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen mellan 2013 och 2020 för växthusgasutsläpp från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG (källor som inte ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter). I beslutet föreskrivs en bedömning av de utsläppsminskningar som uppnåtts genom beslutets genomförande. Dessutom främjas flexibla lösningar för att uppnå resultaten genom att certifierade utsläppsminskningar som härstammar från projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling enligt artikel 12 i Kyotoprotokollet, och från utsläppsminskande åtgärder i tredjeländer får räknas med i denna satsning.

Om medlemsstaterna genomför EU-övergripande åtgärder utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter bidrar detta till uppnåendet av de enskilda medlemsstaternas mål.

GEMENSAMMA INSATSER: RÄTTVIS FÖRDELNING MELLAN MEDLEMSSTATERNA

Medlemsstaternas insatser för att minska utsläppen bör grundas på principen om solidaritet mellan medlemsstater och behovet av ekonomisk tillväxt i hela EU. Härvid bör man ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas relativa BNP per capita . Medlemsstater som i dag har en relativt låg BNP per capita, och därmed hög tillväxtpotential för sin BNP, kan få rätt att öka sina växthusgasutsläpp jämfört med 2005 års nivåer. Men målen utgör inte desto mindre en begränsning av deras utsläpp, och kommer även att förutsätta att dessa medlemsstater vidtar åtgärder för att begränsa utsläppsökningen. Medlemsstater som i dag har en relativt hög BNP per capita kommer att behöva minska sina utsläpp jämfört med 2005 års nivåer.

För att garantera att varje medlemsstat på ett rättvist sätt bidrar till uppnåendet av EU:s oberoende åtagande att minst minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % till 2020, jämfört med 1990 års nivåer, ska inget land åläggas att minska sina växthusgasutsläpp med mer än 20 % under 2005 års nivåer till 2020, och inget land ska till år 2020 få öka sina växthusgasutsläpp med mer än 20 % jämfört med 2005 års nivåer.

Minskningarna av växthusgasutsläpp ska genomföras mellan 2013 och 2020. Detta förslag ger medlemsstaterna möjlighet att föra över upp till 2 % av sin maximimängd av växthusgasutsläpp från påföljande år. Det ger också medlemsstater vars utsläpp inte når upp till maximigränsen möjlighet att överföra sina överskridande utsläppsminskningar till påföljande år.

TILLGODOHAVANDEN FRÅN PROJEKT I TREDJELÄNDER

Gemenskapen bör även framöver godkänna tillgodohavanden från projekt som leder till minskning av växthusgasutsläpp i tredjeländer, fram till dess att ett framtida internationellt avtal om klimatförändringen har uppnåtts. Därigenom får medlemsstaterna spelrum för att uppfylla sina åtaganden och främja hållbar utveckling i tredjeländer och särskilt i utvecklingsländer. Det ger också ökad säkerhet för investerare. Användningen av sådana tillgodohavanden ska vara förenlig med EU:s mål att spela en ledande roll i klimatfrågor genom omfattande minskningar av de inhemska växthusgasutsläppen, utveckling av förnybara energikällor så att de står för 20 % av energiförbrukningen år 2020, främjande av en tryggad energiförsörjning för EU samt av innovation och konkurrenskraft.

Därför bör medlemsstaterna få rätt att använda tillgodohavanden från minskade växthusgasutsläpp inom ramen för mekanismen för ren utveckling, som utfärdats för minskningar under perioden 2008–2012 i projekttyper som godkänts av alla medlemsstater under den perioden. Medlemsstaterna ska också kunna använda tillgodohavanden för minskade växthusgasutsläpp från projekt i mekanismen för ren utveckling om minskningarna gjorts efter denna period förutsatt att de är resultatet av projekt som registrerats och genomförts under perioden 2008–2012 och av projekttyper som alla medlemsstater godkänt under den perioden.

I de minst utvecklade länderna har ytterst få projekt inom ramen för mekanismen för ren utveckling genomförts. EU stödjer en balanserad fördelning av sådana projekt, bland annat genom kommissionens globala klimatförändringsallians[3]. Det är därför lämpligt att skapa säkerhet om att sådana tillgodohavanden kommer att godtas även från projekt som inleds efter perioden 2008–2012 i de minst utvecklade länderna, förutsatt att projekten är av en typ som godkänts av alla medlemsstater under perioden 2008–2012. Man bör fortsätta att godkänna sådana projekt fram till 2020 eller till dess att ett avtal slutits med gemenskapen, beroende på vilket som kommer först.

För att ge ökad flexibilitet och främja hållbar utveckling i utvecklingsländerna bör medlemsstaterna få rätt att genom överenskommelser mellan gemenskapen och tredjeländer använda ytterligare tillgodohavanden från högkvalitativa projekt. Sådana överenskommelser kan gälla för fler än ett land. Om inget internationellt avtal om klimatförändringen sluts som fastställer vilka utsläppsmängder som gäller för industriländerna kan projekt för gemensamt genomförande inte fortsätta efter 2012. Genom överenskommelser med tredjeländer kan tillgodohavanden från minskningar av växthusgasutsläpp inom ramen för sådana projekt emellertid godkännas även därefter.

Medlemsstaternas fortsatta möjligheter att använda tillgodohavanden från mekanismen för ren utveckling är av stor vikt för att garantera en marknad för dessa tillgodohavanden efter 2012. För att bidra till en sådan marknad och se till att växthusgasutsläppen fortsätter att minska inom EU och att EU:s användning av förnybar energi ökar, men också för att säkra energiförsörjningen och främja innovation och konkurrenskraft, föreslås det att tillåta att medlemsstaterna årligen använder tillgodohavanden från projekt för att minska växthusgasutsläppen i tredjeländer upp till 3 % av varje enskild medlemsstats utsläpp från källor som inte omfattas av EU-systemet år 2005. Detta bör gälla fram till dess att ett framtida internationellt klimatavtal slutits. Detta motsvarar en tredjedel av minskningsinsatserna 2020. Varje medlemsstat ska ha rätt att överföra outnyttjade delar av denna begränsning till andra medlemsstater.

VILKA FÖRÄNDRINGAR SKULLE ETT INTERNATIONELLT AVTAL MEDFÖRA?

I detta sammanhang bekräftade Europeiska rådet EU:s mål att minska sina växthusgasutsläpp med 30 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer, som bidrag till ett globalt och omfattande avtal för perioden efter 2012, förutsatt att andra industriländer också åtar sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och förmåga.

Så snart gemenskapen har slutit ett framtida internationellt klimatavtal bör medlemsstaternas utsläppsgränser anpassas på grundval av gemenskapens nya åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen i det avtalet. Den sammanlagda mängd med vilken växthusgasutsläppen måste minskas för att ett sådant ambitiösare mål ska kunna nås bör fördelas mellan de källor som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter och övriga källor. Övriga källor ska förväntas bidra med samma andel till de nya minskningsåtagandena som de gjorde till EU:s åtaganden att minst minska sina utsläpp med 20 % till 2020.

För att se till att denna extra minskningsinsats fördelas rättvist mellan medlemsstaterna, även för de källor som inte omfattas av EU-systemet, ska varje medlemsstat bidra till EU:s extra minskningsinsats i proportion till sin andel av EU:s sammanlagda utsläpp från källor som inte omfattas av EU:s system för utsläppshandel för år 2020 enligt EU:s oberoende åtagande att minska sina växthusgasutsläpp med minst 20 %.

Dessutom bör gränserna för användningen av tillgodohavanden från projekt i tredje länder höjas. Denna höjning ska motsvara hälften av den ytterligare minskningsinsats som blir följden av ett internationellt avtal. Så snart ett internationellt avtal om klimatförändringen har slutits bör medlemsstaterna endast godta tillgodohavanden för utsläppsminskningar från länder som har ratificerat avtalet, och endast i enlighet med en gemensam metod.

ÄNDRAD OMFATTNING FÖR EU-SYSTEMET FÖR HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER: FÖLJDER

Om omfattningen av EU-systemet ändras bör detta åtföljas av motsvarande ändringar av den maximala utsläppsmängden från källor som omfattas av detta beslut.

ÖVERVAKNING, RAPPORTERING OCH KONTROLL

I sina årsrapporter enligt artikel 3 i beslut 280/2004/EG ska medlemsstaterna ange sina årliga utsläpp till följd av genomförandet av artikel 3 och användningen av tillgodohavanden enligt artikel 4. Medlemsstaterna ska också senast den 1 juli 2016 lämna in en aktualiserad redogörelse för sina planerade minskningsinsatser.

I sin rapport enligt artikel 5.1 i beslut 280/2004/EG ska kommissionen bedöma huruvida dessa insatser är tillräckliga för att uppfylla åtagandena enligt detta beslut.

Vid denna bedömning ska även utvecklingen av EU-politiken och insatser och uppgifter från medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 3 och 5 i beslut 280/2004/EG beaktas.

Från och med 2013 ska denna bedömning vart annat år också omfatta gemenskapens och dess medlemsstaters planerade steg mot uppfyllandet av sina åtaganden enligt detta beslut.

Kommissionen ska utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut. Denna rapport ska kommissionen lägga fram inför Europaparlamentet och rådet senast den 31 oktober 2016, i förekommande fall tillsammans med förslag till åtgärder.

2008/0014 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 175.1,

med beaktande av kommissionens förslag[4],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6],

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget[7], och

av följande skäl:

1. Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringen, som antogs på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 94/69/EG av den 15 december 1993 om slutande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring[8], syftar främst till att stabilisera koncentrationerna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förebygger farliga, antropogena interferenser med klimatsystemet.

2. Kommissionen har vid upprepade tillfällen, senast vid rådets möte (miljö) i Bryssel den 5 november 2007, påpekat att ökningen av den genomsnittliga globala yttemperaturen inte bör överstiga 2°C jämfört med den förindustriella nivån, om man vill uppnå detta mål. Detta innebär att växthusgasutsläppen skulle behöva minskas med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer till 2050. Alla ekonomiska sektorer bör bidra till att uppnå dessa utsläppsminskningar. Industriländerna bör fortsätta att gå i spetsen genom att åta sig att tillsammans minska sina växthusgasutsläpp med uppemot 30 % jämfört med 1990 års nivåer till 2020.

3. I detta sammanhang bekräftade Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel den 8 och 9 mars 2007 gemenskapens mål att minska sina växthusgasutsläpp med 30 % jämfört med 1990 års nivåer till 2020, som bidrag till ett globalt och omfattande avtal för perioden efter 2012, förutsatt att andra industriländer också åtar sig att göra jämförbara utsläppsminskningar, och ekonomiskt mer avancerade utvecklingsländer i rimlig utsträckning bidrar alltefter ansvar och förmåga.

4. Europeiska rådet betonade också att gemenskapen har åtagit sig att omforma EU till en energieffektiv ekonomi med låga växthusgasutsläpp. Rådet beslutade också att fram till dess att ett omfattande avtal för tiden efter 2012 har slutits, och utan att det påverkar EU:s position i internationella förhandlingar, åtar sig gemenskapen att oberoende minska sina växthusgasutsläpp med minst 20 % jämfört med 1990 års nivåer till 2020.

5. Genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG[9] inrättas ett system för handel med utsläppsrätter inom gemenskapen som omfattar vissa sektorer av ekonomin. För att målet om en minskning på 20 %, jämfört med 1990 års nivåer, av utsläppen av växthusgaser till 2020 ska kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt bör samtliga sektorer av ekonomin bidra till att minska utsläppen. Medlemsstaterna bör därför genomföra kompletterande strategier och åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från de källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG.

6. De insatser för att minska utsläppen som var och en av medlemsstaterna ska göra bör fastställas utifrån vilken utsläppsnivå som de enskilda medlemsstaterna hade 2005, som är det senaste året för vilket det finns kontrollerade uppgifter om utsläppen.

7. Medlemsstaternas insatser för att minska utsläppen bör grundas på principen om solidaritet mellan medlemsstater och behovet av ekonomisk tillväxt i hela gemenskapen. Härvid bör man ta hänsyn till de enskilda medlemsstaternas relativa BNP per capita . Medlemsstater som i dag har en relativt låg BNP per capita , och därmed hög tillväxtpotential för sin BNP, bör ges rätt att öka sina växthusgasutsläpp jämfört med 2005 års nivåer, men utsläppen bör begränsas så att de medlemsstaterna ändå bidrar till gemenskapens övergripande åtagande om att minska utsläppen. Medlemsstater som i dag har en relativt hög BNP per capita bör minska sina utsläpp jämfört med 2005 års nivåer.

8. För att garantera att varje medlemsstat på ett rättvist sätt bidrar till uppnåendet av EU:s oberoende åtagande att minska utsläppen bör ingen medlemsstat åläggas att minska sina växthusgasutsläpp med mer än 20 % jämfört med 2005 års nivåer till 2020 och ingen medlemsstat ska till 2020 få öka sina växthusgasutsläpp med mer än 20 % jämfört med 2005 års nivåer. Minskningarna av utsläppen av växthusgaser bör göras mellan 2013 och 2020 och varje medlemsstat bör ha rätt att årligen föra över överskott på 2 % av den tillåtna mängden utsläpp till nästa år och de medlemsstater vars utsläpp ligger under gränsen bör få föra över underskottet till nästa år.

9. Gemenskapen bör även framöver godkänna tillgodohavanden från projekt som leder till minskning av växthusgasutsläpp i tredjeländer, fram till dess att ett framtida internationellt klimatavtal har uppnåtts. Därigenom får medlemsstaterna spelrum för att uppfylla sina åtaganden och främja hållbar utveckling i tredjeländer och särskilt i utvecklingsländer. Det ger också ökad säkerhet för investerare. Vid köp av dessa tillgodohavanden bör medlemsstaterna främja en jämlik geografisk fördelning av projekten och arbeta för att få till stånd ett framtida internationellt klimatavtal.

10. Medlemsstaterna bör därför få rätt att använda tillgodohavanden från minskade växthusgasutsläpp som har utfärdats för minskningar under perioden 2008–2012 i projekttyper som godkänts av alla medlemsstater under den perioden. Medlemsstaterna ska också kunna använda tillgodohavanden för minskade växthusgasutsläpp om minskningarna gjorts efter perioden 2008–2012, förutsatt att de är resultatet av projekt som registrerats och genomförts under perioden 2008–2012 och att det är fråga om projekttyper som alla medlemsstater godkänt under den perioden.

11. I de minst utvecklade länderna har ytterst få projekt genomförts inom ramen för mekanismen för ren utveckling. Eftersom EU stödjer en balanserad fördelning av sådana projekt, bland annat genom kommissionens globala klimatförändringsallians[10], är det lämpligt att skapa säkerhet om att sådana tillgodohavanden kommer att godtas även från projekt som inleds efter perioden 2008–2012 i de minst utvecklade länderna, förutsatt att det är fråga om projekttyper som alla medlemsstater godkänt under perioden 2008–2012. Man bör fortsätta att godkänna sådana projekt fram till 2020 eller till dess att ett avtal slutits med gemenskapen, beroende på vilket som kommer först.

12. För att ge ökad flexibilitet och främja hållbar utveckling i utvecklingsländerna bör medlemsstaterna få rätt att genom avtal mellan gemenskapen och tredjeländer använda ytterligare tillgodohavanden från olika projekt. Om inget internationellt klimatavtal sluts som fastställer vilka utsläppsmängder som gäller för industriländerna kan projekt för gemensamt genomförande inte fortsätta efter 2012. Genom avtal med tredjeländer bör tillgodohavanden från minskningar av växthusgasutsläpp inom ramen för sådana projekt emellertid godkännas även därefter.

13. Medlemsstaternas fortsatta möjligheter att använda tillgodohavanden från mekanismen för ren utveckling är av stor vikt för att garantera en marknad för dessa tillgodohavanden efter 2012. För att bidra till en sådan marknad och se till att växthusgasutsläppen fortsätter att minska inom gemenskapen och att gemenskapens mål kan uppnås vad gäller förnybar energi, säker energiförsörjning och innovation och konkurrenskraft, föreslås det att medlemsstaterna tillåts att årligen använda tillgodohavanden från projekt för att minska växthusgasutsläppen i tredjeländer upp till 3 % av varje enskild medlemsstats utsläpp från källor som inte omfattades direktiv 2003/87/EG år 2005. Detta bör gälla fram till dess att ett framtida internationellt klimatavtal slutits. Detta motsvarar en tredjedel av minskningsinsatserna 2020. Medlemsstaterna bör få rätt att överföra outnyttjade tillgodohavanden till andra medlemsstater.

14. Så snart ett internationellt klimatavtal har slutits bör medlemsstaterna endast godta tillgodohavanden för utsläppsminskningar från länder som har ratificerat avtalet, och endast i enlighet med en gemensam metod.

15. De framsteg som görs i arbetet med att genomföra åtagandena enligt detta beslut bör utvärderas årligen med hjälp av de rapporter som ska lämnas in enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG av den 11 februari 2004 om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet[11]. Vartannat år bör det göras en utvärdering beträffande den förväntade utvecklingen och 2016 bör det göras en fullständig utvärdering av genomförandet av detta beslut.

16. Eventuella ändringar av räckvidden för direktiv 2003/87/EG bör åtföljas av motsvarande ändringar av den maximala utsläppsmängden från källor som inte omfattas av direktivet.

17. I samband med att gemenskapen ingår ett internationellt klimatavtal bör medlemsstaternas utsläppsgränser anpassas på ett sådant sätt att gemenskapens minskningsåtaganden enligt avtalet kan iakttas och därvid bör hänsyn tas till principen om solidaritet mellan medlemsstaterna och behovet av hållbar ekonomisk tillväxt i hela gemenskapen. Den andel tillgodohavanden från projekt för utsläppsminskning i tredjeländer som varje medlemsstat kan utnyttja bör ökas med upp till hälften av den ytterligare minskningsinsatsen beträffande utsläpp från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG.

18. De register som skapas enligt beslut 280/2004/EG och den centrala förvaltare som utses enligt direktiv 2003/87/EG bör användas för att se till att alla de transaktioner som krävs för genomförandet av detta beslut bearbetas och redovisas på ett korrekt sätt.

19. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta beslut bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter[12]. Efter det att ett internationellt avtal har ingåtts bör kommissionen särskilt ges befogenhet att anta åtgärder för att anpassa medlemsstaternas utsläppsgränser, anta åtgärder beträffande nya typer av tillgodohavanden från projekt enligt avtalet, samt anta de åtgärder som krävs för att kontrollera transaktioner enligt detta beslut. Eftersom dessa åtgärder har en allmän räckvidd och avser att ändra icke-väsentliga delar av detta beslut och komplettera det genom tillägg eller anpassning av nya icke-väsentliga delar, bör de antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som fastställs i artikel 5a i beslut 1999/468/EG.

20. Eftersom målen för detta beslut inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås individuellt av medlemsstaterna och de därför, på grund av sin omfattning och sina effekter bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1 Syfte

I detta beslut fastställs regler för medlemsstaternas bidrag till uppnåendet av gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen mellan 2013 och 2020 för växthusgasutsläpp från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG, samt för utvärderingen av åtagandena.

Artikel 2 Definitioner

I detta beslut gäller de definitioner som anges i artikel 3 i direktiv 2003/87/EG.

Dessutom avses med utsläpp av växthusgaser utsläpp av koldioxid (CO2), metan (CH4), dikvävedioxid (N2O), fluorkolväten (HFCs), perfluorkolväten (PFCs) och svavelhexafluorid (SF6), från olika källor och uttryckt som koldioxidekvivalenter i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

Artikel 3 Utsläppsnivåer för perioden 2013–2020

21. Fram till dess att gemenskapen har ingått ett framtida internationellt klimatavtal som leder till större utsläppsminskningar än vad som krävs enligt denna artikel ska var och en av medlemsstaterna senast 2020 minska sina utsläpp av växthusgaser från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG med de procentsatser för de olika medlemsstaterna i förhållande till utsläppen 2005 som anges i bilagan till detta beslut.

22. I enlighet med punkterna 3 och 4 ska var och en av medlemsstaterna se till att de egna totala utsläppen av växthusgaser från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG under 2013 inte överskrider medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp av växthusgaser under åren 2008, 2009 och 2010 enligt de rapporter och kontroller som görs i enlighet med direktiv 2003/87/EG och beslut 280/2004/EG.

I enlighet med punkterna 3 och 4 ska var och en av medlemsstaterna årligen begränsa utsläppen av växthusgaser på ett linjärt sätt för att säkra att de inte överskrider de maximinivåer för 2020 för de olika medlemsstaterna som fastställs i bilagan

23. Under perioden 2013–2019 får varje medlemsstat till det påföljande året föra över bristande minskningar på 2 % av sin tillåtna mängd utsläpp enligt punkt 2. De medlemsstater vars utsläpp ligger under de gränser som avses i punkt 2 får föra över de överskjutande minskningarna till nästa år.

Artikel 4 Användning av tillgodohavanden från projektverksamhet

24. Fram till dess att ett framtida internationellt klimatavtal träder i kraft får medlemsstaterna utnyttja följande tillgodohavanden för minskade växthusgasutsläpp för att genomföra sina skyldigheter enligt artikel 3:

a) Certifierade utsläppsminskningar och utsläppsminskningsenheter som utfärdas för utsläppsminskningar till och med den 31 december 2012 för projekttyper som godtagits av alla medlemsstater i enlighet med direktiv 2003/87/EG under perioden 2008–2012.

b) Certifierade utsläppsminskningar som utfärdas för utsläppsminskningar från den 1 januari 2013 för projekt som registrerats under perioden 2008–2012 och som är av en sådan typ att de har godtagits av alla medlemsstater i enlighet med direktiv 2003/87/EG under perioden 2008–2012.

c) Certifierade utsläppsminskningar som utfärdas för utsläppsminskningar för projekt i de minst utvecklade länderna som är av en sådan projekttyp att de har godtagits av alla medlemsstater i enlighet med direktiv 2003/87/EG under perioden 2008–2012, fram till dess att de minst utvecklade länderna har ingått ett avtal med gemenskapen eller fram till 2020, beroende på vilket som kommer först.

Vid köp av dessa tillgodohavanden ska medlemsstaterna främja en jämlik geografisk fördelning av projekten och arbeta för att få till stånd ett framtida internationellt klimatavtal.

25. Utöver vad som anges i punkt 1 och för den händelse att ingåendet av ett internationellt klimatavtal försenas, får medlemsstaterna, för genomförandet av de skyldigheter som anges i artikel 3, utnyttja ytterligare tillgodohavanden från projekt eller en annan verksamhet som leder till minskning av växthusgasutsläpp i enlighet med artikel 11a.5 i direktiv 2003/87/EG.

26. När ett framtida internationellt klimatavtal har ingåtts får medlemsstaterna endast utnyttja certifierade utsläppsminskningar från tredjeländer som har ratificerat avtalet.

27. Varje medlemsstats årliga utnyttjande av tillgodohavanden enligt punkterna 1, 2 och 3 får inte överskrida 3 % av medlemsstatens utsläpp av växthusgaser som inte omfattades av direktiv 2003/87/EG under 2005.

Var och en av medlemsstaterna får överföra outnyttjade delar av den kvantiteten till en annan medlemsstat.

Artikel 5 Utvärdering av hur arbetet med att genomföra åtagandena framskrider

28. I sina årsrapporter enligt artikel 3 i beslut 280/2004/EG ska medlemsstaterna ange sina årliga utsläpp till följd av genomförandet av artikel 3 och användningen av tillgodohavanden enligt artikel 4.

29. I sin rapport enligt artikel 5.1 i beslut 280/2004/EG ska kommissionen bedöma huruvida dessa insatser är tillräckliga för att uppfylla åtagandena enligt detta beslut.

Vid denna bedömning ska även utvecklingen av gemenskapspolitiken och insatser och uppgifter från medlemsstaterna i enlighet med artiklarna 3 och 5 i beslut 280/2004/EG beaktas.

Från och med utsläppsrapporteringen 2013 ska denna bedömning vartannat år också omfatta gemenskapens och dess medlemsstaters planerade steg mot uppfyllandet av sina åtaganden enligt detta beslut. Medlemsstaterna ska senast den 1 juli 2016 lämna in en aktualiserad redogörelse för sina planerade minskningsinsatser.

Artikel 6 Anpassningar som ska tillämpas när ett framtida internationellt klimatavtal har ingåtts

30. Punkterna 2, 3 och 4 ska tillämpas från och med det att gemenskapen ingår ett internationellt klimatavtal som leder till större obligatoriska minskningar än vad som krävs enligt artikel 3.

31. Från och med året efter det att det avtal som avses i punkt 1 ingås ska gemenskapens utsläpp av växthusgaser från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG år 2020 enligt artikel 3.1 minskas ytterligare med en kvantitet som motsvarar den sammanlagda ytterligare minskning av utsläppen i gemenskapen av växthusgaser från alla källor, vilken gemenskapen förbinds att göra i enlighet med avtalet, multiplicerat med den andel av gemenskapens sammanlagda utsläppsminskningar som medlemsstaterna i enlighet med artikel 3 bidrar till genom minskning av utsläppen från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG .

32. Varje medlemsstat ska bidra till gemenskapens ytterligare minskningsinsatser i en utsträckning som står i proportion till medlemsstatens andel av gemenskapens totala utsläpp från källor som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG under 2020 i enlighet med artikel 3.

Kommissionen ska ändra bilagan så att utsläppsgränserna följer vad som anges i första stycket. En sådan åtgärd, som avser att ändra icke-väsentliga delar av detta beslut ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 9.2.

33. Medlemsstaterna får öka utnyttjandet av de tillgodohavanden för minskade växthusgasutsläpp som avses i artikel 4.4 och som kommer från tredjeländer som har ratificerat det avtal som avses i punkt 1 och en sådan ökning kan i enlighet med punkt 5 avse upp till hälften av den ytterligare minskningsinsats som görs i enlighet med punkt 2.

Var och en av medlemsstaterna får överföra outnyttjade delar av den kvantiteten till en annan medlemsstat.

34. Kommissionen ska anta åtgärder för att främja medlemsstaternas utnyttjande av ytterligare tillgodohavanden från projekt och av andra typer av mekanismer som skapas inom ramen för det internationella avtalet, beroende på vilket som är lämpligast.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar av detta beslut genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarandet med kontroll som avses i artikel 9.2.

Artikel 7 Utvidgad räckvidd för direktiv 2003/87/EG

Den totala mängden utsläpp enligt artikel 3 i detta beslut ska anpassas efter den mängd tillgodohavanden för utsläpp av växthusgaser som utfärdas i enlighet med artikel 11 i direktiv 2003/87/EG på grund av ändringar vad gäller vilka källor som omfattas av direktivet till följd av kommissionens slutliga godkännande av de nationella fördelningsplanerna för perioden 2008–2012 i enlighet med direktiv 2003/87/EG.

Kommissionen ska offentliggöra uppgifter om sådana anpassningar.

Artikel 8 Register och central förvaltare

35. De register som medlemsstaterna inrättar enligt artikel 6 i beslut 280/2004/EG ska vara sådana att de säkrar att transaktioner enligt detta beslut bokförs på ett korrekt sätt. Uppgifterna ska vara offentliga.

36. Den centrala förvaltare som utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG ska med hjälp av sin oberoende transaktionsförteckning genomföra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt detta beslut, och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter uppträder. Uppgifterna ska vara offentliga.

37. Kommissionen ska vidta de åtgärder som krävs för genomförandet av punkterna 1 och 2.

Dessa åtgärder, som avser att ändra icke-väsentliga delar av detta beslut genom att komplettera det, ska antas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 9.2.

Artikel 9 Kommitté

38. Kommissionen ska bistås av den kommitté för klimatförändringar som inrättas genom artikel 9 i beslut 280/2004/EG.

39. När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5a och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

Artikel 10 Rapport

Kommissionen ska utarbeta en rapport om genomförandet av detta beslut. Kommissionen ska lägga fram rapporten inför Europaparlamentet och rådet senast den 31 oktober 2016, i förekommande fall tillsammans med förslag till åtgärder.

Artikel 11 Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Artikel 12

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den [...]

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA MEDLEMSSTATERNAS UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER ENLIGT ARTIKEL 3

Gränser för medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser 2020 i förhållande till utsläppsnivåerna för utsläpp som inte omfattas av direktiv 2003/87/EG | Medlemsstaternas utsläpp av växthusgaser 2020 som resultat av genomförande av artikel 3 (antal ton i koldioxidekvivalenter) |

Belgien | -15% | 70954356 |

Bulgarien | 20% | 35161279 |

Tjeckien | 9% | 68739717 |

Danmark | -20% | 29868050 |

Tyskland | -14% | 438917769 |

Estland | 11% | 8886125 |

Irland | -20% | 37916451 |

Grekland | -4% | 64052250 |

Spanien | -10% | 219018864 |

Frankrike | -14% | 354448112 |

Italien | -13% | 305319498 |

Cypern | -5% | 4633210 |

Lettland | 17% | 9386920 |

Litauen | 15% | 18429024 |

Luxemburg | -20% | 8522041 |

Ungern | 10% | 58024562 |

Malta | 5% | 1532621 |

Nederländerna | -16% | 107302767 |

Österrike | -16% | 49842602 |

Polen | 14% | 216592037 |

Portugal | 1% | 48417146 |

Rumänien | 19% | 98477458 |

Slovenien | 4% | 12135860 |

Slovakien | 13% | 23553300 |

Finland | -16% | 29742510 |

Sverige | -17% | 37266379 |

Förenade kungariket | -16% | 310387829 |

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1. FÖRSLAGETS BETECKNING:

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas insatser för att minska sina utsläpp av växthusgaser i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020.

2. AKTIVITETSBASERAD FÖRVALTNING/BUDGETERING

Politikområde/verksamhet som berörs:

Politikområde(n): 07 Miljö.

Kod för verksamhetsbaserad budgetering: 0703: Genomförande av gemenskapens miljöpolitik och miljölagstiftning.

3. BUDGETPOSTER

3.1. Budgetrubriker (driftsposter och tillhörande poster för tekniskt och administrativt stöd, före detta BA-poster)

Artikel 07 03 07 – Life+ (finansiellt instrument för miljön, 2007–2013).

3.2. Åtgärdens och budgetkonsekvensens varaktighet:

För 2009–2013 kommer de erforderliga anslagen att täckas av resurser som redan är inplanerade för Life+-programmet. Eftersom den reviderade lagstiftningen inte träder i kraft förrän 2013 och det inte finns något slutdatum för åtgärden kommer förslaget att fortsätta att påverka EU-budgeten även därefter, åtminstone vad gäller övervakning av genomförandet av medlemsstaternas åtaganden (artikel 5) och regelbunden uppdatering och hantering av systemets oberoende transaktionsförteckning (artikel 8).

Ytterligare resurser för övervakning och bedömning av genomförandet av åtagandena enligt artikel 10 kommer att avsättas i samband med nästa översyn av beslut 280/2004/EG om en mekanism för övervakning av utsläpp av växthusgaser inom gemenskapen och för genomförande av Kyotoprotokollet.

Uppskattningen av ekonomiska effekter i denna finansieringsöversikt omfattar kostnaderna för att anpassa den oberoende transaktionsförteckningen för att kunna genomföra de planerade uppgifterna enligt artikel 8 och uppdatera och föra förteckningen därefter.

3.3. Budgettekniska uppgifter (lägg om nödvändigt till rader):

Budgetpost | Typ av utgift | Nya | Bidrag från Eftaländer | Bidrag från ansökande länder | Rubrik i budgetplanen/ budgetramen |

07 03 07 | Icke oblig. | Diff | NEJ | NEJ | NEJ | Nr 2 |

4. ÖVERBLICK ÖVER RESURSER

4.1. Finansiella resurser

4.1.1. Överblick över åtagandebemyndiganden(ÅB) och betalningsbemyndiganden (BB)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av utgifter | Avsnitt nr | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och därefter | Totalt |

Driftskostnader[13] |

Åtagandebemyndiganden (ÅB) | 8.1. | a | 0,750 | 0,750 |

Betalningsbemyndiganden (BB) | b | 0,225 | 0,525 | 0,750 |

Administrativa utgifter inom ramen för referensbeloppet[14] |

Tekniskt och administrativt stöd (icke-diff. anslag) | 8.2.4. | c | 0.000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

TOTALT REFERENSBELOPP |

Åtagandebemyndiganden | a+c | 0.000 | 0,750 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,750 |

Betalningsbemyndiganden | b+c | 0.000 | 0,225 | 0,000 | 0,525 | 0,000 | 0,000 | 0,750 |

Administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet[15] |

Personalresurser och kostnader i samband därmed (icke-diff. anslag) | 8.2.5. | d | 0.059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,351 |

Andra administrativa utgifter än personalutgifter och därtill hörande utgifter som inte ingår i referensbeloppet (icke-diff. anslag) | 8.2.6. | e | 0,100 | 0,100 | 0,100 | 0,300 |

Totala beräknade utgifter för finansiering av åtgärden |

ÅB TOTALT inklusive kostnad för personalresurser | a+c+d+e | 0.059 | 0,809 | 0,059 | 0,159 | 0,159 | 0,159 | 1,401 |

TOTALA BETALNINGS-BEMYNDIGANDEN inklusive personalutgifter | b+c+d+e | 0,059 | 0,284 | 0,059 | 0,684 | 0,159 | 0,159 | 1,401 |

Uppgifter om samfinansiering

Om förslaget innefattar samfinansiering från medlemsstaterna eller andra parter (ange vilka) ska en beräkning av nivån på samfinansieringen anges i nedanstående tabell (ytterligare rader kan läggas till om det gäller flera parter):

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Samfinansierande part | År n | n + 1 | n + 2 | n + 3 | n + 4 | n + 5 och följande budgetår | Totalt |

…………………… | f | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 | 0,000 |

TOTALA ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN inklusive samfinansiering | a+c+d+e+f |

4.1.2. Förenlighet med den ekonomiska planeringen

X Förslaget är förenligt med gällande ekonomisk planering.

( Förslaget kräver omfördelningar under den berörda rubriken i budgetplanen.

( Förslaget kan kräva tillämpning av bestämmelserna i det interinstitutionella avtalet[16] (dvs. flexibilitetsmekanismen eller revidering av budgetplanen).

4.1.3. Påverkan på inkomsterna

X Förslaget påverkar inte inkomsterna.

( Inkomsterna påverkas enligt följande:

Obs! Alla uppgifter och anmärkningar om beräkningsmetoden för effekter på inkomsterna bör redovisas i en separat bilaga.

Miljoner euro (avrundat till en decimal)

Före åtgärden [År n-1] | Situation efter åtgärden |

Personalstyrka totalt | 0,5 A*/AD | 0,5 A*/AD | 0,5 A*/AD | 0,5 A*/AD | 0,5 A*/AD | 0,5 A*/AD |

5. BESKRIVNING OCH MÅL

5.1. Behov som ska uppfyllas på kort eller lång sikt

I artikel 8 i förslaget till beslut fastställs att den centrala förvaltare som utses enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG genom den oberoende trasaktionsförteckningen ska genomföra automatiska kontroller av alla transaktioner enligt detta beslut, och vid behov blockera transaktioner för att se till att inga oegentligheter uppträder. Uppgifterna ska vara offentliga.

Gemenskapens nuvarande transaktionsförteckning kontrollerar att transaktioner i registret är förenliga med gemenskapslagstiftningen. Kyotokriterierna kontrolleras av Förenta nationernas oberoende transaktionsförteckning. Så länge inga internationella avtal föreligger för perioden efter 2012 måste gemenskapens oberoende transaktionsförteckning kunna kontrollera att transaktioner är förenliga med alla gemenskapskriterier enligt detta beslut och även ta upp alla kriterier som kan tillföras genom internationella avtal.

5.2. Mervärdet av en åtgärd på gemenskapsnivå – förslagets förenlighet med övriga finansiella instrument – eventuella synergieffekter

Garanti för att det på EU-nivå finns ett system för kontroll av alla transaktioner för att uppdaga avvikelser från kriterierna i beslutsförslaget. Beslutsförslaget föreskriver bland annat flexibilitet genom transaktioner, mellan medlemsstaterna av utsläppstillgodohavanden från projekt i tredjeländer.

Driftsutgifter ingår i den del av budgeten för Life+ som omfattas av central direkt förvaltning.

5.3. Förslagets mål och förväntade resultat samt indikatorer för dessa inom ramen för den verksamhetsbaserade förvaltningen

SYFTE

Syftet är att se till att gemenskapen kan garantera att alla transaktioner enligt det föreslagna beslutet kontrolleras för att se om de är förenliga med kriterierna i beslutet och kriterier som eventuellt kan ha införts till följd av nya internationella klimatavtal.

FÖRVÄNTADE RESULTAT

Uppdatering av gemenskapens oberoende transaktionsförteckning som förs av den centrala förvaltare som utsetts enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG för att kontrollera alla transaktioner enligt det föreslagna beslutet och mot eventuella kriterier som införts till följd av nya internationella klimatavtal.

Detta måste ske helt automatiskt och garantera möjligheten att offentliggöra de berörda uppgifterna.

5.4. Metod för genomförandet (preliminärt)

X Centraliserad förvaltning

X Direkt av kommissionen

( Indirekt genom delegering till:

( genomförandeorgan

( organ som inrättas av gemenskapen enligt artikel 185 i budgetförordningen

( nationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning

( Delad eller centraliserad förvaltning

( tillsammans med medlemsstaterna

( tillsammans med tredjeländer

( Gemensam förvaltning med internationella organisationer (ange vilka)

Anmärkningar:

6. ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

6.1. Övervakningssystem

Kontrakt tecknade av kommissionen för genomförande av beslutet måste innehålla bestämmelser om övervakning och finanskontroll genom kommissionen (eller dess bemyndigade företrädare) och om revisionsrättens inspektioner, i förekommande fall på plats.

6.2. Utvärdering

6.2.1. Förhandsutvärdering

Se konsekvensbedömningen som medföljer detta förslag. De föreslagna åtgärdernas ekonomiska, samhälleliga, hälsomässiga och miljörelaterade effekter har bedömts.

6.2.2. Åtgärder som har vidtagits med anledning av en interims- eller efterhandsutvärdering (lärdom som dragits av erfarenheter från liknande åtgärder)

Vid den föreslagna ändringen av den oberoende transaktionsförteckningen beaktas erfarenheterna från driften av systemet under perioden 2005–2007.

6.2.3. Villkor och tidsintervall för framtida utvärderingar

Genomförandet av detta förslag och huruvida de avsatta medlen är tillräckliga kommer att bedömas årligen i samband med förvaltningsplanen.

7. BEDRÄGERIBEKÄMPNING

De interna kontrollstandarderna nr 14, 15, 16, 18, 19, 20 och 21 samt principerna i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 (med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget) ska tillämpas fullt ut.

8. NÄRMARE UPPGIFTER OM RESURSER

8.1. Mål och finansiella behov för förslaget

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014+ |

Övrig personal[20] som finansieras via artikel XX 01 04/05 |

TOTALT | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 | 0,5 |

8.2.2. Beskrivning av de uppgifter som ska utföras i samband med åtgärden

- Inrättande och drift av ett gemenskapsregister för utsläpp som inte omfattas av EU-systemet i en oberoende transaktionsförteckning enligt artikel 20 i direktiv 2003/87/EG.

8.2.3. Beskrivning av hur behovet av personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna kommer att tillgodoses

( Tjänster som för närvarande avdelats för att förvalta det program som ska ersättas eller förlängas.

( Tjänster som redan har avdelats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för år n.

X Tjänster som kommer att begäras i samband med nästa årliga politiska strategi/preliminära budgetförslag.

( Tjänster som ska omfördelas med hjälp av befintlig personal i förvaltningsfunktionen (intern omfördelning).

( Tjänster som krävs för år n, men som inte planerats inom ramen för den årliga politiska strategin/det preliminära budgetförslaget för det berörda året.

8.2.4. Övriga administrativa utgifter som ingår i referensbeloppet (XX 01 04/05 – Utgifter för administration)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetpost (nummer och benämning) | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och därefter | TOTALT |

Övrigt tekniskt och administrativt stöd |

- internt |

- externt |

Totalt tekniskt och administrativt stöd |

8.2.5. Kostnader för personal och därtill hörande kostnader som inte ingår i referensbeloppet

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Typ av personalresurser | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår |

Tjänstemän och tillfälligt anställda (XX 01 01) | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 |

Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 (extraanställda, nationella experter, kontraktsanställda, etc.) (ange budgetrubrik) |

Totala kostnader för personal och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 | 0,059 |

Beräkning – Tjänstemän och tillfälligt anställda |

Standardlönen per tjänsteman i kategori A*/AD (se punkt 8.2.1) är 0,117 miljoner euro/år. |

Beräkning – Personal som finansieras genom artikel XX 01 02 |

Ej tillämpligt |

8.2.6. Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet Miljoner euro (avrundat till tre decimaler) |

2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 och följande budgetår | TOTALT |

XX 01 02 11 01 – Tjänsteresor |

XX 01 02 11 02 – Konferenser och möten |

XX 01 02 11 03 – Kommittémöten[22] |

XX 01 02 11 04 – Studier och samråd |

XX 01 02 11 05 - Informationssystem |

2 Andra administrativa utgifter, totalbelopp (XX 01 02 11) |

3 Övriga administrativa utgifter XX.010301 (Utrustning av datacentret, tjänster samt driftskostnader för datacentret). | 0,100 | 0,100 | 0,100 | 0,300 |

Totala administrativa utgifter, utom personalkostnader och därtill hörande kostnader (som INTE ingår i referensbeloppet) | 0,100 | 0,100 | 0,100 | 0,300 |

Beräkning – Övriga administrativa utgifter som inte ingår i referensbeloppet |

Drift av IT-system vid datacentret: 100 000 euro(år fr.o.m. 2012. De kostnader som tas med här avser kommissionens drift av CITL/gemenskapsregistret samt inköp och underhåll av IT- och kommunikationsverktyg för att göra systemet helt operationellt. Kostnaderna för utveckling och underhåll av systemen täcks av budgetpost 07 03 07 (Life+). Se avsnitt 8.1. |

Behoven av personella och administrativa resurser ska täckas med de anslag som beviljats det ansvariga generaldirektoratet inom ramen för den årliga fördelningen av anslagen.

[1] EGT L 33, 7.2.1994, s. 11.

[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003, s. 32. Direktivet ändrat genom direktiv 2004/101/EG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18).

[3] Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet "Att skapa en global klimatförändringsallians mellan Europeiska unionen och de fattiga utvecklingsländer som är mest utsatta för klimatförändringar", KOM(2007) 540 slutlig, 18.9.2007.

[4] EUT C […], […], s. […].

[5] EUT C […], […], s. […].

[6] EUT C […], […], s. […].

[7] EUT C […], […], s. […].

[8] EGT L 33, 7.2.1994, s. 11.

[9] EUT L 275, 25.10.2003, s. 32. Direktivet ändrat genom direktiv 2004/101/EG (EUT L 338, 13.11.2004, s. 18).

[10] Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet "Att skapa en global klimatförändringsallians mellan Europeiska unionen och de fattiga utvecklingsländer som är mest utsatta för klimatförändringar", KOM(2007) 540 slutlig, 18.9.2007.

[11] EUT L 49, 19.2.2004, s. 1.

[12] EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

[13] Utgifter som inte omfattas av kapitel xx 01 i avdelning xx.

[14] Utgifter som omfattas av artikel xx 01 04 i avdelning xx.

[15] Utgifter som omfattas av andra artiklar i kapitel xx 01 än artiklarna xx 01 04 och xx 01 05.

[16] Se punkterna 19 och 24 i det interinstitutionella avtalet.

[17] Ytterligare kolumner kan läggas till vid behov, dvs. om åtgärdens löptid är längre än 6 år.

[18] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[19] Kostnaderna för dessa ingår INTE i referensbeloppet.

[20] Kostnaderna för dessa ingår i referensbeloppet.

[21] Det ska göras en hänvisning till den särskilda finansieringsöversikten för det eller de berörda genomförandeorganen.

[22] Ange vilken typ av kommitté som avses samt vilken grupp den tillhör.