[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 30.1.2008

KOM(2008) 32 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Den andra strategiska översynen av programmet ”Bättre lagstiftning” i Europeiska unionen

{KOM(2008) 33 slutlig}{KOM(2008) 35 slutlig}{SEK(2008) 120}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Den andra strategiska översynen av programmet ”Bättre lagstiftning”i Europeiska unionen

I. INLEDNING

Den nuvarande kommissionen har gett arbetet med att förenkla och förbättra lagstiftningen inom EU högsta prioritet. Detta är en del av ett mer övergripande mål att åstadkomma resultat för både medborgare och företag. Syftet med programmet för bättre lagstiftning som antogs 2005 är att se till att alla nya initiativ håller hög kvalitet samt att modernisera och förenkla befintlig lagstiftning. Programmet bidrar därigenom till att stimulera entreprenörskap och innovation och tillvarata den inre marknadens fulla potential och på så sätt skapa tillväxt och sysselsättning. Bättre lagstiftning är därför ett av de viktigaste inslagen i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning. Programmet för bättre lagstiftning hjälper också EU att möta globaliseringen och att utforma global lagstiftning i stället för att formas av den.

Kommissionen gör förbättringar i olika skeden av det politiska arbetet. Bättre lagstiftning innebär inte att avreglera eller stoppa nya EU-regler när sådana behövs. Men politiska förslag och lagstiftningsförslag bedöms nu systematiskt och för varje initiativ, både sådana som gäller lagstiftning och övriga, undersöks en rad olika alternativ. Kvaliteten på dessa bedömningar kontrolleras av en oberoende konsekvensbedömningsnämnd. Befintlig lagstiftning förenklas och kodifieras, och man gör gemensamma ansträngningar för att minska de administrativa kostnader som beror på EU-lagstiftning. Förslag som ännu inte färdigbehandlats granskas och dras tillbaka om de inte längre är relevanta eller inte överensstämmer med kommissionens prioriteringar. I samarbete med medlemsstaterna utvecklas ett effektivare tillvägagångssätt för att hantera svårigheter i samband med genomförandet av och överensstämmelsen med gemenskapslagstiftningen.

Programmet för bättre lagstiftning ger redan påtagliga fördelar för företag och konsumenter. Men för att programmet ska ge full utdelning måste alla EU-institutioner och medlemsstater arbeta tillsammans. Det här meddelandet ger en överblick över framstegen och de områden där det behövs ytterligare ansträngningar och är ett bidrag till Europeiska rådets bedömning av arbetet med bättre lagstiftning i mars 2008.

II MODERNISERING AV BEFINTLIG LAGSTIFTNING

EU-lagstiftningen innebär i många fall lättnader för företag, medborgare och offentliga förvaltningar genom att 27 uppsättningar regler ersätts med en enda. I en snabbt föränderlig värld måste emellertid lagstiftning som antagits under de senaste 50 åren ständigt ses över och moderniseras.

1. Förenkling av befintlig lagstiftning

Syftet med kommissionens rullande förenklingsprogram är att förenkla och modernisera EU-lagstiftning. Det omfattar 164 åtgärder för 2005–2009 och är nu en del av det årliga arbetsprogrammet. Kommissionen har redan lagt fram förslag till eller antagit 91 av dessa åtgärder och kommer att presentera 44 nya åtgärder 2008.

Förenklingsarbetet leder till konkreta fördelar. Exempelvis har lagstiftningen för lantbrukare och jordbruksföretag förenklats betydligt: 21 gemensamma organisationer av marknaderna har sammanförts till ett enda system. Företag drar fördel av enklare förpackningsregler, eftersom kraven avseende färdigförpackade produkter för omkring 70 konsumentprodukter har upphävts. Sänkta avgifter och administrativt stöd har införts för små och medelstora företag som registrerar läkemedel. Förenklade typgodkännanden kommer att göra det lättare att registrera och sälja motorfordon samtidigt som säkerhetsnormerna upprätthålls. En effektivare och mer konkurrenskraftig betalningsmarknad kommer att göra det lika lätt, billigt och säkert att göra betalningar inom EU som det är att göra dem inom en medlemsstat idag. Företag kommer att gynnas av enklare regler för försäkringar när översynen av befintlig försäkringslagstiftning (Solvency II) antas inom en nära framtid. De kommer också att vinna på en moderniserad tullkodex och drar redan nytta av inrättandet av en papperslös miljö för tullen och handeln.

Arbetet med att förenkla EU-lagstiftningen pågår för fullt och kommissionen kommer att se till att man inte tappar fart. Kommissionen kommer att slutföra genomgången av all befintlig EU-lagstiftning för att kartlägga de områden som skulle lämpa sig för framtida förenklingsarbete och integrera resultaten i det uppdaterade rullande förenklingsprogrammet som ska presenteras i början av 2009. Ytterligare förenklingsinitiativ kommer att utarbetas med konsekvensbedömning[1]. Kommissionen kommer att prioritera förenkling som gynnar små och medelstora företag och göra berörda parter mer delaktiga i förberedelsearbetet. Den kommer också att använda konsekvensbedömningar för att se till att nya lagstiftningsinitiativ tar vara på varje möjlighet till förenkling.

Kommissionen gör alltfler omarbetningar[2] av lagstiftning och fortsätter intensivt med kodifiering[3]. Den har slutfört kodifieringen av 152 av de omkring 400 rättsakter som kan kodifieras; 87 av dem har antagits och 65 är under behandling i rådet och Europaparlamentet. Kodifieringsprogrammet kommer förmodligen att ha slutförts inom 18 månader. Kommissionen undersöker också vilka rättsakter som är föråldrade och upphäver dem som inte längre har någon faktisk verkan men som fortfarande är i kraft. Takten i det här arbetet, som omfattar omkring 2 500 rättsakter, skulle kunna ökas om Europaparlamentet och rådet kunde enas om snabba förfaranden för att upphäva föråldrad lagstiftning.

Slutligen går kommissionen regelmässigt igenom alla förslag som är under behandling hos medlagstiftarna för att kontrollera att de fortfarande är aktuella och uppfyller kvalitetskraven. 78 förslag har dragits tillbaka sedan 2005, och ytterligare 30 tas upp i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2008.

2. Minskning av den administrativa bördan

I januari 2007 presenterade kommissionen ett åtgärdsprogram för att senast 2012 ha minskat den administrativa bördan för företag i EU med 25 %[4]. Europeiska rådet godkände åtgärdsprogrammet i mars 2007. Rådet var enigt om målsättningen för minskningen av administrativa bördor som orsakas av EU och uppmanade medlemsstaterna ”att till 2008 fastställa egna nationella mål på jämförbar ambitionsnivå inom sina behörighetsområden”[5]. Hittills har tolv medlemsstater gjort detta[6].

En viktig del av åtgärdsprogrammet är att mäta den administrativa bördan för företag som är förknippad med skyldigheter att tillhandahålla information enligt EU-lagstiftning och nationell genomförandelagstiftning. Mätningarna inleddes i juli 2007 och omfattar 43 rättsakter (på 13 prioriterade områden) som uppskattas svara för 80 % av de administrativa bördor som orsakas av EU-lagstiftning[7].

Hundratals skyldigheter enligt EU-lagstiftningen inventeras och kartläggs. Man ser också över hur EU-kraven har införlivats i nationell lagstiftning med hjälp av de kontaktpunkter som utsetts av varje medlemsstat. Båda dessa åtgärder beräknas vara slutförda i början av 2008. Kommissionen kommer därefter att bedöma den tid och de pengar som företagen lägger ner till följd av dessa skyldigheter. Detta kommer att visa vilka skyldigheter som går längre än EU-kraven och till vilken kostnad. Det har tidigare aldrig gjorts någon jämförelse av den här omfattningen. Den kommer att bidra till att fastställa den bästa metoden för införlivande av lagstiftning. Rekommendationer för att minska de administrativa bördorna bör vara klara före utgången av 2008. När det gäller bolagsrätt ligger kommissionen före tidsplanen och kommer att kunna presentera förslag sommaren 2008. Mätningarna i medlemsstaterna ger vid handen att den administrativa bördan är betydande på det här området, och att agera i ett tidigt skede skulle därför kunna ge stora vinster.

Kommissionen granskar också förslag från medlemsstaterna och från deltagarna i ett samråd på Internet om hur den administrativa bördan kan minskas[8]. Kommissionen kommer också att få råd av högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor där Dr Edmund Stoiber är ordförande och som började sin verksamhet i januari 2008. Bland gruppens medlemmar återfinns ledarna för flera organ som övervakar program för att minska byråkratin i medlemsstaterna, och företrädare för industrin, små och medelstora företag och miljö- och konsumentorganisationer, alla med direkt erfarenhet av programmet bättre lagstiftning. Kommissionen ska också fortsätta att minska onödiga administrativa bördor genom att främja användningen av informations- och kommunikationsteknik.

För att få snabbt till stånd resultat fastställdes i åtgärdsprogrammet också tio så kallade ”lätta mål” i syfte att åstadkomma betydande vinster (beräknade till 1,3 miljarder euro) genom förhållandevis små ändringar av lagstiftningen. Kommissionen antog fyra sådana paket med lagstiftningsåtgärder på ungefär sex månader. Ett förslag godkändes genom medbeslutandeförfarande på rekordtid, de återstående fem förslagen kommer förmodligen att antas i början av 2008. Kommissionen kommer att presentera ett antal lätta mål före rådets vårmöte[9].

III. KONSEKVENSBEDÖMNINGAR I DEN POLITISKA PROCESSEN

Kommissionens system med integrerade konsekvensbedömningar hjälper EU-institutionerna att utarbeta bättre politik och bättre lagstiftning. Konsekvensbedömningar möjliggör bättre underbyggda beslut under hela lagstiftningsprocessen och höjer förslagens kvalitet. De gör också att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs bättre och ser till att de överensstämmer med högt ställa mål som Lissabonstrategin och strategin för hållbar utveckling. De gör det också möjligt för kommissionen att förmedla sin politik effektivare. Kommissionen har slutfört och offentliggjort 284 konsekvensbedömningar sedan 2003. Bedömningarna är offentliga och det finns en sammanfattning på alla officiella språk[10].

Som en del i en mer allmän attitydförändring har konsekvensbedömningar kommit att integreras i kommissionens arbetsmetoder och beslutsfattande och har ändrat hur politiken utformas. Kommissionens beslut om huruvida och på vilket sätt man ska gå vidare med ett initiativ grundas på tydliga fakta, input från berörda parter och grundliga analyser av alternativ, däribland sam- och självreglering. Kommissionen stoppade exempelvis tre planerade initiativ under 2007 på grund av resultaten av konsekvensbedömningar eftersom dessa visade att agerande på EU-nivå inte skulle ge tillräckligt mervärde[11] just då. Det gällde ett initiativ om införande av full proportionalitet mellan kapital och kontrollrättigheter, ett om ändring av det fjortonde bolagsrättsdirektivet beträffande flyttning av bolagssäten över gränserna, och ett om vittnesskydd. Det händer också att avdelningar inom kommissionen tar initiativ till att göra konsekvensbedömningar även när det inte finns något formellt krav på detta[12]. Konsekvensbedömningsnämnden tillhandahåller oberoende kvalitetskontroll och hjälper till att utveckla metoder.

Kommissionen är fast besluten att ytterligare förbättra konsekvensbedömningarna. Den håller på att uppdatera metoderna och befästa konsekvensbedömningar som en del av det politiska arbetet med hjälp av intern expertis, förslag från de övriga institutionerna, medlemsstaterna och berörda parter, och resultaten från 2007 års externa utvärdering[13]. Vid utvärderingen konstaterades att kommissionen hade gjort framsteg med hänsyn till sina mål för konsekvensbedömningar, nämligen att förbättra förslagens kvalitet, ge effektivt stöd till beslutsfattande och öka insynen. Det framgick emellertid också att det är nödvändigt att förtydliga begreppet proportionerlig analys (dvs. att analysen står i proportion till förslagets betydelse) och sålunda att bättre välja ut vilka initiativ som ska bedömas. Det rekommenderades att konsekvensbedömningar skulle förberedas i ett tidigare skede i utformningen av politiken och att kvalitetsstöd, däribland tillgången till datakällor, skulle förbättras. I utvärderingen antyddes uppfattningen att alltför många konsekvensbedömningar gjordes för att motivera ett på förhand avgjort politiskt val.

Kommissionen har reagerat på detta genom de förbättringar som redogörs för nedan. Andra förbättringar kommer att följa som en del av den översyn av kommissionens riktlinjer för konsekvensbedömningar som kommer att slutföras efter det att Europeiska rådet har granskat de framsteg som gjorts i samband med programmet för bättre lagstiftning i mars 2008.

1. Befästa konsekvensbedömningar som en del av politikutformning

Systemet med konsekvensbedömningar är sunt och har visat sig värdefullt som stöd i beslutsfattande, främst för kommissionen men också för de andra institutionerna. Dessutom har kommissionen sett till att konsekvensbedömningar och motsvarande yttranden från konsekvensbedömningsnämnden används under hela beslutsprocessen. Mot bakgrund av dessa framsteg finns det områden där systemet kan förbättras. Ett område gäller valet av tidpunkt. Konsekvensbedömningar måste göras tidigare i politikutformningen så att olika handlingsalternativ kan undersökas noggrant innan ett förslag läggs fram . Detta innebär att de initiativ som ska konsekvensbedömas måste väljas ut tidigt och att råden från konsekvensbedömningsnämnden om det planerade arbetet också måste lämnas i ett tidigt skede. Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla sådan samordning tidigt i processen och kvalitetsstöd till konsekvensbedömningar av viktiga initiativ.

2. Fokusera resurser där mervärdet blir störst

När systemet med konsekvensbedömningar inleddes omfattades alla initiativ i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram av konsekvensbedömningar. Erfarenheten har visat att detta tillvägagångssätt måste förbättras. Konsekvensbedömningar bör göras av de viktigaste förslagen och av de som får mest långtgående effekter, oavsett om de ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram eller inte. De bör stå i proportion till det aktuella initiativets betydelse, vilket betyder att kraven på konsekvensbedömning för initiativ med begränsade eller bara allmänna verkningar kommer att sänkas eller tas bort. Under 2008 ska kommissionen att göra ungefär 180 konsekvensbedömningar jämfört med 130 konsekvensbedömningar 2007. Mer än hälften av dessa gäller initiativ som inte ingår i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram, däribland åtgärder som antas genom kommittéförfarandet.

3. Tillhandahålla mer stöd

Kvalitetsstöd och vägledning behöver förbättras och kommissionen kommer göra detta framför allt genom sina riktlinjer för konsekvensbedömningar och genom konsekvensbedömningsnämnden. Följande områden behöver särskild uppmärksamhet:

- Beslut om en analysnivå för varje konsekvensbedömning som står i proportion till de sannolika verkningarnas omfattning och initiativets politiska känslighet.

- Subsidiaritet och proportionalitet : Att besluta om och hur EU bör agera utgör en integrerad del av konsekvensbedömningen. Kommissionen medger att verkningarna regionalt och nationellt – som ofta är av betydelse för att avgöra om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna beaktas – kräver större uppmärksamhet. Till detta behövs nya verktyg.

- Fördjupad analys av särskilda konsekvenser . Kommissionens avdelningar kommer att ägna större uppmärksamhet åt att analysera vissa områden, exempelvis sociala och fördelningsmässiga effekter, effekter på den inre marknaden, för konsumenter och små och medelstora företag, för regionala och lokala myndigheter och internationellt sett. Det är också nödvändigt att föregripa frågor som rör bättre införlivande och genomförande.

- Kvantifiering . En konsekvensbedömning bör kvantifiera konsekvenserna där detta är möjligt och rimligt utan att dölja bakomliggande osäkerhetsfaktorer. Trots de framsteg som gjorts (exempelvis tar man systematiskt hänsyn till administrativa utgifter och om de är betydande mäts de med EU:s standardkostnadsmodell) står ofta otillräckliga eller otillförlitliga uppgifter i vägen för kvantifiering. Bättre stöd och vägledning betyder stärkt samarbete med medlemsstaterna, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt med berörda parter i denna fråga.

- Input från berörda parter och experter är av avgörande betydelse . Samråd är numera rutin och man tar hänsyn till de berörda parternas synpunkter redan i början av det politiska arbetet. Externa experter medverkar i hög grad. Kommissionen gjorde en översyn av sina miniminormer för externa samråd under 2007. Den bekräftade de gällande reglerna och beslutade att tillämpa dem effektivare genom att förbättra feedback, se till att olika åsikter kommer fram, osv.[14]. Konsekvensbedömningsnämnden kontrollerar att normerna tillämpas korrekt.

4. Sörja för sträng kvalitetskontroll

I slutet av 2006 inrättade kommissionen en konsekvensbedömningsnämnd som står under ordförandens överinseende. Nämnden består av kommissionstjänstemän på hög nivå som arbetar oberoende av de avdelningar varifrån förslagen kommer. Den ger råd om och kontrollerar metoder och kvalitet, och använder sig av extern sakkunskap vid behov. Nämndens yttranden ligger till grund när kommissionen fattar sitt slutgiltiga beslut och offentliggörs när initiativet har antagits[15].

Kommissionen har nu bedömt erfarenheterna från konsekvensbedömningsnämndens första år, delvis på grundval av nämndens egen rapport[16]. Kommissionen välkomnar nämndens opartiska auktoritet och värdesätter dess professionella rekommendationer, som i de flesta fall har lett till verkliga förbättringar om konsekvensbedömningarna. Konsekvensbedömningsnämnden har bidragit till att standarden höjts och har gett nyttig vägledning om metoder. Interna arbetsmetoder och förfaranden ska förbättras ytterligare. Till exempel måste det kontrolleras att de konsekvensbedömningar som gjorts av kommissionens avdelningar av vissa förslag tar hänsyn till nämndens rekommendationer innan förslagen lämnas till kollegiet för politiskt beslut.

IV. DELAT ANSVAR

EU-regler föreslås av kommissionen och antas av Europaparlamentet och rådet. Nationella regeringar och parlament införlivar dem i sin nationella lagstiftning och antar också annan lagstiftning under eget ansvar, som ofta kompletteras med regionala och lokala bestämmelser. Alla dessa regler och bestämmelser påverkar företag och medborgare. Programmet för bättre lagstiftning måste därför genomföras i en gemensam insats från EU-institutionernas och medlemsstaterna[17]. I detta sammanhang kommer kommissionen att fortsätta sitt värdefulla utbyte med högnivågruppen av nationella lagstiftningsexperter.

1. Resultat i EU:s beslutsfattande

Programmet för bättre lagstiftning kommer inte att ge några påtagliga fördelar förrän de lagstiftningsmässiga förbättringar som kommissionen föreslagit har antagits och trätt i kraft. Detta tar tid. Högre kvalitetsnormer gör att det tar längre tid att förbereda kommissionsinitiativ. Det tar i genomsnitt två år innan det antas av medlagstiftarna. Tillsammans med tidsfristerna för införlivande och ikraftträdande för nya direktiv[18] hinner det gå ungefär fyra år, ofta det dubbla, mellan den tidpunkt då ett EU-initiativ börjar ta form till dess genomförande.

Mot denna bakgrund måste därför det rullande förenklingsprogrammet få kontinuerligt stöd i alla EU-institutioner. Hittills har endast 16 initiativ i det rullande programmet antagits av rådet och Europaparlamentet. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram förslag till förenklingar under 2008 i förhoppningen att medlagstiftarna kommer att prioritera dessa så att de antas senast våren 2009. På samma sätt hoppas kommissionen under 2008 och i början av 2009 att medlagstiftarna prioriterar antagandet av förslag som syftar till att minska de administrativa bördorna.

Europaparlamentet och rådet använder i allt högre utsträckning kommissionens konsekvensbedömningar när de granskar förslag men behöver lägga ner mer kraft på detta. De måste också göra egna konsekvensbedömningar när de planerar omfattande ändringar av ett kommissionsförslag i frågor som inte omfattas av kommissionens konsekvensbedömning. Kommissionen ska också försöka se till att konsekvensbedömningarna bättre föregriper frågor som sannolikt kommer att tas upp i rådet och i Europaparlamentet, t.ex. vilken typ av rättsakt som ska väljas för EU:s agerande. Rådet och Europaparlamentet får också begära att kommissionen fördjupar vissa aspekter av sin ursprungliga bedömning. Även om dessa bedömningar främst är avsedda som vägledning för kommissionens beslut kommer kommissionen att på ett konstruktivt sätt besluta hur man ska bemöta dessa krav i varje enskilt fall. De tre institutionernas översyn av den gemensamma strategin för konsekvensanalys[19] under mitten av 2008 blir ett tillfället att göra ytterligare framsteg i dessa frågor.

2. Tillämpningen av gemenskapslagstiftningen

Kommissionen lägger stor vikt vid att gemenskapslagstiftningen tillämpas korrekt. I september 2007 lade den fram förslag på hur den tillsammans med medlemsstaterna kan förbättra de nuvarande mekanismerna för problemlösning, och därigenom åstadkomma snabbare och bättre resultat[20]. Kommissionen fastställer också hur den och medlemsstaterna kan fokusera på förebyggande åtgärder och hur kommissionen ska hantera överträdelser på ett effektivare sätt och tillhandahålla mer information. Kommissionen ska utveckla och genomföra dessa initiativ under de kommande månaderna och utvärdera framstegen under 2009.

V. Påverka global lagstiftning

Efter många års arbete med att undanröja handelshinder uppfattas i vår alltmer globaliserade värld icke-tariffära handelshinder, t.ex. lagstiftningsmässiga skillnader, som hinder för internationell handel och investeringar. Många lagstiftningsmässiga skillnader är uttryck för berättigade politiska val och förenliga med WTO-avtalet och andra internationella avtal. Vissa verkar emellertid vara oavsiktliga bieffekter av de olika parternas sätt att lagstifta och kan vara onödiga eller till skada för företag och konsumenter.

När kommissionen utarbetar sina initiativ drar den redan nytta av bidrag från tredjeländer i samrådsförfarandet. Dessutom kräver systemet med konsekvensbedömningar att man tar hänsyn till de externa effekterna. Kommissionen kommer att försäkra sig om att dessa externa effekter på t.ex. handel och investeringar och för utvecklingsländerna undersöks grundligt. I de fall de finns internationella normer kommer man i konsekvensbedömningarna att undersöka om det är ett alternativ att förlita sig på dessa i stället för att inleda ett särskilt europeiskt initiativ.

Kommissionen för sedan många år dialog i lagstiftningsfrågor i multilaterala organisationer som OECD och FN och med sina viktigaste handelspartner. I syfte att sprida Lissabonstrategin utanför EU kommer kommissionen att använda internationell dialog för att åtgärda övergripande hinder och hinder av systemisk karaktär och underlätta konvergens där detta är möjligt. EU:s strategi för bättre lagstiftning kan komma att ge inspiration utanför EU och vice versa.

VI. NÄSTA STEG

Översynen visar att EU är i färd med att genomföra sitt åtagande att lagstifta väl. Mer kan dock göras av kommissionen, parlamentet, rådet och medlemsstaterna tillsammans:

Förenkling av lagstiftning

- Kommissionen planerar att lägga fram 45 initiativ inom ramen för det rullande förenklingsprogrammet som en del av sitt arbetsprogram för 2008, och åtta initiativ 2009. Kodifieringsprogrammet ska vara slutfört inom 18 månader.

- Rådet och Europaparlamentet bör se till att ännu ej färdigbehandlade förenklingsförslag (ungefär 45 till antalet) snabbt antas och att förenklingarna inte går förlorade under behandlingen.

- Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att tillsammans undersöka olika alternativ för snabba förfaranden för att upphäva föråldrad lagstiftning .

- Kommissionen fortsätter sin granskning av EU:s regelverk eftersom detta har lett till en jämn ström av nya initiativ. Kommissionen kommer att slutföra granskningen före utgången av sitt mandat.

- Kommissionen fortsätter att inom ramen för sitt årliga arbetsprogram granska förslag som inte färdigbehandlats . Den upprepar sin rekommendation att framtida kommissioner granskar förslag som är under behandling när de tillträder för att säkerställa att utkasten till lagstiftning stämmer överens med de politiska prioriteringarna.

Minskning av administrativa kostnader

- Eftersom det bara är genom gemensamma ansträngningar som byråkratin kan minskas föreslår kommissionen att de medlemsstater som ännu inte har gjort detta antar eller tillkännager sina minskningsmål senast i mars 2008 så att Europeiska rådets vårmöte kan få en överblick och ge ytterligare vägledning.

- Kommissionen uppmanar rådet och Europaparlamentet att anta de ännu ej färdigbehandlade förslagen till omedelbara åtgärder före Europeiska rådets möte och att prioritera de förslag till omedelbara åtgärder som kommissionen kommer att lägga fram under 2008.

- Kommissionen kommer att arbeta tillsammans med medlemsstaterna och stödja dem.

- Kommissionen kommer att presentera resultaten av mätningen i slutet av året tillsammans med en rad ytterligare åtgärder för att nå målet på en 25-procentig minskning. Förslag till minskning av de administrativa bördorna inom bolagsrätt kommer att läggas fram före sommaren. Slutsatserna av mätresultaten kommer att hjälpa medlemsstaterna att minska de bördor som har sin grund i införlivande och genomförande av EU-lagstiftning.

Konsekvensbedömningar vid utarbetande av initiativ

- Under 2008 förväntas kommissionen göra mer än 180 konsekvensbedömningar.

- Våren 2008 kommer kommissionen att se över sina riktlinjer för konsekvensbedömningar och utarbeta vägledning och stöd som överensstämmer med det här meddelandet.

- Kommissionen kommer att stärka konsekvensbedömningsnämndens roll.

- Rådet och Europaparlamentet bör i högre grad använda konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocessen genom att granska kommissionens konsekvensbedömningar och göra egna vid omfattande ändringar. Kommissionen uppmanar övriga institutioner att vara öppnare om sitt arbete med konsekvensbedömningar i enlighet med den gemensamma strategin för konsekvensanalys.

- I samband med översynen av den gemensamma strategin för konsekvensanalys förväntar sig kommissionen ett åtagande om att göra konsekvensbedömningar av medlemsstaternas initiativ inom ramen för avdelning VI i EU-fördraget (bestämmelser om polissamarbete och straffrättsligt samarbete) .

Delat ansvar

- Under 2008 kommer Europeiska rådet att göra en översyn av framstegen när det gäller bättre lagstiftning och Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer att tillsammans se över den gemensamma strategin för konsekvensanalys .

Tillämpning av gemenskapslagstiftning

- Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att samarbeta för att säkerställa en korrekt tillämpning av gemenskapslagstiftningen .

Medverkan i utformningen av global lagstiftning

- Kommissionen kommer, när detta är relevant, att i högre grad bedöma de internationella konsekvenserna av EU-åtgärder i syfte att underlätta internationell handel och internationella investeringar samt stödja utvecklingsländerna.

- Kommissionen kommer att verka i nära samarbete med internationella organisationer och tredjeländer för att utveckla synen på lagstiftningsarbete och, där så är möjligt, främja konvergens.

VII. SLUTSATSER

Stora framsteg har gjorts för att förbättra lagstiftningen inom EU. För att åstadkomma bättre lagstiftning och fördelar för medborgare och företag krävs emellertid tid, ekonomiska och mänskliga resurser samt en anpassning av institutionella och administrativa strukturer. Detta kan bara uppnås med kontinuerligt politiskt stöd.

Kommissionen är fast besluten att fullgöra sin del genom att satsa stort på sitt rullande förenklingsprogram och åtgärdsprogrammet för minskning av administrativa bördor, och kontinuerligt förbättra systemet med konsekvensbedömningar. För att projektet ska lyckas måste även övriga EU-institutioner, medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter och berörda parter engagera sig och kommissionen uppmanar samtliga att delta i denna samlade insats.

[1] Nästan hälften av kommande kommissionsinitiativ inom ramen för det rullande förenklingsprogrammet (76) kommer att åtföljas av en konsekvensbedömning, mot tidigare omkring 10 %.

[2] Genom omarbetning sammanförs en rättsakt och alla tidigare ändringar av denna till en enda rättsakt när nya ändringar antas.

[3] Genom kodifiering kombineras rättsakter och alla efterföljande ändringar av dessa till en enda rättsakt utan nya ändringar. Detta minskar lagtexternas volym och gör dem tydligare.

[4] KOM(2007) 23.

[5] Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i mars 2007, s. 10.

[6] Se kommissionens arbetsdokument Reducing Administrative Burdens in the EU , KOM(2008) 35.

[7] http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/admin_burdens_en.htm. Dessutom har en undersökning där de administrativa bördorna för jordbruksföretag på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken redan genomförts och offentliggjorts.

[8] http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/index_en.htm.

[9] Se KOM(2008) 35.

[10] Det bör även noteras att kommissionen skärpte sin utvärderingspolitik 2007 (Meddelandet Responding to Strategic Needs: Reinforcing the use of evaluation SEK(2007) 213) och planerar att mer systematiskt utvärdera lagstiftning och annan verksamhet för att kontrollera antaganden som gör vid konsekvensbedömningen.

[11] De här konsekvensbedömningarna har offentliggjorts. (Se http://ec.europa.eu/governance/impact/cia_2007_en.htm och KOM(2007) 693). Från och med 2008 kommer kommissionen även att offentliggöra konsekvensbedömningar för initiativ inom ramen för sitt arbets- och lagstiftningsprogram som stoppas till följd av konsekvensbedömningen.

[12] Under 2006 och 2007 genomförde kommissionen cirka 10 respektive 15 ”frivilliga” konsekvensbedömningar. För 2008 planeras omkring 50.

[13] Utvärderingen av kommissionens system för konsekvensbedömningar, som gjordes av The Evaluation Partnership är offentliggjord på http://ec.europa.eu/governance/impact/key_en.htm. Kommissionen tog upp den till diskussion vid en offentlig konferens med berörda aktörer i juni 2007 och med högnivågruppen av nationella lagstiftningsexperter.

[14] Meddelande om uppföljning av grönboken ”Europeiska öppenhetsinitiativet”,’, KOM(2007) 127, 21.3. 2007.

[15] http://ec.europa.eu/governance/impact/cia_2007_en.htm.

[16] Se den bifogade rapporten för 2007.

[17] När det gäller framsteg i medlemsstaterna, se den andra årliga framstegsrapporten om genomförandet av Lissabonstrategin, KOM(2006) 816.

[18] Exempelvis offentliggjordes förenklingsinitiativet om en ändring av direktiv 70/156/EEG rörande typgodkännande och motorfordon i Europeiska unionens officiella tidning i oktober 2007 men träder i kraft i april 2009. Kommissionen lade fram förslaget i juli 2003 KOM(2003) 418.

[19] Antagen inom ramen för 2003 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning.

[20] Meddelande med titeln ”Om en europeisk union som bygger på resultat – tillämpningen av gemenskapsrätten”, KOM(2007) 502.