[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 26.4.2007 KOM(2007) 212 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET En europeisk rymdpolitik {SEK(2007) 504}{SEK(2007) 505}{SEK(2007) 506} INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Den europeiska rymdpolitikens strategiska betydelse 4 3. Tillämpningar 5 3.1. Satellitnavigation 5 3.2. Jordobservation 6 3.3. Satellitkommunikation 6 3.4. Säkerhet och försvar 7 4. Grunderna 7 4.1. Naturvetenskap och teknik 7 4.2. Den internationella rymdstationen (ISS) och utforskningen av solsystemet 8 4.3. Tillgång till rymden 9 5. En konkurrenskraftig europeisk rymdindustri 9 5.1. Regelsystem 10 5.2. Offentliga investeringar i rymdverksamhet 10 6. Styrning 11 6.1. Institutioner 11 6.2. Ett samordnat europeiskt rymdprogram 12 6.3. Internationella relationer 12 Annex 1: Key actions 13 Annex 2: Glossary 15 INLEDNING I mitten av 1900-talet såg vi vår planet från rymden för första gången. Framtidens historiker kan kanske finna att denna syn påverkade tanken mer än 1500-talets kopernikanska revolution som omstörtade människans självbild genom att visa att Jorden inte är universums medelpunkt. Från rymden ser vi ett litet, bräckligt klot som kännetecknas inte av människoverk utan av ett mönster av moln, hav, grönska och mark[1]. Rymdforskningen hjälper oss att inse vår hemplanets bräcklighet och hur komplext dess många system växelverkar med varandra. Det ger oss också redskapen för att ta itu med många andra av tjugohundratalets utmaningar. Vi behöver dessa redskap effektivt för att bedriva en rad politiska insatser. Rymdbaserade system ger bättre väderprognoser, satellitradio och avancerade navigationstjänster; de skapar nya möjligheter inom distansundervisning och telemedicin. De är kritiska för centrala delar av ekonomin: kommunikationssystem, elnät och finansnät litar alla på satellittidsbestämning för synkronisation. Satellitkommunikation ger fördelar för alla medborgare i form av kostnadseffektiva lösningar för bl.a. högupplöst TV och bredbands- eller mobil-TV i avlägsna eller glesbefolkade områden. Rymdforskning bidrar också till kunskapssamhället med de verktyg vi behöver för att förstå vår planet, dess ursprung och miljö och solsystemet och universum. Rymdpolitiken kan bidra till den europeiska sammanhållningen och identiteten genom att nå alla medborgare i alla länder. Den kan också lämna ett värdefullt bidrag till Europas yttre politik, särskilt humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Den europeiska rymdpolitiken har utvecklats framgångsrikt de senaste 30 åren inom ramen för ESA. Men vid en tidpunkt när nya rymdmakter växer fram med höga ambitioner och stor förmåga har Europa inte råd att låta bli att tillförsäkra sina medborgare rymdteknikens ekonomiska och strategiska fördelar. Europa måste satsa mer på att bevara och förbättra sitt konkurrensläge på världsmarknaden. Det måste förbli ledande inom rymdsystem och därigenom förbli en oundgänglig internationell partner som lämnar förstklassiga bidrag till globala initiativ. Behovet att inför det nya årtusendet införa en heltäckande europeisk rymdpolitik som svar på dessa utmaningar är allmänt erkänt av EU, ESA och deras medlemsstater: det har fått stöd av EU:s stats- och regeringschefer och bekräftades vid rymdrådets andra möte 2005. Den europeiska rymdpolitiken bör göra det möjligt för EU och ESA (Europeiska rymdorganisationen) och deras medlemsstater att öka samordningen av verksamheter och program, medan den tillhandahåller en flexiblare ram för att underlätta gemenskapens investeringar i rymdverksamhet. Detta gäller i lika hög grad för de säkerhets- och försvarspolitiska rymdprogrammen och i integrationen av rymdpolitiken i EU:s olika yttre förbindelser. Andra viktiga åtgärder har vidtagits för att stärka förbindelserna mellan ESA och EU, bl.a. ramavtalet mellan EG och ESA[2] och de mycket uppmärksammade europeiska projekten Galileo och GMES[3]. Kommissionen skisserade rymdpolitikens huvuddrag i sitt meddelande i maj 2005[4]. Europeiska unionens råd (konkurrenskraft) och ESA:s ministerråd sammanträdde i juni 2005 enligt ramavtalet som Rymdrådet och reagerade på meddelandet genom att ange riktlinjer för den europeiska rymdpolitikens innehåll och karaktär och de kompletterande preliminära byggstenarna i ett europeiskt rymdprogram. Denna rapport har utarbetats i samråd med bägge organisationernas medlemsstater och andra berörda parter. Denna första europeiska rymdpolitik någonsin är en gemensam handling från Europeiska kommissionen och ESA:s generaldirektör. DEN EUROPEISKA RYMDPOLITIKENS STRATEGISKA BETYDELSE Utarbetandet av en sant europeisk rymdpolitik är ett strategiskt vägval för Europa, om man inte vill bli överspelad som rymdaktör. Rymdsystem är strategiska tillgångar som visar på oberoende och beredskap att axla ett globalt ansvar. Till en början sågs de som försvars- eller forskningsprojekt, men numera utgör de även en kommersiell infrastruktur som viktiga delar av ekonomin är beroende av och som har relevans för medborgarnas vardag. Rymdsektorn är dock utsatt för teknikberoende och finansiella risker och förutsätter strategiska investeringsbeslut. Europa behöver en effektiv rymdpolitik för att kunna utöva ett globalt ledarskap på valda politiska områden i enlighet med europeiska intressen och värderingar . För att lösa denna uppgift förlitar sig EU i allt högre grad på självständiga beslut på grundval av rymdbaserade informations- och kommunikationssystem. Ett oberoende tillträde till rymdkapacitet är därför en strategisk tillgång för Europa. Rymdsektorn driver på och bidrar till partnerskapet för tillväxt och sysselsättning. Den internationella rymdmarknaden står för 90 miljarder euro och växer med 7 % per år. De europeiska företagen står för 40 % av den kommersiella marknaden för satellittillverkning och uppskjutnings- och satellittjänster. Rymden erbjuder också stora möjligheter för spetsteknikinnovation på vissa områden och kan i förlängningen möjliggöra pionjärmarknader. Som svar på de ovannämnda utmaningarna kommer den europeiska rymdpolitikens strategiska uppgift att bygga på fredlig utforskning av den yttre rymden av alla stater, och inom den kommer följande att eftersträvas: - Att utveckla och ta till vara rymdtillämpningar som bidrar till Europas politiska syften och till de europeiska företagens och medborgarnas behov, bl.a. inom miljö, utveckling och globala klimatförändringar. - Att uppfylla Europas säkerhets- och försvarsbehov med avseende på rymden. - Att trygga en stark, konkurrenskraftig rymdindustri som uppmuntrar till innovation, tillväxt och utveckling och tillhandahållande av långsiktigt lönsamma, högkvalitativa och kostnadseffektiva tjänster. - Att bidra till kunskapssamhället genom att investera kraftigt i rymdbaserad forskning och spela en betydande roll i den internationella utforskningen av rymden. - Att trygga obegränsad tillgång till nya, kritiska tekniker, system och kapaciteter för att säkerställa oberoende europeiska rymdtillämpningar. För att lösa denna strategiska uppgift måste EU, ESA och deras medlemsstater göra sina rymdverksamheter effektivare och verkningsfullare genom omfattande nya åtgärder för att - inrätta ett europeiskt rymdprogram och samordna rymdverksamheten på nationell och europeisk nivå utifrån ett användarperspektiv, - öka samverkan mellan militära och civila rymdprogram och rymdtekniska lösningar, under hänsynstagande till de berörda institutionernas behörighet, och - utveckla en gemensam strategi för internationella förbindelser i rymden. TILLÄMPNINGAR Centralt för att säkerställa största möjliga politiska, ekonomiska och sociala avkastning på investeringarna i rymdteknik är att utveckla och tillvarata rymdtillämpningar, för att på så sätt uppfylla EU:s politiska mål och tillgodose de europeiska företagens och medborgarnas behov. De europeiska användarnas föränderliga behov förutsätter att integrerade rymdsystem byggs upp, där satellit- och markbaserad telekommunikation, positionsbestämning och övervakning integreras sömlöst på områden av strategisk, ekonomisk och samhällelig betydelse. Satellitnavigation Europa har åtagit sig att bygga upp ett långsiktigt tryggat globalt civilt navigationssatellitsystem under EU:s kontroll. Världsmarknaden för satellitnavigationsutrustning och tillhörande tjänster torde uppskattningsvis växa till 400 miljarder euro fram till 2025. Efter inrättandet av EGNOS[5] har Galileo utvecklats som ett gemensamt initiativ från EU och ESA. Då Galileo är en strategisk infrastruktur[6] ingår i dess ledningsstruktur alla nödvändiga delar för att trygga systemets drift. Styrformerna måste utformas så att man får mest valuta för pengarna vid utvecklingen och driften av Galileo och så att offentliga och privata partner deltar på effektivast möjliga sätt. Många länder utanför EU vill delta i programmet. Verksamheten kommer att bygga på principerna om icke-diskriminering och lojalt samarbete. Teknikstödet för Galileo kommer att fortsätta genom forskning kring tillämpningar och ett samlat program för systemutveckling. För att tillhandahålla säkra, garanterade tillämpningar måste grunderna fastställas för certifierade tjänster och produkter, globala standarder samt kapacitet för att övervaka störningar. Det är nödvändigt att se till att Galileo byggs upp utan ytterligare förseningar och att det tillhandahåller säkra, toppmoderna lösningar. Galileo skall ge rättvis och icke-diskriminerade tillgång till, säkerhet i och driftskontinuitet i tjänsterna. | Jordobservation Självständig tillgång till information om miljö, klimatförändringar och säkerhet har strategisk betydelse för Europa. Avsevärd ekonomisk och social nytta kan skapas genom förbättrad användning av information från jordobservation. Den kan användas för att förvalta naturresurser och bidra till myndigheternas förberedelser för att mildra följderna av dåligt väder eller klimatförändringar samt för krishantering. GMES kommer att öka Europas kapacitet för miljöpolitisk övervakning och analys och bidra till de säkerhetspolitiska behoven . Det kommer att underlätta det offentliga beslutsfattandet på alla nivåer genom att öka underlaget på politikområden i EU-fördragets alla tre pelare. Jordobservation är också betydelsefullt för kampen mot klimatförändringar. Målet med GEOSS ( Global Earth Observation System of Systems ) är global samverkan mellan jordobservation där GMES är Europas främsta bidrag. Omfattningen på samverkan mellan GMES och GEOSS kommer att anges i den internationella strategin för GMES. Kommissionen har fastställt en strategi för att förverkliga GMES[7] enligt rådets mandat[8]. På så sätt optimeras Europas planerade rymd- och markbaserade infrastruktur, så att de utpekade luckorna täpps till enligt tjänsteanvändarnas önskemål. Redan fattade beslut inleder processen med att trygga rymdsegmentets tillgänglighet, med gemensam finansiering av ESA och EU under ESA:s samordning och genomförande. Europa kommer samtidigt att bygga ut sina meteorologiska infrastrukturer och tjänster. För idrifttagandet av GMES kommer EU och medlemsstaterna att besluta om finansieringsformer, policyfrågor, driftsinfrastruktur och ledning för att trygga långsiktigt hållbara tjänster i enlighet med användarnas kartlagda behov. | Satellitkommunikation För satellitkommunikation är den privata sektorns investeringar drivande, särskilt radiosändningar och telekommunikation, och den står för 40 % av den europeiska rymdsektorns nuvarande inkomster. Satellitkommunikation är en viktig byggsten för informations- och kommunikationsteknik, t.ex. moderniseringsprogrammet för den europeiska flygtrafikledningen . Kostnadseffektiva kommunikationssystem bygger på en kombination av satellit- och markbaserade nät som samverkar. De operativa tillämpningarna är marknadsdrivna. Europas företag konkurrerar framgångsrikt på världsmarknaden för fasta och mobila satellittjänster, tjänster med högt förädlingsvärde, stark produktivitetsökning och goda vinstmarginaler. Många nya tillämpningar kommer att växa fram under den närmaste framtiden, och de kommer att kännetecknas av höga risker och långsiktiga investeringar. Den europeiska politiken kommer att underlätta introduktionen av innovativa tjänster, bl.a. aggregering av efterfrågan i avlägsna eller glesbefolkade regioner för att göra satellittjänster lika genomförbara som markbundna lösningar. Rymdindustrins tekniska kapacitet måste hålla jämna steg med de internationella konkurrenterna, där många stöds genom försvarsinvesteringar. EU kommer att investera i teknisk utveckling för att skapa konvergens och driftskompatibilitet mellan markbundna och satellitbaserade nät. Säkerhet och försvar I EU:s säkerhetsstrategi[9] betonas att Europa står inför en föränderlig hotbild som är mer splittrad, mindre tydlig och mindre förutsägbar. Kommissionen anger i sitt arbetsprogram EU-medborgarnas säkerhet som ett av sina tre huvudsakliga mål. För att ta itu med denna föränderliga hotbild krävs en kombination av civila och militära lösningar. Rymdlösningar kan här lämna ett omfattande bidrag. EU:s modell för krishantering bygger på samspel mellan civila och militära aktörer. Behoven av rymdsystemsstöd för planering och genomförande av civil och militär krishantering sammanfaller till stod del. Många civila program kan även användas militärt, t.ex. planerade system som Galileo och GMES. Medlemsstaterna har i rådet[10] fastställt Europas allmänna behov av rymdsystem för militära operationer och framhållit att det krävs kompatibilitet mellan civil och militär användning[11]. Den militära kapaciteten kommer även fortsättningsvis att vara medlemsstaternas sak. Detta bör dock inte hindra dem att på bästa sätt utnyttja resurserna inom de gränser som deras nationella suveränitet och centrala säkerhetsintressen sätter. Att samla och dela med sig av de europeiska civila och militära rymdprogrammens resurser, i form av teknik med flera användningsområden och gemensamma standarder, skulle möjliggöra kostnadseffektivare lösningar. Europas och dess medborgares ekonomi och säkerhet beror i allt högre grad på rymdbaserade resurser, som måste skyddas mot störningar. Inom ramen för EU:s befintliga principer och ansvarsfördelning mellan institutionerna kommer samordningen mellan militära och civila rymdprogram att avsevärt förbättras, samtidigt som slutanvändaren har kvar huvudansvaret för finansieringen. | GRUNDERNA Naturvetenskap och teknik EU, ESA och deras medlemsstater måste fortsätta att satsa stort på att bevara sin ledning inom rymdbaserad forskning. Därigenom kan vi fortsätta att tänja teknikens gränser, utforma tillämpningar och på så sätt direkt bidra till näringslivets konkurrenskraft. Europas forskare har slagit fast sina prioriteringar. När det gäller forskning om rymden anges de i ESA:s dokument Cosmic Vision och handlar främst om förutsättningarna för liv, planeternas uppkomst samt universums uppkomst och grundläggande lagar. När det gäller forskning i rymden prioriteras grundforskning och tillämpad forskning såsom flödesdynamik och förbränningsfysik, materialvetenskap och människans fysiologi. Prioriteringarna för geovetenskap anges i ESA:s program The Living Planet och i EU:s sjunde ramprogram; de omfattar polaris, havsströmmar och fysiken i Jordens inre. Forskningen omfattar ofta internationellt samarbete vilket i förlängningen leder till mer strategiska relationer. Dessutom omfattar det sjunde ramprogrammet en ökad satsning på grundforskning inom rymdrelaterad vetenskap och teknik. Europa kommer att satsa stort på innovation och kartläggning av kritisk teknik och på att trygga finansieringen av detta . Tekniköverföringen måste övervakas noga av både säkerhetspolitiska och handelspolitiska skäl. Synergin med annan teknik än rymdteknik kommer att maximeras med lämpligt stöd till certifiering av ny teknik för användning i rymden. Ny teknik kan skapa viktiga nischer för industrin i EU:s medlemsstater, särskilt i Öst- och Centraleuropa. Den ESA-ledda processen med att harmonisera teknikutvecklingsprogram skapar insyn i forskningen i hela Europa och banar väg för bättre samordning. EU kommer att bedriva kompletterande insatser under hela det sjunde ramprogrammet. Bevarande och utveckling av kunnande i den europeiska rymdindustrin är mycket viktigt för att system skall kunna utvecklas utifrån Europas politiska behov och för att näringslivet skall kunna hävda sig i konkurrensen. Rymdtekniken drivs av de stora institutionerna. Länder som Kina och Indien går framåt med stormsteg inom rymdtekniken och håller på att utvecklas till starka konkurrenten på den kommersiella marknaden. Målet för Europas teknikutvecklingsstrategi kommer att vara att trygga långsiktiga, samordnade investeringar och samtidigt uppnå en bättre balans mellan teknikoberoende, strategiskt samarbete och tillit till marknadskrafterna. Ett problem för Europa är att ungdomarna visat ett avsevärt minskat intresse för karriärer inom naturvetenskap och teknik . Om det inte finns tillräckligt många och tillräckligt bra verksamma inom naturvetenskap och teknik äventyras den kunskapsbaserade ekonomin i Europa. Utbildningsprogram och kreativa utbildningsmiljöer som utvecklats kring de senaste rymdprojekten inspirerar och motiverar de studerande att välja en karriär inom naturvetenskap och teknik[12], och bidrar dessutom till ökad förståelse för naturvetenskap hos allmänheten. Rymdverksamhet är teknik på gränsen till det möjliga, och borde kunna fånga de yngre generationernas intresse. Kommissionen har engagerat sig för att öka ungdomarnas intresse för naturvetenskap och teknik. I detta syfte diskuteras rekommendationer i högnivågruppen för naturvetenskap. ESA:s projekt ESERO ( European Space Education Resource Office ) samarbetar redan med utbildningsexperter i flera medlemsstater för att tillgodose de särskilda utbildningsbehoven i regionerna och ge enkel tillgång till befintliga nationella nätverk. Europa kommer att bygga vidare på denna och andra kopplingar till utbildningssektorn. Forskning i världsklass är viktig för att öka kunskapsbasen, utveckla ny teknik och nya tillämpningar och locka ungdomar till naturvetenskap och teknik. | Den internationella rymdstationen (ISS) och utforskningen av solsystemet Den internationella utforskningen av rymden har avsevärda politiska förtjänster mot bakgrund av visionen om en europeisk identitet tack vare sin förmåga att bidra till skapandet av ny kunskap, uppmuntra innovation och attrahera nya företag och forskningsorganisationer till rymdverksamhet. USA, Kina och Ryssland har lagt fram djärva planer på utforskningen av rymden. Nu är det Europas sak att anta utmaningen. Bemannad rymdfart och utforskning är rymdforskningens flaggskepp. ISS erbjuder unika möjligheter för grundforskning och tillämpad forskning under de förhållanden som råder i rymden. Det europeiska bidraget, med laboratoriemodulen Columbus, den automatiska transferfarkosten och närvaron av en europeisk besättning skapar en tydlig europeisk profil i detta äventyr. Den kunskap och de insikter som vunnits på ISS kan omsättas i innovativa tillämpningar till båtnad för Jordens folk, t.ex. för utvecklingen av nya material och nya medicinska behandlingsmetoder eller för förberedelserna inför framtidens uppdrag till planeterna. Europa måste utnyttja den internationella rymdstationen på bästa sätt, förbereda ett tydligt, kostnadseffektivt och långsiktigt utforskningsprogram med utveckling och demonstration av innovativ teknik och kapacitet, inbegripet utforskning av Mars med robotar, för att söka efter tecken på liv och utforska planetens beboelighet. | Tillgång till rymden Tillgång till rymden förutsätter ett stabilt politiskt stöd för ett långsiktigt europeiskt program för uppskjutningsfarkoster, så att den tillhörande markinfrastrukturen hålls tillgänglig. Investeringar kommer att göras för att förbättra befintliga uppskjutningsfarkoster och utveckla nya uppskjutningssystem, med ledning av en bedömning av de långfristiga alternativen för strategiskt samarbete. Fortsatt kommersiell framgång på världsmarknaden är avgörande för att systemen skall hålla sig inom rimliga kostnader. Men en förhållandevis liten, öppen institutionell hemmamarknad utsätter den europeiska uppskjutningsbranschen för allvarliga konjunktursvängningar på den kommersiella marknaden, vilket äventyrar industrin. Europa behöver ta ett samlat grepp på de uppskjutningsresurser man kontrollerar . Beslutet om uppskjutningstjänster för ESA-uppdrag, som fattades vid mötet 2005 i ESA:s ministerråd, var ett viktigt steg. Den europeiska rymdpolitiken kommer att stimulera efterfrågan på tillämpningar, satelliter och uppskjutningstjänster. Successivt kommer ett flexibelt utbud uppskjutningsfarkoster att erbjudas genom en enda operatör från den europeiska rymdhamnen i Guyana, med ESA:s Vega och den ryska Sojuz vid sidan av Ariane 5. Oberoende, kostnadseffektiv tillgång till rymden kommer även i fortsättningen att vara ett strategiskt mål för Europa, som i första hand kommer att anlita sina egna uppskjutningsresurser när man utformar och genomför europeiska program, med ledning av kostnadseffektivitet, tillförlitlighet och lämplighet för uppdraget. | EN KONKURRENSKRAFTIG EUROPEISK RYMDINDUSTRI En konkurrenskraftig europeisk rymdindustri är en fråga av strategisk vikt. Europa behöver starka, globalt konkurrensdugliga företag för utveckling och tillverkning av rymdsystem och för tillhandahållande av satellitkapacitet och mervärdestjänster. För att nå detta mål måste de europeiska politiska aktörerna sätta upp tydliga rymdpolitiska mål och anslå offentliga medel för att förverkliga dem. Dessa offentliga investeringar kan bidra till att skapa en kritisk massa som stimulerar ytterligare offentliga och privata investeringar. En fokuserad näringspolitik för rymden kommer också att stimulera företag som konkurrerar i alla led i av värdekedjan och hjälpa näringslivet att hantera de starka konjunkturbetingade efterfrågesvängningar som kännetecknar rymdindustrin, investera i teknik och se till att kritisk infrastruktur underhålls. En verkningsfull näringspolitik måste omfatta många faktorer, bl.a. lagstiftning, offentlig upphandling och FoU. Regelsystem Flera viktiga faktorer påverkar rymdsektorns regler: - Standarder skapar klarhet kring marknaderna i framtiden och styr investeringarna. När myndigheterna är de viktigaste rymdanvändarna måste de vara pådrivande för utarbetandet av standarder. - Det brådskar med fullständig driftskompatibilitet mellan nationella och europeiska rymd- och markbaserade system för att Europa skall kunna ta till vara sina olika rymdresurser. Driftskompatibilitet och standardisering påverkar varandra. - Policyn för tillgång till bl.a. data kommer att utvecklas i överensstämmelse med Inspiredirektivet, för att underlätta för tjänsteleverantörer och användare att få tillgång till och utnyttja data, samtidigt som spridningen av känsliga uppgifter kontrolleras enligt tydliga regler. - Export- och importkontroller är nödvändiga inom en känslig sektor, men bör inte oavsiktligt hindra teknikflödet. - Det krävs alleuropeisk tillståndsgivning för tjänster, spektrum och innehåll, liksom ett flexiblare, marknadsbaserat system för tilldelning av radiospektrum. En aktiv inställning från medlemsstaternas sida till att omfördela underutnyttjat spektrum som för närvarande är avsatt för offentliga tjänster och militären skulle möjliggöra att efterfrågan på rymd- och markbaserad infrastruktur kunde tillgodoses på ett mer balanserat sätt, samtidigt som de vetenskapliga frekvensbanden kan skyddas[13]. Offentliga investeringar i rymdverksamhet Rymden är en pionjärmarknad där myndigheterna kan skapa förutsättningarna för näringslivsledd innovation[14]. De politiska behoven av rymdtjänster måste snarast aggregeras på ett verkningsfullt och kostnadseffektivt sätt för att förverkliga de potentiella ekonomiska fördelarna och mobilisera ytterligare offentliga och privata investeringar. Mellanstatliga medel och medel från EU:s budget kommer bägge att ha avgörande betydelse, liksom nationella och multilaterala program. Eftersom de europeiska investeringarna i rymden är förhållandevis begränsade måste Europa nu mer än någonsin undvika ohållbar överlappning. Icke-diskriminerande tillgång till offentligt finansierad infrastruktur måste också tryggas. Små och medelstora företag har stor betydelse för innovationen och utnyttjandet av nya möjligheter på marknaden. De har en viktig uppgift att fylla i utvecklingen av nya tillämpningar och tjänster. Både EU:s och ESA:s program har framgångsrikt uppmuntrat små och medelstora företag att delta. Gemenskapen ökar sina utgifter på rymdområdet. Under 2007–2013 kommer den att anslå mer än 2,8 miljarder euro till rymdtillämpningar och rymdverksamhet. Gemenskapsmedel, även de som förvaltas inom ESA:s program, skall förvaltas i enlighet med EU:s budgetförordning och öppen konkurrens skall råda. Medlemsstaterna investerar knappt 3 miljarder euro årligen via ESA, och liknande belopp i sina nationella program. ESA:s program drivs enligt de industripolitiska principer som anges i ESA-konventionen, särskilt genom konkurrensutsatt upphandling där avtalen fördelas i proportion till medlemsstaternas bidrag till finansieringen (s.k. fair return ). Detta ger regeringarna incitament att investera i europeiska rymdforskningsprogram och kan bidra till att bevara konkurrerande leverantörer inom Europa, vilket minskar risken för monopolbildning. Detta har gjort det möjligt att mobilisera medel, gjort industrin konkurrenskraftig och fått de nationella prioriteringarna att konvergera. Däremot föreligger endast begränsad rationalisering av anläggningar inom huvuduppdragstagare och begränsad specialisering bland delsystemsleverantörerna. För att göra den europeiska industrin effektivare, mer specialiserad och mer konkurrenskraftig och med ledning av den senaste reformen bör satsningarna på ökad flexibilitet i ESA:s regler fortsätta, särskilt mot bakgrund av att fler länder inom en nära framtid torde ansluta sig till ESA. STYRNING INSTITUTION er EU kommer att utnyttja alla till buds stående möjligheter för att ta ledningen i att kartlägga och sammanföra användarnas behov och samla den politiska beslutsamheten till stöd för dessa och mer övergripande politiska mål. Man kommer att se till att operativa tjänster till stöd för politiken finns tillgängliga i kontinuerlig drift. Man kommer att bidra till utveckling, utplacering och drift av den erforderliga europeiska rymdinfrastrukturen, och samtidigt ta vara på befintliga och planerade resurser som är tillgängliga för Europa, bl.a. Eumetsat[15]. Gemenskapens investeringar har gjorts enligt den befintliga behörigheten som komplement till medlemsstaternas investeringar, och detta bör fortsätta. De nya EU-länderna vill gärna utsträcka rymdteknikens fördelar till sina samhällen och ekonomier, varför flera av dem har ansökt om fullvärdigt medlemskap i ESA. ESA och dess medlems- och samarbetsstater kommer att utveckla rymdteknik och rymdsystem till stöd för innovationen och den globala konkurrenskraften för att stå rustade inför framtiden. Deras insatser kommer att inriktas på utforskning av rymden och grundverktygen: tillgång till rymden, vetenskapligt kunnande och teknik. De kommer att sträva efter toppkvalitet inom forskningen och stödja tekniska förberedelser och certifiering av rymdsystem som svarar mot användarnas behov, bl.a. EU:s politiska behov. Därför kommer EU att vid genomförandet av de FoU-program för rymdkomponenter som det finansierar att anlita ESA:s lednings- och teknikkunnande. ESA kommer att samordna med andra berörda organisationer i Europa. EU:s och ESA:s olika rutiner, rättsliga förfaranden och medlemskap kan leda till långdragna beslutsprocesser, vilket erfarenheterna med Galileo har visat. Ramavtalet är ett avsevärt framsteg i det politiska samarbetet mellan EU, ESA och medlemsstaterna. Avtalet kommer att ses över och vid behov ändras. Det är viktigt med tydliga ramar för effektivt beslutsfattande och programförvaltning för de berörda myndigheterna och för rymdsektorns investerare och användare. Ramarna bör även fortsättningsvis omfatta verksamheter där medlemsstaterna deltar frivilligt i mellanstatliga former, med tilläggsanslag från varje deltagares forskningsbudget och vid behov gemenskapens driftsbudget. Lämpliga administrativa former krävs för att passa alla EU- och ESA-medlemsstater. Man bör överväga att använda EU som ram för att se hur effektiv samordning kan tryggas den vägen. Ramavtalet mellan EG och ESA är en fast grund för samordningen mellan mellanstatliga insatser och gemenskapsinsatser. Eftersom rymdverksamheten i högre grad kommer att beröra EU är målet för EU och ESA att skapa ett närmare, effektivare samarbete, i synnerhet för att utveckla rymdsystem och driva tillhörande tjänster som uppfyller behoven på EU:s berörda politikområden. | Ett samordnat europeiskt rymdprogram Det europeiska rymdprogrammet blir en gemensam, öppen och flexibel grund för bedrivandet av all rymdrelaterad verksamhet . Eumetsat och andra berörda organisationer kommer att associeras till processen. För varje projekt i programmet gäller de rättsliga och ekonomiska begränsningar som hör till det organ som finansierar projektet. Den privata sektorns roll för utvecklingen av produkter och tjänster skall vara så stor som möjligt. Riskspridning genom offentlig-privata partnerskap kommer att övervägas där så är möjligt. De preliminära byggstenarna i programmet bifogas detta meddelande. Europa måste konsekvent uppnå största möjliga komplementaritet och öppenhet i alla rymdprojekt, men undvika att monopol eller överkapacitet uppstår. Medlemsstaterna bör fortsätta att inrikta sina nationella program mot gemensamma europeiska mål. Användarna bör vara pådrivande inom processen. | Internationella relationer Europa måste förbli en oundgänglig internationell partner som lämnar förstklassiga bidrag till globala initiativ och är ledande på valda områden i enlighet med europeiska intressen och värderingar. Europa bör ha en öppen hållning till samarbete men måste bedöma när man skall samarbeta med partnerländer och när man ska bevara sitt oberoende. Europa kommer att bedöma lägligheten i samarbetet enligt den tillgång som ges till komplementära kapaciteter eller marknader, en skälig fördelning mellan partnerna av arbete, kostnader och risker, bidraget till EU:s yttre politik, särskilt hållbar utveckling, samarbete med utvecklingsländerna, stabilitet och humanitärt bistånd mer särskild inriktning på Afrika och det europeiska grannskapet samt samarbetets relevans för prioriteringarna i rymdprogrammet. När Europa verkar för dessa mål kommer man att följa FN:s fördrag och konventioner. EU kommer att ansvara för att representera Europa i tillämpningsprogrammen (särskilt Galileo and GMES), medan ESA skall representera Europa i program för forskning, uppskjutningsfordon, teknik och bemannad rymdfart, i samråd med varandra, medlemsstaterna och i förekommande fall andra partner som Eumetsat. Annex 1: Key actions The implementation of the European Space Policy during the short-term will involve a number of specific actions. These have been identified and are listed below. 1. During 2007, the Commission will draw up an action plan on the basis of the public response to its Green Paper on GALILEO applications; and will also propose the appropriate legal and managerial framework to address the requirements of international partners, while safeguarding European interests. 2. The first three operational GMES services covering land, marine and emergency response will enter pilot phase by 2008, funded under FP7. The Commission will make proposals by 2009 on the programmatic and institutional framework for a sustainable GMES system, after close consultation with stakeholders. ESA will continue to coordinate and implement the development of the GMES space infrastructure in line with identified needs of service users and by 2008 will also propose, in close cooperation with EUMETSAT, activities for Meteosat Third Generation . 3. On integrated space applications , ESA and Commission will propose new R&D projects, including integration with terrestrial systems, before end-2008. SESAR, the Single European Sky Air Traffic Management Research Programme will represent an example of structured demand for integrated services. 4. The EU will invest through FP7 on development of integrated satellite communications networks and services, to ensure interoperability with terrestrial networks for new market opportunities. ESA will invest in new technologies, system design capabilities and innovative services in the framework of its telecommunications R&D programme. 5. The different actors concerned with security and defence will continue to implement the 'ESDP and Space' Roadmap[16] and will set up a mechanism to exchange information and identify opportunities for increasing coordination and synergy. Before end-2007, the EU Council will identify the requirements within the ESDP framework relevant to GMES services dedicated to security users. ESA will propose a programme to develop common security technologies and infrastructures. 6. On space science and technology , ESA will prepare funding proposals in support of the Cosmic Vision Programme by 2008 and propose new technology R&D activities, in coordination with the EC through FP7, including to reduce dependence on critical technologies from non-European suppliers. 7. Europe will pursue the effective exploitation and utilisation of the International Space Station from 2007 onwards based on the launch of Automated Transfer Vehicle-based services and the Columbus module. By 2008, ESA will produce proposals for the involvement of Europe in the international exploration endeavour presenting options in planetary exploration and in cooperative development of human transport capabilities. 8. ESA will prepare scenarios and propose programmes to develop technologies for next generation launchers through 2008, while supporting the exploitation of existing systems. During 2007, the Commission will evaluate the benefits of negotiating reciprocal opening of public sector markets in its dialogues with major space partners. 9. The Commission envisages to ask the European standards organisations to make a systematic assessment of necessary future standardisation in support of the regulatory framework; intends to evaluate the need to legislate at European level to achieve the control of satellite-derived dat a dissemination or other harmonisation of legislation; further encourage the move to a flexible, market based approach for spectrum allocation and to encourage pan-EU approaches to spectrum use ; and to discuss with Member States and international partners how export control regulations can be better streamlined. 10. The Commission and ESA will propose to the Member States by 2008 a coordination mechanism covering all programmes , to operate in close coordination with EUMETSAT and other relevant entities, with a view to reinforcing and regularly updating the European Space Programme. 11. The EC-ESA Framework Agreement may be complemented as needed on the basis of an evaluation of experience to date. In addition, the Commission and ESA are conducting an appraisal of the main possible cost-efficient scenarios for optimising the organisation of space activities in Europe and adapting the EU-ESA relationship accordingly, in accordance with the request made by the 'Space Council' at its second meeting in June 2005. 12. The EU, ESA and their Member States will establish a coordination mechanism on international relations by end-2007, associating other relevant entities as appropriate, and develop a joint strategy for international relations in space by the end of 2008. Annex 2: Glossary Ariane | Europe's heavy payload space launcher. There have been several versions of the launcher from the first in 1979 to the present day Ariane 5. | ATV | Automated Transfer Vehicle: multipurpose support spacecraft under development by ESA to be launched on Ariane 5 in order to transport supplies and fuel to the International Space Station | CFSP | Common Foreign and Security Policy, established and is governed by Title V of the Treaty on European Union. | Columbus | The European Space Agency's multifunction laboratory and largest contribution to the International Space Station. | Cosmic Vision | ESA’s long-term plan for space science. | CSG | Centre Spatial Guyanais, Europe’s spaceport operated by Centre National d’Etudes Spatiales (CNES) under an agreement with the European Space Agency. Strategic facility aimed at providing Europe with access to space with the optimal geographical conditions for geostationary launches. | EC-ESA Framework Agreement | Framework Agreement between the European Community and the European Space Agency: approved on the EC side by Council Decision (12858/03 RECH 152 7 October 2003); came into force May 2004. | EGNOS | European Geostationary Navigation Overlay Service, an augmentation signal to work in conjunction with the US Global Positioning System (GPS) and the Russian Global Orbiting Navigation Satellite System (GLONASS) military navigation satellite systems. | ESDP | European Security and Defence Policy. | 'ESDP and Space' | Council 11616/1/04 ESDP and Space Roadmap' Initial roadmap for achieving the steps specified in the European Space Policy: ESDP and Space' (9505/05 dated 30 05 2005) | EUMETSAT | European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites, an intergovernmental organisation established by Convention. It currently has 20 members and 10 cooperating states | European Security Strategy | 'A secure Europe in a better world – The European Security Strategy'; approved by the European Council on 12 December 2003. | FP7 | The Seventh EU Framework Programme for Research and Technological Development | GALILEO | Europe’s global radionavigation satellite system. Joint EU/ESA development composed of a constellation of 30 satellites in medium Earth orbit. GALILEO will provide users with highly accurate timing and positioning services. | GEOSS | Global Earth Observation System of Systems. The purpose of GEOSS is to achieve comprehensive, coordinated and sustained observations of the Earth system, in order to improve monitoring of the state of the Earth, increase understanding of Earth processes, and enhance prediction of the behaviour of the Earth system. | GMES | Global Monitoring for Environment and Security GMES is a joint EU/ESA initiative combining space and in-situ observing systems to support European goals regarding sustainable development and global governance. (see GMES: From Concept to Reality’ – COM(2005) 565 final (10.11.2006)). | GNSS | Global Navigation Satellite System, a generic term for satellite systems providing global positioning and timing services. | GSA | GNSS Supervisory Authority, created by an EU Council Regulation to managing the public interest in the Galileo project. | INSPIRE | 'INfrastructure for SPatial InfoRmation in Europe', European Commission Proposal for a Directive. | ISS | International Space Station: a research laboratory orbiting the Earth, currently being built through an international partnership. | Living Planet | ESA’s long-term programme for Earth science. | Meteosat | METEOrological SATellite, Europe's geostationary weather geostationary satellite system, developed by the European Space Agency and now operated by EUMETSAT. | Partnership for Growth and Jobs | See Lisbon Action Programme for Growth and Employment, “Working Together for Growth and Jobs: a New Start for the Lisbon Strategy” COM(2005) 24, 2.2.2005. | RSPG | Radio Spectrum Policy Group, see Commission Decision No 2002/622/EC of 26 July 2002 establishing a Radio Spectrum Policy Group [Official Journal L 198 of 24.07.2002] | SESAR | Single European Sky Air Traffic Management Research Programme | Soyuz | Russian space launcher being introduced to CSG under agreements between CNES, the Russian space agency and ESA. | Space Council | The concomitant meeting of the Competitiveness Council of the EU and the Ministerial Council of the ESA, as established by the EC-ESA Framework Agreement. | Vega | Small launcher currently under development by ESA, designed to place 300 to 2000 kg satellites into low-Earth orbit. | [1] ” Our Common Future ”, rapport från världskommissionen för miljö och utveckling, FN 1987. [2] Rådets beslut om undertecknande av ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (12858/03 RECH 152, 7 oktober 2003). [3] Global Monitoring for Environment and Security. [4] ”Europeisk rymdpolitik – Preliminära inslag”, KOM(2005) 208 slutlig, 23.5.2005. [5] European Geostationary Navigation Overlay Service. [6] Europeiska rådets möte i Laeken, 14 december 2001. [7] ”Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES): från utkast till verklighet”, KOM(2005) 565. [8] Rådets resolution 2001/C 350/02 (13.11.2001). [9] ”Ett säkert Europa i en bättre värld – En europeisk säkerhetsstrategi”. [10] ”GUSP och rymden”. [11] Europeiska rådets kommitté för civil krishantering. [12] Pupils’ and Parents’ Views of the School Science Curriculum , King's College, London, januari 2000. [13] Gruppen för radiospektrumpolitik, rapport och yttrande den 25 oktober 2006. [14] Kunskap i praktiken: en brett upplagd innovationsstrategi för EU, KOM(2006) 502. [15] European Organisation for the Exploitation of Meteorological Satellites. [16] 'Initial roadmap for achieving the steps specified in the European Space Policy: ESDP and Space' (9505/05)