[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 12.10.2006

KOM(2006) 563 slutlig

KOMMISSIONENS MEDDELANDE

Rapport om Internationella fonden för Irland enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 177/2005

{SEK(2006) 1226}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Undersökning av IFI:s verksamhet 4

2.1. Allmän beskrivning av IFI 4

2.1.1. Mål och prioriteringar 4

2.1.2. Organisation och arbetssätt 4

2.1.3. Budget 5

2.1.4. Verksamhet 5

2.2. EU:s medverkan i IFI 5

3. Revision av IFI:s verksamhet 5

4. IFI:s verksamhet och EG:s strukturfonder 6

4.1. Målanpassning 6

4.2. Organisera samordningen mellan IFI och EG-programmen 7

4.3. ”Sharing this Space” – en strategi för IFI:s sista fem år 8

5. Publicitet och information 8

6. Slutsatser och förslag 9

1. INLEDNING

Denna rapport om verksamheten inom Internationella fonden för Irland (IFI) är ett krav enligt rådets förordning (EG) nr 177/2005 (Bilaga I – ”förordningen om IFI”)[1], som innehåller bestämmelser om fortsatt finansiering av IFI under perioden 2005–2006. Det huvudsakliga syftet med rapporten är att se över IFI:s verksamhet under den perioden. Denna översyn innehåller en beskrivning av IFI och dess verksamhet, finansiering, tidigare bedömningar av verksamheten, publicitet och komplementaritet med andra EG-program. I rapporten uppmärksammas också IFI:s nya strategi inför dess väntade avveckling 2010, 25 år efter tillkomsten, och det läggs fram ett förslag till EU-medverkan under slutfasen av IFI:s arbete.

Sedan 1960-talet har Nordirland dominerats av politisk splittring och stridigheter mellan olika befolkningsgrupper, vilket också haft återverkningar på Irland.

År 1985, 13 år före Belfastavtalet/långfredagsavtalet i april 1998, föreskrevs det i det engelsk-irländska avtalet att de två regeringarna skulle samarbeta för att främja ekonomisk och social utveckling i de områden i de båda delarna av Irland som hade drabbats mest av de närmast föregående årens instabilitet och att de skulle undersöka möjligheterna att få internationellt stöd för detta.

Detta ledde till att Internationella fonden för Irland skapades 1986, en oberoende internationell organisation med egen styrelse.

Europeiska gemenskapen har bidragit till IFI sedan 1989. I slutet av 2006 kommer EU:s stöd att uppgå till ungefär 57 % av fondens årliga bidrag och 39 % av de sammanlagda bidragen fram till dess.

Förordningen om IFI är den gällande rättsliga grunden för gemenskapens bidrag för åren 2005 och 2006. Enligt artikel 5 i förordningen skall kommissionen lägga fram en rapport till Europeiska gemenskapens budgetmyndighet (Europaparlamentet och Europeiska unionens råd), med en bedömning av behovet av stöd efter 2006.

Föreliggande rapport och bilagorna till den bygger på 2004 års rapport om Internationella fonden för Irland[2] och uppfyller de krav för bedömning som anges ovan. Det begränsade självstyret på Nordirland har inte fungerat sedan den förra rapporten, och med tanke på hur bräcklig fredsprocessen alltjämt är innehåller föreliggande rapport en bedömning av behovet av fortsatta bidrag efter 2006.

2. UNDERSÖKNING AV IFI:S VERKSAMHET

2.1. Allmän beskrivning av IFI

2.1.1. Mål och prioriteringar

IFI inrättades 1986 genom ett avtal mellan Förenade kungarikets och Irlands regeringar (bilaga II) och startade sin verksamhet i december samma år. Enligt överenskommelsen är IFI:s främsta mål

- att uppmuntra ekonomisk och social utveckling, och

- att främja kontakt, dialog och försoning mellan nationalister och unionister i hela Irland.

Ungefär 75 % av IFI:s resurser skall fördelas i Nordirland.

2.1.2. Organisation och arbetssätt

Förenade kungarikets och Irlands regeringar har tillsammans utnämnt en ordförande och tillsatt en styrelse bestående av sex medlemmar som övervakar IFI:s verksamhet och ledning. Styrelsen företräder befolkningsgrupperna i båda delarna av Irland och sammanträder i genomsnitt fyra gånger per år. Företrädare för EU och givarländerna[3] deltar i styrelsemötena som observatörer. Bilagorna III–V innehåller närmare uppgifter om IFI:s organisation.

Sedan den förra rapporten om IFI har fonden anslagit ytterligare 103 miljoner euro till sammanlagt 580 projekt. Bilaga VI innehåller en förteckning över de projekt som har fått stöd sedan 2004 års rapport. IFI har anslagit över 830 miljoner euro till nästan 6 000 projekt genom olika stödprogram.

IFI:s styrelse ser regelbundet över fondens verksamhet och inleder nya initiativ för att i förekommande fall på lämpligt sätt tillgodose identifierade behov. För närvarande bedrivs IFI:s verksamhet genom olika program och projekt som kan sammanfattas under följande tre rubriker: förnyelse av eftersatta områden, uppbyggnad av lokal kapacitet och ekonomisk utveckling.

IFI har hela tiden anpassat verksamheten till en föränderlig omvärld. De första åren stödde IFI uttryckligen större kapitalinvesteringar, men nu används en allt större andel av resurserna (ca 30 %) till projekt som sätter människorna i centrum. Utbildningsrelaterade insatser i sig har blivit allt vanligare och IFI hoppas att ett initiativ för integrerade skolor, som omfattar de två stora befolkningsgrupperna i regionen, skall kunna föreläggas styrelsen för beslut.

2.1.3. Budget

IFI:s rättsliga status kan liknas vid en stiftelse.

Sedan starten har IFI fått ca 743 miljoner euro (löpande priser). Under IFI:s hela existens har Förenta staterna varit den största bidragsgivaren (59,9 %), medan EU:s bidrag uppgår till ca 39 % av de totala resurser som anslagits. Resten kommer från Kanada, Australien och Nya Zeeland (bilaga VII).

För år 2006 uppgår Förenta staternas bidrag till 42 % (13,8 miljoner US-dollar), EU:s bidrag till 57 % (15 miljoner euro), och Kanadas bidrag till 0,6 % (0,5 miljoner kanadensiska dollar). Det finns inga exakta siffror på de årliga bidragen från Nya Zeeland och Australien för 2006.

Förenade kungarikets och Irlands regeringar står för kostnaderna för allmän administration, drift och sekretariat.

2.1.4. Verksamhet

Sedan den förra rapporten har IFI anslagit 103 miljoner euro till 580 projekt genom olika program och projekt (bilaga VIII) som kan sammanfattas under följande tre rubriker: förnyelse av eftersatta områden, uppbyggnad av lokal kapacitet och ekonomisk utveckling. Av dessa projekt genomfördes 424 i Nordirland till en kostnad av 70,8 miljoner euro och 156 genomfördes i Irland eller var samprojekt med ett bidrag på 32,9 miljoner euro.

2.2. EU:s medverkan i IFI

IFI skiljer sig från de traditionella formerna för stöd från EG:s strukturfonder (t.ex. Peace-programmet) så tillvida att det är en oberoende internationell organisation. Europeiska kommissionen har genom generaldirektören för regionalpolitik observatörsstatus i IFI:s styrelse tillsammans med givarländerna.

Sedan EU beslutade att bidra till IFI har dess finansiella bidrag uppgått till 15 miljoner euro årligen 1989–1994, 17 miljoner euro årligen 1995–1999 och 15 miljoner euro årligen från och med 2000. Varje utbetalning föregås av en analys av årsrapporten och årsredovisningen samt en analys av fondens finansiella behov. Ytterligare kontroller av IFI:s finansiella ställning görs i samband med att kommissionens observatör förbereder varje styrelsemöte.

3. REVISION AV IFI:S VERKSAMHET

Europeiska gemenskapen (revisionsrätten och GD Regionalpolitik) har genomfört revisioner och kontroller på plats av IFI, se rapporterna från 1999, 2001 och 2002 till EG:s budgetmyndighet.

Vid den senaste revisionen i november 2003 konstaterades det att IFI hade vidtagit åtgärder för att lösa frågor som varit aktuella under tidigare revisioner, t.ex. har IFI gjort en bedömning av de rutiner som används av sekretariatet och de projektansvariga och kommer att implementera ett nytt datoriserat informationssystem som ersättning för den manuella bokföringen.

Men det fanns andra frågor som styrelsen måste ta itu med:

- Det saknas enhetliga riktlinjer för hantering av IFI:s program och en skriftlig vägledning för fonden.

- För att undvika dubbel finansiering bör IFI och de organ som förvaltar strukturfonderna bedriva ett systematiskt informationsutbyte.

- Återtagande av medel bör göras oftare, och särskilt innan årsräkenskaperna avslutas. Rutinerna för återtagande bör stärkas.

IFI har svarat att det inte vore praktiskt genomförbart och kostnadseffektivt att utarbeta enhetliga riktlinjer för alla program. IFI anser inte heller att de nuvarande rutinerna för återtagande är bristfälliga. Dock vidgår IFI att man måste undersöka om det går att förbättra samarbetet mellan IFI och övriga finansiärer.

Sedan den förra rapporten till budgetmyndigheten har kommissionen bevakat dessa frågor, särskilt potentiella fall av outnyttjade medel som bör återtas. Numera utarbetar IFI regelbundet rapporter till sina styrelsemöten angående tänkbara återtaganden av medel och uppmuntrar projekt att ange om de kommer att ta hela det belopp i anspråk som IFI erbjuder.

Dessutom granskas IFI av egna revisorer (Price Waterhouse Coopers) och av de två regeringarna. Resultatet presenteras i årsrapporten, som skall godkännas av styrelsen.

4. IFI:S VERKSAMHET OCH EG:S STRUKTURFONDER

4.1. Målanpassning

IFI:s och Peace-programmets prioriteringar och mål kompletterar varandra[4]. Peace-programmets strategiska syfte, dvs. att stärka utvecklingen mot ett fredligt och stabilt samhälle och att uppmuntra försoning , är ett av IFI:s huvudmål, medan bägge initiativen koncentrerar sig på ett antal områden som kompletterar varandra:

Enligt förordningen om IFI skall man vid all fördelning av EG-bidrag prioritera projekt som involverar människor från båda sidor av gränsen eller från båda befolkningsgrupperna och komplettera verksamhet eller anslag från Peace II-programmet. Det är dock bara för några IFI-program som det ställs uttryckliga krav på samarbete mellan befolkningsgrupperna, medan man för alla projekt där man söker bistånd från Peace-programmet måste visa hur man tänker verka för försoning mellan befolkningsgrupperna och för ömsesidig förståelse.

IFI har alltid lagt tyngdpunkten på bistånd till de mest eftersatta områdena i Nordirland och de södra gränsgrevskapen i Irland. Detta sker genom ett antal program som faller under rubriken ”Förnyelse av eftersatta områden” och som prioriterar projekt inom ramen för fondens viktigaste stödprogram och även särskilda initiativ. Sedan 2003 har 85 % av fondens anslagna belopp gått till projekt i dessa områden. Peace-programmet däremot använder effektindikatorer baserade på ”missgynnade områden”[5] i Nordirland och indexet för fattigdomsbekämpning i de angränsade regionerna i Irland.

IFI bistår i huvudsak samma kategorier av personer som Peace II-programmet[6]. När projekt kan finansieras av både IFI och EG-program har IFI som policy att vara den som ”först öppnar plånboken”, även om den kanske erbjuder en mindre stödsumma[7]. I jämförelse med EG-programmen behandlar IFI ansökningarna snabbare och med ett anpassat urvalsförfarande, och har lättare att tillgodose uppkommande behov och möjligheter eftersom dess budget fastställs varje år.

4.2. Organisera samordningen mellan IFI och EG-programmen

I förordningen om IFI föreskrivs det att EG-bidraget skall användas på ett sådant sätt ”att det kompletterar den verksamhet som finansieras genom strukturfonderna, i synnerhet insatserna enligt det särskilda program för fred och försoning i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland”. Det är viktigt att samordna de två initiativen för att kunna utbyta god praxis och undvika att överstiga gränsvärdet på 75 % för EG-stöd till projekt som finansieras av både IFI och ett EU-program[8].

Den nuvarande samordningen innebär att Europeiska kommissionen deltar vid alla IFI:s styrelsemöten och får dokumentation från mötena i IFI:s rådgivande kommitté[9]. Dessutom deltar IFI-företrädare som observatörer i övervakningskommittéerna för gemenskapens stödram för Nordirland, Peace II-programmet, det operativa programmet Byggande av hållbar utveckling och gemenskapsinitiativet Interreg III-A för Nordirland och Irland.

SEUPB[10] har uppmanats att utse personal som skall delta i IFI:s programteam för att säkerställa ökad harmonisering av projekturvalet och informationsutbyte.

På operativ nivå använder IFI och SEUPB i många fall samma projektansvariga. När det är möjligt gör de två organen gemensamma ekonomiska bedömningar. 75-procentsregeln tillämpas på samfinansierade projekt.

Dessutom deltar IFI och SEUPB i projekt för att kartlägga försoningsarbetet i ett försök att fastställa skillnader därvidlag i Nordirland och de sex gränsgrevskapen.

Kommissionen anser att bägge organisationerna behöver ett mer omfattande informationsutbyte och utbyte av rutiner för projekturval. Det är av största vikt när samma projektsponsorer ansöker om finansiering från både IFI och ett EG-program. Utbyte av dataprogram (t.ex. delade affärsplaner eller kostnadsnyttoanalyser) skulle leda till snabbare urvalsförfarande och samordnade svar, så att de sökande slipper överlappande urvalskriterier och krav.

För de nuvarande EG-programmen har man utvecklat omfattande system för fysisk och finansiell övervakning och rapportering, och IFI skulle kunna gynnas av regelbunden tillgång till dessa uppgifter från övervakningen av de finansierade projekten. På så sätt skulle man undvika risken för dubbelräkning av programmens inverkan, som omintetgör eventuella försök att genomföra grundliga och tillförlitliga utvärderingar.

4.3. ”Sharing this Space” – en strategi för IFI:s sista fem år

2003 gjorde IFI en grundlig strategisk översyn av sina program, med det tydliga syftet att ställa om sig till en verksamhet där man arbetar med försoning mellan de båda befolkningsgrupperna. Efter denna översyn inleddes i början av 2006 en femårig strategi kallad ”Sharing this Space” som skall främja försoning i Irland under slutskedet av IFI:s verksamhet. IFI:s befintliga program med denna inriktning har förlängts för att skapa en hållbar infrastruktur för försoningsarbetet även efter IFI:s avveckling. Följaktligen har en stor del av IFI:s traditionella ekonomiskt baserade verksamhet upphört till förmån för samhällsutveckling på gräsrotsnivå.

IFI:s mål under de avslutande fem åren omfattar följande:

- Skapa och genomföra visionen av en gemensam framtid för Nordirland och bägge delarna av ön.

- Främja förståelsen mellan de olika befolkningsgrupperna i Irland.

- Underlätta integration mellan de två befolkningsgrupperna.

- Skapa allianser med andra organ för att säkra IFI:s långsiktiga arbete även efter 2010 och utbyta expertis med fredsbyggare i andra regioner.

De IFI-stödda programmen kommer i framtiden att koncentreras kring fyra teman: skapa en grund, bygga broar, integrera och efterlämna ett arv. Dessa programteman kommer att stödja de mål som angivits ovan.

Eftersom IFI skall avvecklas 2010 eller strax därefter bör en eventuell framtida förordning om EG-bidrag säkerställa att det vidtas lämpliga åtgärder för IFI:s avveckling, med hänsyn till principen om sund och effektiv ekonomisk förvaltning. En eventuell förordning bör helst omfatta de fyra åren 2007–2010, så att IFI:s finansiering garanteras.

5. PUBLICITET OCH INFORMATION

IFI bekräftar mottagandet av stöd från alla sina bidragsgivare (oavsett hur stora bidragen är eller hur ofta de kommer) genom standardformuleringar i pressmeddelanden, utgiven litteratur (årsrapporten, informationsbroschyrer och andra rapporter) och på sin webbplats. Hänvisningar till bidragsgivare görs även i ordförandens eller styrelsemedlemmarnas tal och i sammanfattningar som ges till besökare av IFI-projekt. Kommissionens representationskontor i Belfast och Dublin upprätthåller regelbundna kontakter med IFI och bjuds in till alla igångsättningar av IFI-projekt.

Men eftersom IFI inrättades i USA i mitten av 1980-talet uppfattar befolkningsgrupperna både i norr och söder fonden som en USA-stödd organisation, trots att EU lämnat generösa bidrag sedan 1989 och att fonden är noga med att det klart skall framgå för varje projekt att gemenskapen lämnat bidrag. Kommissionen kommer att tydliggöra EU:s deltagande i IFI:s verksamhet, framför allt när det är fråga om projekt som samfinansieras av EG och IFI.

6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG

Europeiska unionens mångåriga stöd till fredsprocessen i Nordirland har bäst exemplifierats genom dess åtagande till IFI sedan 1989 och Peace-programmet sedan 1995. Genom detta åtagande erkände Europeiska unionen att fredsprocessens mål, som under alla år haft ett brett stöd i Europaparlamentet, rådet och kommissionen, är långsiktiga.

Det politiska och sociala läget i regionen är fortfarande osäkert, och våldet och motsättningarna är alltjämt av den omfattningen att EU måste fortsätta sina ansträngningar för att främja fred och försoning i denna del av Europeiska unionen. Vid sitt möte den 15–16 december 2005 antog Europeiska rådet följande slutsats från ordförandeskapet angående Internationella fonden för Irland[11]:

Europeiska rådet noterade det viktiga arbetet i Internationella fonden för Irland för att främja fred och försoning. Det uppmanade kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att EU skall fortsätta stödja fonden när den påbörjar den avgörande slutetappen av sitt arbete fram till 2010.

I budgetplanen[12] lämnades det dessutom garantier för en fortsättning på Peace-programmet i Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland:

Som ett erkännande för de särskilda ansträngningarna för fredsprocessen i Nordirland kommer sammanlagt 200 miljoner EUR att tilldelas Peace-programmet för perioden 2007−2013. Detta program kommer att genomföras med fullt iakttagande av additionalitet beträffande strukturfondsinterventioner.

I Europeiska kommissionens rapporter har det erkänts att IFI:s verksamhet på ett mycket positivt sätt bidragit till fred och försoning på Nordirland och de angränsande grevskapen i Irland och därmed till uppfyllandet av målen, nämligen att främja ekonomiska och sociala framsteg och uppmuntra till kontakter, dialog och försoning mellan nationalister och unionister över hela Irland.

Den nuvarande omgången strukturfondsprogram inom EG (särskilt Peace II-programmet), som är de viktigaste instrumenten när det gäller främjandet av ekonomiska och sociala framsteg i regionen, utgör nya möjligheter för IFI. IFI:s och EG-programmens prioriteringar kompletterar varandra, och denna stora möjlighet till synergieffekter måste utnyttjas ytterligare. Det fortsatta Peace-programmet och IFI:s nya strategi ”Sharing this Space” kommer att göra synergieffekterna mer påtagliga.

Kommissionen välkomnar ”Sharing this Space”-strategin. Det är en realistisk strategi som är en garanti för framsteg på vägen mot en gemensam framtid, och den främjar integration och förståelse. Den är också en garanti för att IFI:s arbete lever vidare även efter fondens avveckling.

***

Eftersom det är ett viktigt mål för EU att stärka solidariteten mellan medlemsstaterna och deras befolkningar är det också viktigt för EU att tillsammans med andra internationella bidragsgivare även i fortsättningen engagera sig i dessa mål och fortsätta att ge bidrag till IFI.

Kommissionen anser därför att finansieringen bör fortsätta efter 2006 mot bakgrund av de iakttagelser som gjorts i denna rapport. Detta skulle kunna ske genom att rådet antar en ny förordning om EG:s bidrag till IFI, eller genom andra lämpliga samarbetsformer mellan kommissionen och IFI.

[1] EUT L 30, 3.2.2005, s. 1.

[2] Kommissionens meddelande: Rapport om Internationella fonden för Irland enligt artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 214/2000 – KOM(2001) 548 och SEK(2001) 1579 av den 1 oktober 2001.

[3] Förenta staterna, Kanada, Nya Zeeland och Australien.

[4] Peace II-programmet klassificeras som ett operativt mål 1-program under perioden 2000–2006 till ett sammanlagt belopp av 609 miljoner euro. För programperioden 2007–2013 kommer det att finnas ett nytt Peace-program med ett bidrag på 200 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Detta program kommer att ingå i målet om regionalt samarbete i det nya regelverket.

[5] Definieras som en blandning av gränsområden, våldsdrabbade områden och eftersatta områden.

[6] Peace II-programmet är särskilt inriktat på potentiella stödmottagare i områden, sektorer, grupper eller samhällen som mest har drabbats av konflikten och som inte nödvändigtvis överensstämmer med dem som ekonomiskt och socialt är mest eftersatta.

[7] Se bilaga VIII för den övre gränsen för finansiering.

[8] Artikel 29 i förordning (EG) nr 1260/1999.

[9] Skriftväxling mellan IFI och kommissionen: skrivelse till C. Trojan den 28 juni 1994.

[10] Special EU Programmes Body (det särskilda organet för EU-program) – förvaltningsmyndighet för Peace II-programmet.

[11] Dokument 15914/05.

[12] Dokument 15915/05.