SV

|| EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 16.7.2008

KOM(2008) 400 slutlig

 

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Offentlig upphandling för en bättre miljö

{SEK(2008) 2124} {SEK(2008) 2125} {SEK(2008) 2126}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1........... Inledning....................................................................................................................... 3

1.1........ Miljöanpassad offentlig upphandling: de potentiella fördelarna.................................. 3

1.2........ Politisk bakgrund.......................................................................................................... 3

1.3........ Åtgärder på europeisk nivå........................................................................................... 4

1.4........ Hinder för införandet av en miljöanpassad offentlig upphandling.............................. 5

2........... Syfte............................................................................................................................. 5

3........... Gemensamma metoder för miljöanpassad offentlig upphandling................................ 6

3.1........ Upphandlingsförfarandet............................................................................................. 6

3.2........ Miljöprestanda.............................................................................................................. 6

4........... Gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling................................. 7

4.1........ Ett förfarande för att införa gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling... 7

4.2........ Prioriterade sektorer...................................................................................................... 9

5........... Mål för miljöanpassad offentlig upphandling............................................................... 9

5.1........ Mål för miljöanpassad upphandling i den nya strategin för hållbar utveckling............ 9

5.2........ Särskilda mål för miljöanpassad offentlig upphandling i samband med genomförandet av EU:s finansieringsmekanismer............................................................................................. 10

5.2.1..... Upphandling genomförd av medlemsstaternas myndigheter med hjälp av EU-medel 10

5.2.2..... Europeiska kommissionens upphandling.................................................................... 11

6........... Potentiellt obligatoriska åtgärder................................................................................ 11

7........... Riktlinjer..................................................................................................................... 11

8........... Miljöanpassad offentlig upphandling och innovation................................................ 12

9........... Miljöanpassad privat upphandling.............................................................................. 12

10......... Indikatorer för miljöanpassad offentlig upphandling – övervakning och benchmarking – tidtabell        13

11......... Slutsats och fortsatt arbete......................................................................................... 13

1.           Inledning

1.1         Miljöanpassad offentlig upphandling: de potentiella fördelarna

Varje år ger våra offentliga myndigheter ut motsvarande 16 % av EU:s BNP för upphandling av varor (som kontorsutrustning, byggartiklar och transportfordon), tjänster (som underhåll av byggnader, transporttjänster, rengöring och catering) och arbeten[1]. Offentlig upphandling kan forma produktions- och konsumtionstrender, och en kraftig efterfrågan från myndigheternas sida efter ”grönare” varor kommer att skapa eller utveckla marknader för miljövänliga produkter och tjänster. Därigenom skapas det också incitament för företagen att utveckla miljöteknik[2].

En hållbarare användning av naturresurserna och råvarorna skulle vara till fördel för miljön och samtidigt främja ekonomin som helhet genom att skapa chanser för nya ”gröna” näringar[3]. Ett sådant skifte kan också främja den europeiska industrins konkurrenskraft genom att driva på innovativ miljöteknik – en sektor med hög tillväxt där EU redan är världsledande. Undersökningar visar att det finns stora möjligheter för kostnadseffektiv miljöanpassad offentlig upphandling, inte minst inom sektorer där miljövänliga produkter inte är dyrare än alternativen (om produktens livscykelkostnader tas med i beräkningen)[4]. Eftersom miljövänligare produkter definieras utifrån sin livscykel kommer miljöanpassad upphandling att påverka hela försörjningskedjan och bidra till användningen av miljöstandarder vid privat upphandling.

1.2.        Politisk bakgrund

Miljöanpassad offentlig upphandling har allt mer kommit att ses som ett politiskt styrmedel, och på senare år har det politiska engagemanget för sådan upphandling ökat både på nationell nivå, EU-nivå och internationellt. År 2002 antog OECD en rekommendation om miljöanpassad offentlig upphandling. I kölvattnet av världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg (september 2002) skapades en arbetsgrupp (Marrakech Task Force) för hållbar utveckling, som har till uppgift att sprida hållbara (miljöanpassade) metoder för offentlig upphandling. Många OECD-länder har utvecklat egna strategier för hållbar upphandling (USA, Japan, Kanada, Australien och Sydkorea), liksom även flera tillväxtekonomier (som Kina, Thailand och Filippinerna).

Inom EU tematiserades den miljöanpassade upphandlingens möjligheter för första gången i kommissionens meddelande om integrerad produktpolitik, där medlemsstaterna rekommenderades att anta nationella handlingsplaner för miljöanpassad offentlig upphandling till slutet av 2006. I EU:s nya rättsliga ramar för offentlig upphandling[5] klargörs det hur offentliga upphandlare kan beakta miljöaspekter i samband med upphandlingen. Senast fastställdes det i EU:s förnyade strategi för hållbar utveckling (juni 2006) som strategiskt mål att till 2010 få upp genomsnittsnivån för miljöanpassad offentlig upphandling i EU till den nivå som uppnåddes av de medlemsstater som hade bäst resultat 2006.

Detta meddelande är en del av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och för en hållbar industripolitik, som ska ligga till grund för ett samordnat utnyttjande av en blandning av olika styrmedel för att förbättra produkters energi- och miljöprestanda.

1.3.        Åtgärder på europeisk nivå

Grundprincipen för miljöanpassad offentlig upphandling bygger på entydiga och ambitiösa miljökriterier för produkter och tjänster. Det har utvecklats en hel rad nationella kriterier och metoder för miljöanpassad offentlig upphandling. Men eftersom sådan upphandling blir allt vanligare blir det också viktigare att medlemsstaterna tillämpar jämförbara kriterier för att undvika att snedvrida den inre marknaden och hindra konkurrensen inom EU. Gemensamma kriterier skulle minska den administrativa bördan avsevärt, både för de ekonomiska aktörerna och för de offentliga förvaltningar som tillämpar miljöanpassad upphandling. Gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling skulle vara särskilt fördelaktiga för företag som är verksamma i flera medlemsstater, men också för små och medelstora företag (som har begränsad kapacitet att hantera flera olika upphandlingsförfaranden).

Det finns redan miljökriterier på EU-nivå, bland annat inom ramen för miljömärkningen[6], förordningen om energieffektivitetsmärkning[7] och ekodesigndirektivet för energianvändande produkter[8]. En del förslag på senare tid syftar också till att införa kriterier som kan användas vid miljöanpassad upphandling, bland annat förslaget till en översyn av direktivet om ekodesign för energianvändande produkter, där man förespråkar både minimikrav och mer avancerade riktmärken för prestanda, förslaget till ett direktiv om främjande av rena och energieffektiva fordon[9], som inför en harmoniserad metod för att beräkna livstidskostnaderna för utsläpp av föroreningar och bränsleförbrukning, och förslaget till ett direktiv om främjande av användningen av förnybar energi[10], som bland annat innehåller hållbarhetskriterier för biobränslen och biovätskor och som i framtiden kan leda till en utveckling av hållbarhetskriterier för biomassa, även från skogsbruk.

En mer ingående redogörelse för utvecklingen och fastställandet av miljökriterier och deras inbördes samband och potential för miljöanpassad offentlig upphandling finns i handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och för en hållbar industripolitik. Handlingsplanen ska i synnerhet skapa dynamiska förutsättningar för att förbättra produkters energi- och miljöprestanda och få konsumenterna att välja dessa produkter. Bland annat ska det sättas ambitiösa normer över hela marknaden som garanterar att produkter förbättras på ett systematiskt sätt med hjälp av incitament och innovation, och att det skapas en efterfrågan som stöder denna strategi. Nedan redogörs i detalj för de aspekter som berör offentlig upphandling.

1.4.        Hinder för införandet av en miljöanpassad offentlig upphandling

Hittills har potentialen för miljöanpassad offentlig upphandling bara utnyttjats till en del. I början av 2008 hade endast 14 medlemsstater antagit nationella handlingsplaner (tolv andra medlemsstater håller på att anta en plan eller strategi)[11]. De största hindren för utnyttjandet av denna potential är följande:

· Brist på etablerade miljökriterier för produkter och tjänster. Där sådana finns är möjligheterna att göra dem allmänt kända (t.ex. genom databaser) begränsade.

· Otillräckliga uppgifter om produkters livscykelkostnader respektive motsvarande kostnader för miljövänliga produkter och tjänster.

· Dålig kunskap om fördelarna med miljövänliga produkter och tjänster.

· Oklarhet om de rättsliga möjligheterna att tillämpa miljökriterier i upphandlingar.

· Brist på politiskt stöd, och därigenom begränsade resurser för genomförande och främjande av miljöanpassad offentlig upphandling (bättre utbildning är särskilt nödvändig).

· Avsaknad av samordnat utbyte av bästa metoder och av information mellan regioner och lokala myndigheter.

2.           Syfte

Detta meddelande ska ge vägledning om hur man kan minska miljöeffekterna av den offentliga sektorns konsumtion, och använda miljöanpassad offentlig upphandling för att uppmuntra till innovation inom miljöteknik, miljöprodukter och miljötjänster.

Särskilt ska meddelandet behandla de hinder för införandet av miljöanpassad offentlig upphandling som identifierats i avsnitt 1.4 och presentera

· ett förfarande för att införa gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling,

· uppgifter om produkters livscykelkostnader,

· rättslig och operativ vägledning,

· politiskt stöd genom ett politiskt mål som kopplas till indikatorer och framtida övervakning.

3.           Gemensamma metoder för miljöanpassad offentlig upphandling

3.1.        Upphandlingsförfarandet

Offentlig upphandling är i grund och botten ett förfarande, och i detta meddelande kan miljöanpassad offentlig upphandling därför ses som

”...ett förfarande för de offentliga myndigheternas upphandling av varor, tjänster och arbeten med lägre miljöpåverkan över hela livscykeln, jämfört med varor, tjänster och arbeten med samma primärfunktion som annars skulle ha upphandlats.”

Meddelandet ska täcka alla förfaranden för offentlig upphandling, både ovanför och under de trösklar som fastställs i EU-direktiven om offentlig upphandling. I alla händelser skulle miljöspecifikationer, urvals- och tilldelningskriterier och avtalsklausuler behöva formuleras så att de är helt förenliga med EU-lagstiftningen om offentlig upphandling och annan relevant lagstiftning på EU-nivå eller i medlemsstaterna.

3.2.        Miljöprestanda

Den processorienterade definitionen av miljöanpassad offentlig upphandling räcker inte för att möjliggöra objektiva jämförelser och utveckling av mål. Man måste också koppla den till uppfyllandet av entydiga kriterier. En preliminär uppsättning gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling av vissa produkt- och tjänstegrupper har redan utarbetats. Exempel på dessa finns i kommissionens arbetsdokument i bilagan till detta meddelande. Som vi ska visa i avsnitt 4.1 föreslår kommissionen nu att formalisera detta förfarande för att godkänna befintliga gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling, och införa ytterligare sådana för andra produktgrupper. Detta bör ske i nära samarbete med medlemsstaterna och berörda parter. Genom gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling kan man undvika snedvridningar av marknaden och konkurrenshinder som annars skulle kunna uppstå till följd av skillnader mellan medlemsstaternas kriterier för miljöanpassad upphandling.

För att en upphandling ska kunna anses vara miljöanpassad ska kriterierna för upphandlingen i princip formuleras som tekniska minimispecifikationer som alla anbud måste leva upp till. Vissa gemensamma kriterier kan också formuleras som miljörelaterade tilldelningskriterier, för att främja bättre miljöresultat utan att föreskriva något, och på så sätt utan att på förhand stänga marknaden för produkter som inte når upp till den eftersträvade prestandanivån. Tilldelningskriterier med tillräcklig viktning kan emellertid vara en kraftfull signal till marknaden. Beroende på produkttyp och hur många andar, icke-miljörelaterade tilldelningskriterier som finns och hur viktiga de är, skulle en viktning på 15 % eller mer kunna anses vara betydelsefull.

4.           Gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling

4.1         Ett förfarande för att införa gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling

En preliminär uppsättning gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling har fastställts av kommissionen i samband med de verktyg för utbildning om miljöanpassad offentlig upphandling som nyligen utarbetats[12]. Det har utarbetats kriterier för produkt- och tjänstegrupper i tio sektorer som identifierats som särskilt lämpliga för genomförandet av miljöanpassad offentlig upphandling. Där så varit möjligt har kriterierna grundats på befintliga europeiska och nationella miljömärkningskriterier, men också på uppgifter från berörda parter inom näringslivet och det civila samhället. Man har skapat en expertgrupp med företrädare för medlemsstaterna som är aktiva inom miljöanpassad offentlig upphandling. Denna expertgrupp har samarbetat intensivt med kommissionen när kriterierna utvecklades.

Kommissionen föreslår att detta samrådsförfarande formaliseras för att uppnå mer och bättre miljöanpassad offentlig upphandling baserad på gemensamma kriterier, och en gemensam mätmetod baserad på principerna för den öppna samordningsmetoden. Därför kommer medlemsstaterna att uppmanas att formellt stödja de kriterier för miljöanpassad upphandling som redan utvecklats, efter att kommissionen har gett sitt godkännande. Detta ska ske efter ett slutligt samråd med medlemsstater och berörda parter inom näringslivet och det civila samhället, i enlighet med minimistandarderna för samråd[13]. Formellt godkännande från medlemsstaterna skulle innebära att de gemensamma kriterierna för miljöanpassad offentlig upphandling togs med i de nationella handlingsplanerna och vägledningarna om miljöanpassad upphandling som medlemsstaterna har utarbetat eller håller på att utarbeta i enlighet med 2003 års meddelande om integrerad produktpolitik.

Detta förfarande kommer att upprepas i framtiden, och kommissionen kommer att fortsätta att leda arbetet i gruppen för nationella experter på miljöanpassad offentlig upphandling och utveckla och lägga fram nya förslag till kriterier för miljöanpassad upphandling för ytterligare produkt- och tjänstegrupper. Förslagen till kriterier ska också diskuteras med berörda parter inom näringslivet och det civila samhället. Kriterierna ska sedan godkännas enligt stränga samrådsnormer. Insatserna ska främst inriktas på sektorer där en stor potential för miljöanpassad offentlig upphandling har identifierats (avsnitt 4.2).

I detta sammanhang kommer man att ta hänsyn till tidigare och pågående utveckling av kriterier inom ramen för handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion. Kriterierna kommer att grundas på produkternas livscykel. Som exempel på källor till framtida kriterier för miljöanpassad upphandling kan man nämna följande: Kriterierna för EU:s miljömärkning, Energy Star-reglerna för energieffektivitet hos kontorsmaterial, de miljöprestandariktmärken som kommer att utvecklas inom ramen för genomförandebestämmelserna till ett reviderat ekodesigndirektiv, den föreslagna metoden för internalisering av externa kostnader i direktivförslaget om främjande av rena och energieffektiva fordon samt de föreslagna hållbarhetskriterierna för biobränslen och biovätskor i förslaget till ett direktiv om främjande av användningen av förnybar energi. Gemensamma kriterier för miljöanpassad offentlig upphandling kommer endast att fastställas för produkter och tjänster som (ännu) inte omfattas av obligatoriska kriterier för miljöanpassad upphandling[14].

I de nuvarande kriterierna för miljöanpassad upphandling skiljer man mellan kärnkriterier och övergripande kriterier. Kärnkriterierna ska möjliggöra en enkel miljöanpassad upphandling, och är främst inriktade på produkternas miljöprestanda och på att minimera företagens administrativa kostnader. De övergripande kriterierna går in på fler aspekter eller högre nivåer av miljöprestanda och ska användas av myndigheter som vill gå längre i sitt stöd till miljö- och innovationsmål. Eftersom kärnkriterierna ligger till grund för de övergripande kriterierna kommer åtskillnaden mellan kärnkriterier och övergripande kriterier att spegla skillnader i ambitionsnivå och tillgång till miljövänliga produkter, och samtidigt driva marknaderna att utvecklas i samma riktning.

Där EU-kriterierna skiljer mellan olika nivåer av miljöprestanda för en och samma produkt har kärnkriterierna och de övergripande kriterierna formulerats på liknande sätt. Om en viss produkt till exempel omfattas både av Energy Star-reglerna för energieffektivitet och den frivilliga europeiska miljömärkningen skulle kärnkriterierna fastställas på nivån för Energy Star-reglernas energieffektivitetskrav, och de övergripande kriterierna utgående från miljömärkningskriterier. Dessa båda kriterietyper ska hjälpa medlemsstaterna och de upphandlande myndigheterna att stegvis höja nivån på miljöanpassad upphandling och samtidigt ge tydliga signaler till marknaden att fortsätta att förbättra produkternas och tjänsternas miljöegenskaper. För produkter som inte omfattas av någon av de ovan nämnda förordningarna eller programmen, utan endast av EU:s miljömärke, skulle man vid utvecklingen av gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling på samma sätt försöka ta fram kärnkriterier och övergripande kriterier. Kärnkriterierna skulle då grundas på de miljömärkningskriterier som berör de viktigaste miljökonsekvenserna och är lättast att efterleva, medan de övergripande kriterierna skulle grundas på särskilda miljömärkningskriterier som kan anses vara relevanta för den berörda produkten.

Om inga EU-kriterier föreligger grundas kriterierna för miljöanpassad upphandling på nationella kriterier eller andra databaser med miljökriterier, och diskuteras då även med berörda parter inom näringslivet och det civila samhället.

Kriterier kommer även fortsättningsvis att formuleras så att de enkelt kan förstås av (offentliga) upphandlare och budgivare, och så att de lätt kan införas i upphandlingsdokument, i överensstämmelse med lagstiftningen om offentlig upphandling. Om enskilda material (som trä) tas upp inom ramen för flera prioriterade sektorer (exempelvis bygge, papper och trycktjänster, energi och möbler) kommer en samstämmig uppsättning kriterier att utarbetas. I fall där olika material kan användas till samma ändamål kommer det vid utarbetandet av kriterierna att tas hänsyn till möjligheten att öka användandet av förnybara ersättningsprodukter där så är lämpligt.

Kärnkriterierna kommer att läggas till grund för de mål som sätts och för jämförelser (benchmarking), i syfte att uppmuntra deras införande runt om i EU. Vid övervakningen kommer man därför att beakta huruvida kärnkriterierna efterlevs. Dessutom kan kontroll av efterlevnaden av de övergripande kriterierna genomföras i de medlemsstater som har bäst resultat. Därigenom sätts nya riktmärken för framtiden.

4.2.        Prioriterade sektorer

Kommissionen har identifierat tio prioriterade sektorer för miljöanpassad offentlig upphandling. Dessa har valts ut efter den berörda sektorns betydelse vad gäller potentialen för miljöförbättringar: offentliga utgifter, potentiella effekter på utbudssidan, förebild för privatkonsumenter och företag, politisk känslighetsgrad, förekomsten av relevanta och lättillämpade kriterier, marknadstillgänglighet och ekonomisk effektivitet.

De prioriterade sektorerna är följande:

1. Byggsektorn (inbegripet råmaterial som trä, aluminium, stål, betong och glas, men också byggprodukter som fönster, vägg- och golvbeklädnader, utrustning för värme och kyla, driftsaspekter och aspekter för hantering av uttjänta byggnader, underhåll, genomförandet på plats av byggkontrakt).

2. Mat och cateringtjänster

3. Transporter och transporttjänster[15]

4. Energi (inbegripet el, värme och kyla från förnybara energikällor)

5. Kontorsmaskiner och datorer

6. Kläder, uniformer och andra textilier

7. Papper och trycktjänster

8. Inredning

9. Rengöringsprodukter och -tjänster

10. Utrustning för hälsovårdssektorn

5.           Mål för miljöanpassad offentlig upphandling

5.1         Mål för miljöanpassad upphandling i den nya strategin för hållbar utveckling

I den nya strategin för hållbar utveckling sätts ett formellt mål för miljöanpassad offentlig upphandling, nämligen att den genomsnittliga nivån för sådan upphandling 201 ska vara samma som den nuvarande nivån (dvs. 2006) i de medlemsstater med bäst resultat.

Flera av de ledande medlemsstaterna inom miljöanpassad upphandling har satt ambitiösa mål: Nederländerna vill uppnå 100 % miljöanpassad upphandling till 2010, Österrike har satt olika mål till 2010 för fem produktgrupper: 95 % för IT, 80 % för el, 30 % för papper, 95 % för rengöringsprodukter och 20 % för fordon. I Frankrike ska 20 % av de sammanlagda nyinköpen av fordon för den centrala förvaltningen bestå av ”rena” fordon, 20 % av nybyggen ska uppfylla HQE-normerna[16] eller motsvarande och 50 % av alla träprodukter ska komma från legal och hållbar avverkning till 2010. I Storbritannien är handlingsplanen för hållbar upphandling nära kopplad till en serie mål för hållbar drift i den offentliga förvaltningen, bland annat ett åtagande att bli koldioxidneutral till 2012 och minska koldioxidutsläppen med 30 % till 2020.

En nyligen genomförd undersökning av medlemsstaternas resultat i fråga om miljöanpassad upphandling har givit kommissionen en god uppfattning om hur länderna med bäst resultat ligger till. Detta ska sedan användas som utgångspunkt för det mål som sätts i den nya strategin för hållbar utveckling. Mot denna bakgrund föreslår kommissionen att 50 % av all upphandling ska vara miljöanpassad till 2010, dvs. den ska uppfylla gemensamt godkända kärnkriterier enligt avsnitt 4.1. Procentandelen skulle uttryckas både i antal och värde för de miljöanpassade avtalen, jämfört med antal och värde av alla avtal som slutits i de sektorer där gemensamma kärnkriterier har fastställts.

En förutsättning för en objektiv jämförelse mellan medlemsstater och förslag om mer detaljerade mål är att de berörda produkt- och tjänstegrupperna har gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling. Kommissionen håller på att utveckla en metod för att beräkna den exakta nivån för miljöanpassad upphandling. Metoden är inriktad på uppfyllandet av gemensamma kärnkriterier och ska utgå från en analys av ett representativt antal upphandlingsförfaranden. Metoden ska genomföras i de medlemsstater med bäst resultat. 2010 ska undersökningen upprepas i alla medlemsstater. Därför är det mycket viktigt att medlemsstaterna stöder de gemensamma kriterier för miljöanpassad upphandling som utvecklas, och genomför dem i sina nationella handlingsplaner och vägledningar om miljöanpassad upphandling. Efterlevnaden av de övergripande kriterierna kommer också att följas upp, men endast i de medlemsstater som uppvisar bäst resultat. Därigenom kan man mäta framstegen i dessa länder och se om det finns möjlighet att utarbeta nya mål för framtiden: högre mål för förfaranden som uppfyller kärnkriterierna eller mål som går ut på att uppfylla de övergripande kriterierna.

5.2.        Särskilda mål för miljöanpassad offentlig upphandling i samband med genomförandet av EU:s finansieringsmekanismer

5.2.1.     Upphandling genomförd av medlemsstaternas myndigheter med hjälp av EU-medel

Inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik ges miljarder euro ut varje år för regional utveckling och ekonomisk och social sammanhållning i Europa. För programperioden 2007–2013 (där den sammanlagda budgeten uppgår till 308 miljarder euro) fastställdes hållbar utveckling återigen som en av sammanhållningspolitikens viktigaste principer[17].

Dt finns också en hel rad andra program för EU-finansiering, som sjunde ramprogrammet, där EU:s forskningsrelaterade initiativ samlas. Under perioden 2007–2013 har sammanlagt 50 521 miljoner euro avsatts för gemenskapens finansiella deltagande inom ramen för det programmet. Merparten av de medlen går till ren forskningsverksamhet som inte är av relevans för miljöanpassad upphandling, men forskningsprojektens allmänna omkostnader (som maximalt får vara 7 % av stödbeloppet) skulle lämpa sig för miljöanpassad upphandling.

Där medlen ges ut direkt av myndigheter som genomför upphandling för att verkställa forskningsprojekten anser kommissionen att det vore lätt att tillämpa miljöanpassad upphandling. En riktad insats för att uppmana myndigheter och andra mottagare av EU-medel att använda miljöanpassad upphandling när de genomför EU-finansierade projekt skulle kunna vara ett viktigt incitament för att införa miljöanpassad upphandling på alla nivåer, eftersom sådana projekt utgör en stor del av de sammanlagda utgifterna för offentlig upphandling. Om medlemsstaterna skulle följa denna rekommendation, särskilt de vars andel miljöanpassad upphandling är lägre än genomsnittet, skulle de kunna uppnå 50 %-målet i sina upphandlingsförfaranden.

5.2.2      Europeiska kommissionens upphandling

Europeiska kommissionen kommer stegvis att införa miljöanpassad upphandling i sina allmänna fortbildningsevenemang för offentlig upphandling, och tillämpa de rekommenderade kriterier som utvecklats inom ramen för utbildningsverktyget för miljöanpassad offentlig upphandling (avsnitt 7) där så är möjligt.

6.           Potentiellt obligatoriska åtgärder

I handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion och för en hållbar industripolitik har det fastställts att det krävs incitament för att främja spridningen av miljövänliga produkter och samtidigt undvika snedvridning av den inre marknaden, som kan uppstå genom rent nationella insatser för miljöanpassad upphandling. Därför föreslås obligatoriska bestämmelser för offentlig upphandling, så som anges i avsnitt 2.3.

7.           Riktlinjer

Kommissionen vill belysa befintliga rättsliga och operativa vägledningar för miljöanpassad upphandling och komplettera dem där så behövs. Detta riktar sig visserligen främst till upphandlande myndigheter som vill tillämpa miljöanpassad upphandling inom den egna organisationen, men medlemsstaterna skulle kunna ta med det i sina nationella strategier för miljöanpassad upphandling, eftersom detta skulle underlätta genomförandet. Vägledningen omfattar följande:

· Rättslig och operativ vägledning för genomförande av miljöanpassad upphandling, eftersom rättslig osäkerhet fortfarande upplevs som ett hinder för ett harmoniserat införande av miljöanpassad upphandling.

· Upphandlingsmetoder för effektivare upphandling som genom att demonstrera sådan upphandling visar att miljöanpassad upphandling är ett kostnadseffektivt sätt att köpa in varor och tjänster.

· Verktyget för utbildning om miljöanpassad offentlig upphandling. Ett nätbaserat verktyg för utbildning om miljöanpassad upphandling har utarbetats för upphandlare, beslutsfattare, chefer och konsulter. Verktyget ska godtas av kommissionen och översättas till alla EU-språk. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att se till att det sprids i hela EU via nationella och regionala samarbetsplattformar.

En närmare redogörelse för vägledningen finns i ett separat arbetsdokument som medföljer detta meddelande.

8.           Miljöanpassad offentlig upphandling och innovation

Miljöanpassad offentlig upphandling är ett effektivt instrument för att främja innovation och uppmuntra företag att utveckla nya produkter med bättre miljöegenskaper. Kommissionen vill försöka utnyttja denna potential på olika sätt:

· Den nyligen utarbetade vägledningen om offentlig upphandling och forskning och innovation[18] och vägledningen för upphandlande myndigheter i meddelandet om förkommersiell upphandling[19] ska spridas i hela EU.

· Ett EU-omfattande frivilligt system för kontroller utförda av tredje part avseende de påståenden som görs om ny tekniks prestanda ska upprättas. Därigenom blir det enklare att kontrollera efterlevnaden av de miljökrav som ingår i anbudshandlingarna.

· Pionjärmarknader ska identifieras[20], och miljöanpassad upphandling ska utnyttjas för att bidra till utveckling och marknadsföring av nya produkter och tjänster[21]. Detta initiativ ska skapa gynnsamma villkor för innovation, som är en förutsättning för god konkurrenskraft, genom en rad olika strategiska insatser. Hittills har sex marknader identifierats, varav tre berör miljöfrågor (hållbart byggande, återanvändning och bioprodukter) och därigenom är särskilt intressanta för miljöanpassad offentlig upphandling.

9.           Miljöanpassad privat upphandling

Den definition och de kriterier som används för att identifiera och främja miljövänligare varor bygger på ett livscykeltänkande och omfattar aspekter som påverkar hela leveranskedjan, från användningen av råmaterial och tillverkningsmetoder till vilken förpackning som används och efterlevnaden av vissa villkor om återtag. Dessa kriterier kan också användas för privata upphandlingsförfaranden. Medlemsstaterna och EU-institutionerna uppmuntras att förstärka kopplingen mellan miljöanpassad upphandling i den offentliga och den privata sektorn[22].

10.         Indikatorer för miljöanpassad offentlig upphandling – övervakning och benchmarking – tidtabell

För att bedöma nivån av miljöanpassad upphandling kan två olika indikatorer användas.

Kvantitativa indikatorer kan användas för att bedöma hur strategin har spridits och utvecklats, och går ut på att man jämför nivån av miljöanpassad upphandling (uttryckt i antal och värde för miljöanpassade anbudsförfaranden) med den allmänna nivån av offentlig upphandling. För att bedöma effekterna på utbudssidan föreslår kommissionen dessutom att beräkna de miljöanpassade avtalens värde och jämföra det med det sammanlagda värdet för alla offentligt upphandlade avtal.

Effektrelaterade indikatorer gör det möjligt att bedöma de miljörelaterade och ekonomiska fördelarna med miljöanpassad upphandling.

För närvarande håller kommissionen på att utveckla en metod för att beräkna sådana indikatorer. De ska grundas på en analys av ett representativt urval av anbudsförfaranden i medlemsstaterna. För att garantera likvärdig övervakning och benchmarking föreslås det att man koncentrerar sig på de sektorer för vilka gemensamma kriterier har utvecklats enligt avsnitt 4.

2010 kommer kommissionen att se över situationen i alla medlemsstater med hjälp av denna metod. Ett upphandlingsförfarande kommer att ses som miljöanpassat om det har lett till avtal som uppfyller kärnkriterierna. Resultaten av översynen i de medlemsstater som har bäst resultat ska vara utgångsläget för framtida mål. I medlemsstaterna med bäst resultat kommer man också att mäta uppfyllandet av de övergripande kriterierna, i syfte att sätta extramål för framtiden och främja innovation. Denna övning kommer att upprepas vart femte år.

Övervakningen och benchmarkingen kommer att uppmuntra användningen av kriterier för miljöanpassad upphandling i nationella sammanhang. Före slutet av 2008 kommer kommissionen att be om medlemsstaternas formella godkännande av dessa kriterier, som redan har fastställts. Formellt godkännande innebär att de tas med i nationella vägledningar och de handlingsplaner som kommissionen har bett medlemsstaterna att anta (se 2003 års meddelande om en integrerad produktpolitik). Hittills har 14 medlemsstater antagit sådana handlingsplaner och ytterligare 10 håller på att anta dem. Kommissionen uppmuntrar även de medlemsstater som inte har någon handlingsplan att se till att de gemensamma kriterierna tillämpas i nationell upphandling. Medlemsstaterna kommer att behöva rapporter om detta vid de regelbundna samordningsmöten som kommissionen kommer att anordna. De kommer att uppmanas att formellt godkänna alla nya kriterier och se till att de tillämpas i praktiken på nationell nivå.

11.         Slutsats och fortsatt arbete

Kommissionen har åtagit sig att främja miljöanpassad upphandling eftersom det är ett effektivt sätt att få marknaden att ta upp renare tjänster och produkter. Det leder i sin tur till en hållbarare konsumtion, och främjar ekologisk innovation och därigenom konkurrenskraften i EU:s näringsliv.

Kommissionen föreslår att medlemsstaterna, Europaparlamentet och rådet

– godkänner den föreslagna strategin och metoderna för att införa gemensamma kriterier, det politiska målet och det rekommenderade verktyget för mer och bättre miljöanpassad upphandling,

– genomför detta genom nationella strategier och ökat samarbete, inte minst inom ramen för EU:s finansieringsmekanismer,

– främjar pågående insatser för att föreslå ytterligare åtgärder för harmoniserad utveckling av kriterierna och målen för miljöanpassad upphandling och uppnå största möjliga politiska stöd för sådan upphandling.

[1]               Det bör påpekas att en stor del (i vissa fall över 50 %) av de årliga utgifterna för de flesta myndigheter utgörs av bygg- och renoveringsarbeten och löpande kostnader för byggnader.

[2]               Miljöteknik är teknik som är avsedd att förebygga eller minska miljöeffekterna på något stadium i en produkts eller aktivitets livscykel.

[3]               UNEP Year Book 2008 http://www.unep.org/Documents.Multilingual/Default.asp?DocumentID=528&ArticleID=5748&l=en

[4]               Livscykelkostnaderna måste täcka inköpspriset och tillhörande kostnader (leverans, installation, idrifttagande osv.), driftskostnader (energi, reservdelar, underhåll) och kostnader för den uttjänta produkten (avveckling, bortskaffande och slutligt omhändertagande).

[5]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster.

[6]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1980/2000 av den 17 juli 2000 om ett reviderat gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke, som för närvarande ses över.

[7]               Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 106/2008 av den 15 januari 2008 om ett gemenskapsprogram för energieffektivitetsmärkning av kontorsutrustning Energimärkningen är frivillig, men i förordningen föreskrivs att de krav som ligger till grund för märkningen ska vara obligatoriska för centrala statliga myndigheter och gemenskapsinstitutioner vid offentlig upphandling som omfattas av direktiven om offentlig upphandling.

[8]               Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG av den 6 juli 2005 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter.

[9]               KOM(2007) 817 slutlig, 19.12.2007. Förslaget innebär en harmoniserad metod för beräkningen av livstidskostnaderna för fordons utsläpp av föroreningar och bränsleförbrukning (externa kostnader), och går ut på att upphandlande myndigheter och kollektivtrafikoperatörer ska vara skyldiga att tillämpa denna metod när de beräknar den sammanlagda kostnaden för ett fordon i sina upphandlingsbeslut. http://ec.europa.eu/transport/clean/index_en.htm

[10]             KOM(2008) 19 slutlig, 23.1.2008. Förslaget innehåller hållbarhetskriterier för biobränslen och biovätskor och innebär att kommissionen senast den 31 december 2010 ska rapportera om vad som behövs för ett hållbarhetssystem för användning av biomassa för andra energiändamål än biobränslen och andra biovätskor.

[11]             En detaljerad redogörelse för situationen och för vad de olika nationella handlingsplanerna innehåller finns på webbplatsen för miljöanpassad offentlig upphandling på Europaservern:        http://ec.europa.eu/environment/gpp/national_gpp_strategies_en.htm

[12]             Utbildningsverktygen kan laddas ned från http://ec.europa.eu/environment/gpp/toolkit_en.htm

[13]             http://ec.europa.eu/civil_society/consultation_standards/index_en.htm

[14]             Avsnitt 6 behandlar framtida obligatoriska bestämmelser för miljöanpassad upphandling, som bland annat kan omfatta obligatoriska tröskelvärden för offentlig upphandling inom ramen för de reviderade och/eller nya direktiven om märkning (se avsnitt 2.3 i handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion).

[15]             I förslaget till ett direktiv om främjande av rena och energieffektiva fordon fastställs en harmoniserad metod för beräkning av livscykelkostnaderna för förorenande utsläpp och bränsleförbrukning, och denna metod föreskrivs som obligatorisk vid offentlig upphandling (efter en övergångsperiod), men det kan ändå vara av nytta att föreslå kriterier för miljöanpassad upphandling för transport och transporttjänster som kan användas fram till dess att de nya harmoniserade metoderna i förslaget blir tillämpliga.

[16]             Franska byggnormer som syftar till hög miljökvalitet (Haute Qualité Environnementale).

[17]             Artikel 17 i förordningen om allmänna bestämmelser för Sammanhållningsfonden, 1083/2006/EG.

[18]             Mer information: http://ec.europa.eu/enterprise/innovation/documents_en.htm och      http://ec.europa.eu/invest-in-research/policy/pub_procurement_en.htm

[19]             KOM(2007) 799 slutlig av den 14 december 2007.

[20]             KOM(2007) 860 av den 21 december 2007.

[21]             Ytterligare upplysningar finns i kommissionens meddelande Kunskap i praktiken – KOM(2006) 502, på följande adress: http://ec.europa.eu/enterprise/leadmarket/leadmarket.htm

[22]             Ett bra exempel på denna koppling till privat upphandling finns i vägledningen för miljöanpassad upphandling från Londons borgmästare, på följande adress: http://www.greenprocurementcode.co.uk/