[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION | Bryssel den 30.4.2007 KOM(2007) 195 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Översyn av 2006 års miljöpolitik {SEK(2007) 487} INLEDNING Under 2006 konsoliderades EU:s långsiktiga ramar för miljöpolitiken i och med antagandet av den reviderade strategin för hållbar utveckling och Reach-förordningen. Miljöpolitiken har starkt allmänt stöd, och mer än 72 %[1] av medborgarna är positiva till att fler beslut om miljöskyddet fattas på EU-nivå. Fyra ämnesområden dominerade i stort sett årets verksamhet. - De kraftigt fluktuerande priserna på gas och olja, rädsla för avbrott i försörjningen och klimatförändringens effekter på energianvändningen ledde till efterfrågan på en integrerad energipolitik i EU, liksom ett ökat intresse för energieffektivitet och förnybara energikällor. Sternrapporten om klimatförändringen bekräftade att kostnaderna för passivitet blir betydligt högre än om man vidtar åtgärder i tid. - Meddelandet om biologisk mångfald och EU:s handlingsplan till 2010 och därefter utformades för att påskynda genomförandet av åtgärder för den biologiska mångfalden. - Antagandet av de sista tre av de sju temainriktade strategierna – om urban miljö, markskydd och bekämpningsmedel – kommer att rationalisera och förenkla ramarna för framtida insatser. - Den nya rapporteringsomgången om Lissabonstrategin visade att medlemsstaterna i allt högre grad accepterar att frågorna om resurseffektivitet, klimatförändring och förlust av den biologiska mångfalden hänger nära samman med tillväxt och sysselsättning. I denna översyn beskrivs EU:s miljöpolitik under 2006. Först ges en sammanfattning av den viktigaste utvecklingen inom de fyra prioriterade områdens i det sjätte miljöhandlingsprogrammet. Därefter tittar man närmare på initiativ för bättre lagstiftning som underlättar för företagen att följa reglerna och för medlemsstaterna att genomföra dem, samtidigt som miljönormerna skärps. Den politik som beskrivs åtföljdes av aktiva internationella insatser, inklusive viktiga framsteg för att förbereda Bulgariens och Rumäniens inträde i EU och integrera miljöfrågorna i EU:s yttre politik. Kommissionen föreslog en långsiktig miljöstrategi[2] för att ta itu med den fortsatta försämringen av miljön kring Medelhavet med hjälp av ett effektivare samarbete. Den lade också fram ett förslag till tematiskt program för miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, däribland energi[3]. RESULTAT, TRENDER OCH FRAMTIDSUTSIKTER INOM DE OMRÅDEN SOM PRIORITERAS I SJÄTTE MILJÖHANDLINGSPROGRAMMET Klimatförändring Viktiga händelser Under 2006 bedrevs en intensiv debatt om EU:s växande beroende av importerad olja och gas, de stigande energipriserna och åtgärder för att motverka klimatförändring. Kopplingen mellan klimat- och energipolitik stärktes, och man slöt en del lovande avtal med de största tillväxtekonomierna. Under andra fasen av EU:s klimatförändringsprogram antog kommissionen flera förslag, bland annat om att inkludera flygtransporterna i EU:s system för handel med utsläppsrätter, och samtidigt fortsatte arbetet med att se över metoderna för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Kommissionen presenterade ett meddelande med ett tänkbart lagförslag om avskiljning och lagring av koldioxid och olika alternativ för anpassning till klimatförändringens effekter. Halvtidsöversynen av vitboken om transportpolitiken [4] bekräftade att miljöskyddet är ett av transportpolitikens viktigaste mål. I början av 2006 avslutades den första verifieringsomgången av EU:s system för handel med utsläppsrätter . Mer än 10 000 energiintensiva anläggningar, som står för nästan hälften av koldioxidutsläppen i EU, måste rapportera sina utsläpp under 2005. I april sjönk priset på utsläppsrätter. Uppgifterna visade på en lägre mängd utsläpp än man hade väntat, och det ledde till ett överskott på utsläppsrätter. I juni skulle medlemsstaterna meddela sina nationella fördelningsplaner (NAP) för perioden 2008–2012, den andra transaktionsperioden, och förklara hur de fördelar utsläppsrätter till industrin. I november antog kommissionen beslut om tio sådana nationella planer, och minskade medlemsstaternas föreslagna utsläpp med i genomsnitt nästan 7 %. På det internationella planet spelade EU en ledande roll. På sammanträden inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet gjordes framsteg i fråga om ett femårigt arbetsprogram för klimatanpassning, främjande av en global fond för energieffektivitet och förnybara energikällor och principerna för att förvalta anpassningsfonden. EU slöt bilaterala avtal om klimatförändring med viktiga tredjeländer, t.ex. Kina , och höll bilaterala dialoger med andra viktiga partner. Medlemsstaterna satsar hårt på projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländerna. Energieffektivitet och förnybar energi kan i hög grad bidra till målen i den europeiska energistrategin[5], dvs. hållbar utveckling, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. I oktober lade kommissionen fram ett förslag till handlingsplan[6] för att minska energianvändningen med 20 % fram till 2020. I början av 2007 lade den vidare fram ett förslag till ett integrerat paket om energi och klimatförändringen[7] för en ny energipolitik för EU . Medlemsstaterna ombeds gå med på målet att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 30 % (jämfört med 1990) om andra industriländer går med på lika ambitiösa mål. Om det ska bli möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 2 °C måste samtliga industriländer göra en sådan ansträngning. Fram till dess att ett avtal har slutits har kommissionen föreslagit en unilateral minskning med 20 % i EU. Paketet innehåller också förslag till hur samarbetet mellan EU och utvecklingsländerna kan stärkas, i synnerhet genom anpassningar inom ramen för en ”Global allians för klimatpolitik”[8]. Nya uppgifter - De senaste uppgifterna om utsläppen i EU-15 visar på en minskning med bara 0,9 % sedan 1990, medan utsläppen i EU-10 ligger 31,9 % under referensårets nivå. Utsläppen i EU-10 förväntas öka, men kommer likväl att ligga 12 % under 1990 års nivåer 2010.[9] Med de åtgärder som planeras, användningen av Kyotomekanismer och kolsänkor bör EU-15 uppnå Kyotomålen 2010. Men det krävs ytterligare ansträngningar för perioden efter Kyoto. Vi måste enas om nya och ambitiösa långsiktiga mål.[10] - Det har blivit allt vanligare med skogsbränder i nordöstra Europa. De kan vara den främsta orsaken till kolpartikelföroreningar i Arktis, som driver på glaciär- och havsissmältningen.[11] - De negativa effekterna av torka i EU har ökat avsevärt under de senaste 30 åren. De genomsnittliga årliga kostnaderna fördubblades mellan 1976–1990 och 1991–2006 och uppgick till 5,3 miljarder euro om året under perioden 2001–2006.[12] - Den fysiska påverkan av och kostnaderna för havsnivåns stigning kommer att bli stora i EU. En anpassning till havsnivåns stigning kan på medellång sikt minska de sammanlagda kostnaderna med mellan 7 och 50 %, och på lång sikt med mer än 70 %.[13] Planer för 2007 Kommissionen kommer att - lägga fram ett förslag för att förbättra direktivet om handel med utsläppsrätter för den tredje åtagandeperioden, som börjar 2013, - lägga fram ett förslag till lagstiftning för att främja teknik för avskiljning av koldioxid och geologisk lagring , - lansera ett brett samråd med en grönbok om anpassning till klimatförändringen , - lägga fram ett beslut om en global fond för energieffektivitet och förnybara energikällor som riktar sig till tillväxtekonomier respektive utvecklingsländer och -regioner, - presentera ett meddelande om vattenbrist och torka för att undersöka behovet av åtgärder på EU-nivå. Natur och biologisk mångfald Viktiga händelser EU:s övergripande strategi för biologisk mångfald är i stort sett på plats. Emellertid fortsätter den biologiska mångfalden att minska i en aldrig tidigare skådad omfattning. Ungefär två tredjedelar av världens ekosystemtjänster minskar – tjänster som har avgörande betydelse för välfärd och hälsa. Det krävs stora ansträngningar för att nå målen att bromsa förlusten av den biologiska mångfalden i EU 2010, och avsevärt minska takten på den globala förlusten av mångfalden 2010. Meddelandet om biologisk mångfald[14] visar hur man kan uppnå dessa mål och främja en återhämtning på lång sikt. I meddelandet formuleras prioriterade mål och viktiga stödinsatser i en handlingsplan för EU, och man manar till en bättre integrering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i sektoriella och övergripande strategier. Den biologiska mångfalden var temat för Gröna veckan 2006. Natura 2000 omfattar nu nästan 17 % av EU-25:s territorium på land och 140 000 km2 till sjöss. Det har gjorts märkbara framsteg i arbetet med att genomföra EU-lagstiftningen om naturskydd i de nya medlemsstaterna, men stora luckor återstår. Kommissionen har antagit en EU-handlingsplan för skog[15] för att stödja och stärka hållbar skogsförvaltning och skogarnas många funktioner, bland annat genom åtgärder för biologisk mångfald och ett europeiskt system för skogsövervakning. I rådet nåddes politisk enighet om det kommande direktivet om en strategi för den marina miljön, som innebär att EU kan återställa den ekologiska balansen i sina hav. Kommissionen antog en temainriktad strategi för markskydd , inklusive ett förslag till ramdirektiv[16], som skapar gemensamma EU-ramar för åtgärder för att bevara, skydda och återställa mark som snabbt blir allt sämre. Medlemsstaterna får möjligheter att tillämpa bestämmelserna på ett sätt som passar den lokala situationen. Den andra ”Global Biodiversity Outlook” är en första grundlig bedömning och visar att förlusten av biologisk mångfald snabbt fortsätter, att döma av tendensen för nästan alla de indikatorer som fastställts i konventionen om biologisk mångfald . Det innebär att millennieutvecklingsmålen äventyras. Slutsatsen är att det globala målet för 2010, dvs. att kraftigt minska den hastighet med vilken den biologiska mångfalden går förlorad, blir svårt att uppnå och kräver stora ansträngningar, även om de beslut som fattades vid partnerkonferensens åttonde möte i mars ger god vägledning. Vid Pariskonferensen om integreringen av biologisk mångfald i EU:s utvecklingssamarbete underströks det hur viktiga ekosystemtjänsterna är för människors välbefinnande, i synnerhet fattiga människor, och det fastställdes att bevarande, hållbart utnyttjande och rättvis fördelning av den biologiska mångfaldens fördelar är centrala utvecklingsfrågor. Det tredje mötet inom ramen för Cartagena-protokollet om biosäkerhet enades om dokumentation för att identifiera genetiskt modifierade organismer i internationella sändningar med jordbruksprodukter. Det beslutet innebär att protokollet nu är fullt fungerande. För att bekämpa olaglig skogsavverkning och handel i samband med denna inledde EU förhandlingar med Malaysia, Indonesien och Ghana för en första serie frivilliga bilaterala partnerskapsavtal om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt). Nya uppgifter - Skador på ekosystemen i EU orsakar stora förluster – exempelvis orsakar skogsbränderna i Portugal förluster för primärproduktionen på ungefär 300 miljoner euro om året. [17] - Flera undersökningar pekade på det växande hotet mot den biologiska mångfalden som är en följd av klimatförändringen, till exempel massutrotning av europeiska växtarter,[18] och det varnades för att evolutionen inte kommer att kunna förhindra utvecklingen.[19] - Många europeiska ekosystem och arter fortsätter att minska, men en del arter som blivit föremål för bevarandeinsatser håller på att hämta sig.[20] Den ökade andelen konstgjorda landområden längs EU:s kuster skadar kusternas ekosystem.[21] - Marina ekosystem som domineras av människor förlorar sina bestånd och arter snabbare, med huvudsakligen okända konsekvenser.[22] Flera arter av djuphavsfisk har på grund av fiskemetoderna minskat drastiskt under de senaste decennierna.[23] Planer för 2007: - Kommissionen kommer att slutföra arbetet med de marina riktlinjerna för genomförandet av Natura 2000 i den marina miljön. - Inom ramen för konventionen om biologisk mångfald kommer förhandlingarna att fortsätta om internationella regler för att få tillgång till genetiska resurser och nyttofördelning. - Den 14:e konferensen mellan parterna i konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter kommer bland annat att handla om att föra in nya arter på förteckningar som används för handelskontroller. - Kommissionen kommer att lägga fram ytterligare Flegt-åtgärder för att bekämpa olaglig skogsavverkning och se till att olagligen avverkat timmer inte kommer in på EU:s marknad. Den kommer också att inleda förhandlingar om frivilliga bilaterala partnerskapsavtal med fler länder. - Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till gemensam ståndpunkt om kommersiell valjakt , och kommer att arbeta ytterligare med frågan om det är genomförbart att införa mer lagstiftning om handeln med sälprodukter. Miljö och hälsa Viktiga händelser Om hälsoskyddspolitiken skall bli bra måste man ha tillgång till tillförlitliga uppgifter. Inom ramen för handlingsplanen för miljö och hälsa 2004–2010 förberedde kommissionen i nära samarbete med medlemsstaterna lanseringen av ett pilotprojekt för biologisk övervakning av människor. Kommissionen såg över de befintliga systemen för information och övervakning och lade fram genomförandeplanen för miljö- och hälsoinformation [24]. Metoderna för att bedöma miljöns påverkan på människor kräver ytterligare arbete, men allt tyder på att de kända miljöeffekterna på hälsan är begränsade när det gäller den allmänna folkhälsan i EU. Varje år dör 370 000 människor i EU en förtidig död till följd av sjukdomar som kan kopplas till luftföroreningar. Kommissionen är därför beredd att se över direktivet om nationella utsläppstak och fastställa tak som skall gälla från 2020 på de fyra ämnen som redan är reglerade, och kanske också för primärutsläpp av PM2.5. Under 2006 fortsatte förhandlingarna med rådet och Europaparlamentet om det föreslagna ramdirektivet för luftkvalitet . Omstruktureringen av lagstiftningen om vatten kompletterades ytterligare i och med antagandet av de nya direktiven om badvatten och grundvatten . Kommissionen antog en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel [25] där man fokuserade på växtskyddsprodukter, och den kan komma att utvidgas till att också omfatta biocider. Bland åtgärderna ingår nationella handlingsplaner, utbildning och förbud mot eller begränsningar av användningen av bekämpningsmedel i vissa områden. Inom ramen för kvicksilverstrategin antog kommissionen förslag till ett direktiv[26] för att begränsa användningen av kvicksilver i vissa anordningar och till en förordning[27] för att förbjuda kvicksilverexport från EU och för säker förvaring av kvicksilver. Nya uppgifter - I Nederländerna tyder en grov beräkning på att mellan 2 och 5 procent av alla sjukdomar kan orsakas av luftföroreningar, buller, radon, naturlig UV-strålning och fuktiga byggnader. Denna procentandel skulle öka om man inkluderade de mindre säkra uppgifterna om effekterna av exponering för partikulärt material[28]. - Nanotekniken förväntas ge en ny skjuts åt innovation och konkurrenskraft, och den kan leda fram till nya lösningar på miljöproblem. Det är likväl viktigt att begripa sig på, bedöma och hantera alla eventuella effekter som användningen av nanomaterial kan få på miljön eller hälsan. Planer för 2007: - REACH träder i kraft, och kommissionen kommer att bidra till arbetet med genomförandet och förbereda arbetet vid EU:s kemikaliemyndighet. - Kommissionen presenterar en halvtidsöversyn av handlingsplanen för miljö och hälsa . - Kommissionen kommer att lägga fram ett nytt förslag till ändring av direktivet om nationella utsläppstak och se över den befintliga lagstiftningen om industriutsläpp. Det kommer också att läggas fram en plan för genomförande av åtgärder mot långlivade organiska föroreningar . - Kommissionen kommer att lägga fram ett förslag till ändring av direktivet om skydd av försöksdjur för att uppdatera djurskyddet och skapa lika villkor för industrin och forskarna. - EU kommer att eftersträva ett internationellt bindande avtal om ytterligare internationella åtgärder mot kvicksilver inom ramen för FN:s miljöprogram UNEP. Resursanvändning Viktiga händelser Resurserna är ekonomins ryggrad, men den växande globala efterfrågan innebär allt större påfrestningar på miljön. Ett effektivare resursutnyttjande och mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster kommer att gagna miljön och samtidigt förbättra vår ekonomi och konkurrenskraft. Kommissionen gjorde framsteg med genomförandet av den temainriktade strategin för hållbar användning av naturresurser genom att ta initiativ till det europeiska centret för miljödata om naturresurser, till en internationell panel som kan ge vetenskapliga råd och till ett högnivåforum som kan vara vägledande i arbetet med nationella åtgärder. I juni uttryckte miljörådet sitt stöd för den långsiktiga visionen i den temainriktade strategin för återvinning och förebyggande av avfall om att EU ska bli ett återvinningssamhälle. Viktiga delar av strategin finns med i kommissionens förslag till ett avfallsdirektiv, bl.a. kretsloppstänkandet, ett verkligt genomförande av åtgärderna för att förebygga avfall och arbete för gemensamma återvinningsnormer. Förslaget diskuteras för närvarande i rådet och Europaparlamentet. Bland ytterligare åtgärder för att genomföra strategin finns ett meddelande om biprodukter och avfall från industrin, arbetet med kriterier för när avfallsflöden återvinns och upphör att vara avfall och arbete för bättre kunskaper. Direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen (RoHS) och direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter (WEEE) är utformade för att hantera den snabbt växande mängden av elektriska och elektroniska avfallsprodukter. WEEE behandlar avfallshanteringen genom att formulera mål för separat insamling och återvinning. RoHS innebär att vissa farliga ämnen som ingår i nya produkter skall vara ersatta från och med den 1 juli 2006. Direktivet om uttjänta fordon och förpackningsdirektivet innehåller ett liknande förbud mot tungmetaller . Ett nytt batteridirektiv har antagits som förbjuder kvicksilver i alla batterier och kadmium i de flesta bärbara batterier. Nedmonteringen av fartyg under farliga former är globalt sett en angelägen fråga, både ur miljösynpunkt och social och ekonomisk synpunkt. Fartygen monteras ofta ner på stränder i Asien, och arbetare skadas eller dödas till följd av olyckor eller för att de exponeras för giftiga ämnen. Vatten- och markföroreningarna i de här kustområdena påverkar de naturliga livsmiljöerna och fiskevattnen. Kommissionen har påbörjat arbetet med att skapa en EU-strategi för nedmontering av fartyg som fokuserar på säkerhet och miljöhänsyn. Nya uppgifter - Den kriminella dumpningen av farligt avfall i Elfenbenskusten 2006 visade att flera medlemsstater inte korrekt kontrollerar efterlevnaden av EU:s bestämmelser om avfallstransporter, i synnerhet i hamnar. Under 2005 visade inspektioner på höga frekvenser olagliga avfallstransporter, ibland upp till 48 %. - Sektorerna för mat och dryck, privata transporter och bostäder står tillsammans för 70–80 % av konsumtionens miljöpåverkan från vaggan till graven.[29] Planer för 2007 Kommissionen kommer att göra följande: - Skriva en grönbok för en handlingsplan för hållbar konsumtion och produktion . Grönboken bygger på instrument såsom en integrerad produktpolitik och omfattar bl.a. miljömärkning, system för miljöförvaltning, resurs- och avfallspolitik och innovation. - Utforma åtgärder för en grön industripolitik som bygger på inslag såsom den inre marknaden, EUP-direktivet, pionjärmarknader och andra former av stöd för miljöinnovation och internationellt samarbete. - Föreslå frivilliga EU-täckande mål för miljövänlig offentlig upphandling och ge medlemsstaterna ytterligare vägledning om de nationella handlingsplanerna. - Rapportera om genomförandet av handlingsplanen för miljöteknik (ETAP) och de första resultaten av samarbetet med medlemsstaterna. - Stödja införandet av miljöteknik och miljöinnovation inom ramen för EU:s ramprogram för konkurrenskraft och innovation och det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration . - Lansera initiativ för att stärka genomförandet av förordningen om avfallstransporter och direktivet om uppsamlingsanläggningar i hamnar , inklusive vid behov förslag till lagstiftning. - Lägga fram en grönbok om nedmontering av fartyg . MILJÖPOLITIK OCH BÄTTRE LAGSTIFTNING Viktiga händelser Bättre lagstiftning för ett bättre genomförande och bättre miljöresultat Miljöpolitiken har redan producerat goda resultat för miljön, men effektivare och enklare tillämpning kommer att göra de resultaten ännu bättre. En viktig aspekt på bättre lagstiftning är att se till att lagstiftningens krav på att lämna information står i proportion till det som behövs för en adekvat kontroll av efterlevnaden. De administrativa kostnaderna för miljölagstiftningen utgör bara en bråkdel av alla de vinster den genererar, men onödiga kostnader hindrar ändå ett bra genomförande, och de måste man ta itu med. Därför fortsätter kommissionen att tillämpa principerna om bättre lagstiftning vid utformning av EU:s miljöpolitik för att förbättra utformningen av befintliga och framtida lagar. Förenkling Under 2006 fortsatte kommissionen att se över lagstiftningen, däribland direktivet om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen, direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter och direktivet om samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar (IPPC) som ett led i det rullande förenklingsprogrammet .[30] En del i det nya programmet[31] är förslaget till ändring av ramdirektivet om avfall [32]. Om det antas skulle det innebära att tre befintliga direktiv slås samman och att man förtydligar viktig men dåligt genomförd lagstiftning. Kommissionen föreslog ett direktiv om skydd mot förorening av ytvatten [33], som anger gränser för 41 farliga ämnen. Genom direktivet upphävs fem andra direktiv och en del rapporteringskrav avskaffas. Kommissionen inledde också detaljerade genomgångar för att förenkla och förbättra gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (EMAS) och systemen för miljömärkning av produkter genom att utforska kopplingar till annan lagstiftning och göra dessa system mera lockande för mindre företag. Reach-lagstiftningen (registrering, bedömning och godkännande av kemikalier) antogs i december 2006. Den kommer att ersätta 40 befintliga rättsakter, och genom den skapas ett sammanhållet system för alla kemikalier och införs en ny kemikaliemyndighet. Nya strategier Miljöpolitiken har varit pådrivande för att utveckla ändamålsenliga och kostnadseffektiva nya strategier som nu har blivit standard. Ett exempel på det är konsekvensbedömningar; kommissionen är ålagd att bedöma de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna av alla viktiga förslag. Miljöpolitiken låg bakom mer än 20 olika konsekvensbedömningar – ungefär en åttondel av samtliga konsekvensbedömningar vid kommissionen. Processen med konsekvensbedömningar förbättrar valet av regleringsform. Ett exempel på detta är direktivet om inrättande av infrastruktur för rumslig information i gemenskapen (Inspire) , som det nåddes en politisk överenskommelse om 2006. Det grundade sig på ett förslag som i det stora hela innebar samma fördelar som det ursprungliga förslaget, men som var 25 % billigare. Kommissionens nya konsekvensbedömningsnämnd kontrollerar kvaliteten på utkasten till konsekvensbedömningar. Tillämpning av lagstiftningen Miljön kan bara skyddas om medlemsstaterna tillämpar lagstiftningen korrekt. I slutet av 2006 låg 420 fall av överträdelser av miljölagstiftningen för behandling. Kommissionen fortsätter arbetet med att förbättra handläggningen av de här fallen. Den samarbetar också med berörda parter för att ringa in tänkbara svårigheter, t.ex. med Reach-förordningen under 2006. Liknande insatser har gjorts när det gäller direktivet om ersättningsansvar för miljöskador och ramdirektivet för vatten , där det är viktigt med en gemensam arbetsmodell eftersom frågan är transnationell. Det informella nätverket GreenEnforce med natur- och skogsvårdare skapades för att förbättra dialogen om genomförande. Nya uppgifter - En del studier visar att man vid de föregående analyserna ofta har överskattat kostnaderna för EU-miljölagstiftning i förhållande till de faktiska kostnaderna, vilket sannolikt beror på att man underskattar de innovationer som stimuleras av politiken och andra faktorer.[34] - Miljölagstiftningen står för ungefär 4 % av de administrativa kostnader som all lagstiftning på lokal, regional och internationell nivå skapar för företagen.[35] - EU:s utsläppsnormer håller på att bli globala normer. Exempelvis drar mer än 3 miljarder människor i Asien nytta av att fordonen uppfyller EU:s utsläppsnormer.[36] - Den europeiska bilparken är 2–3 gånger mer bränsleeffektiv än bilparken i USA, delvis beroende på högre bränsleskatter som har bidragit till utveckling av betydelsefulla tekniska förbättringar.[37] Planer för 2007 Kommissionen kommer att göra följande: - Lägga fram ett meddelande om det gemensamma miljöinformationssystemet , som är kopplat till Inspire. Systemet kommer att innebära att man kan få tillgång till information och samtidigt minska onödig rapportering och övervakning. - Lägga fram en Grönbok om marknadsinstrument för miljön och insatser på energiområdet. Kommissionen skall överväga vilka element som kan ingå i den planerade översynen av direktivet om energibeskattning och alternativ för ytterligare användning av marknadsinstrument på olika miljöpolitiska områden[38]. - Se över gemenskapens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd för att anpassa regelverket till de miljöpolitiska problemen. För att förenkla bedömningen skulle vissa statliga stöd som inte snedvrider konkurrensen särskilt mycket kunna omfattas av den reviderade förordningen om gruppundantag. - Lägga fram ett stödprogram för hjälp med efterlevnaden för att hjälpa små och medelstora företag att följa miljöreglerna. - Lägga fram ett meddelande om genomförandet av ramdirektivet för vatten. - Tillsammans med Europeiska miljöbyrån lansera ett vatteninformationssystem för Europa för att förbättra tillgången och kvaliteten på information om vatten. SLUTSATSER Kommissionen arbetar kontinuerligt med att förbättra miljölagstiftningens utformning och genomförande. Politiken är nu i stort sett på plats och tillvägagångssättet vid fastställandet av regelverket kan nu effektiviseras, samtidigt som en hög miljöskyddsnivå bevaras. Klimatförändring står högst på den politiska dagordningen. Kommissionen ska vidareutveckla sina förslag för att förvandla EU till en ekonomi med låg kolförbrukning och uppnå långsiktiga mål för en minskning av koldioxidutsläppen, både inom EU och globalt. Men även om utsläppen minskar måste vi planera för de sannolika konsekvenser som klimatförändringen får, och åtgärder måste vidtas för att minska dess skadeverkningar. Därför ämnar kommissionen sätta igång en debatt om en anpassningspolitik för EU. En central prioritering är också att bromsa förlusten av biologisk mångfald. Viktiga åtgärder har föreslagits, och de måste nu genomföras. Internationellt sett kommer särskild tonvikt att läggas vid hållbar skogsförvaltning, liksom på att bekämpa olaglig avverkning och den handel som sådan avverkning ger upphov till. Konsumtions- och produktionsmönstren måste bli hållbarare. Kommissionen ska lägga fram förslag till metoder för att främja energieffektivitet, ekodesign, miljöinnovation och ren teknik. Det kommer att göras ytterligare ansträngningar för att förbättra tillämpningen av miljölagstiftningen. Miljöproblemen genomsyrar nu alla politikområden. Vi behöver kontinuerligt bevaka hur politiken på olika områden interagerar med och påverkar miljön. Andra politikområden kan bidra till miljöskyddet, exempelvis genom att garantera en öppen världsmarknad för miljöteknik, investeringar och sakkunskap. Ett bilateralt samarbete med våra partner och multilaterala insatser är en förutsättning för att vi ska kunna bevara våra gemensamma resurser och livsuppehållande system. För miljöns skull måste vi alla engagera oss. [1] 2006 Eurobarometer. [2] KOM(2006) 475. [3] KOM(2006) 20. [4] KOM(2006) 314. [5] KOM(2006) 105. [6] KOM(2006) 545. [7] KOM(2007) 1, KOM(2007) 2. [8] Rådets dokument 15164/04 baserat på KOM(2003) 85. [9] EEA Tech report No 6/2006. [10] KOM(2006) 658. [11] Journal of Geophysical Research, vol.111, 2006. [12] DG Miljö (2006), Vattenbrist och torka, första interimsrapporten. [13] http://peseta.jrc.es [14] KOM(2006) 216. [15] KOM(2006) 302. [16] KOM(2006) 231. [17] IEEP (2006) Värdet av biologisk mångfald. [18] Thuiller, W. et al. (2005) Climate change threats to plant diversity in Europé. [19] Parmesan, C. (2006) Ecological and evolutionary responses to recent climate change. [20] EEA report 5/2006. [21] EEA report 6/2006. [22] Science (2006) 314, 787-790. [23] UN (2006) The Impacts of Fishing on Vulnerable Marine Ecosystems. [24] SEK(2006) 1461. [25] KOM(2006) 372. [26] KOM(2006) 69. [27] KOM(2006) 636. [28] RIVM (2005). [29] IPTS (2006) Environmental Impact of Products. [30] KOM(2005) 535. [31] KOM(2006) 690. [32] KOM(2005) 667. [33] KOM(2006) 397. [34] IVM (2006), DEFRA (2006). [35] Beräkning grundad på uppgifter från Danmark, Nederländerna och Förenade kungariket, se även KOM(2006) 691. [36] International Council on Clean Transportation. [37] EEA report 1/2006. [38] KOM(2007) 140 slutlig.