52007DC0349




[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 21.6.2007

KOM(2007) 349 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Årsrapport 2007 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet 2006

{SEK(2007) 840}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

Årsrapport 2007 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet 2006

INNEHÅLL

1. Inledning 3

2. En bättre ram för utvecklingspolitiken: Politisk samstämmighet 3

3. En bättre ram för regionala strategier 4

4. En bättre ram för externt bistånd –förenkling och klargöranden av bestämmelserna 5

5. En bättre ram för att arbeta tillsammans: Biståndseffektivitet 8

6. Resultat 9

INLEDNING

Europeiska unionen fortsätter att vara världens främsta givare av utvecklingsstöd då man gav 46,9 miljarder euro (56,67 %) av det totala offentliga utvecklingsbiståndet som meddelades till OECD för 2006. Det externa biståndet från Europeiska kommissionen uppgick till ungefär 12,1 miljarder euro för nya åtaganden 2006, varav 9,8 miljarder euro klassificeras som offentligt utvecklingsbistånd. Över 160 länder tar emot detta bistånd.

Under 2006 inträffade stora förändringar i EU:s sätt att hantera sina relationer med resten av världen. För det första genom att man garanterar att den politik som berör utvecklingsländerna kan stödja utvecklingsmålen. För det andra genom att man har antagit regionala strategier som speglar unionens viktigaste prioriteringar. För det tredje genom att man har förenklat de instrument som ger den rättsliga grunden för externt bistånd. För det fjärde genom att man vidtagit åtgärder för att arbeta närmare partnerländer och andra aktörer på biståndsområdet så att biståndet kan bli effektivare. Och slutligen, genom att man förbättrat hur man mäter resultat och drar lärdom av dem.

Den här översikten syftar till att presentera huvuddragen av dessa förändringar.

EN BÄTTRE RAM FÖR UTVECKLINGSPOLITIKEN: POLITISK SAMSTÄMMIGHET

Sedan man i december 2005 antog ett dokument om europeiskt samförstånd om utvecklingspolitik har kommissionen alltmer kommit att inrikta sig på hur politiken bakom utveckling – såsom handel, jordbruk, miljö, säkerhet, migration, den sociala dimensionen av globalisering, sysselsättning och anständigt arbete samt internationellt vetenskapligt samarbete, inklusive forskning på hälsoområdet – kan bidra till att nå utvecklingsmålen i millenniedeklarationen.

De flesta är överens om att utvecklingspolitiken inte ensamt kan ge tillräckliga resultat och att en rad andra politikområden kan ha stor påverkan. EU:s mål är att maximera den positiva effekten av politiken samtidigt som man minimerar dess negativa påverkan på utvecklingsländer.

EU:s ordförandeskap har varit en drivkraft för att skapa ett rullande arbetsprogram för 2006-2007 om konsekvens i utvecklingspolitiken för att identifiera gemensamma prioriteringar för satsning. I oktober 2006 sammanställde rådet slutsatserna om både ordförandeskapets rullande arbetsprogram om konsekvens i utvecklingspolitiken och integreringen av utvecklingsfrågor i rådets beslutsprocess. Kommissionen har gjort framsteg inom ett antal olika områden, däribland handel, och särskilt i förhandlingarna om ekonomiska partnerskapsavtal med AVS-länderna som syftar till att främja handel och regional integrering som en motor för utveckling på lång sikt. Bekämpningen av fattigdomsrelaterade infektionssjukdomar är ett annat bra exempel, t.ex. genom partnerskapet mellan Europa och utvecklingsländerna inom området klinisk prövning .

Betydande framsteg har också gjorts när det gäller migration, inom ramen för EU:s strategi för Afrika[1] och med lanseringen av ett tematiskt program för migration 2007-2013 för 380 miljoner euro och, dessutom när det gäller säkerhet, med stöd till reformer inom säkerhetssektorn i partnerländer. Migration är ett ämne där samstämmighet är mycket viktigt. EU har inom ramen för sitt vidare samarbetsavtal utvecklat en dialog om migrationsrelaterade frågor med olika länder och regioner i världen. Europeiska grannskapspolitiken är ett exempel på detta och man håller också på att starta en dialog med partner i Afrika, Asien, Latinamerika och Västindien[2].

En sådan dialog omfattar vanligtvis ett stort antal frågor, exempelvis kopplingar mellan migration och utveckling, kampen mot olaglig migration och handel med människor, påverkan av flyktingars situation på utvecklingen samt gemensamma åtgärder för att klara av ekonomisk migration bättre. Dialogen kan också leda till att EU tillhandahåller stöd för att hjälpa partnerländerna att bygga upp sin kapacitet för att bättre hantera migrationsströmmar och optimera de positiva sambanden mellan migration och utveckling.

I samband med samstämmighet ställs också systematiskt frågor om mänskliga rättigheter och gott styre. År 2006 mobiliserade till exempel EU 13 valövervakningsuppdrag, och ungefär 1400 EU-observatörer utplacerades. Uppdragen bidrog med sin närvaro till att minska möjligheterna till bedrägeri, manipulering och hot. Uppdragen ökade öppenheten och allmänhetens förtroende i valprocessen och stödde på så sätt framstegen vad gäller demokrati och samhällstyre. I vissa fall hade uppdragen en konfliktförebyggande roll, som i Demokratiska republiken Kongo där det viktigaste EU-uppdraget som någonsin genomförts (300 observatörer) övervakade de två valomgångarna i juli och november. Dessa val banade väg för återgång till fred, återinförande av ett samhällsstyre och hållbar utveckling i Demokratiska republiken Kongo samt stabilisering av hela regionen kring de stora sjöarna.

När det gäller samhällsstyrning föreslog kommissionen ett nytt tillvägagångssätt för ”Samhällsstyrning och det europeiska samförståndet om utveckling”[3]. Detta bygger på en stor utvärdering för perioden 1994-2004. EU gjorde det rätta valet när man satte samhällsstyrning högst upp på sin politiska dagordning och samarbetsagenda och kommissionen gjorde betydande framsteg för att definiera vilket som troligtvis kommer att bli det effektivaste tillvägagångssättet för hållbara förbättringar. Kommissionen har också pekat på vikten av att främja god förvaltningssed inom områden som skattefrågor, det finansiella och rättsliga området samt vetenskapligt samarbete.

På det hela taget är samstämmighet av avgörande vikt för att genomföra EU:s externa biståndspolitik. När man arbetar med partnerländer, har kommissionen tre roller - politisk aktör, biståndsorgan och biståndsförvaltare – och den söker ständigt nya vägar för att kombinera dessa tre på ett effektivare sätt.

EN BÄTTRE RAM FÖR REGIONALA STRATEGIER

Kommissionen har inom ramen för det europeiska samförståndet fokuserat på att säkra målen och principerna som återspeglas i strategierna för att ingripa på regional nivå.

EU:s strategi för Afrika är den första tillämpningen av samförståndet och den första integrerade europeiska politiska strukturen för att förbättra samarbetet och samstämmigheten för EU och medlemsstaternas politik och instrument. Ett exempel på vikten som fästs vid Afrika var införandet av denna strategi och EU:s engagemang att arbeta för en förenad EU-Afrika-strategi som skall antas på det andra toppmötet mellan EU och Afrika under det andra halvåret av 2007 i Lissabon. En ytterligare illustration var det gemensamma arbetsmötet mellan Europeiska kommissionen och Afrikanska unionen, där en grupp kommissionsledamöter under ledning av ordförande José Manuel Barroso mötte Afrikanska unionens kommission i sitt högkvarter i Addis Abeba.

Europeiska unionens strategier för relationer med andra regioner har också satts utifrån det europeiska samförståndet för att främja en samstämmig syn på världen, samtidigt som man medger att det finns ett behov av differentiering. 2006 har varit ett effektivt år för att bygga upp ett strategiskt partnerskap mellan EU och Latinamerika med två huvudsakliga prioriteringar för samarbete: att höja den sociala sammanhållningen och främja regional integration.

EU arbetar också med en strategisk ram för relationerna mellan EU och Asien som bygger på starkare politisk dialog, ökad handel och en bibehållen nivå av utvecklingssamarbete.Unionens förbindelser med de två största länderna i regionen, Kina och Indien, utvecklas inom ramen för strategiska partnerskap. Tillämpningsområdet för dessa partnerskap är omfattande och täcker både ekonomiskt samarbete och politiska aspekter.

Europeiska grannskapspolitiken tog också fart. Europeiska grannskapspolitiken är en av de viktigaste prioriteringarna för EU:s externa förbindelser. Genom denna politik försöker EU främja god förvaltningssed och ekonomisk utveckling i sin närhet. Under de första arton månaderna av genomförandet av politiken, har en solid grund lagts för starkare förbindelser mellan EU och unionens grannländer. Den 4 december 2006 lade kommissionen fram nya förslag för att förstärka och utveckla europeiska grannskapspolitiken ytterligare. Förslagen förutses ge partnerländerna bättre utsikter till handel och investering, möjligheter till direkta kontakter mellan människor, förenklade förfaranden för lagliga korttidsvistelser, aktiva åtgärder för att lösa låsta konflikter samt större möjligheter att uppbringa finansiering.

Genom EU:s utvidgningspolitik samt stabiliserings- och associeringsprocessen bistås länder med utsikter till medlemskap att gradvis integreras i unionen. År 2006 gällde denna politik Bulgarien, Rumänien, länderna på västra Balkan och Turkiet. Bulgarien och Rumänien blev medlemmar i unionen den 1 januari 2007. Anslutningsförhandlingar har förts med Kroatien och Turkiet, medan alla de andra länderna på västra Balkan gjorde framsteg utifrån den färdplan som satts upp inom stabiliserings- och associeringsprocessen. År 2006 fastställde kommissionen bindande åtgärder för att förstärka EU:s politik på västra Balkan och sina instrument, särskilt för att göra EU-perspektivet tydligare för medborgarna i regionen.

EN BÄTTRE RAM FÖR EXTERNT BISTÅND –FÖRENKLING OCH KLARGÖRANDEN AV BESTÄMMELSERNA

Politiken för det externa biståndet har tagits med i utkastet till de nya instrument som är en del av en komplett översyn av strukturen för EU:s externa samarbete. År 2006 antogs de nya instrument, som innebär en förenklad struktur för att ge bistånd under perioden 2007-2013. De utgör ett fast underlag för åtgärder och för samman tydliga politiska mål med förfaranden och instrument som behövs för att nå dem. Nio finansieringsinstrument ersätter de existerade geografiska och tematiska bestämmelserna.

Sex instrument kommer att vara ett stöd för särskilda politiska områden med ett geografiskt eller tematiskt fokus:

- Instrumentet för stöd inför anslutningen.

- Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.

- Instrumentet för utvecklingssamarbete.

- Instrumentet för samarbete med industriländerna.

- Europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

- Instrumentet för samarbete för kärnsäkerhet.

Tre instrument kommer att användas för att hantera krissituationer:

- Stabilitetsinstrumentet.

- Befintligt humanitärt bistånd som kommer att införliva akut livsmedelsbistånd enligt den nya budgetplanen.

- Makroekonomiska stödinstrument.

Samarbetet kommer att genomföras genom regionala- och tematiska- trategidokument samt landsstrategidokument och fleråriga vägledande program, samt årliga handlingsprogram som omfattas av den nya demokratiska granskning som infördes i enlighet med det interinstitutionella avtalet. Denna process förutser att kommissionen systematiskt kommer att informera och konsultera Europaparlamentet och rådet genom att skicka utkast till strategidokument. Kommissionen har åtagit sig att starta en dialog med Europaparlamentet om dessa strategidokument och att ta hänsyn till Europaparlamentets position när strategier antas.

De fonder som finns tillgängliga enligt instrumentet för utvecklingssamarbete uppgår till 10,1 miljarder euro till utvecklingsländer i Latinamerika, Asien och Mellanöstern, och till Sydafrika. Förutom geografiskt samarbete innehåller instrumentet för utvecklingssamarbete tematiska program som ersätter de existerande tematiska bestämmelserna.

I januari 2006 antog kommissionen ett meddelande med namnet ”Investera i människor”[4] om det tematiska programmet för mänsklig och social utveckling. Instrumentet för utvecklingssamarbete kommer att ge över 1 miljard euro till programmet för att stödja åtgärder inom områden som direkt påverkar människors levnadsstandard och välbefinnande, med fokus på de fattigaste och minst utvecklade länderna och de minst gynnade befolkningslagren. Utifrån detta har en strategi för att stödja aktiviteter utifrån fyra huvudpelare förberetts: God hälsa för alla, Utbildning, kunskaper och färdigheter, Jämställdhet mellan kvinnor och män samt Andra aspekter av mänsklig och social utveckling (social sammanhållning, sysselsättning, anständigt arbete, barn och ungdomar och kultur). Det är ett bra exempel på det integrerade tillvägagångssättet som kommissionen avser att främja.

Skydd av barn och ungdomar, och främjandet av barns och ungdomars deltagande i utveckling, är prioriterade områden som tas upp i instrumentet för utvecklingssamarbetes tematiska program ”Investera i människor”, och också i de nya instrumenten för demokrati och mänskliga rättigheter. Ända fram till det att de nya förenklade instrumenten introducerades använde kommissionen 75 olika instrument som var relaterade till politik och program gällande barn, båda inom och utanför EU:s gränser. För att förbättra samstämmigheten, maximera synergierna, undersöka luckorna och öka instrumentens kollektiva påverkan för att förbättra barns rättigheter antog kommissionen meddelandet ”Mot en strategi för barnets rättigheter” den 4 juli 2006.

Meddelandet definierar en långsiktig och djupgående process som skall förbättra EU:s åtgärder för barn. I meddelandet föreslås också nya åtgärder för att se till att det sker ett internt samarbete och samråd (såsom Europeiskt forum för barnets rättigheter). Vidare innehåller meddelandet föreskrifter för barns effektiva medverkan. Ett av kommissionens åtaganden är att utveckla en handlingsplan om barn i utvecklingssamarbete.

För 2007-13 har man inom ramen för Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet förutsett en budget till grannländer på ungefär 12 miljarder euro, 32 % mer i reella termer än den tidigare budgetperioden. För att maximera verkan och hävstångseffekterna av EU-bidragen har kommissionen inom Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet föreslagit att skapa två nya mekanismer, nämligen:

- En grannskapsinvesteringsfond, till vilken medlemsstaterna också skall inbjudas att bidra och som skall användas för att få ytterligare lån från Europeiska investeringsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling samt andra utvecklingsbanker. Bidraget från budgeten skulle bli 700 miljoner euro. Fonden skulle enligt uppskattningar kunna uppmuntra till utlåning av belopp som är flera gånger högre än bidragsfinansieringen. Om medlemsstaterna tillförde summor som motsvarar kommissionens bidrag skulle fonden kunna frambringa ett avsevärt antal subventionerade lån.

- En mekanism för gott styre på 300 miljoner euro avsätts för att ge ytterligare stöd utöver de normala anslagen per land för att ge erkännande åt och stödja arbetet i de partnerländer som gjort de största framstegen med att genomföra sina handlingsplaner.

Europeiska gemenskaps- och grannskapsinstrumentet har också ett särskilt gränsöverskridande samarbete som kommer att finansieras tillsammans med Europeiska regionala utvecklingsfonden. De nya bestämmelserna har tagits fram för att hantera tidigare brister och göra denna typ av samarbete lättare och effektivare.

Programplaneringen slutfördes i det närmaste för asiatiska och latinamerikanska länder samt EU:s grannländer och en informell dialog inleddes mellan institutionerna om utkastet till strategidokument om europeiska gemenskaps- och grannskapsinstrumentet och instrumentet för utvecklingssamarbete, som följer politiska överenskommelser för instrumenten, så att biståndet i så liten utsträckning som möjligt saktas ned. När instrumenten formellt träder i kraft kommer dialogen att fortsätta 2007 för dessa strategier, under demokratisk granskning av Europaparlamentet. I januari antogs ett antal detaljerade meddelanden som definierar tillvägagångssättet för och innehållet i varje tematiskt program. Det följdes av en detaljerad process av programplaneringen för varje tematiskt program. Det är en process som kommer att fullföljas i början av 2007 och som krävs för att genomförandet skall kunna ske kort därefter.

Samarbetet med länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) finansieras i huvudsak fortfarande av Europeiska utvecklingsfonden eftersom Europeiska rådet i december 2005 beslutade att fonden skulle fortsätta att finansieras separat från budgeten. Med 22,7 miljarder euro lägger tionde europeiska utvecklingsfonden (2008-2013) grunden för samarbetet med AVS-länderna.

Riktlinjer för programmeringen av tionde europeiska utvecklingsfonden har förberetts på grundval av samförståndet, inklusive definitionen av gemenskapsåtgärder och principen om koncentration på nationell nivå. Programplaneringen med AVS-länderna lanserades i början av året. Dialogen om programplanering är under utveckling och bör leda fram till land- och regionstrategidokument färdiga att undertecknas före slutet av 2007. Genomförandet startar i januari 2008.

EN BÄTTRE RAM FÖR ATT ARBETA TILLSAMMANS: BISTÅNDSEFFEKTIVITET

Biståndseffektivitet står i förgrunden för EU:s politiska agenda och ingår i alla initiativ under 2006. Både den gemensamma förklaringen och den nya Afrikastrategin understryker vikten av att inte enbart tillhandahålla mer bistånd, utan bättre och effektivare europeiskt bistånd.Tionde Europeiska utvecklingsfonden innehåller även ett klart uttalande till stöd för biståndseffektivitet.

För att överföra dessa åtaganden till handling antogs en handlingsplan (”EU-bistånd: mer, snabbare och bättre bistånd”) i april 2006 med en fullständig förteckning över nio konkreta resultat som skall uppnås fram till 2010. Dessa innehåller en regelbunden kartläggning av EU:s bistånd på global, regional och lokal nivå (Givaratlasen[5]), samt ett förslag till en gemensam ram för programplanering. I dag har givaratlasen blivit ett användbart redskap för både kontroll av stöd och förbättring av EU:s samordning för bistånd och fördelning av arbete, medan den gemensamma ramen för programplanering introduceras i den pågående programplaneringen av tionde europeiska utvecklingsfonden.

Överdriven uppsplittring av utvecklingsstödet från det internationella samfundet har lett till spridning, överlappning och även motsägelser av biståndsaktiviteter, minskad potentiell effekt av onödiga administrativa kostnader, och ökad belastning på partnerländerna. EU:s givaratlas illustrerar dessa luckor och överlappningar. Större komplementaritet av åtgärderna är en nyckelfaktor för att öka biståndseffektiviteten. År 2006 antogs riktlinjerna för biståndseffektivitet och utbildningskurser gavs på såväl huvudkontoret som runtom i världen.

Ett viktigt bidrag till att förstärka partnerländernas känsla av ”ägarskap” och förtroende i de givarländer där man kan använda partnerlandets styrningssystem (”anpassning”), är att ge bistånd genom direkt budgetstöd så att det administreras helt i partnerlandets eget system. Det europeiska samförståndet identifierar budgetstöd som ”det arrangemang som föredras där förhållandena så medger”. Kommissionen har ökat användningen av landsspecifika system genom budgetstöd till över 35% av det programplanerade biståndet mellan 2003 och 2005.

Kommissionen är mycket engagerad för att stödja ”sårbara” stater. I Palestina har kommissionen exempelvis haft ett nära samarbete med Världsbanken för att ta fram och introducera den tillfälliga internationella mekanismen TIM, för att upprätthålla tillhandahållandet av väsentliga, allmänna tjänster och skydda vanliga palestinier från effekterna av kriserna, med bidrag från 14 medlemsstater och Norge. År 2006 betalade den tillfälliga internationella mekanismen 88 miljoner euro i sociala förmåner till anställda inom den offentliga sektorn och till pensionärer med låg inkomst, och närmare 24 miljoner euro betalades direkt till fattiga och utsatta palestinier som direkt påverkades av krisen.

I allmänhet stödjer kommissionen användningen av förvaltningsfonder som ofta förvaltas av Förenta nationerna eller Världsbanken, som ett sätt att tillhandahålla bistånd i sådana situationer. Det bidrar till att se till att biståndet (särskilt för återuppbyggnad) samordnas på ett korrekt sätt och överförs så fort som möjligt. År 2006 låg det totala biståndsbeloppet som kommissionen betalat ut genom Förenta nationerna och Världsbanken kvar på ungefär 1,5 miljarder euro. Under året undertecknades avtal med de båda organisationerna om att synliggöra kommissionens bidrag till dessa aktiviteter, inte minst med hänsyn till att det borde vara tydligare för EU:s medborgare och biståndsmottagarna hur EU bidrar till att minska lidandet och stödja freden i världen.

Sjuttio procent av världens fattigaste människor lever i medelinkomstländer. Kommissionen erkänner att den ekonomiska tillväxten är en viktig förutsättning för social utveckling och strategier för att minska fattigdomen i dessa länder. Enbart tillväxt är dock inte tillräckligt. I många snabbväxande medelinkomstländer har teknisk utveckling, globalisering, demografi och behov av utbildad arbetskraft bidragit till att utöka inkomstfördelningsklyftan eftersom tillväxten inte har följts av en effektiv politisk dagordning och skatter som gynnar de fattiga. Risken att medelinkomstländer misslyckas med de flesta av sina möjligheter och faller tillbaka till fattigdom skall inte underskattas. I många sårbara eller potentiellt instabila medelinkomstländer behövs i detta sammanhang ytterligare målinriktat politiskt- och resultatstyrt utvecklingsbistånd för att stabilisera ländernas ekonomi, stödja reformer och främja utveckling, handelsintegration och social sammanhållning.

Under 2006 spelade Europeiska kommissionen en större roll för globala initiativ för hälsa och utbildning och arbetade tillsammans med EU:s medlemsstater och andra givare och intressenter. Sedan maj 2006 innehar kommissionen ordförandeskapet i den globala fonden för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria. Från och med juli 2006 är kommissionen också medordförande för initiativet ”Utbildning för alla”. Båda initiativen har fokuserat på efterfrågestyrda tillvägagångssätt, harmonisering mellan givarna och biståndseffektivitet.

RESULTAT

Sedan kommissionen 2000 började omorganisera förvaltningen av sina program för externt bistånd har fokus lagts på att förbättra snabbheten och kvaliteten i att tillhandahålla bistånd. De nivåer som nåtts i genomförandet under 2006 visar återigen hur snabbheten i tillhandahållandet har förbättrats.

Totalt sett gav kommissionen 9,832 miljarder euro i offentligt utvecklingsbistånd och 8,130 euro betalades ut. Av det belopp för åtaganden som kan tilldelas geografiskt, nämligen 7,982 miljarder euro, var närmast hälften (3,552 miljarder euro) till AVS-länderna, som får 2,848 miljarder euro, jämfört med de totala betalningarna på 6,8 miljarder euro.

För att utvärdera kvaliteten på tillhandahållandet av bistånd har kommissionen infört förfaranden för att se till att nya åtaganden för projekt och program har planerats så noga som möjligt och återspeglar bästa praxis i den sektor det gäller. År 2002 infördes ett system för att kontrollera projektens resultat. Kontrollen baseras på bedömningar på plats som görs regelbundet av oberoende sakkunniga, och dessa betygssätts enligt internationellt överenskomna kriterier. De senaste fem åren visar den övergripande klassificeringen en konstant och statistiskt signifikant förbättring. Projekt och program som kontrollerades 2006 uppnådde allmänt sett goda resultat. De övergripande effektivitetsvinsterna de senaste åren vittnar om ett litet konsoliderat bakslag under 2006, men man är fortfarande på rätt kurs. De övergripande resultaten för 2006 har varit tillfredsställande.

Att dra lärdom av de åtgärder som har finansierats är en central del för att göra biståndet effektivare. Utvecklingsenheten på generaldirektoratet för utvecklingsbistånd utför utvärderingar av landsstrategier, tematiska frågor och andra strategiska aspekter av EG-program med hjälp av oberoende experter.

Allmänt sett visar de olika indikatorerna att stora framsteg har gjorts i förvaltningen av externt bistånd sedan 2000. Det är, inte minst, resultatet av omfattande institutionella förändringar. Man har exempelvis överfört ansvaret för införandet av programmen till kommissionens delegationer och gjort omstruktureringar på huvudkontoret.

Utifrån vissa viktiga och synliga framgångsrika projekt kan man uppmuntras. Men mycket återstår att göra, särskilt där kommissionen sägs vara långsam och oflexibel. Detta eftersom den framtida formen för externt bistånd mer och mer kommer att baseras på flexibilitet och intensifierade sätt att arbeta med andra givare[6]. Med de nya instrumenten och den nya budgetförordningen är kommissionen bättre utrustad att möta dessa utmaningar.

Under 2006 inriktades kommissionens yttre åtgärder på följande mål:

- Bistå anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer att komma närmare EU genom att införa utvidgningspolitiken och stabiliserings- och associeringsprocessen för västra Balkan. Resultat: Kommissionen har säkerställt Bulgariens och Rumäniens anslutning till EU; undertecknat ett stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien och startat förhandling om ett sådant avtal med Serbien, Montenegro samt Bosnien och Hercegovina; antagit instrumentet för stöd inför anslutningen; och antagit ett meddelande om västra Balkan samt det årliga strategidokumentet för utvidgningen.

- Garantera ett effektivt införande av den Europeiska grannskapspolitiken. Resultat: Kommissionen har antagit tre nya handlingsplaner med Armenien, Azerbajdzjan och Georgien; slutfört handlingsplanen med Egypten och Libanon; antagit Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet; informellt presenterat strategirapporter till Enpikommittén och Europaparlamentet; inlett förberedelserna av dokumentet för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentets gränsöverskridande samarbete; samt antagit ett nytt meddelande om en förstärkt europeisk grannskapspolitik.

- Sörja för ett konstruktivt engagemang i fredsprocessen i Mellanöstern, inom ramen för Mellanösternkvartetten och i nära samarbete med parterna. Resultat: Kommissionen har skapat den tidsbegränsade internationella mekanismen: EG:s stöd till det palestinska folket uppgick till 339 miljoner euro.

- Fortsätta stödja den regionala stabiliteten, återuppbyggnaden och den politiska övergångsprocessen i Irak. Resultat: Kommissionen har förberett för den internationella pakten för Irak; inlett förhandlingar för ett handels- och samarbetsavtal och godkänt och genomfört 2006 års biståndsprogram.

- Fortsätta återuppbyggnads- och återanpassningsarbetet efter tsunamikatastrofen. Resultat: Genomförandetakten har starkt ökat; 180 miljoner euro har getts till återanpassning och återuppbyggnad, huvudsakligen till Indonesien, Sri Lanka och Maldiverna.

- Genomföra en ny utvecklingspolitik för att främja hållbar utveckling och minskad fattigdom, på grundval av den struktur som lagts fram under 2005 och översynen av millennieutvecklingsmålen, inbegripet särskilda insatser för Afrika. Resultat: Det politiska innehållet i samförståndet integrerades till instrumentet för utveckling och samarbete, programplaneringen och regionala strategier (t.ex. EU:s strategi för Afrika).

- Ånyo bekräfta ett starkt engagemang när det gäller mänskliga rättigheter. Resultat: Kommissionen antog i slutet av året förnyade instrument för främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter.

Förutom de ovan nämnda målen gjorde kommissionen framsteg inom följande områden, för vilka den också presenterade nyckelinitiativ under 2006:

- Göra påtagliga framsteg i förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap med sex regioner i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) så att avtalen kan träda i kraft 2008. Resultat: Kommissionen gjorde framsteg i alla förhandlingar, genomförde analyser och kapacitetsuppbyggande åtgärder samt införde länkar mellan förhandlingsprocessen och programplaneringen av utvecklingssamarbetet.

- Bidra till uppföljningen av centrala initiativ på utvecklingsområdet, bland annat finansiering, samstämmighet, Afrika och globala kollektiva nyttigheter, som ett resultat av årets G8-toppmöte och FN:s generalförsamlings plenarmöte på hög nivå om millennieutvecklingsmålen. Resultat: Kommissionen antog en handlingsplan för biståndseffektivitet (“EU-bistånd: mer, snabbare och bättre bistånd”) i april 2006 med en förteckning över nio konkreta resultat som skall uppnås till 2010.

- Förstärka kommissionens reaktionsförmåga vid humanitära katastrofer, förstärka strategin för förebyggande av katastrofer och beredskap inför sådana samt ge EU-bidrag till världshälsofonden för aids/hiv, malaria och tuberkulos. Resultat: Kommissionen har konsulterat partner och EU:s medlemsstater för att utarbeta ett meddelande om ”Mot ett europeiskt samförstånd för humanitärt bistånd” som skall genomföras under 2007. Årligt bidrag till den globala fonden på 90 miljoner euro.

[pic]

[pic]

[pic]

[pic]

[pic]

[1] EU:s strategi för Afrika: En pakt mellan EU och Afrika för att påskynda Afrikas utveckling KOM(2005) 489 slutlig

[2] Parallellt pågår en dialog med den grupp länder som ingår AVS-länderna (länder i Afrika, Västindien och Stilla havet).

[3] KOM(2006) 421 slutlig, 30.8.2006.

[4] KOM(2006) 18 slutlig, 25.1.2006

[5] http://ec.europa.eu/development/body/publications/descript/pub7_29_en.cfm

[6] Årsrapport 2007 om Europeiska gemenskapens utvecklingspolitik och om genomförandet av det externa biståndet 2006, avsnitt 6.2: Granskning av 2006 års arbetsprogram.